NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
|
|
- Alexandra Elin Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 30 1
2 ÖVERLAPPANDE FIGURER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Utvecklande av strategier och implementering 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Självmonitorering 4. Felkorrigering Instruktioner till uppgiften Visa sidan för deltagaren. Förklara att antalet uppgifter på sidan skall räknas. Deltagaren måste använda en strategi för denna uppgift (t ex numrera varje uppgift allteftersom den räknas; arbeta från vänster till höger). Be deltagaren att tänka ut ett antal strategier och sedan utvärdera deras relativa användbarhet. Om nödvändigt, hjälp deltagaren att generera möjliga strategier. När en strategi är vald skall uppgiften slutföras med hjälp av denna strategi. Den valda strategin skall användas genom hela uppgiften Betona för deltagaren att (a) användandet av strategier gör uppgifter lättare, (b) alternativa strategier skall övervägas och den bästa väljas ut och (c) när en strategi är vald och implementerad, skall den användas tills uppgiften är slutförd (såvida den inte visar sig vara olämplig) 2
3 ÖVERLAPPANDE FIGURER PA3 Identifiera de olika föremålen. Hur många är det? Ärtor 3
4 DELAD SÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Delad uppmärksamhet 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Simultant arbete/dubbla uppgifter Instruktioner till uppgiften Visa sidan för deltagaren. Förklara de två delarna av uppgiften som skall utföras samtidigt. Uppgiften skall läras in långsamt och noggrant med de två olika delarna utförda oberoende av varandra. Deltagaren skall inte tillåtas att utföra de två delarna av uppgiften, så att de sammanfaller och i själva verket endast blir en handling. I session 2 skall t ex uppläsningen vara kontinuerlig och oberoende av överstrykningen. Bokstaven A skall inte alltid sammanfalla med nästa O, som skall strykas över. Rätta alla fel och uppmärksamhetsbrister 4
5 DELAD SÖKNING PA4 Stryk över varje samtidigt som du slår handen mot bordet i jämn takt. Använd din icke-dominanta hand 5
6 FÄRDIGHETSFUNKTIONER SERIESÖKNING 1. Arbetsminne 2. Utvecklande och användande av strategier 3. Visuell sekventiering Instruktioner till uppgiften Visa sidan för deltagaren och förklara att han/hon måste stryka över en prick i varje ruta och hela tiden välja en prick som tidigare inte blivit överstruken. Detta för att använda en strategi, som garanterar att alla prickar har strukits över, när han/hon nått slutet av uppgiften. Försäkra dig om att en lämplig strategi har valts (t ex arbeta från vänster till höger, uppifrån och ned). Be deltagaren visa strategin flera gånger, så att den blir väl inlärd Allteftersom deltagaren stryker över en prick i varje ruta, täck över rutan för att garantera att deltagaren använder sitt minne snarare än visuella ledtrådar för att slutföra uppgiften Misstag skall omgående rättas och deltagaren kan behöva se föregående rutor för att bli påmind om gällande strategi Denna uppgift skall alltid ges två gånger under varje session. Deltagaren måste använda sig av två olika strategier. Allteftersom arbetet genom modulen fortskrider, ökar antalet prickar stegvis 6
7 SERIESÖKNING PA1 Stryk över en punkt i varje ruta. Välj olika prickar i varje ruta Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Bild 9 7
8 SERIESÖKNING PA2 Stryk över en punkt i varje ruta. Välj olika prickar i varje ruta Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Bild 9 Bild 10 Bild 11 Bild 12 8
9 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Perception av delar 7. Uppmärksamhet för detaljer 8. Självmonitorering FÖRDRÖJT SVAR Instruktioner till uppgiften Denna uppgift skall slutföras på samma sätt som Fördröjt Svar i minnesmodul A och B. Uppgiften innehåller nu en figur med två rutmönster. För deltagare, som upplever uppgiften för svår, slutförs uppgiften genom att endast använda ett rutmönster Visa figuren för deltagaren och be honom/henne beskriva den så detaljerat att den skulle kunna ritas enbart utifrån beskrivningen. Varje beskrivning bör vara kort, men bestå av flera komponenter. Vanligtvis behövs 3 5 korta set för en adekvat beskrivning Beskrivningen skall identifiera hela formen, dess delar och positionen i rutmönstret. Detta möjliggör en strukturerad inlärning (inkodning) och återgivning. Beskrivningen av figuren skall repeteras tills den är väl inlärd. Varje återgivning bör spegla den initiala beskrivningen ordagrant med komponenterna i samma ordning När deltagaren har lärt sig beskrivningen ordentligt, täck över rutmönstret och be honom/henne återge det igen. När detta har gjorts på ett korrekt sätt be honom/henne rita figuren i det tomma rutmönstret genom att följa ordningen i den tidigare beskrivningen Förklara för deltagaren, att det senare i sessionen kommer att presenteras ytterligare ett tomt rutmönster och att han/hon skall återge beskrivningen och rita figuren i rutmönstret Strategier för att generera verbala beskrivningar av stimulifigurer 1. För impulsiva och desorganiserade deltagare be honom/henne att endast beskriva en sak åt gången om figuren 2. För impulsiva och desorganiserade deltagare eller för deltagare som har svårt att påbörja en uppgift, ställ frågor om figuren som till slut leder till en komplett beskrivning. 3. För att förbättra deltagarens beskrivning och för att modellera bra beskrivningar repetera deltagarens beskrivning med nödvändiga modifieringar 9
10 4. För att deltagaren skall hålla jämn takt eller för att påvisa fel, rita upp vad deltagaren beskriver för dig 10
11 FÖRDRÖJT SVAR PA6 O O O O O O 11
12 FÖRDRÖJT SVAR A 12
13 FÖRDRÖJT SVAR B 13
14 KLOSSKONSTRUKTION FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Användande av datareducerande tekniker 2. Mental manipulering 3. Perception av delar 4. Arbetsminne 5. Planering Instruktioner till uppgiften Be deltagaren räkna antalet klossar i stapeln, inklusive de som inte syns. Detta skall göras genom att dela in klossarna i sektioner (gruppering) och sedan räkna klossarna i varje sektion Strategier 1. Be deltagaren planera hur han/hon vill räkna klossarna, innan han/hon börjar räkna dem 2. För deltagare, som har svårt att visualisera de gömda klossarna, bygg upp konstruktionen med riktiga klossar eller liknande föremål 3. Täck över sektioner eller grupper av klossfiguren, för att undvika att deltagaren överbelastas med för mycket information 14
15 KLOSSKONSTRUKTION PA6 15
16 ORDNINGSRELATERAD AVSÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Växling mellan två eller flera informationsset 3. Bibehållande av uppmärksamhet 4. Självmonitorering 5. Verbal förmedling 6. Självreglering av beteendet Instruktioner till uppgiften Placera sidan framför deltagaren. Be honom/henne att granska varje rad från vänster till höger, uppifrån och ner på sidan och att kryssa över bokstäver eller siffror enligt instruktionerna. I session 1, måste deltagaren t ex kryssa över bokstaven A på två rader, och sedan bokstaven B på två rader och att fortsätta att växla på detta sätt i resten av tabellen. Repetera uppgifterna tills de är ordentligt inlärda Ringa in varje fel eller utelämnanden, såvida inte antalet fel är så många att påpekandet av detta skulle bli nedslående för deltagaren. Öva så många rader i tabellen som tiden tillåter Be deltagaren, vid några tillfällen, administrera uppgifterna till dig. Försäkra dig om att deltagaren uppmärksammar alla gjorda fel och utelämnanden Strategier 1. Uppmuntra verbal förmedling genom att upprepat fråga deltagaren vilket set han/hon uppmärksammar just nu (minst en gång för varje rad), genom att använda ett nummer och/eller sökbokstav för att benämna vilken rad i sekvensen som avsöks (t ex Vad kryssar du över nu?; A1, A2, B1, eller B2 etc ). När deltagaren börjar internalisera vanan, be honom/henne, att högt för sig själv, beskriva sitt beteende utan direkt hjälp från dig. Slutligen be honom/henne, tyst för sig själv, beskriva sitt beteende 2. För deltagare, som initialt har svårt att bibehålla ett set, be honom/henne att benämna varje rad med rätt sökbokstav 3. För impulsiva, desorganiserade eller mycket långsamma deltagare reglera hans/hennes hastighet genom att a) be honom/henne läsa upp eller peka ut varje siffra allteftersom han/hon kontrollerar den b) be honom/henne följa en rad med en penna allteftersom han/hon kontrollerar den c) du följer raden med den hastighet, som siffror skall kontrolleras 4. Täck över raderna, som deltagaren inte arbetar med, för att reducera det presenterade stimulit och därmed undvika att han/hon överbelastas meför mycket information 16
17 ORDNINGSRELATERAD AVSÖKNING PA3 Stryk över bokstäverna L i två rader, O i tre rader och E i fem rader. Fortsätt denna sekvens genom att börja om med L igen tills alla raderna är genomsökta M H C N E R F W E K O O R B N A L A C G G L U B B I C H E S H I R E N V O W T V G H A R R I S N E S O T N U H P G T O E R E O C I L L E J A T L E O Q C R K I D E I N O T T A P N G E M R M U J U N O T N A C A M N N S I H O R O X P H B L K M E W O H N A O E F N O R F R Z L N Y B J H O R T T N H M T C X W D F L U E L R F C R T R S H S G K T B R E O O A D R Z D T W N B O I O S N E A I E R N J N T I H I I A O D M K F J I Y B A D E R I D A A K N R V E N M O E O N E T F N M H W S C L G G R E L E E R N N N S N I A K A C K D A Y A N L O S L S R E U N U I X D G E V T W I D O L P N J K U S C N O C E L T H E F R A N C O A E P I H S K I M D L T G B T H E A P C O N K I S T D L S V A A I H I T E N K E L Z N C S L R T H E H N L Q G F E S C B T L E H A L U A V K S A B U R G O Y N E E A E B E M I U C W R S R O E N N W A C K R I W S L E M R A A S A W N S E O K F M R H N O N L A R H M E D R V L G L T A A I N G E P R U Y T E R L A I E U F N G T L I L Y S N D A S V Y E G L C I E K E N A L D G S O E O G N E Y L L L B W A S H I N G T O N R D O E N F A E E E I L F V S L E S S O R T A H D H N T R E N C H A R D L N O S L E N B O M F O C H C B E A T T Y E V I L C X O R T E D D E R K Y S I L L A W N R O C K M 17
18 KATEGORIER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Abstraktion 2. Arbetsminne 3. Användande av minnesstrategier 4. Dataorganisation Instruktioner till uppgiften Visa sidan för deltagaren. Förklara att orden eller siffrorna kan arrangeras så att de bildar ett antal grupper. Be deltagaren gruppera uppgifterna på ett korrekt sätt (med hjälp om nödvändigt) och sedan namnge varje grupp. De nya grupperingarna skall skrivas ned. Be deltagaren skapa undergrupper om detta är nödvändigt Be sedan deltagaren att återge så många ord som möjligt. Försäkra dig om att materialet återges på samma sätt, som det har grupperats. Initialt kan du behöva ge ledtrådar. Vid ett tillfälle be också deltagaren att återge materialet som det var innan det grupperats. Detta kan visa på nyttan av struktur och gruppering för inlärning av materialet Fördröjd återgivning kan också introduceras i några sessioner. Om avsikten är att deltagaren skall lära sig materialet redan vid den första presentationen, behöver han/hon hjälp. Repetition och ytterligare organisering av materialet kan bli nödvändigt Allteftersom man går vidare i modulen, skall strategier för att bilda ordgrupper varieras. Ge ledtrådar om det behövs. Betona att den metod, som används vid lagring skall vara den metod, som används vid återgivning av informationen Strategier 1. Uppmuntra och förstärk datareducerande strategier (som att stryka över varje del allteftersom den har placerats i en grupp) 2. Uppmuntra och förstärk systematiskt och organiserat beteende (som att arbeta från vänster till höger eller att lista materialet i alfabetisk ordning) 3. Försäkra dig om att deltagaren omarrangerar orden i ordgrupper utifrån sina associationer 18
19 KATEGORIER - PA5 KATT FISK MARS JORDEN HAJ RÄV FÅGEL SATURNUS KANIN MUS JUPITER NEPTUNUS MASK 19
20 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Spatialt arbetsminne 2. Verbal förmedling 3. Användande av strategier 4. Generativitet Instruktioner till uppgiften VISUO-KINETISK FUNKTION Visa rörelsesekvensen på rutnätet för deltagaren och be honom/henne kopiera denna. Om nödvändigt upprepa och uppmuntra deltagaren att öva sekvensen tills den är väl inlärd. Deltagaren skall sedan upprepa sekvensen i omvänd ordning Fråga deltagaren, om han/hon använde någon strategi för att lära sig sekvensen. Uppmuntra och lär ut ett antal tekniker och strategier för att underlätta inlärningen (se nedan). Diskutera de olika indelningar, som kan göras av rutnätet (t ex upp, ner, vänster, höger, hörn, sidor, mitten, rader och kolumner), vilka kan användas i den verbala beskrivningen av mönstret inom sekvensen Det är två typer av sekvenser som bör övas; en med ett färre antal steg, vilka disponeras över hela rutnätet, och en där sekvensen presenteras på ett sådant sätt, att stegen kan grupperas på ett spatialt och tempomässigt sätt. Många deltagare kräver gruppering av sekvenser, som består av fler än 3-4 steg. Alla deltagare bör använda sig av gruppering, när sekvensen innehåller minst 5 steg Under varje session, skall 3-4 sekvenser läras in. Öka sedan stegvis komplexiteten och längden av sekvenserna, allteftersom deltagarens prestation förbättras. Vid några tillfällen be deltagaren ge uppgiften till dig. Han/hon skall därefter öva varje uppgift baklänges, för att garantera att övningen blir väl inlärd Strategier 1. Gruppering; sekvenser av fler än fyra steg skall presenteras i grupper, vilka är separerade spatialt och tempomässigt. Deltagaren skall ombedas att identifiera grupperingarna och använda dessa, när de presenterar uppgiften för dig 2. Användande av mönster och spatiala ledtrådar; be deltagaren identifiera ett mönster och bekanta former inom stegsekvensen och att använda rutnätsreferenser för att komma ihåg de spatiala positionerna. En sekvens kan t ex bestå av en fyrkant med fyra steg i det övre vänstra hörnet följt av en L-formad sekvens i det övre högra hörnet 20
21 3. Verbal förmedling; denna strategi förlitar sig på användande av mönster och spatiala ledtrådar, vilka beskrivs verbalt och sedan repeteras som stöd för minnet 21
22 VK FUNKTION - PA1 22
23 VK FUNKTION PA2 23
24 VERBAL / VISUELL JÄMFÖRELSE FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuellt och verbalt resonerande 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Verbal förmedling 4. Abstraktion 5. Verbalt uttryck 6. Arbetsminne 7. Bibehållande av set 8. Strukturerat sekventiellt beteende Instruktioner till uppgiften Visa de två första figurerna eller de två orden för deltagaren. Be deltagaren att beskriva sambandet mellan dem. Detta kan bestå av mer än en komponent. Ge nödvändiga ledtrådar för att garantera, att deltagaren finner en komplett och korrekt lösning. Deltagaren skall sedan utveckla en kortfattad och precis beskrivning av sambandet. Öva tills uppgiften är väl inlärd Visa sedan den nya formen eller ordet, medan du täcker över de olika svarsalternativen för uppgiften. Genom att använda beskrivningen av sambandet, be deltagaren att rita nästa figur eller att identifiera nästa ord. Försäkra dig om att deltagaren är tillräckligt uppmärksam på detaljer Visa de möjliga lösningarna av problemet och be deltagaren välja den form eller det ord som passar in på det samband, som deltagaren har arbetat fram 24
25 VERBAL JÄMFÖRELSE PA3 Förklara förhållandet mellan dessa två ord VALP HUND Om detta ord följer samma regel KALV Vilket av dessa ord följer troligast? A B C KATT KO GRIS 25
26 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Verbal association 2. Abstraktion 3. Arbetsminne Instruktioner till uppgiften VERBAL ASSOCIATION Visa sidan för deltagaren. Täck över allt utom exemplen på den första kategorin. Be deltagaren identifiera en rubrik för kategorin. När kategorin har blivit tillräckligt beskriven, fråga deltagaren vilka två av orden A D som hör till samma kategori Slutför de övriga uppgifterna på ett likande sätt 26
27 VERBAL ASSOCIATION - PA6 Vilka två av A-D hör ihop med de tre ord som presenteras i rutan Skepp Bil Flygplan A. Tåg B. Tegelsten C. Truck D. Bord Mejeri Fält Traktor A. Ko B. Tyngst C. Alarm D. Fåraherde Fisk Get Hund A. Kan inte B. Har fått C. Katt D. Gris Regn Hagel Snö A. Promenad B. Solsken C. Molnigt D. Rosa Jul 1:a maj Alla hjärtans dag A. Kalkon B. Påsk C. Halloween D. Indian 27
28 BOKSTAVSGENERERING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Generativitet 2. Självinitiering 3. Mental flexibilitet 4. Självmonitorering Instruktioner till uppgiften Be deltagaren skriva ner alfabetets bokstäver i en slumpmässig ordning. Avbryt alla perseverationer 28
29 VERBAL MANIPULERING FÄRDIGHETSFUKTIONER 1. Arbetsminne 2. Verbal förmedling 3. Auditiv uppmärksamhet 4. Uppmärksamhet för detaljer 5. Ordningsrelaterade händelseförlopp Instruktioner till uppgiften Målet för de tre uppgifterna är att verbala informationset lärs in och förändras. Som med andra arbetsminnes- eller förändringsuppgifter är det viktigt att deltagaren uppnår en säkerhet i inlärningprocessen, innan han/hon arbetar med förändringar. Deltagaren skall repetera varje set tills det är väl inlärt Varje uppgift måste slutföras i enlighet med instruktionen Uppgift 1: Uppgift 2: Uppgift 3: Uppgift 4: Säg ordet högt för deltagaren och be honom/henne bokstavera orden baklänges. Läs upp siffersekvensen högt. Be deltagaren repetera talen och sedan räkna ut summan. All aritmetik bör göras i huvudet, utan att använda papper och penna Läs upp skämtet och be deltagaren förklara det Be deltagaren repetera tungvrickningsramsan efter dig Strategier 1. Längre uppgifter eller grupper bör presenteras i grupperingar och dessa bör användas under genomförandet av uppgiften 2. Använd frekvent repetition för att underlätta inkodning 29
30 VERBAL MANIPULERING - PA6 1. Jerry är längre än Tom Fred är längre än Jerry Vem är kortast? 2. Tågbiljetterna har gått upp i pris. Att åka till jobbet kostar nästan lika mycket som man tjänar. I en sådan situation, vad skulle du göra? Vilket av tre följande alternativ skulle du välja, om du inte hade några andra valmöjligheter? Varför? a) Säga upp dig? b) Samåka med några vänner? c) Be din chef om löneförhöjning? 3. Förklara skämtet Vad kan man kalla honungsförsäljning? En bisyssla 4. Repetera efter mig a) Den klyftige klassiske clownen Klas knyckte kassan b) Det bussiga biet Bizzan bet den brunbeige Beageln Burt 30
31 SORTERA MATERIAL FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Växling mellan olika kognitiva set 2. Abstraktion Material 30 token: Stora och små token i tre former. Varje token i 6 exemplar i olika färger Instruktioner till uppgiften Blanda token och lägg dem på bordet. Fråga deltagaren hur han/hon skulle kunna sortera dem i grupper (möjliga sorteringsgrupper: färg, form, storlek). Be deltagaren sortera utifrån en av grupperna. När sorteringen är klar, blanda token och be om en annan sorteringsstrategi. Växla mellan de olika grupperna Om deltagaren inte kan göra gruppering och/eller skifta gruppering, överväg att demonstrera lämplig gruppering När deltagaren behärskar sortering efter färg, form och storlek, lär honom/henne hur man kan sortera efter speciella nummer. Att sortera efter antalet 4 skulle t ex innebära att deltagaren skall sortera token i grupper om 4 och då ignorera form, färg eller storlek När de 4 grupperingsprinciperna behärskas, be deltagaren utföra sortering som involverar två olika kategorier ( t ex färg och form; form och storlek; färg och antal 4) Allteftersom deltagaren blir skickligare, behöver han/hon inte sortera alla token för varje skifte. Byt eller växla set när det står klart att deltagaren förstått sorteringsprincipen Uppgiften kan varieras genom att be deltagaren administrera den till dig. Deltagaren skall dock inte tillåtas att växla set innan han/hon helt förstått sorteringsprincipen 31
32 SORTERA BYGGA TORN FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Växla mellan olika kognitiva set 2. Abstraktion 3. Planering 4. Självinitiering Material Samma 30 token som i Sortera material Instruktioner till uppgiften Blanda token och placera dem i slumpmässiga grupper framför deltagaren. Välj ut ett token och placera det framför deltagaren. Säg att du vill att deltagaren skall bygga ett torn med token. Du ger instruktionerna för att välja ett nytt token och byter endast en dimension åt gången (färg, form eller storlek). T ex, om instruktionen att byta färg ges, skall form och storlek på det nya tecknet vara densamma som tidigare, men det skall ha ny färg. Varje gång deltagaren väljer ett token, placeras det ovanpå det byggda tornet. Instruktionen skall omfatta slumpmässigt byte av färg, form och storlek Målet är att använda alla framlagda token. Detta kräver framförhållning av dig. Allteftersom prestationen förbättras kan vissa deltagare själva planera att använda så många token som möjligt. Om så, notera antalet av kvarvarande token och uppmuntra deltagaren att överskrida det tidigare uppnådda antalet När tornet är färdigbyggt (eller en del av tornet om deltagaren arbetar långsamt), be deltagaren administrera uppgiften till dig. Försäkrar dig om att växlingarna sker slumpmässigt. Även nu är målet att använda så många token som möjligt Allteftersom prestationen förbättras kan dubbla förändringar introduceras (t ex ändra form och storlek ). Även om detta gör växlingarna mer komplexa, blir planeringen att använda samtliga token lättare 32
33 DUBBEL HANDVÄXLING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering HANDÖVNINGAR - PA Instruktioner till uppgiften I denna fingerslagsuppgift lär sig deltagaren ett händelseförlopp som skall växlas mellan händerna. En sekvens kan t ex bestå av två slag med högerhandens fingrar, som följs av ett slag med vänsterhandens. Sekvensen repeteras så många gånger som möjligt på ett välkontrollerat och regelbundet sätt. Hastigheten bör vara tillräckligt långsam för att garantera en jämn och välmonitorerad slagrytm. Fastställ det maximala antalet jämna slag som deltagaren kan utföra. Målet är att stegvis öka antalet slag i sekvensen allteftersom deltagarens prestation ökar Spegelvänd sedan uppgiften så att sekvensens två delas växlas mellan händerna (t ex två slag med vänstra handens fingrar och ett slag med den högra handens) Strategier 1. Verbalt medierande av slagen; först genom att du högt räknar samtidigt som deltagaren slår, därefter genom att deltagaren själv räknar högt, och slutligen genom att deltagaren själv räknar tyst. 2. Hjälp deltagaren att reglera sina slag genom att slå tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att bibehålla jämna slag, håll hans/hennes finger lätt och guida slagen 33
34 KNYTA STRÄCKA VÄXLING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering HANDÖVNINGAR - PA Instruktioner till uppgiften I denna uppgift skall deltagaren utföra sekvenser av knytningar och sträckningar, som växlas mellan händerna; T ex, tre med vänster hand, som följs av fem med den högra handen och sedan av fyra med den vänstra handen. Genomför så många, på varandra följande, sekvenser som möjligt. Repetera som vanligt Strategier 1. Verbal förmedling av uppgiften; först genom att du räknar högt när deltagaren gör rörelsen, sedan genom att deltagaren själv räknar högt och slutligen genom att deltagaren räknar tyst för sig själv 2. Hjälp deltagaren att reglera sin respons genom att utföra uppgiften tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att utföra uppgiften, håll hans/hennes hand lätt och guida rörelsen 34
35 HANDÖVNINGAR - PA SAMTIDIGA SLAG FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering Instruktioner till uppgiften I denna fingerslagsuppgift skall deltagaren slå med båda händernas fingrar samtidigt, men med olika antal slag. Deltagaren kan, t ex slå en gång med den vänstra handens fingrar för varje dubbelslag med den högra handens fingrar. Spegelvänd sedan uppgiften, så att sekvensens två delas växlas mellan händerna (t ex vid två slag med vänstra handens fingrar skall ett slag slås med den högra handens) Strategier 1. Verbal förmedling av uppgiften; först genom att du räknar högt när deltagaren gör rörelsen, sedan genom att deltagaren själv räknar högt och slutligen genom att deltagaren räknar tyst för sig själv 2. Hjälp deltagaren att reglera sin respons genom att utföra uppgiften tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att utföra uppgiften, håll hans/hennes hand lätt och guida rörelsen 35
36 HANDÖVNINGAR - PA TRE-SLAGSSEKVENSER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 7. Finmotorisk kontroll 8. Bibehållande av uppmärksamhet 9. Självmonitorering 10. Verbal förmedling 11. Självreglering av beteendet 12. Sekvensering Instruktioner till uppgiften I denna uppgift skall deltagaren utföra upprepade slagsekvenser växelvis mellan händerna; T ex, två slagsekvenser med höger hands fingrar, som följs av fyra med den högra handens fingrar och sedan av sju med den högra handens fingrar. Repetera som vanligt Strategier 1. Verbalt medierande av slagen; först genom att du högt räknar samtidigt som deltagaren slår, därefter genom att deltagaren själv räknar högt, och slutligen genom att deltagaren själv räknar tyst. 2. Hjälp deltagaren att reglera sina slag genom att slå tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att bibehålla jämna slag, håll hans/hennes finger lätt och guida slagen 36
37 Att föra strategierna vidare Tanken med NKR är att du ska kunna använda de strategier/knep du tränar tillsammans med din terapeut hemma eller på andra platser där du tycker att du behöver dem. Därför är det viktigt att du och din terapeut vid varje session, går igenom följande punkter: Välj en situation hemma, eller någon annan plats där du skulle ha nytta av att använda en av de strategier som du tränat under dagens session. Vilken situation och vilken strategi väljer du? Hur ska du göra? Finns det några hinder och hur kommer du runt dem i så fall? Hur gick det att använda strategin i den situation som du valde förra gången? 37
38 HANDÖVNINGAR - PROTOKOLL Registrera nedan sekvenslängden/tiden för de uppgifter som övats Använd endast de delar av protokollet, som är aktuella för respektive Modul/Session* Totalt Kommentar 1. Uppg. för båda händerna a) Dubbel handväxling b) Knyta/Sträcka växling c) Samtidiga slag d) Tre-slagssekvenser 2. Sekventierade uppgifter a) Fingertrum LF** b) Fingertrum TU** c) Slagsekvenser d) Sju fingrar HU** e) Sju fingrar HN** f) Handrörelser 3. Fingerslag a) Pekfinger b) Alla fingrar c) Två fingrar 4. Handvändning 5. Handflatelyft 6. Knyta/sträcka a) Hand upp b) Hand ned c) Hand åt sidan 5. Alternerande fingerslag a) Terapeutinitierad b) Deltagarinitierad V-hand H-hand Båda H. * För Modul: Kogn. Flex. & Minne A - Låt deltagaren öva de uppgifter, som kräver motorsekventiering i 7-10 minuter. Bestäm längden för de nya målsekvenserna. ** LF = börja med lillfingret TU = börja med tummen HU = handen uppe (obegränsad) HN = tummen nere mot bordet (begränsad) 38
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 33 1 DELAD SÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Delad uppmärksamhet 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Simultant arbete/dubbla uppgifter Instruktioner
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne B Session 23 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Perception av delar
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 35 1 ÖVERLAPPANDE FIGURER FÄRDIGHETSFUNKTIONER Utvecklande av strategier och implementering Uppmärksamhet för detaljer Självmonitorering Felkorrigering
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 25 1 ÖVERLAPPANDE FIGURER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Utvecklande av strategier och implementering 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Självmonitorering
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 34 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 1 DELAD SÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Delad uppmärksamhet 2.
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 32 1 ÖVERLAPPANDE FIGURER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Utvecklande av strategier och implementering 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Självmonitorering
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne B Session 24 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Perception av delar
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne B Session 21 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Perception av delar
NKR Neuro-Kognitiv Rehabilitering MAPP Minne A Session 10
NKR Neuro-Kognitiv Rehabilitering MAPP Minne A Session 10 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne A Session 11 1 MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 02 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera pappret med
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 04 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 07 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera ett papper
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 05 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera ett papper
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne A Session 16 1 MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 08 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera ett papper
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
richard.stenmark@ltj.se NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering B Session 39 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Kognitiv uppskattning 2. Prospektivt minne 3. Självmonitorering 4. Felkorrigering 5. Planering
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering B Session 40 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Kognitiv uppskattning 2. Prospektivt minne 3. Självmonitorering 4. Felkorrigering 5. Planering 6. Användande av strategier
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 06 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera ett papper
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne A Session 13 1 MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering B Session 38 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Kognitiv uppskattning 2. Prospektivt minne 3. Självmonitorering 4. Felkorrigering 5. Planering 6. Användande av strategier
Mini Mental State Examination
Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING
Effekt: Vara tankeläsare och förstumma dina vänner. Läs sinnen och ha rätt varje gång!
TANKELÄSNING MED KORT Vara tankeläsare och förstumma dina vänner. Läs sinnen och ha rätt varje gång! Ordna korten så övre vänstra siffrorna är i följande ordning: 1,2,4,8,16 och 32. Välj en frivillig ur
Identifiering av stödbehov
Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information
Gör så här för att rapportera:
Cykla och gå till jobbet 2012 Gör så här för att rapportera: OBS! Se till att du har anmält dig innan du gör detta. Om du inte vet hur man gör, klicka här. Steg 1: Skriv ut redovisningspapperet Gå till
Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V
Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V Nedan redovisas översiktligt de förändringar som genomförts i samband med revideringen av WISC-IV till WISC-V. Först beskrivs förändringar som genomförts
Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet
Lärandet Hjärnan Våra hjärnor är uppdelade i höger och vänster hjärnhalva som spelar olika men kompletterande roller. Den vänstra anses stå för förnuftet inom oss, den högra för känslan. Vänster hjärnhalva
Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler
Arbetsminnes- testutbildning Neuropsykolog Björn Adler Innehåll Arbetsminnet (teori) Arbetsminnestestet Praktiskt arbete -testet Didaktik (teori) Praktiskt arbete - hjälparbetet Summering Arbetsminnet
Identifiering av stödbehov
Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - höst Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen: Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt
Tränarguide del 2. Mattelek. www.flexprogram.se
Tränarguide del 2 Mattelek www.flexprogram.se 1 ANTALSUPPFATTNING - MINST/STÖRST ANTAL Övningarna inom detta område tränar elevernas uppfattning av antal. Ett antal objekt presenteras i två separata rutor.
Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas
Datalogiskt tänkande. med DATALIA DATALIA
Datalogiskt tänkande med DATALIA DATALIA Innehåll o Vem är DATALIA? o Vad är datalogiskt tänkande? o Hur kan övningarna användas? o Övning 1. Fruktskål o Övning 2. Hattar o Övning 3a-3b. Fallgropar o Övning
STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR. Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi
STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi Kognitiva svårigheter - energikrävande Planering Tidsuppfattning
Identifiering av stödbehov
Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 1 - höst Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt
ATT SKAPA ANTECK- NINGAR
ATT SKAPA ANTECK- NINGAR Att skapa INTE bara skriva ned anteckningar Att skriva anteckningar är en passiv aktivitet som inte genererar speciellt mycket kunskap, kanske ingen kunskap alls VARFÖR? Att bara
Identifiering av stödbehov
Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 höst Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt
ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005)
1 Svensk version Rehabiliteringsmedicin, Akademiska Sjukhuset Uppsala, 2008. ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005) Namn: Personnummer: Total utbildningstid Datum: / / Testarens namn:
Identifiering av stödbehov
Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt
UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 2 EFTERTEST
UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 2 EFTERTEST EFTERTEST#2: TALUPPFATTNING, MUNTLIGA FRÅGOR Instruktioner: ställ frågorna ordagrant. Barnet har max 1 minut på varje uppgift att svara.
Korttidsminne-arbetsminne
Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar
Svåra Samtal DISPOSITION. Bakgrund & Intervjuteknik. Workshop Svåra Samtal Pennskaftets Årliga Konferens Världskulturmuséet 5 mars 2008
Pennskaftskonferens 2008 Världskulturmuseet 5 mars Svåra Samtal Anneli Larsson Lecturer, The Swedish National Police Academy Affiliated Researcher, University of Cambridge E-mail: 1 DISPOSITION 13.00 13.45
Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22.
Innehåll Stryk under, ringa in, kryssa 2 I vilken ordning 6 Vilken information 10 På samma sätt 14 Följ ledtrådarna 18 Mönster 22 Glyfer 26 Pusselbitar 30 Den här boken tillhör 3 Stryk under, ringa in,
Om intellektuell funktionsnedsättning
Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast
Teckenmemory - Bondgården
Teckenmemory - Bondgården Mats Fredrikson Johan Troedsson Teckenmemory Bondgården är ett material som kan användas på flera olika sätt. Grundidén var att skapa ett memory med bilder på olika djur och föremål
Innehåll och förslag till användning
Övningar för de första skolåren med interaktiv skrivtavla och programmet RM Easiteach Next generation. Materialet är anpassat till och har referenser till. Innehåll och förslag till användning De interaktiva
UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST
UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST BAKGRUNDSINFORMATION Elevens namn: Ålder: Datum: Årskurs: Kön: Testledare: Antal dagar tränade med Mattelek Flex: 1 FÖRTEST#1: TALUPPFATTNING
UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST
UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST BAKGRUNDSINFORMATION Elevens namn: Ålder: Datum: Årskurs: Kön: Testledare: Antal dagar tränade med Mattelek Flex: 1 FÖRTEST:1: TALUPPFATTNING
Inför genomförandet av ThomasGIA
Inför genomförandet av ThomasGIA Innehåll Deltest 1: Slutlednings Deltest 2: Perceptuell snabbhet Deltest 3: Numerisk snabbhet Deltest 4: Ordförståelse Deltest 5: Spatial Introduktion ThomasGIA är ett
Sociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
LEKTION 2 Användbarhet
LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt
Visualisering av samverkan
Visualisering av samverkan 18 december 2017 En viktig aspekt i samverkan är att inte bara ha koll på vilka andra aktörer du själv samverkar med, utan även veta om vilka aktörer du inte samverkar med, men
Grundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion
Grundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion Kapitlet behandlar Test Grundläggande kombinationer, liten tabell 2 Fler kombinationer, stor tabell 3 Säkra tabellkunskaper 4 14 I detta kapitel
Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage)
Vägledning till Från bild till ord 1 Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Från bild till ord har som syfte att skapa situationer där barnen får möjlighet att bygga sitt språk i samspel med andra.
Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 5 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET,
Effekt: Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna.
SKYLT-SNURREN Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna. Utförande: 1. Håll skylten mellan höger tumme och fingrarna
Klockan. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Klockan Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 2 Till Läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten Denna bok inleds med att eleverna får repetera klockan och dess funktion samt tidsenheterna timme, halv timme
Hästhopp. Detta är en övning som tränar olika problemlösningsstrategier och statistik. Den lämpar sig för år 4 och uppåt
Hästhopp Detta är en övning som tränar olika problemlösningsstrategier och statistik. Den lämpar sig för år 4 och uppåt Sammanfattning: Övningen är en promenad på ett schackbräde med enbart en häst. Den
Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Var är den? strävorna
strävorna C Var är den? kommunicera uttrycksformer geometri Avsikt och matematikinnehåll Här ges förslag på några aktiviteter som sammantaget syftar till att vidga och fördjupa elevers rumsuppfattning,
Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet.
Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet. Då du klickar på Användare öppnas denna bläddringslista.
Arbeta vidare med Milou 2008
Arbeta vidare med Vi hoppas att problemen i Milou väckte intresse och lust att arbeta vidare. Nu kan ni kontrollera lösningarna genom att pröva konkret, klippa och bygga. Variera också problemen genom
VÄGLEDNING 1 (22) Newmero. Best.nr Innehåll. Användningsområden. Om materialet. Brickorna
VÄGLEDNING 1 (22) Newmero Best.nr. 978-91-88299-41-3 Innehåll 2 set med gula entalsbrickor, talen 1-9 2 set med gröna tiotalsbrickor, talen 10-90 2 set med blåa hundratalsbrickor, talen 100-900 1 set med
Din lärare kan se om och när du har utfört ditt uppdrag. Då får du ett nytt.
till eleven Uppdrag I Textbanken jobbar du med uppdrag. Det är din lärare eller den som skrivit in dig som användare som avgör vilka uppdrag du ska utföra. Ett uppdrag består av en eller flera övningar.
Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
V.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Mitt hus och jag steg för steg instruktioner
Mitt hus och jag steg för steg instruktioner Till den här uppgiften behöver du ett foto på dig själv, ditt hus, en karta och en huvudlös figur. Se till att alla bilder ligger på samma ställe på din dator
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET.
UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. 2 ½ ¾ = 5575186299632655785383929568162090376495104 n = 142 är det minsta värde på n för vilket 2 Ò inleds med siffrorna 55. Uppgiften består i att skriva ett program som tar emot
Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.
Kognition Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och
Kombinationer och banor i agilityträningen
Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana
Minifakta om traktorer
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att traktorer. Här får du lära dig hur man gjorde innan det fanns traktorer och du får också läsa om lika sorters traktorer och vad en traktor
LÄRARHANDLEDNING. Eleverna kan två och två eller i större grupper på ett lekfullt sätt träna följande: Talinnehåll Addition Subtraktion Multiplikation
LÄRARHANDLEDNING LH Tärningsövningar innehåller blandade matematikövningar inriktade på skolår F - 5 och kan med stor fördel användas som extra resursmaterial och idébank. Med korten som bas går det lätt
Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 4 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET
Studiestrategier för dig som är visuell
Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och
PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13
Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:
Process 1: Drömscenario! Fråga: Vad vill vi ha inflytande över? Presentera frågeställningen, skriv tydligt upp den på whiteboarden.
Process 1: Drömscenario! Fråga: Vad vill vi ha inflytande över? Presentera frågeställningen, skriv tydligt upp den på whiteboarden. Syftet med processen är att få fram så mycket idéer som möjligt, som
Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.
Minneslek Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Programmet innehåller nio olika övningar, både visuella och auditiva. Svårighetsgraden
Steg-Vis. Innehållsförteckning
Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15
Programmering. Den första datorn hette ENIAC.
Programmering Datorn är bara en burk. Den kan inget själv. Hur får man den att göra saker? Man programmerar den. Människor som funderar ut program som fungerar. Datorn förstår bara ettor och nollor och
Utvärderingstest - Mattelek Del 1 förtest
Utvärderingstest - Mattelek Del 1 förtest Mattelek Flex Elevens namn Ålder (år, månader) Datum för testning BAKGRUNDSINFORMATION Årskurs Kön Testare FÖRTEST#1: TALUPPFATTNING - MUNTLIGA FRÅGOR Instruktioner:
BEHANDLING AV MEDDELANDEBLANKETTEN Ver 1.04b 11.03.2003
BEHANDLING AV MEDDELANDEBLANKETTEN Ver 1.04b 11.03.2003 1. ALLMÄNT Som botten för meddelandeblanketten fungerar Räddningsinstitutets blankett, som blivit modifierad för Säkerhet 2003 övningarna samt för
Lära och namnge färger, Rekonstruera motiv från kort, fri lek
Art.Nr. 21007 ToPoLoGo Geo Innehåll: 1 trälåda Ålder: 4+ Antal spelare: 1+ 52 byggklossar (12 gula kvadrater, 4 gula halvdiskar (halvcirklar), 8 gröna rektanglar, 8 gröna "broar", 4 blå "broar", 4 blå
Provverktyg för elever instruktioner [SE]
Provverktyg för elever instruktioner [SE] Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Göra proven 3 2.1 Logga in 3 2.2 Kontrollera ljudet för hörförståelseprovet 5 2.3 Göra ett prov 5 3 Uppgifterna 7 3.1 Uppgifter
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne
Språket som verktyg för inlärning
Språket som verktyg för inlärning Checklista vid språkliga svårigheter förskoleklass till årskurs 6 Elevens namn: Klass och skola: Ifylld av: Datum: Checklistan är utformad för att hjälpa lärare och annan
Identifiering av stödbehov
Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 1 - vinter Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har
Klockan 1. Klockan. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Till läraren. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Klockan Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 1 Till läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten 1 Boken inleds med en presentation av olika typer av klockor eller redskap som vi använder för att mäta tid.
Identifiering av stödbehov
Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 1 - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt
Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7.
Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 200 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7. Kängurutävlingen genomförs den 8 mars. Om den dagen inte passar kan hela veckan 9 26 mars användas,
Provkapitel Mitt i Prick matematik FK
FK innehåll 1 2 Antal 1 5................................ 4 Begreppet lika många................ 5 Antal 1 8.............................. 22 Siffra antal, talraden............. 23 Tal och antal 1 och
Om undervisningen. Att förstå tal. Förstå och använda tal en handbok
Om undervisningen Inledningsvis kan man nöja sig med att uttrycka bråk muntligt. Vi bör uppmuntra eleverna att använda de språkliga uttrycken halv och fjärdedel när de delar i två eller fyra lika delar.
ENKEL Programmering 3
ENKEL Programmering 3 Figurer i långa rader Titta på de olika figurerna i de olika raderna. Kan du se att de olika figurerna i varje rad är placerade enligt ett visst mönster? Kan du lista ut vilken figur
Flera övningar innehåller träning i att skilja på närliggande vokal- och konsonantljud för att eleven ska kunna koppla ihop varje språkljud med rätt
I Arbetsbok 2 bygger varje övning på en läsövning i Läsebok 2, övning 1 i Arbetsbok 2 hör ihop med läsövning 1 i Läsebok 2, övning 2 med läsövning 2 osv. Orden i läseböckernas läsövningar bearbetas i arbetsböckerna
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
FACIT. Kapitel 1. Version
FACIT Kapitel Vi repeterar talen 0 till 0 000. Titta på bilden. Skriv de tal som fattas. Räkna. är ett fyrsiffrigt tal a. 000 + 00 + 0 + T H T E 0 0 000 Tal skrivs med siffror. Siffrorna är 0,,,,,,,,,
Inställningar för mus och tangentbord i Windows 7
Inställningar för mus och tangentbord i Windows 7 De inställningar som beskrivs nedan kan man hitta fram till på flera olika sätt, här beskrivs en väg fram till de olika inställningsmöjligheterna. Alla
Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ
1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande
Lyssna, Skriv och Läs!
Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L