Kallelse till sammanträde med Vård- och omsorgsnämnden

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med Vård- och omsorgsnämnden Datum: måndagen den 8 februari 2016 Plats och tid: Astrakanen, kl. 13:00 Ärendemening Handläggare Beslutsinstans Upprop 1. Val av justeringsperson Godkännande av dagordningen Delgivningar Delegationsbeslut Beslutslogg Informationsärenden Ekonomisk redogörelse 2016 Jenny Hägglöf Specificering av uppdraget som äldreombudsman Ingrid Pettersson KF Om Ängahällans matsal Ingrid Pettersson KS Om etablering av trapphusboende på vångavägen enligt LSS 9:9. Johannes Häll VN Sidnr Båstad den 1 februari 2016 Eddie Grankvist ordförande Olof Nilsson Sekreterare

2 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum: Handläggare: Olof Nilsson Dnr: VN / Till: Vård- och omsorgsnämnden Val av justerare Sammanfattning av ärendet Vård- och omsorgsnämndens protokoll justeras 3 arbetsdagar efter nämndens sammanträde klockan Justeringsperson väljs vanligtvis i turordning baserat på sammanträdeslistan. Aktuellt Vid nämndens föregående sammanträde, , var Ulf Jiewertz justeringsperson. I tur att justera är Ingrid Edgarsdotter med Carina Ekwurtzel som ersättare. Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar: 1. Utse Ingrid Edgarsdotter som justeringsperson 2. Utse Carina Ekwurtzel som ersättare 3. Justering äger rum klockan på kommunkansliet. Båstad, Olof Nilsson, kommunledningskontoret Nämndsekreterare \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s 2

3 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum: Handläggare: Olof Nilsson Dnr: VN / Till: Vård- och omsorgsnämnden Godkännande av dagordning Sammanfattning av ärendet Ordförande har att planera och ansvara för dagordningen tillsammans med förvaltningen. Aktuellt Ordförande har godkänt dagordningen. Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar: 1. Godkänna dagordningen Båstad, Olof Nilsson, kommunledningskontoret Nämndsekreterare \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s 3

4 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum: Handläggare: Olof Nilsson Dnr: VN / Till: Vård- och omsorgsnämnden Bilagor till tjänsteskrivelsen: Protokoll från medelpunkten Delgivningar Sammanfattning av ärendet Handlingar som delgivits nämnden sedan föregående sammanträde. Aktuellt Vid detta möte föreligger följande delgivningar: Protokoll från medelpunkten Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar: 1. Delgivningarna godkänns och läggs till handlingarna Båstad, Olof Nilsson, kommunledningskontoret Nämndsekreterare \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s 4

5 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum: Handläggare: Olof Nilsson Dnr: VN / Till: Vård- och omsorgsnämnden Bilagor till tjänsteskrivelsen: Delegationsbeslut Sammanfattning av ärendet Delegationsbeslut anmälda till nämnden. Listorna över besluten finns tillgängliga under sammanträdet i särskild pärm. Aktuellt Vid detta möte föreligger delegationsbeslut inkomna från: - Myndighetsenheten perioden december/januari Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar: 1. Delegationsbesluten godkänns och läggs till handlingarna. Båstad, Olof Nilsson, kommunledningskontoret Nämndsekreterare \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s 13

14 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum: Handläggare: Olof Nilsson Dnr: VN / Till: Vård- och omsorgsnämnden Bilagor till tjänsteskrivelsen: Beslutslogg daterad Beslutslogg Sammanfattning av ärendet Beslutsloggen innehåller uppgifter om vilka beslut som ska återrapporteras till nämnden och information om förvaltningens pågående arbetsprocess i ärendet. Aktuellt Beslutsloggen uppdaterad senast Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar: 1. Beslutsloggen daterad godkänns. Båstad, Olof Nilsson, kommunledningskontoret Nämndsekreterare \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s 14

15 1 (2) Dnr: VN 7/ Beslutslogg för vård- och omsorgsnämnden 2016 Ärenden: Beslutsinstans, datum och paragraf 94, VN Ärende om Ängahällans matsal. 94, VN Redovisning av det totala lokalbehovet närmaste fem åren. 190, KS Utredning kring att skapa ett modernt demenscentra 94, VN Redovisning av det totala lokalbehovet närmaste fem åren. 95, VN Ärende om socialt innehåll och anhörigstöd. Dnr Beskrivning av uppdraget Ansvarig Status (*1) Till VN (*2) VN 138/15 VN 138/15 KS 486/14 VN 138/15 VN 139/15 Förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag, inklusive konsekvensbeskrivning, för Ängahällans lokaler till nämndens sammanträde i februari Båstadhem expedieras nämndens beslut. Pågående utredning om vård och omsorgs totala lokalbehov de kommande fem åren, för boende, personal och andra aktiviteter redovisas för nämnden senast i mars månad Förvaltningen får i uppdrag att skapa ett modernt demenscentra på Almgården i Grevie. Ombyggnad/tillbyggnad ska ske i samråd med Båstadhem. Medel för drift/hyreskostnad sätts av i budget Pågående utredning om vård och omsorgs totala lokalbehov de kommande fem åren, för boende, personal och andra aktiviteter redovisas för nämnden senast i mars månad Iréne Ebbesson (S) föreslår att nämnden hemställer hos kommunstyrelsen att de kronor som finns i reserv tillförs vård och omsorgs budget Ärendet bordläggs till mars 2016 och muntlig information lämnas till nämnden under ordinarie sammanträden fram tills dess. Verksamhetsområdeschef Verksamhetsområdeschef Verksamhetsområdeschef Verksamhetsområdeschef Verksamhetsområdeschef Till nämnden Februari 2016 Till nämnden Mars 2016 Utredning av verksamheten att skapa ett modernt demenscentra pågår hos förvaltningen. Nämnden beslutat att byggnation i Förslöv ska prioriteras före Almgården. Förvaltningen arbetar med att ta fram underlaget. Oktober 2016 Urspr. Juni Mars 2016 Ärendet bordlagt. Mars 2016 * 1 Förvaltningens status på ärendet. * 2 Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt. 15

16 2 (5) 99, VN VN 131/15 Vård och omsorgsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram riktlinjer om ett vägledningsdokument för biståndshandläggning inom äldreomsorgen, LSS och socialpsykiatrin. Verksamhetsområdeschef Förvaltningen arbetar med att ta fram riktlinjerna. Juni 2016 Beslutsinstans, datum och paragraf 23, VN Uppdrag till vård och omsorg att snabbutreda lokaliseringen av verksamheteten i Norr och Söder 15 VN Våren 2014 beslutade välfärdsutskottet att Vångavägen 14 skulle blockförhyras för att bli ett trapphusboende enligt LSS 9:9. Dnr Beskrivning av uppdraget Status (*1) VN 33/ VN 10/ Vård och omsorg får i uppdrag att snabbutreda, en delning av vård och omsorg på två, Norr och Söder utifrån ruttoptimering utförd av extern konsult. 1. Att ge Båstadhem i uppgift att iordningställa ett trapphusboende på Vångavägen 14, Båstad. 2. Att nämndens inriktning är att hyra fastigheten under 15 år med eventuell förlängning. 3. Båstadhem återkopplar till vård och omsorgsnämnden om ändrade förutsättning framkommer i samband med ombyggnation eller efter bygglovsprövning. Principbeslut fattat i september 2015 för att gå vidare med. Beslut fattades Beslut fattade

17 Dnr: VN 4/ Informationsärenden till vård- och omsorgsnämnden Ärende Handläggare Underlag A Vård- och omsorgschefen informerar Margaretha Hammarberg - B Verksamhetsstatistik Margaretha Hammarberg Boendelista C Redovisning av lokaler Johannes Häll - D Föregående protokoll - Finns i assistenten som övergripande dokument till mötet. 17

18 18

19 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum: Handläggare: Jenny Hägglöf Dnr: / Till: Vård- och omsorgsnämnden Ekonomisk månadsuppföljning Sammanfattning av ärendet I början av 2015 bestämde vård- och omsorgsnämnden att man vill ha en ekonomisk redogörelse vid varje sammanträde. Aktuellt Månadsrapport presenteras muntligen för nämnden av ansvarig ekonom Jenny Hägglöf. Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar: 1. Godkänna den ekonomiska månadsuppföljningen. Båstad, Jenny Hägglöf, kommunledningskontoret Ekonom \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s 19

20 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum: Handläggare: Ingrid Pettersson Dnr: VN / Till: Kommunfullmäktige Beslutet skall expedieras till: Vård och omsorg Bilagor till tjänsteskrivelsen: Skrivelse från Eddie Grankvist/Håkan Mörnstad Bilaga 1 Om vård och omsorgs verksamhet Bilaga 2 Synpunkt- och klagomålshantering Bilaga 3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Samråd har skett med: Specificering av uppdraget som äldreombudsman Sammanfattning av ärendet Nämndens ordförande, och kommunfullmäktiges ordförande, har väckt ärende genom skrivelse med specificering av uppdraget som äldreombudsman. Bakgrund Genom beslut i kommunfullmäktige , Budget 2016 och plan 2017, avsattes 100 tkr för inrättande av arvodestjänst som äldreombudsman för vård och omsorg. Genom skrivelse, inkommen , till vård- och omsorgsnämnden från Håkan Mörnstad och Eddie Grankvist specificeras uppdraget som äldreombudsman. Aktuellt Föreligger förslag från ordförande Eddie Grankvist, genom kommunfullmäktiges ordförande Håkan Mörnstad, med specificering av uppdragets innebörd. Förvaltningen har tagit fram underlag med punkter som man bör ha i beaktande vid framtagande av uppdragets innebörd (bilaga 1-3). Fastställande av förtroendeuppdragets specificering sker i kommunfullmäktige. Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar: 1. Översända skrivelsen till kommunfullmäktige för beslut Båstad Ingrid Pettersson Socialt ansvarig socionom (SAS) Vård och omsorg Margaretha Hammarberg Tf. Vård- och omsorgschef Vård och omsorg \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s 20

21 201~-/l-O \ ' ' VN a öö / ~ '5/201~..-'loZ> Vi måste ta väl hand om våra sköra äldre och svaga. deras anhöriga. personalen som vårdar våra äldre. Vård- och omsorgsnämnden, nytt ärende Inrättande av en arvodestjänst som äldreombudsman Frågan om att inrätta en äldreombudsman har varit uppe tidigare, men avslagits av en rad olika skäl; främst med hänvisning till bristande ekonomiska resurser. I årets budget finns kr avsatt för ändamålet, varför ärendet kan verkställas. Inrättandet skall inte förväxlas med den existerande äldrelotsen. Äldreombudsmannen skall ses som den svages advokat; den som hjälper den som inte kan föra sin egen talan. Anhöriga möts ofta av de äldres vädjan att inte ta upp berättigade klagomål, då de inte vill råka i onåd hos personalen. Rätt eller fel, endast det faktum att tanken finns hos en äldre vårdtagare visat på den starka beroendeställning de upplever sig ha till kommunens servicepersonal, det må vara hemtjänsten eller vårdanställda på våra särskilda boenden. Kontaktas av vårdtagare eller deras anhöriga Ombudsmannen är den kanal som kunde fånga upp sådana behov, utan att förtroenden rubbas. Det är viktigt att uppdraget är fristående från politiker och tjänstemän. Uppgiften är att på ett förtroende fullt sätt samla in önskemål från vårdtagare och/eller anhöriga som inte själva kan göra sin röst hörd, och sedan föra detta vidare till utförarna, eller på eget initiativ påtala eventuella missförhållanden. Uppgiften är att söka rätta till missförhållanden genom att kontakta de som är ansvariga för beslut och utförande. Uppsökande verksamhet. I uppdraget som äldreombudsman ingår att till vårdtagarna erbjuda sina tjänster, samt att informera om äldreomsorgen till de äldre som ännu inte har någon kontakt med äldreomsorgen. Neutral ombudsman Det är önskvärt att uppdraget utses av kommunfullmäktige för att tillförsäkra ombudsmannens fulla integritet. Han och/eller hon skall stå utanför kommunens organisation. Uppdraget skall besättas av en eller två samhällserfaren pensionärer efter förslag från pensionärsföreningarna. Idealt skall förordnandet inte vara på längre tid än ett år och inte kunna förlängas. Årlig rapport. Äldreombudsmannen sammanställer varje år en rapport. Rapporten redovisar bland annat de synpunkter och klagomål som har kommit in. 21

22 Sammanfattningsvis Uppdraget för äldreombudsmannen är följande: Ge information, lyssna och ge stöd och vägledning ska även informera om andra samhällstjänster, exempelvis om landstingets verksamheter och om färdtjänst. Ta emot och förmedla synpunkter och klagomål på kommunens verksamheter, inklusive verksamheter som på kommunens uppdrag utförs av entreprenörer Företräda de äldre/anhöriga genom att medvetandegöra kommunen i frågor som är väsentliga för äldres välfärd Avge en årlig rapport till kommunfullmäktige ÄO är adjungerad i kommunala pensionärsrådet (KPR) Förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att inrätta en äldreombudsman enligt ovan beskrivning. Genom uppdrag av kommunfullmäktiges ordförande Håkan Mörnstad: Eddie Grankvist Ordförande i vård och omsorgsnämnden 22

23 1 (1) Inrättande av en arvodestjänst som äldreombudsman. Detta arbetar man efter i vård och omsorg och har i Båstads kommun idag: I Båstads kommun har Sas en funktion som Äldrelots, där uppgiften är att vägleda och informera om kommunens äldreomsorg. Vård och omsorg har en egen rutin på hur man tar emot och behandlar klagomål/synpunkter. Redovisas i Vård och omsorgsnämnden 1gång/år. Se bilaga Alla vård- och omsorgstagare som vill har en vård och omsorgspärm som förvaras i den enskildes hem. Innehållet i pärmen är sådant som berör den enskilde, genomförandeplan, Hsl insatser samt information, hur man kan ge synpunkter/klagomål på Vård och omsorg, anmälan till Patientnämnden. Det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och omsorg som är baserat på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:19). Verksamhet enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är komplexa verksamheter och syftet med ledningssystemet är att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Se bilaga Personal skriver avvikelser då det är något som avviker från genomförandeplanen som sedan tas upp på team möten för diskussion och åtgärd. Avvikelser redovisas i Vård och omsorgsnämnden 1 gång/år. En avvikelse kan leda till en utredning av Lex Maria eller Lex Sarah. All personal inom Vård och omsorg har fått information om Lex Sarah samt att alla anställda har skyldighet att rapportera missförhållande och påtagliga risker för missförhållanden till kommunen. Sas utreder Lex Sarah rapporter. Redovisas i Vård och omsorgsnämnden 1 gång/år. Mas utreder om det föreligger anledning till en anmälning enligt Lex Maria. Redovisas i Vård och omsorgsnämnden 1 gång/år. I Båstads kommun arbetar man efter flera nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg. Genom Senior Alert arbetas det förebyggande och med riskbedömningar inom områden som nutrition, trycksår, fall och munhälsa. BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) är uppbyggt efter att bli ett stöd i den dagliga omvårdnaden. Palliativa registret vars syfte är att successivit förbättra vården i livets slutskede. Båstads kommun deltager i Öppna jämförelser och Vad tycker de äldre om äldre omsorgen vilket ger ett underlag till verksamhetsutvecklig för äldreomsorgen. Att tänka på vid eventuell inrättande av äldreombudsman. Sekretess om den enskilde får inte föras vidare inom Vård och omsorgs verksamheter skriver alla på ett papper om att sekretess. Skulle man behöva ta kontakt med någon till exempel anhörig, sjukvård m.m måste det finnas ett samtycke från den enskilde. Den är alltid den enskildes talan som gäller då man kan tala för sin egen person. Som anhörig har man ingen rätt att bestämma över den enskilde så länge den enskilde själv kan föra sin talan är det som gäller. 23

24 1 (1) Reviderad Lämna dina synpunkter/klagomål till oss. Synpunkter och klagomål på vår verksamhet är en förutsättning för utveckling och förbättring, det ger oss möjligheter till att uppmärksamma brister samt arbeta förebyggande. Synpunkter/klagomål kan lämnas skriftligt eller muntligt. I första hand ska den närmaste personalen eller enhetschefen kontaktas då de flesta spörsmål kan lösas om man tar tag i dem direkt med berörda personer. Synpunkter/klagomål kan lämnas via Båstads kommuns hemsida eller via brev/mail. Om du vill ha svar på dina synpunkter/klagomål så måste kontaktuppgift anges. Synpunkt/klagomål som lämnas anonymt kan inte besvaras Ansvarig skickar en bekräftelse att kommunen tagit emot synpunkten/klagomålet samt ger information om vem som kommer att utreda synpunkten/klagomålet. Inom några dagar kommer utredaren ta kontakt med dig som framfört synpunkten/klagomålet. Utredaren ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtages omgående om synpunkten/klagomålets art så kräver. Vård och omsorgs utredare sammanställer synpunkter och klagomål kvartalsvis och skickar till avdelningschefen för analys och vidarebefordran till vård- och omsorgschefen för redovisning. En sammanställning av alla inkomna synpunkter/klagomål från vård och omsorgs enheter överlämnas till Vård- och omsorgsnämnden en gång per år. Efter uppföljning avslutar utredaren ärendet och om du inte är nöjd med åtgärden startas ett nytt ärende. Ingrid Pettersson Sas, Socialt ansvarig socionom Margaretha Hammarberg Tf Vård- och omsorgschef 24

25 23 Februari 2015 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och omsorg. Detta ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete baseras på socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Författningen trädde i kraft 1 januari Författningen innehåller både föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler, dvs. de beskriver hur vi ska handla. Allmänna råd är inte bindande utan de är generella rekommendationer om tillämpningen av en författning(lag, förordning eller annan föreskrift). De kapitel och paragrafer som finns angivna i texten i kursiv stil avser författningen SOSFS 2011:9. Syftet med ledningssystemet Verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SoL) och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade(lss) är komplexa verksamheter, därför behövs ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Leningssystemet omfattar Vård och omsorgs alla delar och ska ge stöd i att: planera leda kontrollera följa upp utvärdera förbättra verksamheten Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Ledningssystemet möjliggör ordning och reda i verksamheten så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS kan förebyggas. Genom detta ledningssystem arbetar vi utifrån ett systemperspektiv där fokus läggs på att skapa en struktur för verksamhetens ledning och styrning samt att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete av dessa strukturer. Alla medarbetare ska delta i det systematiska kvalitetsarbetet. Medarbetarnas 1 25

26 erfarenheter avseende verksamhetens kvalitet ger värdefull information i arbetet med att säkra kvaliteten och vidareutveckla vården och omsorgen. På detta sätt blir verksamheten en lärande organisation. Definition av kvalitet I SOSFS 2011:9, 2 kap. 1, definieras kvalitet på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt - lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och - beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter Kvalitetsdefinitionen kan beskrivas som en ram som ska fyllas med det innehåll som finns i dessa lagar och föreskrifter samt med det som vård och omsorgsnämnden i Båstads kommun har fastlagt avseende verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Kvalitet för vård och omsorg i Båstad. Kvaliteten inom vård och omsorg i Båstad baseras på de krav och mål som finns i lagar och föreskrifter avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och i beslut som har meddelats med stöd av de föreskrifter som gäller för vår verksamhet samt vård och omsorgsnämndens beslut om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Det personalpolitiska program som är antaget av kommunstyrelsen är en viktig del av kvaliteten för vård och omsorg inom Båstads kommun. Då nya lagar och föreskrifter kan tillkomma och befintliga kan upphävas eller förändras och politiska beslut förändras måste en kartläggning av de regler och beslut som styr verksamheten fortlöpande göras. Inom vård och omsorg är det ledningsgruppens ansvar att fortlöpande utföra detta. Den legitimerade personalen har ett eget ansvar att följa de lagar och föreskrifter som finns inom hälso- och sjukvårdsområdet. Detta ledningssystem ser till att säkra kvaliteten, oberoende av vilken lag som styr, för de som är vård och omsorgs kunder. Nedan anges ett exempel: hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 2a HSL. socialtjänsten finns i 1 kap. SoL där det anges att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet verksamhet enligt LSS finns i 6 LSS där det bland annat anges att verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och att den enskilde i största möjliga utsträckning ska ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. 2 26

27 Ansvar för ledningssystemet 3 kap.1, 2 och 3 I Båstads kommun är det vård och omsorgsnämnden som är vårdgivaren, bedriver socialtjänst och verksamhet enligt LSS och bär ansvaret för att det finns ett ledningssystem. Ansvaret kan inte överlåtas. Vissa frågor kan inte delegeras. De som inte kan delegeras är bland annat det som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Vårdgivaren senast varje år den 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Verksamhetschefen Inom vård och omsorg har uppgiften att se till att detta blir utfört. Kommunstyrelsen har gett uppdraget till kommunchefen som vidare gett uppdraget till vård och omsorgschefen att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten inom vård och omsorg. Inom vård och omsorg har enhetscheferna uppdraget att arbeta med detta ut i verksamheten. All personal har skyldigheter att delta i verksamhetens kvalitetsarbete. Kommunstyrelsen ansvarar för att utse en verksamhetschef för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom vård och omsorg. Verksamhetschef för vård och omsorg i Båstads kommun är vård och omsorgschefen. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) är underställd verksamhetschefen, förutom i de uppgifter som är reglerade i 24 HSL och patientsäkerhetsförordningen 2010:1369 (PSF). Kommunstyrelsen har gett uppdraget till MAS att anmäla till Socialstyrelsen händelser enligt Lex Maria. Ledningssystemets uppbyggnad 4 kap. 1, 2, 3 och 4 Processer och rutiner ska användas för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Riskanalyser, egenkontroller inkluderat avvikelser, utredningar från rapporter, klagomål och andra synpunkter på verksamhetens kvalitet ska ge stöd i vilka processer och rutiner som behöver tas fram. De processer och rutiner som finns är publicerade på kommunens intranät. Vid behov publiceras de även på Samverkan 4 kap.5 och 6 Samverkan såväl internt som externt är en förutsättning för att säkra kvaliteten på de insatser som ges inom socialtjänsten och verksamhet enligt LSS och för att förebygga vårdskador i hälso- och sjukvården. Vårdplaner ska tas fram enligt lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälsooch sjukvård eller Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in och utskrivningar av patienter i slutenvården. Samverkan gäller även bestämmelser om individuella 3 27

28 planer enligt 3f HSL,2 kap. 7 SoL och 10 LSS. Sekretess måste beaktas när samverkan ska ske med externa aktörer kring en enskild individ. Systematiskt förbättringsarbete En viktig del är åtgärder som riskanalyser för att förhindra att vårdskador, missförhållanden och andra avvikelser inträffar. Egenkontroller är av stor vikt för att undersöka resultat och kontrollera kvaliteten. Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska tas emot, utredas, sammanställas och analyseras för att säkerställa kvaliteten. Vid de tillfällen som verksamheten inte når upp till krav och föreskrifter och en avvikelse föreligger som verksamheten måste hantera ska den åtgärdas och processer och rutiner ska ses över så att vi kan säkra att en inträffad avvikelse inte inträffar igen. På detta sätt uppnås en systematisk och fortlöpande utveckling av kvaliteten och verksamheten lär av sina misstag. Riskanalyser 5 kap.1 Riskanalyser innebär att man har ett förebyggande arbetssätt och ska innefatta verksamhetens alla delar. De görs för att identifiera händelser som skulle kunna inträffa och de ska genomföras fortlöpande. Vid förändringar av en verksamhet eller inför förändringar av personalens sammansättning, innan nya arbetssätt eller metoder börjar tillämpas ska riskanalyser utföras. Det är enhetschefens ansvar att utföra riskanalyser. Handboken Riskanalys & Händelseanalys som socialstyrelsen publicerat är en bra hjälp. Egenkontroll 2 kap. 1, 5 kap. 2 Egenkontrollen innebär en granskning av hur verksamheten bedrivits och bedrivs. Det är ett sätt att systematiskt följa upp och utvärdera verksamhetens resultat och att kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som finns upprättade. Vård och omsorgs egenkontroll består i: Jämföra verksamhetens resultat med uppgifter i nationella kvalitetsregister. Detta görs fortlöpande och delges ledningsgruppen en gång per månad. Ansvar för utförande är chef för sjuksköterskorna och chef för sjukgymnaster och sjuksköterskor. Respektive enhetschef ansvarar för att fortlöpande delge resultaten ut i verksamheten. Jämföra verksamhetens resultat i öppna jämförelser. Detta görs så fort nya resultat finns att tillgå och delges ledningsgruppen. Var och en i ledningsgruppen ansvarar för att ta del av detta resultat samt att delge resultaten ut i verksamheten. 4 28

29 Intern revision av hela eller delar av verksamheten sker en gång per år. Utifrån resultatet upprättar respektive enhetschef en handlingsplan för att åtgärda de brister som uppmärksammats. Jämföra verksamhetens resultat med tidigare resultat. Detta görs så fort nya resultat finns att tillgå. Ledningsgruppen ansvarar för att detta blir gjort och att delge resultaten ut i verksamheten. Granskning av journaler, akter och annan dokumentation. Detta sker två gånger per år samt vid behov. MAS ansvarar för att detta utförs i HSL- dokumentationen, enhetscheferna ansvarar för att det utförs i SoL och LSS dokumentationen och myndighetschefen ansvarar för att det utförs i myndighetsdelen. Resultaten ska delges ledningsgruppen och verksamheten. Genom arbetsplatsträffar(apt), medarbetarsamtal och medarbetarundersökningen kontrolleras om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. Båstads kommuns vision samt övergripande mål och kärnvärden är viktiga dokument i detta arbete. Analys av uppgifter från patientnämnder. MAS ansvarar för att detta blir utfört samt delges verksamheten. Socialt ansvarig socionom (SAS) inom vård och omsorg handlägger inkomna synpunkter och klagomål från kunder, närstående och andra enligt gällande rutin och processbeskrivning. Kontroll av läkemedelshanteringen sker en gång per år av extern granskare. Vård och omsorgschef och MAS utser vilka verksamheter som ska granskas. Enhetschefen för berörd enhet och enhetschefen för sjuksköterskorna åtgärdar de brister som framkommit vid granskningen. Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter. Kap.5 3 Vård och omsorg ska ta emot och utreda klagomål på verksamhetens kvalitet från: 1. kunder 2. personal 3. vårdgivare 4. de som bedriver socialtjänst 5. de som bedriver verksamhet enligt LSS 6. myndigheter 7. föreningar andra organisationer och intressenter Den rutin och process som beskriver synpunkts och klagomålshanteringen ska vara känd och tillgänglig för samtliga ovan nämnda. Detta sker genom information på kommunens intranät, till samtliga nya kunder genom muntlig och skriftlig information som sedan förvaras i Min vård och omsorgs pärm och till nyanställda vid introduktionen. Rutinen beskriver hur ofta det ska redovisas till utskottet för Välfärd och kultur. 5 29

30 Vårdskador och missförhållanden. Alla som arbetar inom vård och omsorg i Båstad är skyldig att avvikelse rapportera händelser som innefattar HSL, SoL och LSS enligt gällande rutiner. Enligt 6 kap. Patientsäkerhetslagen är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att rapportera risker för vårdskador samt händelser som medfört eller kunnat medföra vårdskada. Enligt Lex Sarah är all personal skyldig att rapportera missförhållanden. Enhetschefen har till uppgift att hantera de avvikelser och rapporter som finns inom det området de verkar. Det innefattar bl.a. att analysera, utreda, anmäla och återkoppla till verksamheten. Sammanställning och analys. 6 kap.6 När det framkommer mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet ska verksamheten se över processer och rutiner så att dessa är ändamålsenliga för att säkra kvaliteten. Förbättrande åtgärder i verksamheten 6 kap. 7 De avvikelser som kommer till kännedom i verksamheten ska åtgärdas så att kvaliteten säkras. Ansvar för att detta utförs har enhetscheferna, myndighetschef, MAS och SAS inom Båstads kommun. Förbättring av processer och rutiner 6 kap. 8 Till varje process och rutin som utformas ska det finnas en person/funktion knuten som ansvarar för att processen och rutinen följ upp och revideras. Detta ska ske då det uppmärksammas att processen eller rutinen inte är ändamålsenlig. Detta innebär att verksamheten blir en lärande organisation. Genom denna hantering förbättras fortlöpande verksamhetens styrning och därmed utvecklas och säkras kvaliteten. Att händelser inträffar som leder till en avvikelse är något negativt, men det är viktigt att betona att varje upptäckt av en avvikelse är något positivt. Genom avvikelsen säkrar man att det blir åtgärdat och förhindrar att liknande händelser inträffar igen. Vård och omsorg ser det som oerhört viktigt att vård och omsorgs kunder och personal lämnar in rapporter, klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. 6 30

31 Personalens medverkan och ansvar i kvalitetsarbetet 6 kap. 4 och 1 kap.6 PSL Kompetens All personal inom vård och omsorg omfattas av kompetenskrav. För att medverka i kvalitetsarbetet krävs att man har rätt kompetens. Ett viktigt led i detta är att planera personalförsörjningen och kompetensutvecklingen. Kompetensutvecklingen sker både övergripande och individuellt. Individuellt sker detta en gång per år vid medarbetarsamtalet. Deltagande i kvalitetsarbete 6 kap. 2 och 3 Personalen har lagreglerade skyldigheter att delta i verksamhetens kvalitetsarbete. För att uppnå god kvalitet och hög patientsäkerhet är personalens engagemang och delaktighet nödvändig. Det är viktigt att all personal känner till de rutiner och processer som styr avvikelser, klagomål och synpunktshantering. Det är viktigt att vi ser inkomna rapporter som en möjlighet att utveckla verksamhetens kvalitet. Personalen ska arbeta enligt processer och rutiner 6 kap.1 Vård och omsorg arbetar fortlöpande med att beskriva kvalitetsarbetet i processer och rutiner vilka personalen ska arbeta efter. Genom att arbeta i enlighet med processerna och rutinerna innebär det att vi arbetar systematiskt på ett likartat sätt för att uppnå kvalitet. Det underlättar ett systematiskt förbättringsarbete genom att arbetssätt kan följas upp, utvärderas och vid behov förändras. Det är viktigt att all personal har kännedom om var de kan finna processerna och rutinerna. Det är även viktigt att de är bra och begripliga. Vid framtagandet av processer och rutiner bör representanter från berörda personalgrupper delta. Dokumentationsskyldighet 7 kap. 1 Enligt gällande författning ska arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras. På kommunens intranät finns alla processer, rutiner och samt detta ledningssystem dokumenterat och tillgängligt för all personal. 7 31

32 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 7 kap 1 och 2 I Båstads kommun ska vårdgivaren senast varje år den 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Enligt författningen bör man även upprätta en kvalitetsberättelse. Dessa kan sammanställas i ett dokument. Inom vård och omsorg upprättas dessa i ett och samma dokument. Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen ska publiceras på intranätet och på och finnas tillgänglig för den som önskar. Vad kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen ska innehålla finns fastlagt i SOSFS 2011:9. Implementering För att säkra att de rutiner och processer som finns är kända i verksamheten finns en mall för implementering utarbetad. Det är vård och omsorgs ledningsgrupp som ansvar att denna följs. Uppföljning av kvalitetsledningssystemet En gång per år ska uppföljning ske av detta ledningssystem. Kommunstyrelsen har via vård och omsorgsnämnden gett uppdraget till vård och omsorgschefen att detta blir utfört och återrapporteras. 8 32

33 Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum: Handläggare: Ingrid Pettersson Dnr: VN / Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Vård- och omsorgsnämnden Vård och omsorg, stab Bilagor till tjänsteskrivelsen: Begäran om extra resurser till lunchservering på Vårliden och Ängahällan Sammanfattning av ärendet Genom beslut i vård- och omsorgsnämnden, om öppethållande av matsalar på Vårliden och Ängahällan, begärs extra anslag för att täcka kostnaderna som uppkommit. Bakgrund I 2016 års budget ligger ett sparbeting på med anledning av rationalisering av matserveringen i Ängahällans och Bjärehemmets matsalar. Förvaltningen bestämde att stänga Bjärehemmets matsal alla dagar och leverera maten hem till vård- och omsorgstagaren. Utifrån beslut bestämdes också att inte servera lunch i matsal på helger på Vårliden och Ängahällan utan levererade maten till hemmet. Aktuellt Vård och omsorgsnämnden har fattat beslut, ( 6), på att det ska fortsättas att serveras lunch alla dagar i veckan i Ängahällan och Vårlidens matsalar men inte på Bjärehemmet. För Vård och omsorg blir detta en ökad kostnad som inte täcks in i budgeten för Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar: 1. Begära om extra anslag till budgeten 2016 på kronor av kommunstyrelsen för att täcka de ökade kostnaderna för öppethållande av Ängahällans och Vårlidens matsalar måndag-söndag. Båstad Ingrid Pettersson Socialt ansvarig socionom (SAS) Vård och omsorg Margaretha Hammarberg Tf. Vård- och omsorgschef Vård och omsorg \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s 33

34 Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum: Handläggare: Johannes Häll Dnr: VN 10/ Till: Vård och omsorgsnämnden Beslutet skall expedieras till: Johannes Häll Bilagor till tjänsteskrivelsen: LSS 9:9 Trapphusboende LSS Sammanfattning av ärendet Vård och omsorgsnämnden har tidigare beslutat om att starta ett trapphusboende LSS 9:9 på Vångavägen 14 i Båstad, dock har kostnaden för detta projekt ökat. Förvaltningen ser att behovet fortfarande är stort och föreslår att Vångavägen 14 förhyrs på 25 år istället för 15 år som tidigare har beslutats, detta för att hålla kostnaden nere. Bakgrund Ett trapphusboende är en variant på servicelägenheter som ligger mittemellan en servicelägenhet och ett gruppboende. Det innebär att alla vård- och omsorgstagare samt gemensamhetslokalen är i en och samma trappuppgång och ger en större närhet och tillgång till gemensamhetslokalen för de boende. Fördelen med ett trapphusboende är att man får flera av fördelarna av både gruppbostad och utav servicelägenheter. De boende får både gruppbostadens närhet till gemensamhetslokalen och servicelägenhetens tydliga integrering i det omkringliggande samhället med en helt vanlig lägenhet. Vångavägen 14 innehåller 2 st 3:or och 9 st 2:or, varav 1 st 3:a bör användas som gemensamhetsutrymme. Våren 2014 beslutade välfärdsutskottet att Vångavägen 14 skulle blockförhyras för att bli ett trapphusboende enligt LSS 9:9. Detta skulle göras inom befintlig budgetram då inga större kostnader skulle tillkomma. Efter detta beslut framkom det att räddningstjänsten ställde högre krav på brandsäkerheten än vad som var beräknat. Förvaltningen valde då att avvakta med omställningen till ett trapphusboende i väntan på en kostnadsberäkning från Båstadhem. Under hösten 2014 presenterades kostnaderna med den nya brandklassningen för välfärdsutskottet som valde att avvakta och se över vilka alternativ som fanns till trapphusboendet. Vård och omsorg hade under hösten 2014 en fortsatt dialog med Båstadhem och räddningstjänsten, detta resulterade i en ny bedömning från räddningstjänsten som presenterades för vård och omsorgsnämnden februari Det beslut som då togs var att: 1. Att ge Båstadhem i uppgift att iordningställa ett trapphusboende på Vångavägen 14, Båstad. 2. Att nämndens inriktning är att hyra fastigheten under 15 år med eventuell förlängning. 3. Båstadhem återkopplar till vård och omsorgsnämnden om ändrade förutsättning framkommer i samband med ombyggnation eller efter bygglovsprövning. 34

35 2 (2) Aktuellt Efter detta beslut har det framkommit nya kostnader för att iordningställa Vångavägen 14 till ett trapphusboende på grund av ny bedömning från räddningstjänsten samt oförväntade kostnader som beror på fel vid byggnadens uppförande. Årshyran vid en förhyrning på 25 år är kr. Vid en förhyrning på 15 år är den Övervägande/framtid Förvaltningen bedömer att en förhyrning utav lägenheterna på Vångavägen 14 på 25 år inte innebär någon större risk då det är centrala väl anpassade lägenheter. Enligt LSS lagen 19 får skäliga avgifter för bostad tas ut av dem som har hel allmän ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek, enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. I Båstad tas inga avgifter för boende ut, utan kommunen debiterar de boende en hyra. Detta system är den vanligaste modellen i Sverige. Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning är dock att intentionen i lagen är att vård och omsorgstagare inom LSS inte skall få merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Därav föreslår förvaltningen att kostnaden för ombyggnationen slås ut på hela ytan på entreplan, plan 1 och plan 2, vilket medför en lägre kvadratmeterhyra för hyresgästerna. Förvaltningens årshyra vid full uthyrning blir i detta förslag kr. Fördelas kostnaden endast på lägenhetsytorna blir förvaltningens årshyra vid full uthyrning kr. För vård och omsorgstagarna blir månadshyran för en 2:a på 65 m 2 i förvaltningens förslag 7 633kr, i det andra förslaget blir månadshyran 9 430kr Förslag till beslut Att förhyra lägenheterna på Vångavägen 14 i Båstad på 25 år Att vård och omsorg tar kostnaden för de gemensamma ytorna till en kostnad på kr Ort och datum Båstad Johannes Häll Enhetschef Margaretha Hammarberg Tf Vård och omsorgschef 35

36 Tjänsteskrivelse 1 (2) LSS 9:9 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) reglerar inte i detalj hur boendet för vuxna skall vara organiserat. En bostad kan vara utformad på olika sätt men tre huvudformer kan urskiljas: gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. Gruppbostad och servicebostad är att betrakta som bostäder med särskild service vilket däremot inte gäller boendeformen annan särskilt anpassad bostad. För samtliga boendeformer gäller dock att bostaden skall vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem och att den inte skall ha en institutionell prägel. Dessutom innebär ett boende i bostad med särskild service enligt LSS att omvårdnad skall ges utifrån individuella behov och önskemål, med syfte att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. De tre huvudformerna utesluter inte andra boendealternativ. I konsekvens med lagens mål och grundläggande principer har lagstiftaren lämnat öppet för andra alternativ och för en utveckling av olika boendeformer. De grundläggande kraven på en bostad för vuxna enligt LSS utesluter dock vissa boendeformer. Insatsen kan t.ex. inte ges i form av boende på sjukhem, korttidshem, hem för vård eller boende eller på folkhögskola. Målet är att människor med funktionshinder skall kunna leva och bo så likt andra människor som möjligt. En bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad kan dock, på grund av den offentligrättsliga regleringen, inte helt och hållet jämställas med ett vanligt hyresförhållande Gruppbostad Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. I gruppbostaden skall det finnas en erforderlig fast kollektiv bemanning som i huvudsak skall täcka de boendes hela stödbehov. Syftet med gruppboendet är att vuxna personer med funktionshinder som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad ändå skall ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. Gruppbostaden beskrivs i lagens förarbeten som ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. De gemensamma utrymmena bör placeras så att de kan fungera som den samlande punkten för de boende. De bör ligga i nära eller direkt anslutning till de enskilda lägenheterna och vara lätta att nå. Ytorna bör vara så dimensionerade att alla som bor i gruppbostaden kan delta samtidigt i olika aktiviteter. De enskilda lägenheterna skall vara fullvärdiga. Antalet boende i en gruppbostad bör vara litet. Enligt Socialstyrelsens mening bör det i regel endast vara tre till fem personer som bor i bostaden. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. För vissa personer med omfattande funktionshinder är det särskilt viktigt att antalet kontakter i den närmaste miljön är begränsat. Gruppens sammansättning har dessutom stor betydelse för att skapa förutsättningar för en betydelsefull gemenskap för de boende Servicebostad En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger ofta samlade i samma hus eller kringliggande hus. Serviceboende är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. Liksom lägenheter i gruppbostaden skall även servicebostadens lägenheter vara fullvärdiga. Inom denna mellanform kan det rymmas flera olika typer av boende. Det som gäller för samtliga är att lägenheterna skall vara fullvärdiga och att dygnet-runt-stöd, utifrån den enskildes behov, erbjuds i den egna lägenheten av en fast personalgrupp. Där det finns flera servicebostäder skall det också finnas gemensamma utrymmen för service och gemenskap. I en servicebostad kan det bo fler personer än i en gruppbostad. Antalet boende bör dock vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks. För att boendet i möj \fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s 36

37 2 (2) ligaste mån skall vara som en bostad som andras och inte ha en institutionell prägel bör även samlokalisering med andra bostäder med särskild service undvikas. Det är olämpligt att yngre personer med funktionshinder erbjuds lägenhet i servicehus för äldre, enbart av det skälet att det där finns tillgång till service Annan särskilt anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad för vuxna avses en bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov men utan fast bemanning. Behövligt stöd och service i anslutning till boendet bör ges inom ramen för de insatser som finns att tillgå enligt LSS t.ex. personlig assistans samt ledsagarservice. Stöd kan även ges i form av hemtjänst enligt socialtjänstlagen. I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Annan särskilt anpassad bostad för vuxna är inte att betrakta som en bostad med särskild service och kommunen kan därför inte anses ha ansvar för hälso- och sjukvården för de personer som bor i denna boendeform. 37