Studieguide för PDG482 vt14, 15 hp Innehåll

Transkript

1 Studieguide för PDG482 vt14, 15 hp Innehåll Välkomstbrev Kursplan Litteraturlista Kursens organisation Examination Betygskriterier Obligatoriska och examinerande moment Fältstudie Läsanvisningar till Delkurs 1 Läsanvisningar till Delkurs 2 Schema 1

2 Välkommen till kurs Elevers grundläggande matematiklärande, 15 hp PDG482 vt14 startar med kursintroduktion, föreläsning och seminarium tisdagen den 21 januari kl i lokal B1 114, hus B, Pedagogen. Meddela om du har förhinder att delta vid introduktionen. Kursplan och litteraturlista finns på GULs öppna sidor, sök PDG482. Övriga närträffar (på Pedagogen) äger rum tisdagen den 4 mars och torsdagen den 22 maj (heldagar) samt en räknestuga torsdagen den 24 april kl Länk till schemat: Det slutligt fastlagda schemat kommer att finnas på GULs öppna sidor senast två veckor före kursstart ( ). Kursen består av två delkurser Delkurs 1: I detta delmoment ges en orientering om matematik i samhället och skolans matematikinnehåll under de första fem-sex skolåren samt den grundläggande matematikens roll för individ och samhälle. Delkurs 2: Här behandlas den grundläggande aritmetiken. Olika aspekter av språkets och kulturens betydelse för elevernas lärande tas också upp. Kursen innehåller föreläsningar, seminarier, räknestuga samt, naturligtvis, inläsning av litteratur och arbete utifrån den studerade litteraturen vid datorn via GUL. Du skall under delkurs 1 också göra en fältstudie där du skall besöka en klass eller elevgrupp (fsk år 6) och genomföra några aktiviteter. Ta därför så snart som möjligt kontakt med din VFU-skola och berätta att du kommer att behöva planera in ett besök för denna fältstudie. PDG482 är en halvtidskurs vilket innebär att du behöver räkna med att lägga ca 20 timmar per vecka på dina studier. Examinationen på delkurserna kommer att variera och bestå av skriftlig salstentamen, muntlig redovisning, aktivitet i kursens diskussionsforum och skriftliga inlämningar. Studentportalen, studentkonto och GUL För att logga in i Studentportalen behöver du tillgång till ditt studentkonto. Om du är ny student vid Göteborgs universitet aktiverar du själv ditt studentkonto med hjälp av din inloggning till antagning.se. Observera att du måste vara antagen till en kurs eller ett program vid Göteborgs universitet för att kunna aktivera ditt studentkonto. 2

3 Registrering Det är viktigt att du meddelar om du ångrar din registrering och inte tänker gå kursen. På så sätt lämnar du plats för eventuella reserver. Har du frågor kring din registrering, kontakta studieadministratör Mikael Lipschutz, På denna länk kan du läsa mer om studentportalen, studentkonto, registrering och GUL Hos Servicecenter Pedagogen kan du bl.a. få hjälp med ditt studentkonto. Välkommen! Harald Haggärde Florenda Gallos Cronberg Håkan Blennqvist Kursledare, lärare lärare lärare arb.-rum B

4 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG482, Elevers grundläggande matematiklärande, 15,0 högskolepoäng Pupils Learning of Basic Mathematics, 15.0 higher education credits 1. Fastställande Grundnivå/First Cycle Kursplanen är fastställd av Institutionen för didaktik och pedagogisk profession och senast reviderad av Institutionen för pedagogik och didaktik. Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Undervisning 100 %. Ansvarig institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession 2. Inplacering Kursen ges som specialisering i Lärarprogrammet och erbjuds dessutom som fristående kurs. Den uppfyller examensordningens krav på kunskaper i grundläggande matematikinlärning för verksamhet i förskoleklass och grundskolans tidigare år. Huvudområde Pedagogik och didaktik 3. Förkunskapskrav Fördjupning G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att studenten har genomgått kurserna LAU100 och LAU160 (alternativt LAU150) samt en inriktning om 40 p, varav 30 p måste vara godkända, eller har 4

5 motsvarande förkunskaper. 4. Innehåll Delkurs 1. Matematik i vardag och skola. 5 hp Mathematics in everyday life and school 5 ECTS I detta delmoment ges en orientering om den grundläggande matematikens roll i ett historiskt-, samhälls- och skolperspektiv. skolans matematikinnehåll under de första fem åren ur ett matematikdidaktiskt perspektiv. Delkurs 2: Grundläggande aritmetik. 10 hp Basic arithmetics 10 ECTS Olika aspekter på språkets och kulturens betydelse för att tolka, bygga upp och kommunicera begrepp och färdigheter i matematik. Delkurser Delkurs 1. Matematik i vardag och skola. (Mathematics in everyday life and school), 5,0 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). Delkurs 2: Grundläggande aritmetik. (Basic arithmetics), 10,0 hp Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). 5. Mål Kursens övergripande mål är att den studerande skall ha utvecklat kompetens för läraruppdraget när det gäller elevers lärande i matematik från förskoleklass till skolår 5. Kursen syftar till att den studerande utvecklar kunskaper som gör det möjligt att ta ett lärarperspektiv på yngre elevers lärande inom den grundläggande matematiken. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: ha goda färdigheter i och fördjupad förståelse av skolmatematikens begrepp och metoder!. visa god förmåga att lösa matematiska problem.! kunna redogöra för hur elever kan bygga upp en förståelse av matematiska begrepp och beskriva hur läraren utifrån denna kunskap kan skapa en god didaktisk miljö där matematikinlärningen gynnas för både individ och grupp. kunna kommunicera innehållet i förskoleklassens och skolans matematik utgående från relevant forskning och beprövad erfarenhet. Detta skall kunna ske i olika situationer och på såväl ett formellt som informellt språk med elever, kollegor och föräldrar. 5

6 kunna avgöra vilka matematiska modeller som kan användas för att tolka olika (matematiska) situationer i omvärlden; avgöra om dessa modeller är utvecklingsbara och använda dem för att såväl vardagsanpassa som konkretisera undervisningen kunna urskilja och bedöma enskilda elevers grundläggande kunskaper och mot denna bakgrund visa hur man kan ta hänsyn till elevers individuella differenser och anpassa undervisningen därefter. kunna planera, genomföra och utvärdera matematikundervisning utifrån såväl aktuella styrdokument som relevant matematikdidaktik. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Underlag för bedömning skall vara sådant att individuella prestationer kan u urskiljas. Olika examinationsformer såväl muntliga som skriftliga tillämpas. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). 9. Kursvärdering Kursen skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Utvärdering skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Sammanställningar av kursvärderingar skall rapporteras till studierektor och ansvarig nämnd samt utgöra grund för kommande planering. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska (med några artiklar, diskussioner och film på engelska). 6

7 PDG482, Elevers grundläggande matematiklärande, 15 hp Obligatorisk litteratur Heiberg Solem, Ida, Alseth, Bjørnar, Nordberg, Gunnar (2010). Tal och tanke. Lund: Studentlitteratur. (392s.) Høines Johnsen, Marit (2000). Matematik som språk - verksamhetsteoretiska perspektiv. Stockholm: Liber (210 s.) Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik: Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur. (173 s.) Wallby, Karin, Emanuelsson, Göran, Johansson, Bengt, Ryding, Ronnie &Wallby, Anders (Red.) (2000). Matematik från början. Nämnaren Tema. Göteborg: NCM. (247 s) Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Hämtas från Artiklar tillkommer (ca 100 sidor) Litteraturlistan reviderad:

8 Kursens organisation Föreläsning/Seminarium Föreläsningarna behandlar delar av kurslitteraturen och eventuellt ytterligare kursinnehåll. I anslutning till några föreläsningar ges möjlighet till fördjupning, förståelse och övning i efterföljande seminarier. Det kan gälla förståelse av begrepp och metoder eller att lösa matematiska problem. Naturligtvis får du också arbeta med didaktiska aspekter omkring detta. Tillsammans med studiekamrater får du möjlighet att kommunicera och planera undervisning utifrån innehållet i förskoleklassens och skolans matematik. Fältstudie Fältstudien genomförs under veckorna Uppgiften presenteras vid kursstarten. Du skall under denna fältstudie intervjua en lärare och observera något eller några undervisningstillfällen i matematik samt ta del av det undervisningsmaterial som används. Du rekommenderas boka in besök i god tid. Se Bilaga 1 nedan. Räknestuga En möjlighet att få hjälp med uppgifter du har bekymmer med. Examinationer -Fältstudien Redovisas enskilt både som en skriftlig rapport (FS1) och en muntlig presentation (U/G/VG). - Skriftlig tentamen Ett begränsat urval frågor baserade på hela delkurs 2 kommer att tenteras på en skriftlig tentamen i slutet på delkurs 2 (U/G/VG) - Deltagandet i diskussioner på GUL En distanskurs bygger på deltagarnas aktiva deltagande. Det innebär att dina bidrag i diskussionen bedöms utifrån kursmålen under hela kursens gång. 8

9 Betygskriterier Följande kriterier gäller för bedömning av betyg Godkänt - Studenten skall ha nödvändiga kunskaper inom alla de kunskapsområden som är mål för kursen. - Studenten skall också kunna motivera sina val av undervisningsstrategier, metoder och andra ställningstaganden ur ett lärarperspektiv och mot de teorier och den litteratur som presenterats i kursen. Följande kriterier gäller för bedömning av betyget Väl Godkänt - Kriterierna för Godkänt skall vara uppfyllda. - Olika aspekter på undervisning och inlärning skall kunna knytas ihop till en helhet. Studenten skall visa god förmåga till analys och generalisering av förvärvade kunskaper. Studenten skall självständigt, kritiskt och kreativt integrera konkreta erfarenheter och teorier. - Bedömningskriterierna för Väl Godkänt formuleras som kvalitativa helhetsomdömen. Följande kriterier gäller för betyg på delkurserna G: Delkurs 1: godkänd aktivitet på GUL och Godkänt på Fältstudien. Delkurs 2: Godkänd aktivitet och Godkänt på den skriftliga tentamen. VG: Delkurs 1: mycket initierad och engagerad aktivitet på GUL och Väl Godkänt på Fältstudien. Delkurs 2: mycket initierad och engagerad aktivitet på GUL och Väl Godkänt på den skriftliga tentamen. Följande kriterier gäller för betyg på hela kursen G: Godkänt på båda delkurserna (godkänt på alla examinationsuppgifterna) VG: Alt. 1: VG på båda delkurserna. Alt. 2: VG på delkurs 1 och VG på den skriftliga tentamen. Alt. 3. VG på delkurs 2. 9

10 Översikt PDG482 period 1 Vecka Moment Allmänt Uppgift Inlämning senast Period 1 4 Styrdokument, Skolan och matematiken, Tal och antal, Addition och subtraktion Kursstart Registrering 1:1 5 Styrdokument, Skolan och Matematiken Delkurs 1 1:1 a) fredagen den 31 januari Till basgruppens diskussionsrum Skolan och Matematiken 6 Styrdokument, Skolan och Matematiken Delkurs 1 1:1 b) onsdagen den 5 februari Till basgruppens diskussionsrum Skolan och Matematiken 7 Tal och antal Delkurs 2 2:1 a) b) c) d) onsdagen den 12 februari Till Inlämning Uppgift 2:1, Tal och antal 8 Addition och subtraktion, Eget räknande Språk och konkretisering Delkurs 2 Ex.uppg. Delkurs 1 och 2 2:2 a) 2:2 b) onsdagen den 19 februari Till basgruppens diskussionsrum Eget räknande, Språk och konkretisering 9 Delkurs 1 Inför examination onsdagen den 26 februari Preliminär rapport till opponenten 10 Närträff Delkurs 1 Avslutning Examination med opposition tisdagen den 4 mars I slutgiltigt skick samt oppositionsrapport till GUL inlämning Fältstudie Undervisning om matematik resp. Oppositionsrapport senast fredagen den 7 mars 10

11 Period 1 (v 4 10) Delkurs 1: Uppgift 1 (1:1) Skolan och matematiken Det har skett stora förändringar sett över en 30-års period vad gäller svensk undervisning, inte minst inom matematikämnet. Förändringar i sättet att se på undervisning, men också beträffande de krav som ställs på läraren. I Grundläggande aritmetik och Tal och tanke får du ta del av författarnas uppfattningar om hur man ser på matematikundervisning och styrdokument, också i ett historiskt perspektiv. Läs kap 1 och 2 i Grundläggande aritmetik och kap 1 i Tal och tanke och skriv en kort sammanfattning av innehållet kopplat till dina åsikter och reflektioner. Vad väcker din uppmärksamhet? Är det något du reagerar på? Är din syn på undervisning ungefär som författarnas? Hur ser du på kunskapskrav/kunskapsuppföljning etc? Detta är exempel på frågor som kan dyka upp efter en läsning problematisera gärna och bidra till diskussion. Viktigt när du skriver sammanfattning och kommentarer är att hålla isär vad som är dina åsikter och vad som är författarens/författarnas. a) Skicka in din sammanfattning med kommentarer till diskussionsforumet Uppgift 1:1 Skolan och matematiken senast fredagen den 31 januari. b) Läs andra kursdeltagares inlägg och respondera på minst två (2) sammanfattningar. Ge konstruktiv och matnyttig respons (det är inte tillräckligt med kommentarer av typen Jag håller med etc, utan utveckla ditt resonemang). Dina kommentarer och synpunkter skall vara inlämnade senast onsdagen den 5 februari. Delkurs 2: Uppgift 1 (2:1) Tal och antal Du har i den inledande träffen fått en kortare genomgång om barns uppfattning av tal och antal samt en inblick i talen ur ett historiskt perspektiv. Utöver barns och elevers uppfattningar av tal och räkning är det viktigt att man som lärare själv är medveten om sitt eget sätt att räkna. Mer om detta finns att läsa i kurslitteraturen. Läs Grundläggande aritmetik, kap och kap 4, Tal och tanke, kap och kap , Matematik som språk, kap 1, och Matematik från början, kap 2, och besvara frågorna nedan a) Vad menas med subitizing? b) Ge en kort beskrivning av vad som menas med grundläggande taluppfattning enligt författaren. c) Den svenska talraden innehåller en del språkliga inkonsekvenser. Redogör kortfattat för dessa inkonsekvenser. d) Gör en sammanfattande beskrivning av hur vårt talsystem fungerar jämfört med Maya-folkets talsystem (del av uppgift i Grundläggande aritmetik) 11

12 Dina svar skickas till Inlämning Uppgift 2:1, Tal och antal senast onsdagen den 12 februari. Kommenteras kort av din seminarieledare. Delkurs 2: Uppgift 2 (2:2), Eget räknande a) Utöver att det är viktigt att förstå hur barn/elever tänker matematik är det viktigt att få en god insikt i hur man själv räknar. Genomför följande uppgifter där du beskriver steg för steg hur du går tillväga i ditt räknande. Analysera ditt räknande med hjälp av Grundläggande aritmetik, kap 4 och 5, Tal och tanke, kap 4.5, Matematik som språk, kap 2 och 3, och Matematik från början, kap 1 och 6. Frågan som skall få svar till följande uppgifter är Hur tänker du när du löser uppgifterna nedan? Uppgifterna skall lösas med hjälp av huvudräkning: a) b) c) d) e) 27 4 f) g) h) b) Att konkretisera undervisningen är ett viktigt inslag, särskilt i de tidigare skolåren. Målet man skall ha är att gå från det konkreta till det abstrakta vilket innebär att man kan använda konkret materiel och konkreta exempel för att hjälpa barnet/eleven att utveckla den abstrakta förmågan i räknandet. Diskutera utifrån nämnd litteratur och egna erfarenheter språk och konkretisering i matematikundervisningen. Uppgifterna skall skickas in till basgruppens diskussionsrum senast onsdagen den 19 februari. Titta på varandras lösningsstrategier och kommentera fram till och med söndagen den 23 februari. Det är också bra att inför närträffen tisdagen den 4 mars och examinationsuppgiften ha denna uppgifts litteratur aktuell. 12

13 Examinationsuppgift delkurs 1 Fältstudie - Undervisning om aritmetik Syftet Med denna fältstudieuppgift är att studera hur ett matematiskt innehåll behandlas i undervisningen och att ställa detta i relation till gällande styrdokument. Uppgift Du skall under några matematiklektioner i en klass, förslagsvis på din vfu-skola, studera hur aritmetiken behandlas i undervisningen. Du skall sedan spegla detta mot de mål och riktlinjer som är formulerade i styrdokumenten. Observera minst ett undervisningstillfälle och intervjua en lärare. Ta också del av det undervisningsmaterial som används. Utgå från nedanstående frågor vid både observationen och intervjun: Redovisning Vilka är målen för undervisningen? Hur är dessa relaterade till lokala mål och till de centralt formulerade målen? Hur skapar läraren förståelse för det som skall läras under denna lektion? Vilken roll spelar aritmetiken i den undervisning du möter? a) Objekt för undervisningen b) Medel för att ex. lösa problem c) Annan roll Hur individualiserar läraren undervisningen? Vilken innebörd lägger läraren i begreppet individualisering? Ta reda på hur elevernas kunskaper bedöms/utvärderas. Görs bedömningen formativt/summativt? Uppgiften genomförs individuellt och redovisas individuellt skriftligt och muntligt. Den skriftliga rapporten får omfatta högst fyra A4-sidor (12 pkt, enkelt radavstånd). Referenslista är obligatorisk (ej inräknad i sidantalet). Senast kl onsdagen den 26 februari skickar du din fältstudierapport till den student inom basgruppen som skall granska /opponera på/ rapporten (varje basgrupp har gjort upp en opponeringslista ). Du får samtidigt en rapport som du själv skall granska. Den muntliga examinationen av Fältstudie - Undervisning om matematik äger rum 13

14 tisdagen den 4 mars (se preliminärt schema nedan). Du förväntas då ge en analys av de studerade undervisningstillfällena och diskutera detta inom basgruppen. Tänk på att särskilt belysa relationen mellan styrdokument och praktik. Också opponenten förväntas vara aktiv under redovisningen. Senast fredagen den 7 mars kl lämnas din slutrapport in på GUL under inlämning Fältstudie - Undervisning om matematik. Senast samma tid lämnas också din oppositionsrapport in på GUL. Bedömning på Fältstudie - Undervisning om matematik: U/G/VG på den skriftliga delen. U/G på den muntliga delen. Prel schema tisdagen den 4 mars B1 106, HB B1 107, FGC B1 114, HH Basgrupp 1 Basgrupp 3 Basgrupp Basgrupp 2 Basgrupp 4 Basgrupp 6 14

15 Översikt PDG482 period 2 Vecka Moment Uppgift Inlämning 10 Period 2 Inläsning 1 Addition och subtraktion Delkurs 2 Ingen inlämning 11 Inläsning 1 Addition och subtraktion Ingen inlämning 12 Huvudräkning och skolerfarenheter 2:3 måndagen den 17 mars Till din basgrupps diskussionsrum Huvudräkning 13 Algoritmer Ingen inlämning 14 Algoritmer Inläsning 2 Multiplikation och division 2:4 måndagen den 31 mars Till inlämningsuppgift Algoritmer - Algoritmanalys 15 Inläsning 2 Multiplikation och division Ingen inlämning 16 Problemlösning 2:5 a) onsdagen den 16 april Till basgruppens diskussionsrum Problemlösning 17 Kartläggning de fyra räknesätten 2:5 b) onsdagen den 23 april Till din basgrupp söndagen den 27 april Räknestuga torsdagen den 24 april kl

16 18 Konkretisering 2:5 c) 19 Konkretisering Bråkräkning 2:5 c) 3 tisdagen den 6 maj Till PDG konkretiseringsbank 20 Bråkräkning 3 torsdagen den 15 maj Till din basgrupps diskussionsrum Bråkräkning 21 Tentamen och kursavslutning torsdagen den 22 maj Period 2 (v 10 21) Inläsning 1 (v 10-11) - Addition och Subtraktion Under dessa två veckor får du ingen inlämningsuppgift, enbart inläsningsrekommendationer för att fräscha upp det vi tog upp i föreläsningar om de fyra räknesätten. Se dina anteckningar med fokus på addition och subtraktion och komplettera med Grundläggande aritmetik, kap 4, och Tal och tanke, kap 4. Uppgift 2:3 Huvudräkning - Mina skolerfarenheter Vi fortsätter att utreda ditt eget räknande men lägger inledningsvis också fokus på egna erfarenheter av matematik i skolan, speciellt de fyra räknesätten, och kopplar detta till kurslitteraturen. Vilka erfarenheter har du av den undervisning du själv deltagit i under din skolgång? Negativa? Positiva? Vad var bra/mindre bra? Vilka minnen har du av undervisning om de fyra räknesätten? Det kan i denna uppgift vara intressant att studera de moment som kallas för huvudräkning. Dessa kan också ge tips och råd till din undervisning i matematik. Nedan förslag på sidor att läsa inom ramen för huvudräkning: Se Grundläggande aritmetik, kap 4, kap , kap och och Tal och tanke, kap 4. Utöver angivna sidor kan du göra valfria nedslag i Grundläggande aritmetik och Tal och tanke 16

17 där du kan jämföra de didaktiska tankar som finns idag och ställa dessa i jämförelse med dina egna erfarenheter. Jämför och skriv ner dina tankar, t ex hur jag lärde mig multiplikationstabellerna. Hur tänker du om din egen framtida undervisning i matematik utifrån dessa erfarenheter och teorier? Dina erfarenheter och tankar lämnas in till din basgrupps diskussionsrum Huvudräkning senast måndagen den 17 mars. Diskutera i basgruppen fram till och med måndagen den 24 mars. Vi lärare kommer att följa diskussionen och, om det bedöms befogat, gå in och kommentera. Individuell inlämningsuppgift 2:4 Algoritmer algoritmanalys Det är, som nämnts, viktigt att du är uppmärksam på hur du själv räknar. Alldeles särskilt gäller detta dig som blivande lärare. Ditt sätt att räkna påverkar barnen och därför är vi intresserade av att få ta del av dina algoritmer. Algoritmanalys: Analysera din subtraktionsalgoritm och divisionsalgoritm genom att beskriva varje steg i din uträkning och diskutera det du gör, fördelar och nackdelar. Utgå från subtraktionen och divisionen 295 / 5. Beskriv sedan hur du skulle göra för att förklara dessa algoritmer för en tänkt elev. Hur skulle du börja? Vilken terminologi använder du dig av? Reflektera också över vilka förkunskaper som krävs för dessa algoritmer. Läs Grundläggande aritmetik, kap 6 och 8 som stöd för dina analyser, särskilt sid och sid Din analys skickas in senast måndagen den 31 mars till inlämningsuppgift Algoritmer - algoritmanalys. Kommenteras av din lärare. Inläsning 2 (v 14-15) - Multiplikation och division Läs Grundläggande aritmetik, kap 7, och Tal och tanke, kap 4, om multiplikation och division och reflektera. 17

18 2:5 Problemlösning, Kartläggning och Konkretisering Du har läst in dig på didaktiska teorier och tankar om matematikundervisning och ställs nu inför situationen att använda dina kunskaper i undervisningen. Att bara köra igång ett nytt moment inom matematiken utan att ta del av elevernas förkunskaper får anses vara gammal undervisning. Dina kunskaper och en väl genomtänkt introduktion av ett nytt område kan innebära t ex att du blir mindre beroende av läromedlen och dess struktur. a) Läs Matematik som språk, kap 5, om problemlösning och diskutera i basgruppen olika strategier att ta sig an lösningen av ett matematiskt problem. Vad är problemlösning? Vad krävs för att det ska vara ett problem? Utgå från följande exempel och diskutera problemlösning i basgruppens diskussionsrum. Exempel läggs på GUL. b) Ett stöd i undervisningen och en hjälp att få kunskap om elevernas lärande och utveckling (kartläggning) är att använda olika typer av diagnoser. Ta del av informationen om Diamantdiagnoserna (se länk i GUL) och diskutera utifrån litteraturen syfte, mål och användbarhet av dessa diagnoser i din undervisning. Om möjligt, pröva i en elevgrupp. Diskutera med din basgrupp fr o m onsdagen den 23 april till senast söndagen den 27 april. c) Konkretisering har diskuterats i kursen. Du har nu möjlighet att själv skapa eller ge exempel på en konkretisering inom matematiken som du tycker är bra. Förklara konkretiseringen (kan vara att du använder dig av kort/tändstickor/ pengar/tärningar/spel etc.) och berätta hur den används. Förklara också vilka moment inom matematiken som du anser eleverna på detta vis övar på. Tänk på att om du använder dig av redan befintlig konkretisering (t ex en workshopstation) så var noggrann med att ange var du funnit den. Skicka in ditt förslag på konkretisering till PDG konkretiseringsbank senast tisdagen den 6 maj. 3 Bråk - Visualisering av bråkräkning Bråkräkning betraktas av många som en besvärlig del av matematiken. Enligt kursplanen i matematik ska dock elever i årskurs 3 veta en hel del om vad bråk är och kunna hantera uppgifter med enkla bråk och hur dessa förhåller sig till naturliga tal. I Tal och tanke, kap 2.4, och Grundläggande aritmetik, kap 11, kan du läsa om bråkräkning, vad ett bråk är, vilka olika former ( ansikten ) bråk har osv. Ett sätt att visualisera bråk är att använda ett tangrampussel. Reflektera över hur du kan använda detta pussel för att illustrera bråkräkning och ge basgruppen exempel på detta. Vidare, kom i basgruppen överens om några bråkuppgifter som ni ska lösa och diskutera lösningarna och eventuella problem. Senast torsdagen den 15 maj ska diskussionen vara klar. 18

19 DG482 vt14 halvfart distans, schema planering version Kursledare: Harald Haggärde Vecka Dag Tid Lokal Ansvarig Verksamhet / Innehåll DELKURS 1: 4 ti 21 jan B1114 HH,FGC,HB Kursstart / Introduktion B1114 HH Föreläsning: Tal- och taluppfattning (delkurs 2) B1114 FGC Föreläsning: Matematik i samhället - styrdokument ti 4 mar B1114, B1116 FGC,HH,HB Seminarium: Matematik i samhället B1106 B1107 B1114 HH,FGC,HB Examinationsuppgift delkurs 1 [Muntlig redovisning] DELKURS 2: B1114 HH Föreläsning: De fyra räknesätten B1114 B2214 FGC,HH,HB Seminarium: De fyra räknesätten - workshop 17 to 24 apr B1114 HH,FGC Räknestuga 21 to 22 maj BE036 HH Examination: Skriftlig tentamen B1116 HH Seminarium: Avslutning, kursvärdering HH Harald Haggärde FGC Florenda Gallos Cronberg HB Håkan Blennqvist harald.haggarde@ped.gu.se florenda.gallos.cronberg@gu.se hakan.blennqvist@ped.gu.se 19

20 20