räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet

Transkript

1 räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet lärarhandledning 2 (av 2) övningar att genomföra i vasamuseet Denna handledning riktar sig till läraren som i sin tur muntligt instruerar sina elever. Övningarna behöver inte göras i någon bestämd ordning. De baseras på Lgr 11, kursplanen i matematik, centralt innehåll för årskurs 1-3. De två första övningarna är uppvärmning som ni kan göra på bussen eller på gräsmattan utanför museet: 1. Hur gammal är Vasa? Vasa fyller 400 år Hur gamla är ni då? Hur länge sedan är det Vasa sjönk? Räknat i antal år? (Svar: 385 år från 1628 till 2013) Räknat i antal generationer? (Svar: Drygt 15 om man räknar med att en generation är 25 år) Försök att kom på andra sätt att mäta tid. Det är fritt fram för vild kreativitet eftersom människor har räknat tiden i allt tänkbart genom historien. Till exempel en skosulas hållbarhet eller stunden en kopp te håller sig varm. 2. Hur djupt sjönk Vasa? I ett brev från 1628 står det att Vasa sjönk på 18 famnars djup. Hur kan ni synliggöra detta avstånd? (Svar: Räcker ni till, ställ er 18 stycken i en rad med armarna fullt utsträckta och fatta varandras händer. Personerna i ändarna är då vattenyta respektive havsbotten). Vad blir 18 famnar omvandlat till meter? (Svar ungefär 33 meter). 1 (5)

2 När ni kommer in i museet kan ni se havsdjupet på ett annat sätt: Avståndet mellan golvet längst ner och innertaket är drygt 30 meter. 3. Hur lång är Vasa? Entréplan 4, modellen av Vasa med vita segel: Taluppfattning (uppskattning, aritmetik, delar av helhet), geometri (skala, mätning av längd), problemlösning (val av metod beroende på situation). Välj ut några elever som får stega modellens längd, med vad de individuellt uppskattar till enmeterssteg. Mät från spetsen av bogspröt till aktern genom att gå längs med modellen. Jämför resultaten och försök enas om ett mått. Mät sedan med måttbandet, så får ni ca 7 meter. Modellen är i skala 1:10, så hur lång är då Vasa? Diskutera: Är det viktigt att veta att Vasa är exakt 69 meter? 4. Hur bred är Vasa? Entréplan 4, akter om skeppet: Taluppfattning (aritmetik), samband och förändringar (dubbelt och hälften), problemlösning (val av metod beroende på situation), geometri (mätning av längd). Alla elever agerar och räknar tyst för sig själva: Stega hur många fot bred Vasa är. Börja i mitten, vid rodret, och gå åt babord eller styrbord. Sluta jämns med skeppets bredaste del. Dubblera summan för att få hela skeppsbredden. Alla jämför sina resultat, ingen har egentligen fel. Diskutera: Vems fot ni ska välja och hur ska ni göra för att komma fram till det beslutet? Varför är just fot rimligt att använda i denna övning och inte tum eller famn? (Svar: Vasa är 40 fot på bredaste stället, vilket motsvarar 11,7 meter. Ombord hittades flera tumstockar som var ungefär en fot långa, men det skiljde upp till 2 cm! Så timmermännen fick bestämma ett sätt att komma överens om måttet, precis som ni. 2 (5)

3 5. Hur många kanoner? Entréplan 4, Vasa sedd från aktern och babord (vänstra sidan). Taluppfattning (aritmetik), samband och förändringar (dubbelt och hälften), geometri (egenskaper hos objekt). Räkna de öppningar på skeppet där ni tror att det stuckit ut kanoner. Det är lite klurigt att skilja dem från fönster och hål för rep! Ni får gissa först. Sedan kan ni titta på modellen med hissade segel där det framgår tydligare vad som är vad. Låt gärna eleverna jobba två och två. Börja med att räkna de kvadratiska och cirkelformade öppningarna i aktern. Memorera summan. Räkna sedan öppningarna på ena sidan och dubblera dem (så ni slipper gå runt Vasa). Addera summorna och jämför resultaten. (Svar: På varje sida finns 26 kvadratiska och i relingen 8 runda portar. I aktern finns 2 kvadratiska, 4 runda mindre och 2 större runda. Vasa har alltså plats för 76 kanoner av varierande storlek. Alla kanoner hann dock inte bli färdiga, så hon var utrustad med 64 stycken vid avresan. Därför saknas några kanoner i aktern på modellen. Två riktiga kanoner kan ni se i utställningen Strid! På plan Olika sorters kanonkulor Plan 5, utställningen Strid!: Geometri (egenskaper hos objekt), taluppfattning (uppskattning av vikt). I en monter i mitten finns fyra lod. Lod är det riktiga namnet, men vi brukar kalla dem för kanonkulor. De har olika utseende därför att de skulle träffa och skada olika delar på skeppet. Vilka olika geometriska former ser ni? Vi hittar: klot, halvklot, pyramid, cirkel, cylinder, rektangel, oval. Varje lod väger mellan 10 och 12 kilo. Kom på någonting som väger såpass för att uppskatta tyngden. Vi kom på: Lika mycket som två stora katter, eftersom vi vet att det faktiskt fanns två stycken ombord på Vasa. 3 (5)

4 7. Skulpturer som liknar varandra Plan 6, akterspegeln, längst bak på skeppet: Geometri (symmetri) Först ser det ut som om skulpturerna mitt emot varandra är precis lika. Men jämför ni dem noga så hittar ni små skillnader. Låt er inte förvirras av de nya ljusa trädelarna bara. Hitta de delar som är asymmetriska. Ledtrådar: Lejonens svansar, framtassar och manar samt de tre kronorna i sköldarna. Ni kanske hittar fler? Skulpturerna är avsiktligt asymmetriska. Mycket förenklat kan man förklara det med att det var modernt i början på 1600-talet. 8. Människor och bokstäver Plan 2, utställningen Ansikte mot Ansikte: Algebra (likhetstecknet), samband och förändringar (proportionella samband, dubbelt och hälften). Denna uppgift handlar om skeletten av de människor som dog när Vasa sjönk och har ett naturvetenskapligt perspektiv. Men du som lärare kan gärna diskutera med barnen om det är ok att ställa ut skelett på museum eller inte. Vet du hur många revben du har i kroppen? Kan du känna dem? (Svar: 24 stycken. Hur många par är det?) Leta upp det skelett som bara har revben kvar på ena sidan. Finns revbenen kvar på hans högra eller vänstra sida? Vilket namn har han fått? (Svar: Johan. Ni kan läsa vem vi tror att han är på väggen intill). Leta upp skelettet med namnet 6, 9, 12, 9, 16 genom att översätta siffrorna till bokstäver i alfabetet: A=1, B=2 osv. (Svar: Filip. Han har 4 tänder på samma plats i underkäken och hälften av dem är mjölktänder som borde ha trillat ut för längesedan. 4 (5)

5 9. Mönster i golvet Plan 2, utställningen Bevara Vasa: Algebra (mönsterföljder), geometri (egenskaper hos objekt). De två fristående montrarna följer mönstret i golvet. De är uppbyggda med varannan rektangel och varannan triangel. Vid trappan är golvet fritt eftersom montrarna inte möts. Räkna ut hur många monterdelar som skulle få plats just däremellan. Följ det gula mönstret och beräkna hur många rektanglar och trianglar som behövs för att det skall bli en enda lång slingrande monter. (Svar: Det blir 5 rektanglar och 4 trianglar, vilket gult spår man än väljer). Dessutom är det hexagoner överallt i taket för att ekträ ser ut just så när man tittar på det genom mikroskop. 5 (5)