NKR Neuro-Kognitiv Rehabilitering MAPP Minne A Session 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NKR Neuro-Kognitiv Rehabilitering MAPP Minne A Session 10"

Transkript

1 NKR Neuro-Kognitiv Rehabilitering MAPP Minne A Session 10 1

2 FÄRDIGHETSFUNKTIONER MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet Instruktioner till uppgiften Placera sidan med bokstäver framför deltagaren. Be honom/henne granska varje grupp av bokstäver i ordningsföljd och att stryka över de bokstäver som nämns i instruktionen. Ge så många uppgifter som tiden tillåter Ringa in varje fel eller överhopp, såvida inte antalet fel är mycket högt Be deltagaren vid ett par tillfällen ge uppgiften till dig. Försäkra dig, om att deltagaren uppmärksammar alla fel eller överhopp som du gör Strategier 1. Uppmuntra inprägling av de bokstäver eller siffror, som skall memoreras före granskning, genom att be deltagaren repetera dessa högt för sig själv, både framlänges och baklänges. Hjälp honom/henne finna andra inlärningsstrategier (t ex O och K låter som okey ) 2. Uppmuntra verbal förmedling genom att upprepade gånger be deltagaren att repetera de set han/hon letar efter, (t ex Vad kryssar du över nu? ). När deltagaren börjar internalisera vanan, be honom/henne att verbalt förmedla sitt sätt att lösa uppgiften utan påminnelse. Slutligen skall detta kunna göras tyst av deltagaren 3. För deltagare, som har svårigheter att komma ihåg uppgifterna, låt instruktionerna överst på sidan vara synliga, för att ge ett visuellt stöd. Allteftersom deltagarens förmåga förbättras, täck över instruktionerna, så att han/hon helt och hållet måste lita på sitt minne 4. För impulsiva, desorganiserade eller mycket långsamma deltagare anpassa hastigheten genom att a) be honom/henne peka ut varje bokstav, när han/hon kontrollerar den b) be honom/henne följa grupperna med pennan, när hon/hon kontrollerat dem c) följ grupperna med den hastighet, som bokstaven skall kontrolleras 5. För att undvika att för mycket information presenteras, reducera det presenterade materialet genom att täcka över de grupper, som deltagaren inte skall arbeta med 2

3 MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING - MA2 BOKSTAVSAVSÖKNING Stryk över bokstäverna t och l 1. m 2. r l 3. u y t w v x c z t l 4. a 5. i 6. q s t s o u s p k a t 7. m x z 8. t o 9. r z l t l d f k t 10. q l 11. l d c 12. b x s t w l f m m 13. v l 14. u 15. b a s d s p o t r 16. w e 17. l 18. t m c k g h b v d w 19. i 20. m b 21. n a d l n t m o n l p 3

4 SYMBOLKOPIERING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Användande av två set visuell information (t ex den horisontella och vertikala, spatiala lägesinformationen) växla och bibehålla 2. Design och tillämpning av en strategi 3. Visuell uppmärksamhet för detaljer 4. Självreglering av beteendet 5. Självmonitorering Instruktioner till uppgiften Placera sidan framför deltagaren och säg att linjerna/figurerna skall kopieras så exakt som möjligt på en annan sida. Fråga honom/henne, om han/hon vill kopiera linjerna/figurerna uppifrån och ner eller från sida till sida. (Detta uppmuntrar användande av strategier). Deltagaren måste sedan använda den valda strategin genom hela uppgiften. Avbryt deltagaren om strategin glöms bort och be honom/henne återuppta den. Allteftersom varje linje/figur ritas, försäkra dig om att deltagaren tar hänsyn till både horisontella och vertikala ledtrådar. Han/hon bör titta från vänster/höger och uppifrån/ner och sedan noggrant rita linjen/figuren. Försäkra dig om att deltagaren arbetar systematiskt och kopierar varje linje sekventiellt, antingen tvärs över sidan eller uppifrån och ner Strategier 1. För att förenkla uppgiften, dela upp sidan i sektioner och täck över alla utom den, som deltagaren för tillfället arbetar med 2. Uppmuntra uppmärksamhet för både den vertikala och horisontella informationen. Vänd sidan för att ge ett alternativt perspektiv 3. För att uppmuntra noggrannhet, kontrollera linjens/figurens placering genom att använda en linjal eller genom att med fingret följa linjen mellan linjerna/figurerna 4. För att ge ytterligare spatiala ledtrådar, vik både mallen och deltagarens svarsblad först till hälften och sedan till hälften igen, så att arken delas upp i fjärdedelar. Vikningslinjerna kan sedan användas som stöd för kopieringen 4

5 SYMBOLKOPIERING - MA2 5

6 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Självmonitorering Instruktioner till uppgiften FÖRDRÖJT SVAR Visa figuren för deltagaren och be honom/henne beskriva den tillräckligt detaljerat, så att den kan ritas enbart utifrån beskrivningen. Den första figuren i session 1 bör t ex beskrivas som En fyrkant med ett X i, i stället för den felaktiga beskrivningen: En fyrkant med ett kors i. Förklara att denna figur kommer att vara en mall mot vilken liknande eller olika figurer kommer att jämföras. Huvuddragen i varje bild bör beskrivas på ett distinkt och strukturerat sätt, undvik för mycket detaljer! Repetera den verbala beskrivningen tills den är väl inlärd. Det är avgörande att stimulusfiguren lärs in grundligt. Den första jämförande figuren är alltid densamma som mallen, detta för att hjälpa dig att avgöra huruvida beskrivningen och formen lärts in korrekt Förklara sedan för deltagaren att han/hon bör svara på ett av två möjliga sätt, när senare figurer presenteras beroende på om de är samma eller avvikande från gällande mall. T ex för session 1 måste deltagaren slå med fingret i bordet en gång, om den presenterade figuren är densamma som mallen och slå två gånger om den är avvikande. Öva responsen tills den är inlärd Förklara för deltagaren att du inte kommer att ge honom/henne några ledtrådar för hur han/hon skall svara, utan endast kommer att presentera olika figurer under sessionen Initialt måste du ge deltagaren ledtrådar, om han/hon misslyckas med att svara när figuren presenteras. Om så är fallet fråga honom/henne vad som händer nu och om det är något han/hon borde göra. Efter varje presentation - öva både den verbala beskrivningen och svaret för att uppmuntra verbal förmedling och för att garantera en korrekt inlärning I början innehåller stimulusfiguren två informationsset (t ex en fyrkant och ett X), allteftersom deltagarens förmåga förbättras, ökas antal set stegvis genom sessionerna. Samtidigt sjunker stegvis frekvensen med vilken stimulifigurerna presenteras. Detta kan kontrolleras av dig genom att ta bort eller lägga till presentation av figuren inom sessionen, beroende på deltagarens förmåga 6

7 Strategier 1. För impulsiva och desorganiserade deltagare be honom/henne att endast beskriva en sak åt gången om figuren 2. För impulsiva och desorganiserade deltagare, eller för deltagare som har svårt att påbörja en uppgift, ställ frågor om figuren, som till slut leder till en komplett beskrivning (t ex Vilken figur finns inuti fyrkanten? ) 3. För att förbättra deltagarens beskrivning och för att modellera bra beskrivningar, repetera hans/hennes beskrivning med nödvändiga modifieringar (t ex Deltagaren: Äh... det är en fyrkant och det är ett kryss; Terapeuten: Ja, det är ett kryss inuti fyrkanten ) 4. För att deltagaren skall hålla jämn takt eller för att påvisa fel, rita upp vad han/hon beskriver för dig 7

8 FÖRDRÖJT SVAR MA2a VISUELL Om nedanstående bilder är a) lika klappa med händerna en gång b) olika klappa med händerna två gånger 8

9 FÖRDRÖJT SVAR MA2b 9

10 FÖRDRÖJT SVAR MA2c 10

11 FÖRDRÖJT SVAR MA2d 11

12 FÖRDRÖJT SVAR MA2e 12

13 FÖRDRÖJT SVAR MA2f 13

14 FÖRDRÖJT SVAR MA2g 14

15 FÖRDRÖJT SVAR MA2h 15

16 ORDNINGSRELATERAD AVSÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Växling mellan två eller flera informationsset 3. Bibehållande av uppmärksamhet 4. Självmonitorering 5. Verbal förmedling 6. Självreglering av beteendet Instruktioner till uppgiften Placera sidan framför deltagaren. Be honom/henne att granska varje rad från vänster till höger, uppifrån och ner på sidan och att kryssa över bokstäver eller siffror enligt instruktionerna. I session 1, måste deltagaren t ex kryssa över bokstaven A på två rader, och sedan bokstaven B på två rader och att fortsätta att växla på detta sätt i resten av tabellen. Repetera uppgifterna tills de är ordentligt inlärda Ringa in varje fel eller utelämnanden, såvida inte antalet fel är så många att påpekandet av detta skulle bli nedslående för deltagaren. Öva så många rader i tabellen som tiden tillåter Be deltagaren, vid några tillfällen, administrera uppgifterna till dig. Försäkra dig om att deltagaren uppmärksammar alla gjorda fel och utelämnanden Strategier 1. Uppmuntra verbal förmedling genom att upprepat fråga deltagaren vilket set han/hon uppmärksammar just nu (minst en gång för varje rad), genom att använda ett nummer och/eller sökbokstav för att benämna vilken rad i sekvensen som avsöks (t ex Vad kryssar du över nu?; A1, A2, B1, eller B2 etc ). När deltagaren börjar internalisera vanan, be honom/henne, att högt för sig själv, beskriva sitt beteende utan direkt hjälp från dig. Slutligen be honom/henne, tyst för sig själv, beskriva sitt beteende 2. För deltagare, som initialt har svårt att bibehålla ett set, be honom/henne att benämna varje rad med rätt sökbokstav 3. För impulsiva, desorganiserade eller mycket långsamma deltagare reglera hans/hennes hastighet genom att a) be honom/henne läsa upp eller peka ut varje siffra allteftersom han/hon kontrollerar den b) be honom/henne följa en rad med en penna allteftersom han/hon kontrollerar den c) du följer raden med den hastighet, som siffror skall kontrolleras 4. Täck över raderna, som deltagaren inte arbetar med, för att reducera det presenterade stimulit och därmed undvika att han/hon överbelastas med för mycket information 16

17 ORDNINGSRELATERAD AVSÖKNING - MA1 Stryk över varje bokstav A i de första två raderna, gör därefter samma sak för bokstav B i nästa två rader, sedan A igen. Fortsätt att växla mellan de två bokstäverna två rader i taget tills alla raderna är avsökta A B Z P H T H G I L R A T S A G I Q W X I E S I M A S E P O L S I K S T A O E H C W R C R U M P E T S B A B L E T O L F Y M E I R S A E E S Y F F O O T B A L L R T O D T I T S H T O E P K B E S V U I O E R R E C E R S H H T N C O T S A E E A E E A E B I T O G S U O O G N W L S O D L T Z G N I V A P L U M B E R S A E H S S T Z E O N T H G D O L U O H T N Y L R E L I V O B L T A T R V S A H S C W E L U C L Y Y O I I F B S E E R S L H G E T Y A B U W T O H R T O H T S Y L E O T N N L E E P T N A O D O M R N F E S P N G N I T A K S X S S A T C O S I E I O T N K F R W S T C U T O Y A H T Y W I W M L E L R I A D C E O T A F D R Y N R A E E D P S T A R I E A T H N O L I O Y T E A I H W A I T D E O R R R E S E S N T I L S T H O E E D S P S R I V A C S T U E T M A I N L G N I T T I R G R E I I M L L A W O U M S Z L S D B T O H I S N A E A L R O G N I S E P I P N E Z O R F H T S 17

18 VISUELL ROTATION TRANSFORMATIONER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Mental manipulering av bilder 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Gestaltperception 4. Perception av delar Instruktioner till uppgiften Visa sidan för deltagaren. Täck över allt utom den första figuren. Be honom/henne rita hur figuren skulle se ut, om den flyttats enligt instruktionen (t ex om den hade roterats 180 grader moturs). Rätta alla fel Repetera ovanstående för de andra figurerna Strategier Om deltagaren har svårt att klara övningen, visa övningen med ett vardagligt objekt eller med ett papper på vilket figuren är ritad 18

19 VISUELL ROTATION - MA1 Rotera moturs 180 o T 90 o T Rotera medurs 90 o 180 o 19

20 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Användande av strategier Instruktioner till uppgiften BEGREPPSMANIPULERING Uppgift 1. Läs högt upp siffer- eller bokstavskombinationen. Be deltagaren repetera den. När du är säker på att deltagaren har lärt sig detta set framlänges, be honom/henne repetera det i omvänd ordning. Han/hon skall först säga bokstäverna eller siffrorna i omvänd ordning och sedan skriva ner dem. Repetera varje kombination på samma sätt I senare sessioner, när antalet tecken i kombinationen, som skall återges ökas, skall de presenteras i grupper i stället för i en jämn sekvens. Mellanrummet mellan kombinationerna av siffror och bokstäver indikerar hur dessa skall grupperas. Försäkra dig om att deltagaren fortsätter att använda denna strategi genom hela uppgiften Uppgift 2. Säg ordet högt för deltagaren. Be honom/henne bokstavera det framlänges. När det är tydligt att deltagaren kan uppgiften bra, be honom/henne att bokstavera ordet baklänges. Om fel görs, be deltagaren bokstavera ordet framlänges igen och sedan baklänges. Om deltagaren inte klarar de föreslagna orden, introducera ett nytt ord som han/hon klarar att bokstavera Uppgift 3. Säg ordet högt för deltagaren. Be honom/henne bokstavera ordet framlänges och baklänges så som i den tidigare uppgiften. Även här är det viktigt att deltagaren har lärt sig att bokstavera framlänges, innan någon ytterligare förändring görs Uppgift 4. Visa listan med siffror, bokstäver eller månader för deltagaren och säg att du vill att han/hon skall skriva om den utifrån den instruktion som ges vid tillfället. Innan uppgiften påbörjas, bör deltagaren välja en strategi utifrån vilken uppgiften skulle kunna lösas. Fråga deltagaren huruvida listan innehåller några speciella undergrupper. Syftet är att identifiera subgrupper, som börjar med samma siffra, och använda dessa för att förenkla uppgiften Strategier För minnesuppgiften 1. Uppmuntra inkodning genom att använda verbal repetition, både framlänges och baklänges För nummersekvensering 1. Betona användande av gruppering eller grupper för att förenkla uppgiften 2. Uppmuntra mental återgivning av materialet genom att använda repetition eller gruppering 3. Uppmuntra användande av informationsreducerande strategier, som att stryka över varje siffra från listan när den har skrivits ner 20

21 BEGREPPSMANIPULERING MA2 1. Skriv ned dessa siffror och bokstäver i omvänd ordning a) b) Z L K c) d) D G C 2. Bokstavera detta ord framlänges och baklänges - M O S 3. Om dessa bokstäver skulle läsas upp baklänges, vilket ord skulle de bilda? a) M O R b) POP 4. Begreppssekvenser Arrangera dessa månader i kalenderordning Augusti Juni September April Oktober Maj 21

22 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Spatialt arbetsminne 2. Verbal förmedling 3. Användande av strategier 4. Generativitet Instruktioner till uppgiften VISUO-KINETISK FUNKTION Uppgift 4. Visa listan med siffror, bokstäver eller månader för deltagaren och säg att du vill att han/hon skall skriva om den utifrån den instruktion som ges vid tillfället. Innan uppgiften påbörjas, bör deltagaren välja en strategi utifrån vilken uppgiften skulle kunna lösas. Fråga deltagaren huruvida listan innehåller några speciella undergrupper. Syftet är att identifiera subgrupper, som börjar med samma siffra, och använda dessa för att förenkla uppgiften Fråga deltagaren, om han/hon använde någon strategi för att lära sig sekvensen. Uppmuntra och lär ut ett antal tekniker och strategier för att underlätta inlärningen (se nedan). Diskutera de olika indelningar, som kan göras av rutnätet (t ex upp, ner, vänster, höger, hörn, sidor, mitten, rader och kolumner), vilka kan användas i den verbala beskrivningen av mönstret inom sekvensen Det är två typer av sekvenser som bör övas; en med ett färre antal steg, vilka disponeras över hela rutnätet, och en där sekvensen presenteras på ett sådant sätt, att stegen kan grupperas på ett spatialt och tempomässigt sätt. Många deltagare kräver gruppering av sekvenser, som består av fler än 3-4 steg. Alla deltagare bör använda sig av gruppering, när sekvensen innehåller minst 5 steg Under varje session, skall 3-4 sekvenser läras in. Öka sedan stegvis komplexiteten och längden av sekvenserna, allteftersom deltagarens prestation förbättras. Vid några tillfällen be deltagaren ge uppgiften till dig. Han/hon skall därefter öva varje uppgift baklänges, för att garantera att övningen blir väl inlärd Strategier 1. Gruppering; sekvenser av fler än fyra steg skall presenteras i grupper, vilka är separerade spatialt och tempomässigt. Deltagaren skall ombedas att identifiera grupperingarna och använda dessa, när de presenterar uppgiften för dig 2. Användande av mönster och spatiala ledtrådar; be deltagaren identifiera ett mönster och bekanta former inom stegsekvensen och att använda rutnätsreferenser för att komma ihåg de spatiala positionerna. En sekvens kan t ex bestå av en fyrkant med fyra steg i det övre vänstra hörnet följt av en L-formad sekvens i det övre högra hörnet 3. Verbal förmedling; denna strategi förlitar sig på användande av mönster och spatiala ledtrådar, vilka beskrivs verbalt och sedan repeteras som stöd för minnet 22

23 VISUO-KINETISK FUNKTION - MA1 23

24 VERBAL MANIPULERING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Verbal förmedling 3. Auditiv uppmärksamhet 4. Uppmärksamhet för detaljer 5. Ordningsrelaterade händelseförlopp Instruktioner till uppgiften Målet för de tre uppgifterna är att verbala informationsset lärs in och förändras. Som med andra arbetsminnes- eller förändringsuppgifter är det viktigt att deltagaren uppnår en säkerhet i inlärningsprocessen, innan han/hon arbetar med förändringar. Deltagaren skall repetera varje set tills det är väl inlärt Varje uppgift måste slutföras i enlighet med instruktionen Uppgift 1: Uppgift 2: Uppgift 3: Uppgift 4: Uppgift 5: Läs upp den första deluppgiften. Be deltagaren repetera instruktionen. Rätta deltagaren om nödvändigt. Be honom/henne att utföra uppgiften. Ge de andra deluppgifterna på samma sätt Läs upp siffersekvensen högt. Be deltagaren repetera talen och sedan räkna ut summan. All aritmetik bör göras i huvudet, utan att använda papper och penna Visa meningarna för deltagaren. Be honom/henne sätta ihop dem i rätt ordning Läs upp skämtet och be deltagaren förklara det Be deltagaren repetera tungvrickningsramsan efter dig Strategier 1. Längre uppgifter eller grupper bör presenteras i grupperingar och dessa bör användas under genomförandet av uppgiften 2. Använd frekvent repetition för att underlätta inkodning 24

25 VERBAL MANIPULERING - MA2 1. Ge följande instruktioner och understryk att du kommer att ge instruktionerna endast en gång a) Innan du berättar för mig vad det är för dag i dag, berätta för mig om det regnar b) Berätta för mig hur gammal du är och vilket år du är född c) Ta upp pennan efter det att du har knackat i bordet en gång med vänster hand 2. Be deltagaren att räkna ut summorna a) = b) = c) = 3. Arrangera de här meningarna i rätt ordning Sedan blir det kväll Det är morgon Sedan kommer det att bli eftermiddag * Verbalt fördröjt svar (FÖR INSTRUKTION SE SIDAN 6) Jag tycker om (vilken färg det nu är) på (något av deltagarens klädesplagg) 4. Förklara detta skämt Vad gör hästarna under dagen? Ett hästjobb 5. Repetera efter mig a) De sjösjuka sjömännens skepp sjönk i Shanghai b) Detta är Stinas sura syster Sara 25

26 FÖRSTÅELSE FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Uppmärksamhet för detaljer 2. Organisering av information 3. Sekvensering 4. Arbetsminne 5. Minnesåtergivning Instruktioner till uppgiften Målet för deltagaren är att formulera verbala informationsset, som senare skall användas eller förändras på något sätt. Varje informationsset (mening eller stycke) skall arbetas med på ett sådant sätt att deltagaren lär sig att fokusera på det meningsbärande i texten. Enstaka meningar eller mycket korta stycken skall läsas upp för deltagaren. Deltagaren skall tillåtas, att läsa längre stycken för sig själv. Frågor om den information, som har presenterats, läses sedan upp av dig Strategier För uppgifter, som läses upp för deltagaren, skall informationen grupperas enligt idéinnehåll eller korta fraser allteftersom de läses upp. För längre uppgifter som deltagaren läser själv, be honom/henne identifiera olika grupperingar. (Detta garanterar att deltagaren uppmärksammar både den övergripande strukturen av informationen och detaljerna. Det sker på ett liknande sätt som för de visuella uppgifterna, där deltagaren skall uppmärksamma både helheten och dess delar). Grupperingarna skall sedan läras in i följd genom att använda repetition och andra minnesstrategier, som deltagaren kan identifiera eller finner användbara 26

27 FÖRSTÅELSE - MA1 Be deltagaren lyssna på meningarna och besvara frågorna. Säg att du kommer att läsa upp meningarna endast en gång 1. Har någon matat katten? Någon måste ha gjort det a) Någon måste ha gjort vad? 2. Kan Jan sjunga? Nej, men Maria kan a) Vad kan Maria? 3. De två halsdukarna var vackert gjorda a) Vad var vackert gjort? 4. Giraffhannar kan bli 5.5 meter höga (a) Hur hög kan en Giraff bli? 27

28 STOR/LITEN BEGREPPSSKIFTEN FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Skifta mellan två kognitiva set 2. Bibehållande av ett kognitivt set 3. Bibehållande av uppmärksamhet 4. Självmonitorering 5. Verbal förmedling 6. Självreglering av beteendet Instruktioner till uppgiften Placera sidan framför deltagaren. Säg till honom/henne att du vill att han/hon skall granska varje rad från vänster till höger, arbeta uppifrån och ner och sedan antingen högt läsa upp ordet eller säga vilken bokstavsstorlek som orden är tryckta i. För ord som är tryckta i versaler (stora bokstäver) skall deltagaren säga stor och för ord som är tryckta i gemener (små bokstäver) skall deltagaren säga liten. Be deltagaren att utföra uppgiften i förhållande till varje skifte och lämna varierande mellanrum mellan växlingarna. Vid åtminstone ett tillfälle växla inte set under minst tre rader. Detta för att ge övning i att behålla ett set över tid. Administrera så många rader av uppgiften som tiden tillåter Denna uppgift ger möjlighet till både setskifte och bibehållande av ett set över tid. Allteftersom skiftningsförmågan förbättras, skall hastigheten med vilken setväxlingarna sker, ökas Ringa in alla fel, om inte dessa är så många att deltagaren reagerar negativt Be deltagaren, vid några tillfällen, att administrera uppgifterna till dig. Försäkra dig om att deltagaren instruerar dig att växla set med slumpmässiga intervaller och att han/hon bryter all perseveration Strategier 1. Uppmuntra verbal förmedling genom att upprepat fråga deltagaren vilket set han/hon uppmärksammar just nu (åtminstone en gång för varje rad, t ex Vad berättar du för mig nu?; Deltagaren: bokstavsstorlek eller ord ). När deltagaren börjar internalisera vanan, be honom/henne att högt för sig själv beskriva sitt beteende, utan direkt hjälp från dig. Slutligen be honom/henne, tyst för sig själv, beskriva sitt beteende 2. För deltagare, som initialt har svårt att bibehålla ett set, be honom/henne byta set i början av varje rad och namnge varje rad utifrån vad som skall benämnas 3. För impulsiva, desorganiserade eller mycket långsamma deltagare reglera hans/hennes hastighet genom att 28

29 a) be honom/henne läsa upp eller peka på varje ord allteftersom han/hon kontrollerar det b) be honom/henne följa raden med en penna allteftersom han/hon kontrollerar den c) Terapeuten följer raden med den hastighet, med vilken orden skall kontrolleras 4. Täck över raderna som deltagaren inte arbetar med för att reducera det presenterade stimulit och därmed undvika att deltagaren överbelastas med för mycket information 29

30 STOR / LITEN - MA1 stor LITEN liten stor liten STOR stor LITEN STOR liten LITEN liten STOR stor liten STOR LITEN stor liten stor 30

31 STOR / LITEN - MA2 STOR liten stor LITEN stor LITEN liten liten STOR LITEN STOR STOR LITEN stor liten liten STOR liten LITEN stor LITEN LITEN stor STOR liten stor stor liten STOR stor liten 31

32 STOR / LITEN - MA3 LITEN stor liten stor STOR liten stor LITEN STOR liten LITEN stor STOR LITEN stor stor liten liten STOR liten LITEN stor STOR LITEN stor liten stor liten liten stor liten stor stor liten STOR liten STOR LITEN stor liten stor liten liten 32

33 STOR / LITEN - MA4 STOR liten LITEN stor STOR LITEN stor liten stor liten stor liten liten LITEN stor STOR liten LITEN stor stor STOR LITEN stor liten stor liten stor LITEN stor STOR STOR stor LITEN stor STOR liten LITEN LITEN stor liten stor liten stor STOR STOR liten LITEN stor liten STOR LITEN stor liten stor LITEN STOR 33

34 STOR / LITEN - MA5 STOR liten LITEN stor STOR LITEN stor liten stor LITEN stor STOR LITEN stor liten STOR liten liten liten stor liten liten stor liten stor liten liten stor stor LITEN stor STOR LITEN stor liten stor STOR liten STOR LITEN stor STOR LITEN stor stor liten stor 34

35 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Lagring av information 3. Sekvensering 4. Kognitiv flexibilitet 5. Minnesåtergivning 6. Gruppering av information Material TECKENSEKVENSER Minst 48 tecken i en färg, bestående av sex set av åtta lika tecken. Instruktioner till uppgiften Minst tre teckenkolumner skall arrangeras framför deltagaren. Varje kolumn skall bestå av samma typ av tecken. Kolumnerna skall variera i antal och form. En uppsättning kan t ex bestå av tre kolumner, där en kolumn innehåller tre cirklar, en kolumn fyra trianglar och en kolumn två fyrkanter Ο Ο Ο För det första; hjälp deltagaren att lära sig sekvensernas antal (antal tecken i varje kolumn: 3, 4, 2 ), genom att repetera både framlänges och baklänges upprepade gånger. De skall läras in som tre separata siffror snarare än ett tal (t ex tre, fyra, två ist f trehundrafyrtiotvå). Både repetition och mental manipulering skall uppmuntras genom användande av snabba frågor såsom - vilka är siffrorna framlänges ( ) - Vilka är siffrorna baklänges ( ) 35

36 - Vilken siffra är i mitten ( 4 ) Se till att den sista frågan alltid innebär en repetition av den inlärda sekvensen framlänges. Kolumnerna kan vara täckta eller synliga allteftersom deltagaren lär sig sekvensen och för att kunna rätta eventuella misstag För det andra; hjälp deltagaren att lära sig formsekvenserna (cirkel, triangel och fyrkanter) på samma sätt som siffrorna lärdes in. Repetera då och då siffersekvenserna för att garantera att de inte har glömts bort Kontrollera att dessa båda set är väl inlärda och hjälp deltagaren att associera varje nummer med rätt form. Fråga deltagaren om tecknens antal och form i varje kolumn och uppmuntra honom/henne att repetera och förändra dessa set. Återigen kan lämpliga frågor underlätta detta, t ex - vad är hela sekvensen baklänges? - hur många streck finns det? - vilken form finns det flest av? - hur många hjärtan och fyrkanter finns det? - vilka är siffrorna? Summera dem! Allteftersom deltagarens prestation förbättras, ökas stegvis antalet kolumner beroende på deltagarens funktionsnivå. Fler än fyra kolumner skall alltid presenteras i grupperingar. Fem kolumner skall arrangeras i grupper om tre kolumner och två kolumner; sex kolumner skall arrangeras i två grupper om tre osv. Varje gruppering skall läras separat såsom beskrivet tidigare. Nästa gruppering skall läras in, när föregående är väl inlärd. Slutligen skall de olika grupperingarna sättas samman Deltagaren skall sträva efter att komma ihåg minst fem kolumner innan Minne B modulen avslutats 36

37 SORTERA BYGGA TORN FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Växla mellan olika kognitiva set 2. Abstraktion 3. Planering 4. Självinitiering Material Samma token som i Sortera material Instruktioner till uppgiften Blanda token och placera dem i slumpmässiga grupper framför deltagaren. Välj ut ett token och placera det framför deltagaren. Säg att du vill att deltagaren skall bygga ett torn med token. Du ger instruktionerna för att välja ett nytt token och byter endast en dimension åt gången (färg, form eller storlek). T ex, om instruktionen att byta färg ges, skall form och storlek på det nya tecknet vara densamma som tidigare, men det skall ha ny färg. Varje gång deltagaren väljer ett token, placeras det ovanpå det byggda tornet. Instruktionen skall omfatta slumpmässigt byte av färg, form och storlek Målet är att använda alla framlagda token. Detta kräver framförhållning av dig. Allteftersom prestationen förbättras kan vissa deltagare själva planera att använda så många token som möjligt. Om så, notera antalet av kvarvarande token och uppmuntra deltagaren att överskrida det tidigare uppnådda antalet När tornet är färdigbyggt (eller en del av tornet om deltagaren arbetar långsamt), be deltagaren administrera uppgiften till dig. Försäkrar dig om att växlingarna sker slumpmässigt. Även nu är målet att använda så många token som möjligt Allteftersom prestationen förbättras kan dubbla förändringar introduceras (t ex ändra form och storlek ). Även om detta gör växlingarna mer komplexa, blir planeringen att använda samtliga token lättare 37

38 HANDÖVNINGAR - MA PEKFINGER - OCH ALLFINGERSLAG FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering Pekfingerslag: Instruktioner till uppgiften Be deltagaren vila sin dominanta hand bekvämt mot bordet. Demonstrera pekfingertrummet mot bordet, medan handen, de andra fingrarna och tummen ligger kvar mot bordet. Be deltagaren kopiera dina slag på ett kontrollerat och regelbundet sätt. Hastigheten bör vara tillräckligt långsam för att garantera jämna och välmonitorerade slag. Fastställ det maximala antalet jämna slag som deltagaren kan utföra. Målet är att stegvis öka antalet slag i sekvensen allteftersom deltagarens prestation ökar Upprepa uppgiften först med icke dominanta handen och sedan med båda händerna samtidigt Allfingerslag: Instruktioner till uppgiften Be deltagaren vila sin dominanta hand bekvämt mot bordet. Demonstrera hur man slår med alla fyra fingrarna samtidigt medan handen och tummen ligger kvar mot bordet. Fortsätt på samma sätt som för uppgiften med pekfinger-motorik Strategier 1. Verbalt medierande av slag; först genom att du högt räknar samtidigt som deltagaren slår, därefter genom att deltagaren själv räknar högt, och slutligen genom att deltagaren själv räknar tyst. 2. Hjälp deltagaren att reglera sina slag genom att trumma tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att bibehålla jämna slag, håll hans/hennes finger lätt och guida slagen 38

39 HANDÖVNINGAR - MA HANDVÄNDNING OCH HANDFLATELYFT FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering Utför uppgifterna som i den föregående sessionen. Bestäm nya mål, om tidigare målsättning har uppnåtts Handvändning: Instruktioner till uppgiften Visa uppgiften för deltagaren Placera den dominanta handen med handflatan på ryggen av den andra handen. Vänd den dominanta handen så att händernas ryggar ligger mot varandra. Vänd den dominanta handen tillbaka så att handflatan ligger mot den icke dominanta handens rygg. Be deltagaren att göra likadant. Rörelsen skall vara långsam, kontrollerad och regelbunden. Fastställ det maximala antalet rörelser deltagaren kan göra på ett kontrollerat och felfritt sätt. Sträva efter att stegvis öka antalet vändningar i en felfri sekvens allteftersom deltagarens prestation förbättras. Om deltagaren först finner att denna uppgift är speciellt svår, be honom/henne utföra uppgiften på bordet i stället för på den andra handen Upprepa uppgiften med den icke dominanta handen Handflatelyft: Instruktioner till uppgiften Visa uppgiften för deltagaren Vila den dominanta armen mot bordet, med handflatan platt mot bordet. Lyft handen (medan armen ligger kvar) vinkelrätt mot bordet. Rörelsen skall vara långsam, kontrollerad och regelbunden. Fastställ det maximala antalet rörelser deltagaren kan göra på ett kontrollerat och felfritt sätt. Sträva efter att stegvis öka antalet lyft i en felfri sekvens allteftersom deltagarens prestation förbättras Upprepa uppgiften med båda händerna separat och samtidigt 39

40 Strategier 1. Verbal förmedling av uppgiften; först genom uppmaning högt från dig ( t ex för handvändning: Vänd och tillbaka ; för handlyft: Upp och ned ), sedan genom att deltagaren själv tar över strategin och slutligen upprepar den tyst för sig själv (internaliserar strategin) 2. Hjälp deltagaren att reglera sin respons genom att utföra uppgiften tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att utföra uppgiften, håll hans/hennes hand lätt och guida rörelsen 40

41 HANDÖVNINGAR - MA KNYTA/STRÄCKA FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering Utför uppgifterna som i den tidigare sessionen. Bestäm nya mål om tidigare målsättning har uppnåtts Instruktioner till uppgiften A. Handlyft Visa uppgiften för deltagaren Håll handen framför dig med handflatan vänd uppåt med raka, utsträckta och spretande fingrar. Knyt handen. Växla långsamt mellan utsträckt och knuten hand. Försäkra dig om att fingrarna är utsträckta och spretande med jämt avstånd mellan fingrarna och handen så platt som möjligt. Be deltagaren kopiera rörelsen. Rörelsen skall vara långsam, kontrollerad och utförd med regelbunden rytm. Fastställ det maximala antalet rörelser deltagaren kan göra på ett kontrollerat och felfritt sätt. Sträva efter att stegvis öka antalet i den felfria sekvensen allteftersom deltagarens prestation förbättras Upprepa övningen med båda händerna var för sig och samtidigt B. Hand ner Instruktioner till uppgiften Visa uppgiften för deltagaren Vila den dominanta armen mot bordet, med handflatan vänd uppåt. Lyft handen (medan armen ligger kvar mot bordet) vinkelrätt mot bordet. Rörelsen skall vara långsam, kontrollerad och regelbunden. Fastställ det maximala antalet rörelser deltagaren kan göra på ett kontrollerat och felfritt sätt. Sträva efter att stegvis öka antalet lyft i en felfri sekvens allteftersom deltagarens prestation förbättras Upprepa uppgiften med båda händerna separat och samtidigt 41

42 Strategier 1. Verbal förmedling av uppgiften; först genom uppmaning högt från dig (t ex för knyta/sträcka: knyt/sträck ut ), sedan genom att deltagaren själv tar över strategin och slutligen upprepar den tyst för sig själv (internaliserar strategin) 2. Hjälp deltagaren att reglera sin respons genom att utföra uppgiften tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att utföra uppgiften, håll hans/hennes hand lätt och guida rörelsen 42

43 ALTERNERANDE FINGERSLAG FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering HANDÖVNINGAR - MA Instruktioner till uppgiften Tala om för deltagaren att denna uppgift är annorlunda från de som lärts in tidigare. Den här gången är deltagarens respons beroende på vad du gör a) Terapeut-initierad - Du slår fingret i bordet en gång, deltagaren slår två gånger - Du slår fingret i bordet två gånger, deltagaren slår en gång Upprepa övningen två gånger med både höger och vänster hand separat. Varje sekvenslängd skall vara minst slag. Detta för att skapa tillräckligt många repetitioner för att deltagarens bibehållna motoriska uppmärksamhet skall kunna tränas b) Deltagar-initierad Säg till deltagaren att denna uppgift är nästan samma som föregående, förutom att hon/han initierar den och bibehåller sekvensen. Du skall svara enligt följande - med två slag när deltagaren slår en gång i bordet - med ett slag när deltagaren slår två gånger i bordet Träna med båda händerna separat och samtidigt 43

44 Att föra strategierna vidare Tanken med NKR är att du ska kunna använda de strategier/knep du tränar tillsammans med din terapeut hemma eller på andra platser där du tycker att du behöver dem. Därför är det viktigt att du och din terapeut vid varje session, går igenom följande punkter: Välj en situation hemma, eller någon annan plats där du skulle ha nytta av att använda en av de strategier som du tränat under dagens session. Vilken situation och vilken strategi väljer du? Hur ska du göra? Finns det några hinder och hur kommer du runt dem i så fall? Hur gick det att använda strategin i den situation som du valde förra gången? 44

45 HANDÖVNINGAR - PROTOKOLL Registrera nedan sekvenslängden/tiden för de uppgifter som övats Använd endast de delar av protokollet, som är aktuella för respektive Modul/Session* Totalt Kommentar 1. Uppg. för båda händerna a) Dubbel handväxling b) Knyta/Sträcka växling c) Samtidiga slag d) Tre-slagssekvenser 2. Sekventierade uppgifter a) Fingertrum LF** b) Fingertrum TU** c) Slagsekvenser d) Sju fingrar HU** e) Sju fingrar HN** f) Handrörelser 3. Fingerslag a) Pekfinger b) Alla fingrar c) Två fingrar 4. Handvändning 5. Handflatelyft 6. Knyta/sträcka a) Hand upp b) Hand ned c) Hand åt sidan 5. Alternerande fingerslag a) Terapeutinitierad b) Deltagarinitierad V-hand H-hand Båda H. * För Modul: Kogn. Flex. & Minne A - Låt deltagaren öva de uppgifter, som kräver motorsekventiering i 7-10 minuter. Bestäm längden för de nya målsekvenserna. ** LF = börja med lillfingret TU = börja med tummen HU = handen uppe (obegränsad) HN = tummen nere mot bordet (begränsad) 45

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne A Session 11 1 MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne A Session 16 1 MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 04 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 07 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera ett papper

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 02 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera pappret med

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 05 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera ett papper

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 25 1 ÖVERLAPPANDE FIGURER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Utvecklande av strategier och implementering 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 33 1 DELAD SÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Delad uppmärksamhet 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Simultant arbete/dubbla uppgifter Instruktioner

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne B Session 24 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Perception av delar

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne B Session 21 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Perception av delar

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne A Session 13 1 MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne B Session 23 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Perception av delar

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 08 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera ett papper

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 30 1 ÖVERLAPPANDE FIGURER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Utvecklande av strategier och implementering 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 34 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 1 DELAD SÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Delad uppmärksamhet 2.

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 35 1 ÖVERLAPPANDE FIGURER FÄRDIGHETSFUNKTIONER Utvecklande av strategier och implementering Uppmärksamhet för detaljer Självmonitorering Felkorrigering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 32 1 ÖVERLAPPANDE FIGURER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Utvecklande av strategier och implementering 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Självmonitorering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 06 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering 3. Självreglering av beteendet LINJEUPPDELNING Placera ett papper

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering B Session 40 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Kognitiv uppskattning 2. Prospektivt minne 3. Självmonitorering 4. Felkorrigering 5. Planering 6. Användande av strategier

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING richard.stenmark@ltj.se NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering B Session 39 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Kognitiv uppskattning 2. Prospektivt minne 3. Självmonitorering 4. Felkorrigering 5. Planering

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering B Session 38 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Kognitiv uppskattning 2. Prospektivt minne 3. Självmonitorering 4. Felkorrigering 5. Planering 6. Användande av strategier

Läs mer

Svåra Samtal DISPOSITION. Bakgrund & Intervjuteknik. Workshop Svåra Samtal Pennskaftets Årliga Konferens Världskulturmuséet 5 mars 2008

Svåra Samtal DISPOSITION. Bakgrund & Intervjuteknik. Workshop Svåra Samtal Pennskaftets Årliga Konferens Världskulturmuséet 5 mars 2008 Pennskaftskonferens 2008 Världskulturmuseet 5 mars Svåra Samtal Anneli Larsson Lecturer, The Swedish National Police Academy Affiliated Researcher, University of Cambridge E-mail: 1 DISPOSITION 13.00 13.45

Läs mer

Mini Mental State Examination

Mini Mental State Examination Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionshinder Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter Cykla i grupp med Gruppcykling Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter Kommunikation & regler Tydliga tecken och rop ger förutsägbarhet Vanliga trafikregler gäller Koll på

Läs mer

Effekt: Vara tankeläsare och förstumma dina vänner. Läs sinnen och ha rätt varje gång!

Effekt: Vara tankeläsare och förstumma dina vänner. Läs sinnen och ha rätt varje gång! TANKELÄSNING MED KORT Vara tankeläsare och förstumma dina vänner. Läs sinnen och ha rätt varje gång! Ordna korten så övre vänstra siffrorna är i följande ordning: 1,2,4,8,16 och 32. Välj en frivillig ur

Läs mer

ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005)

ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005) 1 Svensk version Rehabiliteringsmedicin, Akademiska Sjukhuset Uppsala, 2008. ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005) Namn: Personnummer: Total utbildningstid Datum: / / Testarens namn:

Läs mer

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler Arbetsminnes- testutbildning Neuropsykolog Björn Adler Innehåll Arbetsminnet (teori) Arbetsminnestestet Praktiskt arbete -testet Didaktik (teori) Praktiskt arbete - hjälparbetet Summering Arbetsminnet

Läs mer

Tränarguide del 2. Mattelek. www.flexprogram.se

Tränarguide del 2. Mattelek. www.flexprogram.se Tränarguide del 2 Mattelek www.flexprogram.se 1 ANTALSUPPFATTNING - MINST/STÖRST ANTAL Övningarna inom detta område tränar elevernas uppfattning av antal. Ett antal objekt presenteras i två separata rutor.

Läs mer

VÄGLEDNING 1 (22) Newmero. Best.nr Innehåll. Användningsområden. Om materialet. Brickorna

VÄGLEDNING 1 (22) Newmero. Best.nr Innehåll. Användningsområden. Om materialet. Brickorna VÄGLEDNING 1 (22) Newmero Best.nr. 978-91-88299-41-3 Innehåll 2 set med gula entalsbrickor, talen 1-9 2 set med gröna tiotalsbrickor, talen 10-90 2 set med blåa hundratalsbrickor, talen 100-900 1 set med

Läs mer

Innehåll och förslag till användning

Innehåll och förslag till användning Övningar för de första skolåren med interaktiv skrivtavla och programmet RM Easiteach Next generation. Materialet är anpassat till och har referenser till. Innehåll och förslag till användning De interaktiva

Läs mer

Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering.

Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering. strävorna 4A 100-rutan taluppfattning färdighetsträning mönster Avsikt och matematikinnehåll På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan.

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan. MUGGAR OCH BOLLAR Placera en boll på toppen av en mugg och täck den med de andra två muggarna. Knacka på muggen och bollen kommer att passera genom muggen och hamna på bordet under. De återstående bollarna

Läs mer

Inför genomförandet av ThomasGIA

Inför genomförandet av ThomasGIA Inför genomförandet av ThomasGIA Innehåll Deltest 1: Slutlednings Deltest 2: Perceptuell snabbhet Deltest 3: Numerisk snabbhet Deltest 4: Ordförståelse Deltest 5: Spatial Introduktion ThomasGIA är ett

Läs mer

Datalogiskt tänkande. med DATALIA DATALIA

Datalogiskt tänkande. med DATALIA DATALIA Datalogiskt tänkande med DATALIA DATALIA Innehåll o Vem är DATALIA? o Vad är datalogiskt tänkande? o Hur kan övningarna användas? o Övning 1. Fruktskål o Övning 2. Hattar o Övning 3a-3b. Fallgropar o Övning

Läs mer

Montreal Cognitive Assessment (MoCA) Version 7.0. Instruktioner för testning och utvärdering

Montreal Cognitive Assessment (MoCA) Version 7.0. Instruktioner för testning och utvärdering Montreal Cognitive Assessment (MoCA) Version 7.0 Instruktioner för testning och utvärdering MoCA utformades som ett snabbt screening-instrument för lätt kognitiv funktionsnedsättning. Det utvärderar olika

Läs mer

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas

Läs mer

STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR. Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi

STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR. Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi Kognitiva svårigheter - energikrävande Planering Tidsuppfattning

Läs mer

HUVUD, AXLAR, KNÄN OCH TÅR

HUVUD, AXLAR, KNÄN OCH TÅR HUVUD, AXLAR, KNÄN OCH TÅR Kroppsdelar Eleverna lär sig namnen på olika kroppsdelar genom lek och spel. Nyttiga länkar Folkhälsan har utarbetat bilder på kroppsdelar som kan användas som bildkort, minnesspel,

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:

Läs mer

Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver

Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 5 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET,

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

Arbeta vidare med aritmetik 2018

Arbeta vidare med aritmetik 2018 Arbeta vidare med aritmetik 2018 I det här materialet har vi samlat problem inom aritmetik från flera olika tävlingsklasser, från Ecolier till Student. Årtal Varje år förekommer det problem som utgår från

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 höst Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Tajmingen av belöningen, både tidsmässigt och placering, samt den gradvisa ökningen av svårighetsgrad är väsentlig för resultatet.

Tajmingen av belöningen, både tidsmässigt och placering, samt den gradvisa ökningen av svårighetsgrad är väsentlig för resultatet. BASTA-METODEN Av Kim Andersen - Tåstrup Agility Klub - DGI Amtsinstruktør i Agility fra Roskilde Amt Copyright 2005 Kim Andersen Metoden bygger på några av de principer som är lika för inlärning av slalom

Läs mer

NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET. hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på

NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET. hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på 6 Arbeta med ramar NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på hur du kan arbeta med dem i en design. De flesta designers

Läs mer

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet lärarhandledning 2 (av 2) övningar att genomföra i vasamuseet Denna handledning riktar sig till läraren som i sin tur muntligt instruerar sina elever.

Läs mer

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan blad 1 Kattresan - resekort Hej lilla katt Hej kort-svansade katt Hej röda katt Hej gula katt Hej prickiga katt Hej lång-svansade katt Hej stora katt Hej enfärgade katt juli 2010 ASKUNGE www.askunge.se

Läs mer

Din lärare kan se om och när du har utfört ditt uppdrag. Då får du ett nytt.

Din lärare kan se om och när du har utfört ditt uppdrag. Då får du ett nytt. till eleven Uppdrag I Textbanken jobbar du med uppdrag. Det är din lärare eller den som skrivit in dig som användare som avgör vilka uppdrag du ska utföra. Ett uppdrag består av en eller flera övningar.

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

FIRST LEGO League Jr.: Tips om pass, varje vecka

FIRST LEGO League Jr.: Tips om pass, varje vecka FIRST LEGO League Jr.: Tips om pass, varje vecka Här hittar du ett förslag på hur du kan lägga upp de olika passen för laget under projektperioden. Du som handledare kan också välja att bortse från det

Läs mer

Träna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.

Träna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Träna din rörlighet Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Rörlighet Så här gör du övningarna» Gör alla övningarna i tur och ordning.

Läs mer

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet Lärandet Hjärnan Våra hjärnor är uppdelade i höger och vänster hjärnhalva som spelar olika men kompletterande roller. Den vänstra anses stå för förnuftet inom oss, den högra för känslan. Vänster hjärnhalva

Läs mer

Arbeta vidare med Milou 2008

Arbeta vidare med Milou 2008 Arbeta vidare med Vi hoppas att problemen i Milou väckte intresse och lust att arbeta vidare. Nu kan ni kontrollera lösningarna genom att pröva konkret, klippa och bygga. Variera också problemen genom

Läs mer

Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver

Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver Innehåll.... 2 Elevexempel.... 4 Analys och uppföljning.... 4 Bildunderlag 1.... 6 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 1.... 7 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET

Läs mer

UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET.

UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET. UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. 2 ½ ¾ = 5575186299632655785383929568162090376495104 n = 142 är det minsta värde på n för vilket 2 Ò inleds med siffrorna 55. Uppgiften består i att skriva ett program som tar emot

Läs mer

Grundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion

Grundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion Grundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion Kapitlet behandlar Test Grundläggande kombinationer, liten tabell 2 Fler kombinationer, stor tabell 3 Säkra tabellkunskaper 4 14 I detta kapitel

Läs mer

Extramaterial till Matematik Y

Extramaterial till Matematik Y LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TVÅ Geometri ELEV Desmos Geometry är ett matematikverktyg som bland annat kan hjälpa dig att avbilda geometriska figurer och

Läs mer

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne

Läs mer

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd

Läs mer

DET RÖDA TRÄDET. Samtalshandledning

DET RÖDA TRÄDET. Samtalshandledning DET RÖDA TRÄDET Samtalshandledning Samtalshandledning till Dalateaterns uppsättning av DET RÖDA TRÄDET Dramatisering och regi Pelle Öhlund Samtalshandledningen: Malin Byman, Dramapedagog Dalateatern Föreställningsbilder:

Läs mer

Exempel på hur man kan bygga enkla former i Illustrator

Exempel på hur man kan bygga enkla former i Illustrator Exempel på hur man kan bygga enkla former i Illustrator Öppna ett nytt dokument (ctrl-n), storleken spelar ingen större roll eftersom innehållet är vektorbaserat kan det alltid skalas om senare. Välj Pennverktyget

Läs mer

Lyssna, Skriv och Läs!

Lyssna, Skriv och Läs! Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L

Läs mer

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Cadet för elever i åk 8 och 9

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Cadet för elever i åk 8 och 9 Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Cadet för elever i åk 8 och 9 Kängurutävlingen genomförs den 18 mars. Om den dagen inte passar kan hela veckan 19 26 mars användas, däremot

Läs mer

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många? 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra. VÄGVISAREN Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra. Den här övningen går ut på att en elev ska styra den andre eleven som blundar och samtidigt går runt i rummet. 1. Dela upp eleverna

Läs mer

Lära och namnge färger, Rekonstruera motiv från kort, fri lek

Lära och namnge färger, Rekonstruera motiv från kort, fri lek Art.Nr. 21007 ToPoLoGo Geo Innehåll: 1 trälåda Ålder: 4+ Antal spelare: 1+ 52 byggklossar (12 gula kvadrater, 4 gula halvdiskar (halvcirklar), 8 gröna rektanglar, 8 gröna "broar", 4 blå "broar", 4 blå

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter TATM79: Föreläsning Absolutbelopp, summor och binomialkoefficienter Johan Thim 15 augusti 015 1 Absolutbelopp Absolutbelopp Definition. För varje reellt x definieras absolutbeloppet x enligt { x, x 0 x

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Var är den? strävorna

Var är den? strävorna strävorna C Var är den? kommunicera uttrycksformer geometri Avsikt och matematikinnehåll Här ges förslag på några aktiviteter som sammantaget syftar till att vidga och fördjupa elevers rumsuppfattning,

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Aktivitetsbank. Matematikundervisning med digitala verktyg II, åk 1-3. Maria Johansson, Ulrica Dahlberg

Aktivitetsbank. Matematikundervisning med digitala verktyg II, åk 1-3. Maria Johansson, Ulrica Dahlberg Aktivitetsbank Matematikundervisning med digitala, åk 1-3 Maria Johansson, Ulrica Dahlberg Matematik: Grundskola åk 1-3 Modul: Matematikundervisning med digitala Aktivitetsbank till modulen Matematikundervisning

Läs mer

2C 6C. Form logiska block. strävorna

2C 6C. Form logiska block. strävorna strävorna 2C 6C Form logiska block samband begrepp kreativ och estetisk verksamhet geometri Avsikt och matematikinnehåll När vi ser oss omkring är form en framträdande egenskap. För att kunna känna igen,

Läs mer

Matematikundervisningen har under

Matematikundervisningen har under bengt aspvall & eva pettersson Från datorernas värld Hur kan vi stimulera elever i matematik, och hur kan vi genom matematiken visa delar av datorns funktioner? Författarna visar hur man kan introducera

Läs mer

geometri och statistik

geometri och statistik Svikten geometri och statistik Innehåll Mönster Geometriska figurer Del av Matematiska ord Längd runt om Tredimensionella figurer Tabeller och diagram Problemlösning Kan du? Hur gick det? 2-3 4-5 6-7 8-9

Läs mer

Effekt: Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna.

Effekt: Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna. SKYLT-SNURREN Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna. Utförande: 1. Håll skylten mellan höger tumme och fingrarna

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation

Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation Beskrivning av det muntliga delprovet Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 10 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar om att

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor Johan Thim 22 augusti 2018 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför Q

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Om intellektuell funktionsnedsättning

Om intellektuell funktionsnedsättning Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast

Läs mer

3-3 Skriftliga räknemetoder

3-3 Skriftliga räknemetoder Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,

Läs mer

Klipp ut denna del. www.speakbook.org. system för icke-verbal kommunikation. Klipp ut denna del. Klipp ut denna del.

Klipp ut denna del. www.speakbook.org. system för icke-verbal kommunikation. Klipp ut denna del. Klipp ut denna del. Ring bind along this edge Ring bind along this edge Ring bind along this edge Ring bind along this edge Ring bind along this edge Färgblindsvänlig! system för icke-verbal kommunikation www.speakbook.org

Läs mer

8-5 Ekvationer, fördjupning. Namn:.

8-5 Ekvationer, fördjupning. Namn:. 8-5 Ekvationer, fördjupning. Namn:. Inledning Du har nu lärt dig en hel del om vad en ekvation är och hur man löser ekvationer som innehåller en eller fler x-termer (om vi betecknar den okända med x).

Läs mer

Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V

Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V Nedan redovisas översiktligt de förändringar som genomförts i samband med revideringen av WISC-IV till WISC-V. Först beskrivs förändringar som genomförts

Läs mer

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret. Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift

Läs mer