Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Upprättad VT15 Reviderad av Trygghetsteamet Snöstorpsskolan 1

2 Innehåll Vår vision... 3 Lagstiftning och definitioner... 3 Lagstiftning... 3 Definitioner... 3 Främjande åtgärder för att förhindra alla former av kränkande behandling... 5 Insatser... 5 Ansvariga... 5 Förebyggande åtgärder för att förhindra alla former av kränkande behandling... 5 Insatser... 5 Ansvariga... 6 Delaktighet i planen... 8 Utvärdering av åtgärder och revidering av planen... 8 Bilagor... 8 Trygghetsteamet på Snöstorpsskolan läsåret

3 Vår vision Alla elever och all personal på Snöstorpsskolan skall känna sig trygga och bemötas med respekt. Detta uppnår vi genom att: Alla på Snöstorpsskolan har nolltolerans mot våld, dåligt uppträdande och kränkande behandling. Alla på Snöstorpsskolan använder vårdat och positivt språk. Vi hälsar alltid på varandra. På Snöstorpsskolan bryr vi oss om varandra och ser varandra. På Snöstorpsskolan är alla barn allas barn. På Snöstorpsskolan har vi en positiv attityd - jag kan, jag vill, jag vågar. På Snöstorpsskolan har vi förståelse för varandras olikheter och förutsättningar. Lagstiftning och definitioner Lagstiftning Diskrimineringslagen 2008:567 samt skollagen kap. 14 ligger till grund för denna likabehandlingsplan. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skollagen, kapitel 14, fastställer kravet på att upprätta en årlig plan mot kränkande behandling. Definitioner Följande definitioner och begrepp är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. 3

4 Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. (Skolverket 2012 Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s.47-48) 4

5 Främjande åtgärder för att förhindra alla former av kränkande behandling Insatser 1. Alla klasser har klassråd. Där ges eleverna möjlighet att återkommande diskutera normer, attityder och goda relationer i klassen. 2. Fritidshemmen har fritidsråd. 3. Vi ordnar aktiviteter som främjar kontakter mellan olika elevgrupper, t.ex. temadagar. 4. Elever ansvarar för olika aktiviteter, stora som små i undervisningen. 5. Under utvecklingssamtalet diskuterar eleven, vårdnadshavare och lärare frågor som rör trygghet, glädje och ansvar samt hur relationerna är mellan eleven och övriga på skolan. I den individuella utvecklingsplanen (IUP) dokumenteras elevens mål och behov med mera. 6. Trygghetsteamet består av rektor samt representanter från skolans personal. Alla skolans verksamheter är representerade i teamet. Teamet träffas en gång i månaden på möte och har även avsatt tid varje vecka som används vid behov. Alla i Trygghetsteamet har tystnadsplikt. 7. Skolan har ett gemensamt elevråd där rektor medverkar och där alla klasser är representerade. Där ges eleverna möjlighet att återkommande diskutera normer, attityder och goda relationer på skolan. Ansvariga 1. Klasslärare 2. Fritidshemspersonal 3. Arbetslagen 4. Klasslärare 5. Klasslärare 6. Rektor 7. Rektor Förebyggande åtgärder för att förhindra alla former av kränkande behandling Insatser 1. Elevhälsoteamet träffas varannan vecka. Gruppen består av rektor, skolsköterska, specialpedagog samt kurator. Personal och lärare rapporterar till teamet om elevärenden som utifrån psykosociala och kunskapsmässiga behov bör utredas. Teamet föreslår beslut och följer upp åtgärderna som beslutas av rektor. 2. Uppsikt över barnen genom att ha rastvärdar (bär gula reflexvästar). 3. Kartläggning av hur eleverna trivs på skolan genom Elevenkäten v. 36 och v. 3 och Husmodellen v. 46 på fritidshemmen och v. 11 i skolan. 4. Kontinuerligt arbeta med social kompetens i alla klasser/grupper genom att t.ex. kompissamtal, flickgrupper/pojkgrupper, massage samt värderingsövningar. 5. Föra diskussioner i klass 3-5 kring ett gott förhållningssätt på nätet och i förebyggande syfte informera om och arbeta med frågor kring nättrakasserier. 6. Skolans ordningsregler, se bilaga 2, ska årligen revideras i början av läsåret. De ska diskuteras och göras väl kända. Förslag till förändringar lämnas av elever, personal och föräldrar till rektor som fastställer reglerna. 5

6 Ansvariga 1. Rektor 2. Personal 3. Klasslärare och fritidshemspersonal 4. Klasslärare och fritidshemspersonal 5. Klasslärare och fritidshemspersonal 6. Rektor, klasslärare och fritidshemspersonal Arbetsgång vid trakasserier och kränkande behandling mellan elever Att upptäcka/anmäla Skolan har olika sätt att upptäcka kränkningar. Genom våra kontinuerliga kartläggningar får vår personal och ledning kunskap om den generella situationen på skolan så väl som på individnivå. Personalens egna observationer av elevernas beteende är viktiga liksom signaler från andra håll. Vid upptäckt av kränkande behandling gör rektor anmälan till huvudmannen via ett webbformulär på intranätet. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till rektorn, som sedan anmäler till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller även om en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av någon i personalen. Att utreda Ansvarig personal i klass F-5 och på fritidhemmet samtalar med berörda elever. Samtalet dokumenteras på Händelseblanketten. Händelseblanketten mailas till spteamet@halmstad.se snarast efter att händelsen blivit känd, dock senast efter 24 h. Genom detta informeras Trygghetsteamet och skolledningen. Trygghetsteamet gör en bedömning av ärendet. När en elev anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering ska BUF:s utredningsblankett användas av Trygghetsteamet. När utredningen är klar lämnar Trygghetsteamet Utredningsblanketten till skolans administrativa närstöd som diarieför, lägger den i elevakten samt skickar en kopia till berörda vårdnadshavare. Att åtgärda Trygghetsteamet har uppföljande samtal med inblandade elever efter utredningen för att säkerställa att kränkningarna har upphört. Andra åtgärder som kan vara aktuella: Återkommande samtal med elev och vårdnadshavare, ökade observationer vid olika tillfällen, omorganisation i och av grupper samt hjälp av skolkurator/skolpsykolog. Så här agerar Trygghetsteamet vid anmälan om kränkande behandling mellan elever: Teamet informeras. Faktainsamling och arbetsfördelning i teamet görs. 6

7 Kontakt tas med utsatt elev samt med berörd personal som har kommit i kontakt med den drabbade, för insamling av information. Teamet håller ett enskilt, strukturerat samtal med de inblandade (två ur teamet närvarande). Teamet kontaktar alla berörda föräldrar, informerar om vad som har hänt och om eventuella konsekvenser. Återkoppling ges till berörd personal. Berörd personal kontrollerar att inga kränkningar sker under tiden utredningen sker. Teamet ansvarar för uppföljning och samtalar då med de inblandade för att kontrollera att kränkningarna upphört. Ytterligare uppföljning sker vid behov. Om problemet kvarstår informeras Elevhälsoteamet. Rektor kallar till elevvårdskonferens och ansvarar för att en handlingsplan upprättas. Anmälan till sociala myndigheter och/eller polis kan bli aktuell och görs av rektor. På uppföljande elevvårdskonferens utvärderas handlingsplanen. Eventuellt utarbetas en ny plan. Disciplinära åtgärder som kan vidtas i förebyggande syfte kan vara: kvarsittning och utvisning, skriftlig varning, tillfällig omplacering inom skolan, tillfällig omplacering på annan skola samt avstängning. Den skriftliga dokumentationen arkiveras av det administrativa närstödet. Arbetsgång vid diskriminering och kränkande behandling där vuxna är inblandade Att upptäcka/anmäla Skolan har olika sätt att upptäcka kränkningar. Genom våra kontinuerliga kartläggningar får vår personal och ledning kunskap om den generella situationen på skolan så väl som på individnivå. Personalens egna observationer av elevernas och kollegornas beteende är viktiga liksom signaler från andra håll. Diskriminering/kränkande behandling där vuxna är inblandade ska anmälas omedelbart till rektor som ansvarar för utredning av händelsen. I den händelse rektor är inblandad ska anmälan göras till skolområdeschefen. Anmälan till huvudmannen sker med hjälp av ett webbformulär på intranätet av ansvarig rektor. Att utreda Information/samråd kring händelsen sker med HR. Rektor/HR samtalar med berörd personal. Rektor meddelar samtliga vårdnadshavare. Rektor/HR samtalar med elev och vårdnadshavare. Dokumentation sker på BUF:s utredningsblankett som diarieförs och förvaras i elevakten. Kopia förvaras i personalakten. Dokumentation enligt arbetsrättslig hantering sker på annat sätt. Att åtgärda Uppföljning görs av ansvariga för utredningen. Rektor tar i samråd med HR ställning till arbetsrättsliga åtgärder. 7

8 Delaktighet i planen All personal ska vara delaktig i planen och arbeta med främjande och förebyggande åtgärder. Eleverna ska arbeta i sina klasser med Barnens trygghetsplan. Se bil. 1. Ansvarig för detta är klasslärarna. Elevrådet ska medverka i revideringen av Barnens trygghetsplan. Föräldrar ska ges möjlighet att vara delaktiga i revideringen av planen genom att ha synpunkter och komma med förslag på åtgärder. Detta görs vid föräldraföreningens möten. Alla föräldrar informeras om var planen finns att läsa. Utvärdering av åtgärder och revidering av planen Utvärdering av åtgärder Åtgärder och insatser utvärderas av personal/elever senast i samband med terminsutvärderingen maj/juni varje år. Revidering av planen Trygghetsteamet ansvarar för att planen revideras årligen i september. Bilagor Bilaga 1. Barnens trygghetsplan Bilaga 2. Skolans regler Bilaga 3. Händelseblankett Bilaga 4. Utredningsblankett 8

9 Trygghetsteamet på Snöstorpsskolan läsåret Jonas Angeria Magnus Ljungdahl Carina Carlsson Susanne Jovliden Robin Mortensen Jeanette Cronberg Petra Vedin Mattias Wernersson Susanne Torsson Seh 9

10 Barnens trygghetsplan Snöstorpsskolan 2015/2016

11 Vi hälsar alltid på varandra. Därför trivs jag. Lagar finns för att alla barn ska kunna känna sig trygga i skolan och vilja gå dit. STOPP!! Lagen säger att det är förbjudet att kränka andra genom att slåss och säga fula ord.

12 Ingen får vara dum mot dig för att du är kille eller tjej. är liten eller stor. kommer från annat land eller tror på en annan Gud. inte kan hjälpa att du blir så arg. inte är så bra på t.ex. fotboll eller hopprep. inte kan röra dig som andra Jag har rätt att känna mig trygg när jag går till skolan.

13 Känner du dig rädd för något barn eller vuxen i skolan så ska du berätta det för någon vuxen du litar på. Du har också rätt att känna dig trygg när du är i skolan.

14 Om du vill skriva vad du känner så kan du skicka ditt brev till Barnens brevlåda. Teamet läser alla brev. Barnens brevlåda halmstad.se Jag måste berätta hur jag har det. Du kan berätta genom att maila till Teamet

15 Berätta så lyssnar jag. Jag är ledsen för Den vuxne som du berättar för ska ta dig på allvar och hjälpa dig att göra något åt det. Vi måste reda ut vad som Vuxna i Teamet pratar med dig och sedan med de som du tycker har varit dumma mot dig.

16 Vi måste berätta vad som hänt på skolan. Den vuxne ringer och berättar för era föräldrar. Hur ska vi få bråken att sluta? Vi måste hjälpas åt! Om bråken fortsätter kallar rektorn till möte med barn, personal och föräldrar.

17 Vi jobbar med kompisövningar. Vi jobbar förebyggande för att skapa god stämning bland barn och Vi lär oss lekar som vi gör tillsammans i vår klass.

18 Vi kan be alla vuxna om hjälp om vi är ledsna. Vi har rastvärdar ute på alla raster. De har på sig gula västar så vi lätt ser dem. Tänk på att sms, bilder och meddelande på nätet också kan såra.

19 Välkomna till Elevrådet! Vad har ni tagit upp på ert klassråd? Vi pratade om skolans regler. Vi jobbar förebyggande för att skapa god stämning bland barn och vuxna. Nu kryssar jag att jag känner mig glad när jag går till skolan. Du kan skriva hur du trivs och vad du tycker om Snöstorpsskolan i Trivselenkäten.

20 Tänk på Gyllene Så som du behandlar andra så blir du själv behandlad tillbaka. Hej He Under läsåret 2015/16 arbetar vi på Snöstorpsskolan med dessa mål. Vi får inte slåss eller vara dumma mot varandra. Vi pratar trevligt och positivt till varandra. Vi hälsar alltid på varandra. Vi bryr oss om varandra. Vi uppmuntrar varandra till att tänka: - Jag kan, jag vill och jag vågar! Vi tänker på att vi får vara olika.

21 I Trygghetsteamet på Snöstorpsskolan ingår: Carina Carlsson Susanne Jovliden Magnus Ljungdahl Robin Mortensen Jonas Angeria Jeanette Cronberg Petra Vedin Mattias Wernersson Susanna Torsson Seh Mail:

22 Snöstorpsskolans ordningsregler Gemensamt framtagna av elever, personal och föräldrar Vi försöker få alla att känna sig välkomna på vår skola Vi är rädda om vår skola och våra saker Vi använder vänliga ord när vi pratar med varandra Vi ber om lov om vi behöver lämna skolans område under dagen Vi får ta med oss frukt, grönsaker eller smörgås Vi springer inte inomhus, vi går Vi åker inte skateboard eller cykel på skolans område Vi kastar inte snöboll på skolans område Vi är ute på rasterna men leker inte vid våra cykelställ Mobiltelefoner och annan teknisk utrustning får endast användas i samråd med ansvarig personal. Skolan ersätter inte skadad eller förlorad utrustning Vi kan åka inlines på bandyplanen och använder då hjälm, handledsskydd, armbågsskydd och knäskydd Reglerna är beslutade av skolledningen och gäller tills nytt beslut fattats. Magnus Ljungdahl Rektor Fritidshem och F-3 Jonas Angeria Rektor åk 4-5

23 SNÖSTORPSSKOLANS HÄNDELSEBLANKETT Dokumentation av anmälan och samtal Skollagen 2010:800, 1-6 Anmälningsdatum: Klicka här för att ange datum. Elevens namn: Klicka här för att ange elevens namn. Personnummer: Klicka här för att ange elevens personnummer. Klass: Klicka här för att ange elevens klass. Klasslärare: Klicka här för att ange elevens mentor. Uppgiftslämnare: Klicka här för att ange namn på uppgiftslämnare. Övriga inblandade elevers namn och klass: Klicka här för att ange namn och klass på andra inblandade elever Beskrivning av händelsen (fylls i av anmälare): Datum Klicka här för att ange datum. Tidpunkt Klicka här för att ange tidpunkt. Plats Klicka här för att ange plats för händelsen. Beskrivning av händelsen Klicka här för att ange beskrivning av händelsen. Vårdnadshavarnas namn: Klicka här för att ange text. Dokumentation av samtalen (fylls i av Trygghetsteamet) Klicka här för att dokumentera samtalen.

24 Utredning - när en elev/ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/ trakasserier/diskriminering Skollagen 2010:800 och Diskrimineringslagen 2008:567 Del 1 - Utredningen Personuppgifter Utredarens namn och titel Ansvarig rektor/förskolechef Namn på elev/barn som anser sig blivit utsatt Datum för utredningen Skola/förskola Elevens klass/barnets avdelning Namn på involverade elever/barn och klass/avdelning Namn på personal som deltagit i utredningen Beskrivning av händelsen Bedömning av händelsen Trakasserier utifrån: kön etnisk tillhörighet funktionshinder religion/annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet/uttryck ålder Kränkande behandling: Sexuella trakasserier: Diskriminering utifrån: kön etnisk tillhörighet funktionshinder religion/annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet/uttryck ålder (Observera att barn och elever inte kan diskriminera varandra i juridisk bemärkelse, utan diskriminering gäller endast då en vuxen är involverad.) Kommentarer till bedömning av att händelsen anses vara diskriminering/trakasserier/sexuella trakasserier/kränkning:

25 Annan bedömning (Dvs. inte kränkningar/trakasserier/sexuella trakasserier/diskriminering enligt ovan) Åtgärder (Åtgärder ska vidtas då det finns behov utifrån bedömningen) Åtgärd och mål för åtgärden Ansvarig Datum för uppföljning/ utvärdering Vårdnadshavare som informeras om utredningen och åtgärderna Namn Informerad av Datum Andra personer som informeras (t.ex. mentor, arbetslag, rektor/förskolechef) Namn Informerad av Datum Avslutning av utredning Utredningen avslutad vid följande datum Utredarens underskrift Vårdnadshavare har informerats om att utredningen är avslutad Namn Informerad av Datum Del 2 Uppföljning/utvärdering av åtgärder och mål Utredarens namn Datum för uppföljningen/utvärderingen Åtgärd och mål för åtgärden Uppföljning/utvärdering visar att Ev. beslut utifrån uppföljningen/utvärderingen

26 Om utredningar enligt skollagen och diskrimineringslagen Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen 2010:800, kapitel 6, 10 ) Barn- och ungdomsnämnden, (som är huvudman), har i samband med delegationsplanen beslutat att delegera utrednings- och åtgärdsskyldigheten till rektor/förskolechef. Utredningsplikten - skyldigheten att utreda om någon har utsatts för kränkningar/trakasserier/sexeulla trakasseier/diskriminering träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal. En utredning kan även involvera barnets eller elevens vårdnadshavare. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en enstaka händelse eller om den är en del av systematiska och återkommande kränkningar. Bedömningen av händelsen ska kopplas till de begrepp som används i verksamhetens plan mot kränkande behandling och diskriminering/likabehandlingsplanen dvs. kränkningar, trakasserier, sexuella trakasserier och de sju diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder), vilka dessutom kan vara indirekta eller direkta. Det är huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse, utan diskriminering gäller endast då en vuxen är involverad. Utifrån bedömningen av utredningen bör anmälan till socialtjänsten och/eller polisen övervägas. Anmälan av tillbud (Oj)/arbetsskada (Aj) ska göras enligt arbetsmiljölagstiftningen. Åtgärdsplikten - i förekommande fall ska åtgärder vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. De åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen och riktas till såväl det barn/den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Det är även en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd

27 personal, elever och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara ett underlag om det blir en rättslig process avseende det inträffade. Preskriptionstiden för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10 år, enligt preskriptionslagen. Personal får inte utsätta ett barn/en elev för kränkande behandling. Om ett barn/en elev, som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, visar omständigheter som ger anledning att anta att han/hon har blivit utsatt för sådan behandling, så är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rektorn/förskolechefen ska ansvara för utredningen om händelsen rör barn/elever som anser sig blivit kränkt/trakasserad/ diskriminerad av personal. Information/samråd ska alltid ske med HR. Originalet av dokumentet ska förvaras i elevens elevakt på skolan. En kopia ska ges till vårdnadshavaren. Gäller utredningen barn i förskolan ska dokumentet förvaras samlat och systematisk på av förskolechefen anvisad plats. Om dokumentet innehåller integritetskänsliga uppgifter som omfattas av sekretess måste det diarieföras. Kontakta i så fall skolkontoret. En menprövning bör göras ifall någon utomstående begär att få ut uppgifterna. Sekretessen gäller inte bara uppgifter som rör eleven utan också elevens anhöriga, dvs. vårdnadshavare och syskon. Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av alla uppgifter om sitt barn. Huvudregeln är att sekretess kan upplösas genom samtycke med berörd elevs vårdnadshavare. Denna blankett ska användas inom BUFs samtliga förskolor, grundskolor, grundsärskola, förskoleklasser och fritidshem. (Källor: bl.a. skollagen 2010:800., diskrimineringslagen 2008:567 och Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.) Blanketten är fastställd av funktionschef AM.

28 Snöstorpsskolan Besöksadress: Litorinavägen Halmstad Telefon: Expedition: Halmstad direkt: