NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING"

Transkript

1 NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne B Session 24 1

2 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Perception av delar 7. Uppmärksamhet för detaljer 8. Självmonitorering Instruktioner till uppgiften FÖRDRÖJT SVAR Visa figuren för deltagaren och be honom/henne beskriva den så detaljerat att den skulle kunna ritas enbart utifrån beskrivningen. Varje beskrivning bör vara kort, men bestå av flera komponenter. Vanligtvis behövs 3 5 korta set för en adekvat beskrivning Beskrivningen skall identifiera hela formen, dess delar och positionen i rutmönstret. Detta möjliggör en strukturerad inlärning (inkodning) och återgivning. Beskrivningen av figuren skall repeteras tills den är väl inlärd. Varje återgivning bör spegla den initiala beskrivningen ordagrant med komponenterna i samma ordning När deltagaren har lärt sig beskrivningen ordentligt, täck över rutmönstret och be honom/henne återge det igen. När detta har gjorts på ett korrekt sätt be honom/henne rita figuren i det tomma rutmönstret genom att följa ordningen i den tidigare beskrivningen Förklara för deltagaren, att det senare i sessionen kommer att presenteras ytterligare ett tomt rutmönster och att han/hon skall återge beskrivningen och rita figuren i rutmönstret Strategier för att generera verbala beskrivningar av stimulifigurer 1. För impulsiva och desorganiserade deltagare be honom/henne att endast beskriva en sak åt gången om figuren 2. För impulsiva och desorganiserade deltagare eller för deltagare som har svårt att påbörja en uppgift, ställ frågor om figuren som till slut leder till en komplett beskrivning. 3. För att förbättra deltagarens beskrivning och för att modellera bra beskrivningar repetera deltagarens beskrivning med nödvändiga modifieringar 4. För att deltagaren skall hålla jämn takt eller för att påvisa fel, rita upp vad deltagaren beskriver för dig 2

3 FÖRDRÖJT SVAR - MB7 3

4 FÖRDRÖJT SVAR A 4

5 FÖRDRÖJT SVAR B 5

6 FÄRDIGHETSFUNKTIONER MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet Instruktioner till uppgiften Placera sidan med bokstäver framför deltagaren. Be honom/henne granska varje grupp av bokstäver i ordningsföljd och att stryka över de bokstäver som nämns i instruktionen. Ge så många uppgifter som tiden tillåter Ringa in varje fel eller överhopp, såvida inte antalet fel är mycket högt Be deltagaren vid ett par tillfällen ge uppgiften till dig. Försäkra dig, om att deltagaren uppmärksammar alla fel eller överhopp som du gör Strategier 1. Uppmuntra inprägling av de bokstäver eller siffror, som skall memoreras före granskning, genom att be deltagaren repetera dessa högt för sig själv, både framlänges och baklänges. Hjälp honom/henne finna andra inlärningsstrategier (t ex O och K låter som okey ) 2. Uppmuntra verbal förmedling genom att upprepade gånger be deltagaren att repetera de set han/hon letar efter, (t ex Vad kryssar du över nu? ). När deltagaren börjar internalisera vanan, be honom/henne att verbalt förmedla sitt sätt att lösa uppgiften utan påminnelse. Slutligen skall detta kunna göras tyst av deltagaren 3. För deltagare, som har svårigheter att komma ihåg uppgifterna, låt instruktionerna överst på sidan vara synliga, för att ge ett visuellt stöd. Allteftersom deltagarens förmåga förbättras, täck över instruktionerna, så att han/hon helt och hållet måste lita på sitt minne 4. För impulsiva, desorganiserade eller mycket långsamma deltagare anpassa hastigheten genom att a) be honom/henne peka ut varje bokstav, när han/hon kontrollerar den b) be honom/henne följa grupperna med pennan, när hon/hon kontrollerat dem c) följ grupperna med den hastighet, som bokstaven skall kontrolleras 5. För att undvika att för mycket information presenteras, reducera det presenterade materialet genom att täcka över de grupper, som deltagaren inte skall arbeta med 6

7 MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING - MA8 BOKSTAVSAVSÖKNING Stryk över bokstäverna b, n och x 1. q 2. h b 3. d v m s x b n a s x z b c u d n 4. p l 5. y t 6. b c n b k j x v k x n b z x c d 7. y h g 8. h d 9. a q m o l n b i c c x b b p x 10. g f n 11. p r 12. d s z m l k d b f b x n v t x d b x l 13. q 14. y r 15. a v i b h o m e y x c n c n b w t 16. v k 17. h t 18. a c b g u s f n j p b j v x i 7

8 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Användande av strategier 3. Organisering av information Instruktioner till uppgiften NUMMER / FORMSEKVENSER Visa listan med siffror och former för deltagaren och säg att du vill att han/hon skall skriva ner dem i den ordning, du ber om. Innan uppgiften påbörjas, skall en strategi ha tänkts ut. Fråga deltagaren om listan innehåller några särskilda undergrupper. Målsättningen är att han/hon skall identifiera dem, som börjar med samma nummer/form och använda dessa för att förenkla uppgiften Strategier 1. Uppmuntra inkodning genom att använda verbal repetition, både framlänges och baklänges För nummersekvenser 1. Betona användande av gruppering eller grupper för att förenkla uppgiften 2. Uppmuntra i första hand mentalt återgivande av materialet genom att använda repetition och gruppering, i stället för att frekvent återgå till den skrivna listan. 3. Uppmuntra användande av informationsreducerande strategier, som att stryka över varje siffra från listan, när den har skrivits ner 8

9 NUMMER / FORMSEKVENSER MB7 Skriv om/omarrangera dessa grupper med tecken. Först de, som börjar med? sedan de som börjar med +, därefter de, som börjar med % och slutligen de som börjar med = + _ % / =? ] % + ( = + ) [ )? \ + % + = $ = )? %? _ ] % + / _ = \ [?? = X + ( $ \ = X? ] % _ / + X =?? % ) / 9

10 DUBBEL RÄKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Bibehållande av minnesinformation Instruktioner till uppgiften Deltagaren skall räkna och minnas de två stimuli, exemplevis nerpilar och uppilar, var för sig. Efterhand som pilarna räknas skall de adderas till respektive stimuligrupp som räknats in tidigare. Demonstrera följande räknestrategi för uppgiften MB1: en ner; en ner, en upp; två ner, en upp; tre ner, en upp; tre ner, två upp; fyra ner, två upp; fem ner, två upp; fem ner, tre upp Varje ny pil eller annat stimuli skall räknas/läsas upp kontinuerligt i läsriktning. Räknestrategin skall bibehållas genom hela uppgiften. Fel eller misslyckanden med att använda strategin skall omgående rättas till Uppgiftens svårighetsgrad ökar successivt under modulen. Administrera så många uppgifter som tiden och deltagarens prestationsförmåga tillåter Observera att varje gång en ny pil (eller annat stimuli) läses skall (1) Antalet upp och ned pilar räknas/läsas upp kontinuerligt (2) Pilarna, som är vända nedåt alltid räknas först Räknestrategin skall bibehållas genom hela uppgiften. Fel eller misslyckanden med att använda strategin skall omgående rättas till Uppgiftens svårighetsgrad ökar successivt under modulen. Administrera så många uppgifter som tiden och deltagarens prestationsförmåga tillåter Strategier 1. I uppgifter som innehåller få items eller mycket tomrum, kan det vara nödvändigt att täcka över de items, som räknats för att undvika, att deltagaren räknar dem igen 2. För svårare uppgifter eller för deltagare med lägre prestationsförmåga, kan varje uppräkning behöva repeteras flera gånger innan den lärts in, så att deltagaren kan gå vidare till nästa 10

11 DUBBEL RÄKNING MB8 Räkna antalet d:n och a:n var och en för sig, men samtidigt d a a d d d a d a d a d d a d d 11

12 FÄRDIGHETSFUNKTIONER SERIESÖKNING 1. Arbetsminne 2. Utvecklande och användande av strategier 3. Visuell sekventiering Instruktioner till uppgiften Visa sidan för deltagaren och förklara att han/hon måste stryka över en prick i varje ruta och hela tiden välja en prick som tidigare inte blivit överstruken. Detta för att använda en strategi, som garanterar att alla prickar har strukits över, när han/hon nått slutet av uppgiften. Försäkra dig om att en lämplig strategi har valts (t ex arbeta från vänster till höger, uppifrån och ned). Be deltagaren visa strategin flera gånger, så att den blir väl inlärd Allteftersom deltagaren stryker över en prick i varje ruta, täck över rutan för att garantera att deltagaren använder sitt minne snarare än visuella ledtrådar för att slutföra uppgiften Misstag skall omgående rättas och deltagaren kan behöva se föregående rutor för att bli påmind om gällande strategi Denna uppgift skall alltid ges två gånger under varje session. Deltagaren måste använda sig av två olika strategier. Allteftersom arbetet genom modulen fortskrider, ökar antalet prickar stegvis 12

13 SERIESÖKNING - MB2a Stryk över en prick i varje ruta. Välj olika prickar för varje ny ruta Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Bild 9 Bild 10 Bild 11 Bild 12 13

14 SERIESÖKNING - MB2b Stryk över en prick i varje ruta. Välj olika prickar för varje ny ruta Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Bild 9 Bild 10 Bild 11 Bild 12 14

15 VISUELL JÄMFÖRELSE FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuellt och verbalt resonerande 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Verbal förmedling 4. Abstraktion 5. Verbalt uttryck 6. Arbetsminne 7. Bibehållande av set 8. Strukturerat sekventiellt beteende Instruktioner till uppgiften Visa de två första figurerna eller två orden för deltagaren. Be honom/henne beskriva sambandet mellan dem. Detta kan bestå av mer än en komponent. Ge nödvändiga ledtrådar för att garantera, att deltagaren finner en komplett och korrekt lösning. Deltagaren skall sedan utveckla en kortfattad och precis beskrivning av sambandet. Öva tills uppgiften är väl inlärd Visa sedan den nya formen eller ordet, medan du täcker över de olika svarsalternativen till uppgiften. Genom att använda beskrivningen av sambandet be deltagaren rita nästa figur eller identifiera nästa ord. Försäkra dig om att deltagaren är tillräckligt uppmärksam på detaljer Visa de möjliga lösningarna av problemet och be deltagaren välja den form eller det ord, som passar in på det samband, som deltagaren har arbetat fram 15

16 VISUELL JÄMFÖRELSE - MB7 Vad har hänt med denna figur För att den skall få den här formen Så om den här figuren följer samma regel Hur kommer figuren att se ut? 16

17 NUMMERSPÅRNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Sekvensering 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Visuell sökning 4. Bibehållande av minnesinformation Instruktioner till uppgiften Visa sidan för deltagaren. Förklara för deltagaren att han/hon skall dra ett streck mellan alla på varandra följande nummer, börja med 1 och sluta med 50 Han/hon skall genomföra uppgiften från början till slut utan uppehåll Rätta omgående alla fel och brister i uppmärksamhet 17

18 NUMMERSPÅRNING MB3 Ett område i figuren saknar ett nummer. Fundera ut vilket det är 18

19 VERBAL MANIPULERING FÄRDIGHETSFUKTIONER 1. Arbetsminne 2. Verbal förmedling 3. Auditiv uppmärksamhet 4. Uppmärksamhet för detaljer 5. Ordningsrelaterade händelseförlopp Instruktioner till uppgiften Målet för de tre uppgifterna är att verbala informationset lärs in och förändras. Som med andra arbetsminnes- eller förändringsuppgifter är det viktigt att deltagaren uppnår en säkerhet i inlärningprocessen, innan han/hon arbetar med förändringar. Deltagaren skall repetera varje set tills det är väl inlärt Varje uppgift måste slutföras i enlighet med instruktionen Uppgift 1: Visa orden för deltagaren. Be honom/henne bokstavera orden baklänges Uppgift 2: Uppgift 3: Uppgift 4: Uppgift 5: Läs upp den första deluppgiften. Be deltagaren repetera instruktionen. Rätta deltagaren om nödvändigt. Be honom/henne att utföra uppgiften. Ge den andra deluppgiften på samma sätt Läs upp siffersekvensen högt. Be deltagaren repetera talen och sedan räkna ut summan. All aritmetik bör göras i huvudet, utan att använda papper och penna Läs upp skämtet och be deltagaren förklara det Be deltagaren repetera tungvrickningsramsan efter dig Strategier 1. Längre uppgifter eller grupper bör presenteras i grupperingar och dessa bör användas under genomförandet av uppgiften 2. Använd frekvent repetition för att underlätta inkodning 19

20 VERBAL MANIPULERING MB8 1. Bokstavera dessa två ord baklänges a) Ovanligt b) Fönster 2. Slutför följande räkneuppgifter a) = b) = c) = eller a) = b) = c) = 3. Kan du förklara följande skämt? Så fin du är i håret! Självfallet! 4. Repetera efter mig a) Nio nobla nunnors nunor noterades nyligen b) Den sluga skunken skumpade och den sniglande snigeln surade 20

21 FÖRSTÅELSE FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Uppmärksamhet för detaljer 2. Organisering av information 3. Sekvensering 4. Arbetsminne 5. Minnesåtergivning Instruktioner till uppgiften Målet för deltagaren är att formulera verbala informationsset, som senare skall användas eller förändras på något sätt. Varje informationsset (mening eller stycke) skall arbetas med på ett sådant sätt att deltagaren lär sig att fokusera på det meningsbärande i texten. Enstaka meningar eller mycket korta stycken skall läsas upp för deltagaren. Deltagaren skall tillåtas, att läsa längre stycken för sig själv. Frågor om den information, som har presenterats, läses sedan upp av dig Strategier För uppgifter, som läses upp för deltagaren, skall informationen grupperas enligt idéinnehåll eller korta fraser allteftersom de läses upp. För längre uppgifter som deltagaren läser själv, be honom/henne identifiera olika grupperingar. (Detta garanterar att deltagaren uppmärksammar både den övergripande strukturen av informationen och detaljerna. Det sker på ett liknande sätt som för de visuella uppgifterna, där deltagaren skall uppmärksamma både helheten och dess delar). Grupperingarna skall sedan läras in i följd genom att använda repetition och andra minnesstrategier, som deltagaren kan identifiera eller finner användbara 21

22 FÖRSTÅELSE MB8a Be deltagaren att lyssna på meningarna och sedan besvara frågorna. Säg att du kommer att läsa upp meningarna endast en gång 1. Innan Max planterade blommorna, gödslade han i trädgården a) Vad gjorde Max först? 2. På grund av att det regnade, väntade Peter och Karin i busskuren. Deras mor var orolig eftersom de var sena a) Varför var deras mor orolig? b) Varför väntade Peter och Karin i busskuren? 3. Priset på grönsaker har sjunkit för att det har varit ett bra växtår. Därför köpte Fru Svensson mer än hon brukade a) Varför köpte fru Svensson mer grönsaker än vanligt? b) Varför har priset på grönsaker sjunkit? 22

23 FÖRSTÅELSE MB8b Be deltagaren att lyssna på meningarna och sedan besvara frågorna. Säg att du kommer att läsa upp meningarna endast en gång 1. Pandor kan hittas i bergen i Kina. De kan bli upp till två meter långa och har svart och vit päls a) Var kan pandorna hittas? b) Hur stora kan de bli? c) Vad har deras päls för färg? 2. Fyren på klipporna var byggd av rött tegel. Den var byggd för att hindra fartyg från att köra på grund a) Var ligger fyren? b) Vad är den byggd av? c) Varför är den byggd? 3. Grävlingar är svarta och vita djur, som endast visar sig på natten a) Vad är svart och vitt? b) När kan man se dem? 23

24 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Spatialt arbetsminne 2. Verbal förmedling 3. Användande av strategier 4. Generativitet Instruktioner till uppgiften VISUO-KINETISK FUNKTION Visa rörelsesekvensen på rutnätet för deltagaren genom att peka i rutorna och be honom/henne kopiera denna. Om nödvändigt upprepa och uppmuntra deltagaren att öva sekvensen tills den är väl inlärd. Deltagaren skall sedan upprepa sekvensen i omvänd ordning Fråga deltagaren, om han/hon använde någon strategi för att lära sig sekvensen. Uppmuntra och lär ut ett antal tekniker och strategier för att underlätta inlärningen (se nedan). Diskutera de olika indelningar, som kan göras av rutnätet (t ex upp, ner, vänster, höger, hörn, sidor, mitten, rader och kolumner), vilka kan användas i den verbala beskrivningen av mönstret inom sekvensen Det är två typer av sekvenser som bör övas; en med ett färre antal steg, vilka disponeras över hela rutnätet, och en där sekvensen presenteras på ett sådant sätt, att stegen kan grupperas på ett spatialt och tempomässigt sätt. Många deltagare kräver gruppering av sekvenser, som består av fler än 3-4 steg. Alla deltagare bör använda sig av gruppering, när sekvensen innehåller minst 5 steg Under varje session, skall 3-4 sekvenser läras in. Öka sedan stegvis komplexiteten och längden av sekvenserna, allteftersom deltagarens prestation förbättras. Vid några tillfällen be deltagaren ge uppgiften till dig. Han/hon skall därefter öva varje uppgift baklänges, för att garantera att övningen blir väl inlärd Strategier 1. Gruppering; sekvenser av fler än fyra steg skall presenteras i grupper, vilka är separerade spatialt och tempomässigt. Deltagaren skall ombedas att identifiera grupperingarna och använda dessa, när de presenterar uppgiften för dig 2. Användande av mönster och spatiala ledtrådar; be deltagaren identifiera ett mönster och bekanta former inom stegsekvensen och att använda rutnätsreferenser för att komma ihåg de spatiala positionerna. En sekvens kan t ex bestå av en fyrkant med fyra steg i det övre vänstra hörnet följt av en L-formad sekvens i det övre högra hörnet 3. Verbal förmedling; denna strategi förlitar sig på användande av mönster och spatiala ledtrådar, vilka beskrivs verbalt och sedan repeteras som stöd för minnet 24

25 VISUO-KINETISK - MB1 25

26 VISUO-KINETISK - MB2 26

27 BEGREPPSSKIFTEN FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Skifta mellan två kognitiva set 2. Bibehållande av ett kognitivt set 3. Bibehållande av uppmärksamhet 4. Självmonitorering 5. Verbal förmedling 6. Självreglering av beteendet Instruktioner till uppgiften Placera sidan framför deltagaren. Säg till honom/henne att du vill att han/hon skall granska varje ruta och arbeta uppifrån och ner och från vänster till höger. Deltagaren skall antingen läsa upp ordet högt eller säga var i rektangeln ordet är placerat. För ord som är tryckta i den övre tredjedelen av rektangeln skall deltagaren säga hög, för ord som är tryckta i mitten av rektangeln skall deltagaren säga mellan och för ord som är tryckta i den nedre delen av rektangeln skall deltagaren säga låg. Växla instruktioner med varierande mellanrum. Vid åtminstone ett tillfälle skall deltagaren ha arbetat sig igenom minst tre rader innan skifte sker. Administrera så många rader av uppgiften som tiden tillåter Denna uppgift ger möjlighet till både setskifte och bibehållandet av ett set över tid. Allteftersom skiftningsförmågan förbättras skall hastigheten med vilken setväxlingarna sker ökas Ringa in alla fel, om inte dessa är så många att deltagaren reagerar negativt Be deltagaren, vid några tillfällen, att administrera uppgifterna till dig. Försäkra dig om att deltagaren instruerar dig att växla set med slumpmässiga intervaller och att han/hon bryter all perseveration Strategier 1. Uppmuntra verbal förmedling genom att upprepat fråga deltagaren vilket set han/hon uppmärksammar just nu (åtminstone en gång för vare rad, t ex Vad berättar du för mig nu?; Deltagaren: position eller ord ). När deltagaren börjar internalisera vanan, be honom/henne att högt för sig själv beskriva sitt beteende utan direkt hjälp från dig. Slutligen, be honom/henne, tyst för sig själv, beskriva sitt beteende 2. För deltagare som initialt har svårt att bibehålla ett set be honom/ henne att byta set i början av varje rad och benämna varje rad utifrån vad som skall benämnas 27

28 3. För impulsiva, desorganiserade eller mycket långsamma deltagare reglera hans/hennes hastighet genom att a) be honom/henne läsa upp eller peka på varje ord allteftersom han/hon kontrollerar det b) be honom/henne följa raden med en penna allteftersom han/hon kontrollerar den c) du följer raden med den hastighet med vilken orden skall kontrolleras 4. Täck över raderna som deltagaren inte arbetar med för att reducera det presenterade stimulit och därmed undvika att deltagaren överbelastas med för mycket information 28

29 - MB1 29

30 - MB2 30

31 - MB3 31

32 - MB4 32

33 - MB5 33

34 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Lagring av information 3. Sekvensering 4. Kognitiv flexibilitet 5. Minnesåtergivning 6. Gruppering av information Material TECKENSEKVENSER Minst 48 tecken i en färg, bestående av sex set av åtta lika tecken. Instruktioner till uppgiften Minst tre teckenkolumner skall arrangeras framför deltagaren. Varje kolumn skall bestå av samma typ av tecken. Kolumnerna skall variera i antal och form. En uppsättning kan t ex bestå av tre kolumner, där en kolumn innehåller tre cirklar, en kolumn fyra trianglar och en kolumn två fyrkanter Ο Ο Ο För det första; hjälp deltagaren att lära sig sekvensernas antal (antal tecken i varje kolumn: 3, 4, 2 ), genom att repetera både framlänges och baklänges upprepade gånger. De skall läras in som tre separata siffror snarare än ett tal (t ex tre, fyra, två ist f trehundrafyrtiotvå). Både repetition och mental manipulering skall uppmuntras genom användande av snabba frågor såsom 34

35 - vilka är siffrorna framlänges ( ) - Vilka är siffrorna baklänges ( ) - Vilken siffra är i mitten ( 4 ) Se till att den sista frågan alltid innebär en repetition av den inlärda sekvensen framlänges. Kolumnerna kan vara täckta eller synliga allteftersom deltagaren lär sig sekvensen och för att kunna rätta eventuella misstag För det andra; hjälp deltagaren att lära sig formsekvenserna (cirkel, triangel och fyrkanter) på samma sätt som siffrorna lärdes in. Repetera då och då siffersekvenserna för att garantera att de inte har glömts bort Kontrollera att dessa båda set är väl inlärda och hjälp deltagaren att associera varje nummer med rätt form. Fråga deltagaren om tecknens antal och form i varje kolumn och uppmuntra honom/henne att repetera och förändra dessa set. Återigen kan lämpliga frågor underlätta detta, t ex - vad är hela sekvensen baklänges? - hur många streck finns det? - vilken form finns det flest av? - hur många hjärtan och fyrkanter finns det? - vilka är siffrorna? Summera dem! Allteftersom deltagarens prestation förbättras, ökas stegvis antalet kolumner beroende på deltagarens funktionsnivå. Fler än fyra kolumner skall alltid presenteras i grupperingar. Fem kolumner skall arrangeras i grupper om tre kolumner och två kolumner; sex kolumner skall arrangeras i två grupper om tre osv. Varje gruppering skall läras separat såsom beskrivet tidigare. Nästa gruppering skall läras in, när föregående är väl inlärd. Slutligen skall de olika grupperingarna sättas samman Deltagaren skall sträva efter att komma ihåg minst fem kolumner innan Minne B modulen avslutats 35

36 HANDÖVNINGAR MB 1 6 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering 1. Instruktioner till uppgiften: Fingertrum Be deltagaren placera sin dominanta hand med handflatan mot bordet. Varje finger skall sedan trummas i ordning mot bordet. Börja med lillfingret och sluta med tummen eller i omvänd ordning. Detta skall göras på ett kontrollerat och regelbundet sätt, med tillräckligt låg hastighet för att garantera en jämn och välmonitorerad trumning. Fastställ det maximala antalet trumningar deltagaren kan utföra. Syftet är att stegvis öka antalet trumningar i sekvensen allteftersom deltagarens förmåga förbättras Upprepa uppgiften först med icke dominanta handen, och sedan med båda händerna samtidigt 2. Instruktioner till uppgiften: Fingerslag Be deltagaren att utföra en upprepad sekvens. Först genom att slå ett slag med ett finger med sin dominanta hand, därefter slå två slag med samma finger. Fastställ det maximala antalet jämna sekvenser deltagaren kan utföra. Syftet är att stegvis öka antalet i sekvenser allteftersom deltagarens förmåga förbättras Upprepa uppgiften först med den icke dominanta handen, och sedan med båda händerna samtidigt 3-4. Instruktioner till uppgiften: Sju fingrar (obegränsad/begränsad) Sju fingrar obegränsad övning Visa ett antal seriesekvenser av tumme fingerberöringar. Börja med pekfinger mot tummen, långfinger mot tummen, ringfinger mot tummen, lillfinger mot tummen och tillbaka igen i omvänd ordning. Avsluta med pekfinger mot tummen 36

37 Sju fingrar - begränsad övning Denna övning är likartad med undantag för att tummen hålls mot bordet under hela övningen. Du eller deltagaren kan behöva hålla i tummen, så att den inte rör sig när fingrarna möter den. Tumme - fingerövningen skall göras på ett kontrollerat och regelbundet sätt, med tillräckligt låg hastighet för att garantera en jämn och välmonitorerad trumning. Fastställ det maximala antalet beröringar, som deltagaren kan utföra. Syftet är att stegvis öka antalet trumningar i sekvensen allteftersom deltagarens förmåga förbättras Upprepa uppgiften först med icke dominanta handen och sedan med båda händerna samtidigt 5. Instruktioner till uppgiften: Slagsekvenser Be deltagaren kopiera och lära sig olika slagsekvenser och repetera dessa, t ex a) 3 slag, 4 slag, 2 slag b) 2 slag, 5 slag, 1 slag Använda dominant och icke-dominant hand separat och samtidigt 6. Instruktioner till uppgiften: Handrörelser Visa en sekvens av tre handövningar. Med handflatan vänd nedåt: (i) knyt handen. (ii) sträck ut fingrarna och därefter, (iii) vänd handen åt sidan/högkant med fingrarna utsträckta framåt. Allteftersom rörelserna görs, sägs orden: Knytnäve, handflata, kant samtidigt med rörelsen. Be deltagaren kopiera sekvensen med varje hand för sig och därefter båda samtidigt, så många gånger som detta kan göras felfritt och på ett kontrollerat och välreglerat sätt Strategier 1. Verbal förmedling av fingerövningen; först genom att du högt räknar samtidigt som deltagaren genomför övningen, sedan genom att deltagaren själv räknar högt och slutligen genom att han/hon själv räknar tyst 2. Hjälp deltagaren att reglera sin fingerövning genom att göra den tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att bibehålla jämn rytm, håll hans/hennes tumme lätt och guida rörelserna 37

38 Att föra strategierna vidare Tanken med NKR är att du ska kunna använda de strategier/knep du tränar tillsammans med din terapeut hemma eller på andra platser där du tycker att du behöver dem. Därför är det viktigt att du och din terapeut vid varje session, går igenom följande punkter: Välj en situation hemma, eller någon annan plats där du skulle ha nytta av att använda en av de strategier som du tränat under dagens session. Vilken situation och vilken strategi väljer du? Hur ska du göra? Finns det några hinder och hur kommer du runt dem i så fall? Hur gick det att använda strategin i den situation som du valde förra gången? 38

39 HANDÖVNINGAR - PROTOKOLL Registrera nedan sekvenslängden/tiden för de uppgifter som övats Använd endast de delar av protokollet, som är aktuella för respektive Modul/Session* Totalt Kommentar 1. Uppg. för båda händerna a) Dubbel handväxling b) Knyta/Sträcka växling c) Samtidiga slag d) Tre-slagssekvenser 2. Sekventierade uppgifter a) Fingertrum LF** b) Fingertrum TU** c) Slagsekvenser d) Sju fingrar HU** e) Sju fingrar HN** f) Handrörelser 3. Fingerslag a) Pekfinger b) Alla fingrar c) Två fingrar 4. Handvändning 5. Handflatelyft 6. Knyta/sträcka a) Hand upp b) Hand ned c) Hand åt sidan 5. Alternerande fingerslag a) Terapeutinitierad b) Deltagarinitierad V-hand H-hand Båda H. * För Modul: Kogn. Flex. & Minne A - Låt deltagaren öva de uppgifter, som kräver motorsekventiering i 7-10 minuter. Bestäm längden för de nya målsekvenserna. ** LF = börja med lillfingret TU = börja med tummen HU = handen uppe (obegränsad) HN = tummen nere mot bordet (begränsad) 39

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne B Session 21 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Perception av delar

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne B Session 23 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Perception av delar

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 25 1 ÖVERLAPPANDE FIGURER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Utvecklande av strategier och implementering 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Självmonitorering

Läs mer

NKR Neuro-Kognitiv Rehabilitering MAPP Minne A Session 10

NKR Neuro-Kognitiv Rehabilitering MAPP Minne A Session 10 NKR Neuro-Kognitiv Rehabilitering MAPP Minne A Session 10 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne A Session 11 1 MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 30 1 ÖVERLAPPANDE FIGURER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Utvecklande av strategier och implementering 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 34 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 1 DELAD SÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Delad uppmärksamhet 2.

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 32 1 ÖVERLAPPANDE FIGURER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Utvecklande av strategier och implementering 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 33 1 DELAD SÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Delad uppmärksamhet 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Simultant arbete/dubbla uppgifter Instruktioner

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 02 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera pappret med

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 04 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne A Session 16 1 MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 35 1 ÖVERLAPPANDE FIGURER FÄRDIGHETSFUNKTIONER Utvecklande av strategier och implementering Uppmärksamhet för detaljer Självmonitorering Felkorrigering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 07 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera ett papper

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 05 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera ett papper

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne A Session 13 1 MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 08 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera ett papper

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering B Session 40 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Kognitiv uppskattning 2. Prospektivt minne 3. Självmonitorering 4. Felkorrigering 5. Planering 6. Användande av strategier

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 06 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera ett papper

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING richard.stenmark@ltj.se NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering B Session 39 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Kognitiv uppskattning 2. Prospektivt minne 3. Självmonitorering 4. Felkorrigering 5. Planering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering B Session 38 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Kognitiv uppskattning 2. Prospektivt minne 3. Självmonitorering 4. Felkorrigering 5. Planering 6. Användande av strategier

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Effekt: Vara tankeläsare och förstumma dina vänner. Läs sinnen och ha rätt varje gång!

Effekt: Vara tankeläsare och förstumma dina vänner. Läs sinnen och ha rätt varje gång! TANKELÄSNING MED KORT Vara tankeläsare och förstumma dina vänner. Läs sinnen och ha rätt varje gång! Ordna korten så övre vänstra siffrorna är i följande ordning: 1,2,4,8,16 och 32. Välj en frivillig ur

Läs mer

ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005)

ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005) 1 Svensk version Rehabiliteringsmedicin, Akademiska Sjukhuset Uppsala, 2008. ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005) Namn: Personnummer: Total utbildningstid Datum: / / Testarens namn:

Läs mer

Arbeta vidare med aritmetik 2018

Arbeta vidare med aritmetik 2018 Arbeta vidare med aritmetik 2018 I det här materialet har vi samlat problem inom aritmetik från flera olika tävlingsklasser, från Ecolier till Student. Årtal Varje år förekommer det problem som utgår från

Läs mer

Tränarguide del 2. Mattelek. www.flexprogram.se

Tränarguide del 2. Mattelek. www.flexprogram.se Tränarguide del 2 Mattelek www.flexprogram.se 1 ANTALSUPPFATTNING - MINST/STÖRST ANTAL Övningarna inom detta område tränar elevernas uppfattning av antal. Ett antal objekt presenteras i två separata rutor.

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 höst Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 1 - höst Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Datalogiskt tänkande. med DATALIA DATALIA

Datalogiskt tänkande. med DATALIA DATALIA Datalogiskt tänkande med DATALIA DATALIA Innehåll o Vem är DATALIA? o Vad är datalogiskt tänkande? o Hur kan övningarna användas? o Övning 1. Fruktskål o Övning 2. Hattar o Övning 3a-3b. Fallgropar o Övning

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 1 - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Mini Mental State Examination

Mini Mental State Examination Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING

Läs mer

Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V

Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V Nedan redovisas översiktligt de förändringar som genomförts i samband med revideringen av WISC-IV till WISC-V. Först beskrivs förändringar som genomförts

Läs mer

Innehåll och förslag till användning

Innehåll och förslag till användning Övningar för de första skolåren med interaktiv skrivtavla och programmet RM Easiteach Next generation. Materialet är anpassat till och har referenser till. Innehåll och förslag till användning De interaktiva

Läs mer

Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering.

Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering. strävorna 4A 100-rutan taluppfattning färdighetsträning mönster Avsikt och matematikinnehåll På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta

Läs mer

Aktivitetsbank. Matematikundervisning med digitala verktyg II, åk 1-3. Maria Johansson, Ulrica Dahlberg

Aktivitetsbank. Matematikundervisning med digitala verktyg II, åk 1-3. Maria Johansson, Ulrica Dahlberg Aktivitetsbank Matematikundervisning med digitala, åk 1-3 Maria Johansson, Ulrica Dahlberg Matematik: Grundskola åk 1-3 Modul: Matematikundervisning med digitala Aktivitetsbank till modulen Matematikundervisning

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 1 - vinter Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har

Läs mer

Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation

Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation Beskrivning av det muntliga delprovet Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 10 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar om att

Läs mer

Gör så här för att rapportera:

Gör så här för att rapportera: Cykla och gå till jobbet 2012 Gör så här för att rapportera: OBS! Se till att du har anmält dig innan du gör detta. Om du inte vet hur man gör, klicka här. Steg 1: Skriv ut redovisningspapperet Gå till

Läs mer

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas

Läs mer

Delprov A Muntligt delprov

Delprov A Muntligt delprov Delprov A Muntligt delprov Äp6Ma15 Delprov A 15 Beskrivning av delprov A, muntligt delprov Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 11 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar

Läs mer

A: 3 B: 4 C: 5 D: 6 E: 7 Ryssland

A: 3 B: 4 C: 5 D: 6 E: 7 Ryssland Trepoängsproblem 1. Några av bildens ringar bildar en kedja där den ring som pilen pekar på ingår. Hur många ringar finns det i denna kedja? A: 3 B: 4 C: 5 D: 6 E: 7 Ryssland 2. I en triangel har två sidor

Läs mer

Svar och arbeta vidare med Benjamin 2008

Svar och arbeta vidare med Benjamin 2008 Svar och arbeta vidare med Det finns många intressanta idéer i årets Känguru och problemen kan säkert ge idéer för undervisning under många lektioner. Här ger vi några förslag att arbeta vidare med. Problemen

Läs mer

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler Arbetsminnes- testutbildning Neuropsykolog Björn Adler Innehåll Arbetsminnet (teori) Arbetsminnestestet Praktiskt arbete -testet Didaktik (teori) Praktiskt arbete - hjälparbetet Summering Arbetsminnet

Läs mer

Provverktyg för elever instruktioner [SE]

Provverktyg för elever instruktioner [SE] Provverktyg för elever instruktioner [SE] Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Göra proven 3 2.1 Logga in 3 2.2 Kontrollera ljudet för hörförståelseprovet 5 2.3 Göra ett prov 5 3 Uppgifterna 7 3.1 Uppgifter

Läs mer

Om intellektuell funktionsnedsättning

Om intellektuell funktionsnedsättning Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Grundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion

Grundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion Grundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion Kapitlet behandlar Test Grundläggande kombinationer, liten tabell 2 Fler kombinationer, stor tabell 3 Säkra tabellkunskaper 4 14 I detta kapitel

Läs mer

Effekt: Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna.

Effekt: Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna. SKYLT-SNURREN Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna. Utförande: 1. Håll skylten mellan höger tumme och fingrarna

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionshinder Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Word Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E.

Word Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E. Word Grunderna 1 Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E. A Starta programmet Word. Titta på skärmen efter en bild som det finns ett W på. Tryck med musknappen snabbt två gånger

Läs mer

SPRINT-HANDBOK (version 0.4)

SPRINT-HANDBOK (version 0.4) 1. FÄRG OCH FORM Detta är programmets startmeny. Texten överst på bilden (Avsluta, Ny användare, Om... och Välj användare) blir synlig då markören förs upp den blåa ramen. en ny användare. 6. 4. 5. får

Läs mer

Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet.

Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet. Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet. Då du klickar på Användare öppnas denna bläddringslista.

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet Lärandet Hjärnan Våra hjärnor är uppdelade i höger och vänster hjärnhalva som spelar olika men kompletterande roller. Den vänstra anses stå för förnuftet inom oss, den högra för känslan. Vänster hjärnhalva

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vinter Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har

Läs mer

2C 6C. Form logiska block. strävorna

2C 6C. Form logiska block. strävorna strävorna 2C 6C Form logiska block samband begrepp kreativ och estetisk verksamhet geometri Avsikt och matematikinnehåll När vi ser oss omkring är form en framträdande egenskap. För att kunna känna igen,

Läs mer

Guide till att använda Audacity för uttalsövningar

Guide till att använda Audacity för uttalsövningar Guide till att använda Audacity för uttalsövningar Victoria Johansson Humlabbet, SOL-center, Lund IT-pedagog@sol.lu.se 28 mars 2006 1 Inledning Audacity är ett program som kan användas för att spela in

Läs mer

UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET.

UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET. UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. 2 ½ ¾ = 5575186299632655785383929568162090376495104 n = 142 är det minsta värde på n för vilket 2 Ò inleds med siffrorna 55. Uppgiften består i att skriva ett program som tar emot

Läs mer

BEHANDLING AV MEDDELANDEBLANKETTEN Ver 1.04b 11.03.2003

BEHANDLING AV MEDDELANDEBLANKETTEN Ver 1.04b 11.03.2003 BEHANDLING AV MEDDELANDEBLANKETTEN Ver 1.04b 11.03.2003 1. ALLMÄNT Som botten för meddelandeblanketten fungerar Räddningsinstitutets blankett, som blivit modifierad för Säkerhet 2003 övningarna samt för

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - höst Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen: Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Kontroll av digitalt körkort

Kontroll av digitalt körkort Anvisning 1(6) 8.3.2018 Kontroll av digitalt körkort Titta vrid vidrör förstora skanna I denna anvisning beskrivs kortfattat hur man kan bedöma om ett digitalt körkort är äkta bl.a. utifrån kortets visuella

Läs mer

och Lär dig surfa på Internet Bilden nedan föreställer Södertälje kommuns hemsidans startsida Adressen till hemsidan

och Lär dig surfa på Internet Bilden nedan föreställer Södertälje kommuns hemsidans startsida Adressen till hemsidan Utgåva 1 och Lär dig surfa på Internet Sammanställd av: SeniorNet i Södertälje November 2008 Vi använder här Microsofts surfprogram: Windows Internet Explorer På skrivbordet högerklickar du på ikonen:

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Matematik klass 1. höst-terminen

Matematik klass 1. höst-terminen Matematik klass 1 höst-terminen rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Anneli Weiland Matematik åk 1 HT 1 Rita rätt antal bollar 1 2 3 4 5 Rita rätt antal fiskar I II III IIII V skriv romersk

Läs mer

VÄGLEDNING 1 (22) Newmero. Best.nr Innehåll. Användningsområden. Om materialet. Brickorna

VÄGLEDNING 1 (22) Newmero. Best.nr Innehåll. Användningsområden. Om materialet. Brickorna VÄGLEDNING 1 (22) Newmero Best.nr. 978-91-88299-41-3 Innehåll 2 set med gula entalsbrickor, talen 1-9 2 set med gröna tiotalsbrickor, talen 10-90 2 set med blåa hundratalsbrickor, talen 100-900 1 set med

Läs mer

Det här dokumentet är tänkt som en minnesanteckning. programmet och är alltså inte tänkt att förklara allt.

Det här dokumentet är tänkt som en minnesanteckning. programmet och är alltså inte tänkt att förklara allt. Det här dokumentet är tänkt som en minnesanteckning från min genomgång av programmet och är alltså inte tänkt att förklara allt. Den förutsätter att du ska göra layout till den tidningsartikel du skrivit

Läs mer

Utförliga regler för TRAX

Utförliga regler för TRAX Utförliga regler för TRAX Innehållsförteckning Vad är TRAX? Sid 2 Grundregler för TRAX Sid 3 Vad är en tvingad yta? Sid 4 Vad är en vinnande ögla? Sid 6 Vad är en vinnande linje? Sid 7 Grundläggande strategiska

Läs mer

Var är den? strävorna

Var är den? strävorna strävorna C Var är den? kommunicera uttrycksformer geometri Avsikt och matematikinnehåll Här ges förslag på några aktiviteter som sammantaget syftar till att vidga och fördjupa elevers rumsuppfattning,

Läs mer

En av matematikhistoriens mest berömda trianglar är Pascals triangel,

En av matematikhistoriens mest berömda trianglar är Pascals triangel, Michael Naylor Okända skrymslen i Pascals triangel Pascals triangel, som har varit känd av indiska, persiska, arabiska och kinesiska matematiker i mer än tusen år, fick sitt nuvarande namn i mitten av

Läs mer

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 Vinter Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många? 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA

Läs mer

Provkapitel Mitt i Prick matematik FK

Provkapitel Mitt i Prick matematik FK FK innehåll 1 2 Antal 1 5................................ 4 Begreppet lika många................ 5 Antal 1 8.............................. 22 Siffra antal, talraden............. 23 Tal och antal 1 och

Läs mer

Ettor på hög. procedurer tal

Ettor på hög. procedurer tal strävorna 3A Ettor på hög procedurer tal Avsikt och matematikinnehåll Ettor på hög är en enmansaktivitet lite i stil med att lägga patiens. Avsikten är i första hand att eleverna ska öva upp sin säkerhet

Läs mer

3. Välj den sprajt (bild) ni vill ha som fallande objekt, t ex en tårta, Cake. Klicka därefter på OK.

3. Välj den sprajt (bild) ni vill ha som fallande objekt, t ex en tårta, Cake. Klicka därefter på OK. Moment 2: Klonspel Instruktioner för deltagare Idag ska du få lära dig om: Kloner - kopior av samma figur (sprajt) Variabler - ett värde, exempelvis antal poäng Slumptal - slå en tärning för att välja

Läs mer

Ecolier för elever i åk 3 och 4

Ecolier för elever i åk 3 och 4 Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 17 mars 2016 Ecolier för elever i åk 3 och 4 Tävlingen ska genomföras under perioden 17 mars 1 april. Uppgifterna får inte användas tidigare.

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

Corner to corner C2C filt

Corner to corner C2C filt Corner to corner C2C filt Material: Virknål nr. 5 & 6 Hobbii Tivoli Garn Köp garn och tillbehör här: http://shop.hobbii.se/virkad-c2c-filt Mått: Ca. 170x130cm Garnåtgång: Färg 1 Natur ca. 375g Färg 2 Mörkgrå

Läs mer

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten Pengar Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 1 Till läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten 1 Hur ser våra mynt och sedlar ut och vad använder vi dem till? I Pengar 1 får eleverna bekanta sig med 1-krona,

Läs mer

Tajmingen av belöningen, både tidsmässigt och placering, samt den gradvisa ökningen av svårighetsgrad är väsentlig för resultatet.

Tajmingen av belöningen, både tidsmässigt och placering, samt den gradvisa ökningen av svårighetsgrad är väsentlig för resultatet. BASTA-METODEN Av Kim Andersen - Tåstrup Agility Klub - DGI Amtsinstruktør i Agility fra Roskilde Amt Copyright 2005 Kim Andersen Metoden bygger på några av de principer som är lika för inlärning av slalom

Läs mer

En introduktion till WeavePoint Mini demo version

En introduktion till WeavePoint Mini demo version En introduktion till WeavePoint Mini demo version Åsa Martinsson Till programmet WeavePoint Mini finns en handledning i pdf-format att läsa direkt på skärmen eller skriva ut. Texten i introduktionen här

Läs mer

Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST:

Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST: Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST: Längst upp hittar du menyn. Där finns olika symboler som du kan klicka på. Om du klickar på cirkeln med ett i i, hittar du information om hur programmet fungerar. Börja

Läs mer

STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR. Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi

STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR. Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi Kognitiva svårigheter - energikrävande Planering Tidsuppfattning

Läs mer

Hästhopp. Detta är en övning som tränar olika problemlösningsstrategier och statistik. Den lämpar sig för år 4 och uppåt

Hästhopp. Detta är en övning som tränar olika problemlösningsstrategier och statistik. Den lämpar sig för år 4 och uppåt Hästhopp Detta är en övning som tränar olika problemlösningsstrategier och statistik. Den lämpar sig för år 4 och uppåt Sammanfattning: Övningen är en promenad på ett schackbräde med enbart en häst. Den

Läs mer

geometri och statistik

geometri och statistik Svikten geometri och statistik Innehåll Mönster Geometriska figurer Del av Matematiska ord Längd runt om Tredimensionella figurer Tabeller och diagram Problemlösning Kan du? Hur gick det? 2-3 4-5 6-7 8-9

Läs mer

Tiokamrater på hög. procedurer tal

Tiokamrater på hög. procedurer tal strävorna 3A Tiokamrater på hög procedurer tal Avsikt och matematikinnehåll Tiokamrater på hög är en enmansaktivitet lite i stil med att lägga patiens. Avsikten är i första hand att eleverna ska öva upp

Läs mer

Excel Övning 1 ELEV: Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke

Excel Övning 1 ELEV: Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke Excel Inledning Microsoft Excel är ett kalkylprogram som ingår i Microsoft Office. Kalkyl betyder här beräkning så vi kan säga att Excel är ett program som används för

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Svåra Samtal DISPOSITION. Bakgrund & Intervjuteknik. Workshop Svåra Samtal Pennskaftets Årliga Konferens Världskulturmuséet 5 mars 2008

Svåra Samtal DISPOSITION. Bakgrund & Intervjuteknik. Workshop Svåra Samtal Pennskaftets Årliga Konferens Världskulturmuséet 5 mars 2008 Pennskaftskonferens 2008 Världskulturmuseet 5 mars Svåra Samtal Anneli Larsson Lecturer, The Swedish National Police Academy Affiliated Researcher, University of Cambridge E-mail: 1 DISPOSITION 13.00 13.45

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7.

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7. Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 200 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7. Kängurutävlingen genomförs den 8 mars. Om den dagen inte passar kan hela veckan 9 26 mars användas,

Läs mer

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2018 Ecolier

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2018 Ecolier Kängurutävlingen Matematikens hopp 2018 Ecolier Trepoängsproblem 1 På bilden ser du 3 pilar som rör sig och 9 ballonger som sitter fast. När en pil träffar en ballong spricker ballongen. Pilen fortsätter

Läs mer

Programmering. Den första datorn hette ENIAC.

Programmering. Den första datorn hette ENIAC. Programmering Datorn är bara en burk. Den kan inget själv. Hur får man den att göra saker? Man programmerar den. Människor som funderar ut program som fungerar. Datorn förstår bara ettor och nollor och

Läs mer

Guide för behörighetssystemet i Matilda

Guide för behörighetssystemet i Matilda Guide för behörighetssystemet i Matilda Guiden är uppdaterad t o m Matildaversion 4.7.0. Eftersom olika personer med olika arbetsuppgifter och funktioner inom kostverksamheten använder Matilda på olika

Läs mer