Innehåll 3. Samverkan inom kollektivtrafiken

Transkript

1 Innehåll 3. Samverkan inom kollektivtrafiken Olika aktörer Samverkan för främjande av kollektivtrafiken Av Skånetrafiken förmedlade bidrag till kollektivtrafiken Drift och underhåll

2 3. Samverkan inom kollektivtrafiken 3.1 Olika aktörer En väl utvecklad kollektivtrafik är en viktig del av ett hållbart samhälle. Kollektivtrafikens utveckling påverkas av många olika aktörer. Ett väl fungerande samspel mellan de olika aktörerna är en viktig förutsättning för utvecklandet av en attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik. Trafikverket ansvarar för den långsiktiga planeringen av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket svarar också för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. I det nät av vägar och järnvägar som Trafikverket ansvarar för ingår sidoanläggningar i form av, i första hand hållplatser utmed vägnätet, plattformar och plattformsförbindelser på järnvägstationer inkl delar av plattformsutrusningen på dessa. Trafikverket administrerar också statliga bidrag till kollektivtrafikens regionala anläggningar inom kommunernas väghållningsområden samt till utrustning på plattformar, som man inte själv bekostar och stationsnära projekt på kommunal mark med tillhörande trafikfunktioner. Jernhusen AB ansvarar för fastighetsförvaltning av flera större stationsbyggnader med väntsalar. Fastighetsförvaltningen sker på kommersiella villkor. Genom sitt dotterbolag SRAB,(Svenska Reseterminaler AB), tillhandahåller och förvaltar man i sina stationshus väntsalar och andra utrymmen för järnvägsföretagens/trafikhuvudmännens resenärer. För denna service betalar järnvägsföretagen/trafikhuvudmännen en stationsavgift. Övriga fastighetsförvaltare. Utöver de stationshus som förvaltas av Jernhusen finns det stationshus som ägs av andra fastighetsägare så som kommuner, fastighetsbolag eller privatpersoner. Ofta rör det sig om stationshus som av kommersiella skäl sålts av Jernhusen. I vissa fall finns det väntsalar som är upplåtna för resenärer i dessa stationshus. Drift och underhåll av dessa utrymmen finansieras t.ex. genom trafikhuvudmännens försorg eller genom hyresintäkter från övriga hyresgäster i husen. Kommunerna i Skåne län har ansvar som väghållningsmyndighet inom det kommunala vägnätet. Kommunerna har här en betydelsefull roll som ansvariga för kollektivtrafikens infrastruktur samt för drift och underhåll av terminal- och hållplatsanläggningarna. Kommunerna är också bygglovmyndighet för ny- och ombyggnader av anläggningar för kollektivtrafiken. Kommunerna är viktiga samarbetspartners till trafikhuvudmannen vid planläggning av trafik, utbyggnader och anpassningar av trafikanläggningar samt vid prioritering för genomförande av projekt för kollektivtrafikens förbättring och utveckling. Kommunerna är delfinansiärer till sådana projekt. Trafikhuvudmannen i Skåne län är Region Skåne genom Skånetrafiken. Trafikhuvudmannen ansvarar enligt lag för regional och lokal kollektivtrafik inom länet. Trafikhuvudmannen planerar och fastställer trafikutbud. Dessutom fastställer trafikhuvudmannen taxor, upphandlar och driver buss- och tågtrafik samt planerar och genomför infrastrukturella satsningar i samråd med kommunerna och Trafikverket. Trafikhuvudmannen marknadsför och säljer resor för kollektivtrafik. Trafikentreprenörer utför den kollektiva trafiken med buss eller tåg via trafikavtal med trafikhuvudmannen. Entreprenörerna kan ofta lämna värdefulla synpunkter vid planering och projektering av terminal- och hållplatsbyggen. 3-2

3 Lokala fastighetsägare blir ibland berörda av ny- eller ombyggnad av trafikanläggningar. Överenskommelser om nyttjanderätt vid hållplatser eller bussgator skall i regel tecknas av väghållningsmyndigheten - kommuner eller Trafikverket. Länsstyrelsen i respektive län har myndighetsansvar för bl.a. markanvändning och miljöfrågor även i samband med kollektivtrafikens anläggningar. 3.2 Samverkan för främjande av kollektivtrafiken Ett väl fungerande samspel mellan alla aktörer är nödvändigt för att kollektivtrafiken skall utvecklas till att vara ett attraktivt och hållbart transportalternativ för regionens invånare. Inom flera olika områden inom kollektivtrafikens verksamheter finns redan i Skåne län en utvecklad samverkan mellan agerande parter. Grunden för samverkan med Region Skåne är lagd i ett länsomfattande avtal: Avtal om ansvar för lokal och regional kollektivtrafik i Skåne (Regionavtalet), som ingicks år 1998 mellan Region Skåne och alla Skånes kommuner. I Regionavtalet finns speciellt beskrivet fördelningen av ansvar för kollektivtrafikens anläggningar. Planering och samordning: - Region Skåne skall planera för en utveckling av kollektivtrafiken vad gäller effektivitet, tillgänglighet, kundanpassning och framkomlighet. Region Skåne planerar för investeringar i kollektivtrafikens infrastruktur, som främjar trafikens utveckling. - Kommunerna skall skapa goda planmässiga förutsättningar för kollektivtrafiken och dess infrastruktur. Region Skåne/Skånetrafiken samverkar genom insyn och medverkan i kommunernas arbete med översikts- och detaljplaner och andra utvecklingsprogram som har betydelse för kollektivtrafiken. - Trafikverket skall inom sitt ansvarsområde genomföra investeringar i det statliga transportnätet och förvalta och underhålla nätet på ett sätt som skapar goda förutsättningar för en positiv utveckling av kollektivtrafiken. Detta skall ske i nära samarbete med regionen, trafikhuvudmannen och kommunerna. Bidrag till kommunerna för kollektivtrafikens projekt: Skånetrafiken, Trafikverket och enheten Regional utveckling inom Region Skåne planerar och genomför utbetalningar av statliga och regionala bidrag till kommunerna. Det dokument, som används för fastställelse av bidrag, är den regionala transportinfrastrukturplanen för Skåne (RTI-planen). Planen löper över tioårsperioder (gällande plan är för åren ). Planen är grunden för prioriteringar mellan olika projekt, men beroende på den årliga medelstilldelningen sker justeringar och anpassningar av den takt i vilken planens olika objekt genomförs. Bidragen beskrivs i punkt 4.3 nedan. Samverkan inom drift och underhållsverksamheten: I Regionavtalet fastslås följande fördelning av ansvar för drift och underhåll inom kommunalt väghållningsområde: - Region Skåne/Skånetrafiken: hållplatsskyltning, informationssystem och anordningar för resenärernas komfort på hållplatser i de fall där dessa följer Region Skånes standard. 3-3

4 - Kommunerna: körytor för bussar, vägbelysning, anslutande GC-vägar, cykelställ, markytor inom hållplatsområden samt anordningar för resenärernas komfort på hållplatser i de fall där dessa inte följer Region Skånes standard. - Vid tågstationer ansvarar Trafikverket för drift och underhåll av spårområde samt plattformarna. Skånetrafiken ansvarar för egen utrustning på plattformar typ väderskydd, biljettautomater m.m 3.3 Av Skånetrafiken förmedlade bidrag till kollektivtrafiken Staten bidrar till goda lösningar för att främja kollektivtrafiken och utförande av bra busshållplatser, terminaler och bra stationsmiljöer genom att medfinansiera olika åtgärder. Ett sätt att medfinansiera åtgärder för kollektivtrafiken är de statsbidrag Trafikverket kan lämna till regionala kollektivtrafikanläggningar. Gemensamt för bidragen är att kommunerna kan ansöka om dessa på ett enkelt sätt genom Skånetrafiken i samband med planering av projekten och att Skånetrafiken förmedlar utbetalningen vid genomförande av dem. Planerade och överenskomna projekt diskuteras med Trafikverket, som är statens formella myndighet för utbetalning av bidragen. Bidragen fastställs också formellt av Trafikverket. Även Region Skåne bidrar till utvecklingen av den regionala kollektivtrafiken genom att lämna bidrag till kommuner för utbyggnad av kollektivtrafikanläggningar. Statsbidrag kan ges till: - investeringar i regionala kollektivtrafikanläggningar som har en koppling till regional kollektiv persontrafik och tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov. Bidrag kan ges till gång- och cykelkopplingar till kollektivtrafikanläggningar. Bidragets storlek är normalt 50 % av totalkostnaden för åtgärden. Om det finns särskilda skäl, t.ex. om projektet har stor samhällsnytta eller att en åtgärd i en kommun kommer även andra kommuner till godo, kan bidraget bli högre än 50 %. Projekten prioriteras och anpassas till Trafikverkets medelsramar. Regionbidrag kan ges till: - Investeringar i större kollektivtrafikfrämjande åtgärder med stor regional nytta. Region Skåne kan i sådana fall bidra med upp till 25 % av totalkostnaden för den del, som överstiger 5 milj. kr. Åtgärden kan t.ex. avse utbyggnad av en bussterminal med stor andel resande från andra kommuner. - Investeringar i åtgärder med stor trafikekonomisk nytta. Region Skåne kan bidra med upp till 50 % av totalkostnaden. Ett exempel kan vara flyttning av en busslinje från en lokal bygata till en större förbifartsled. 3.4 Drift och underhåll För att renodla gränserna i den praktiska verksamheten med skötsel av stationer, terminaler och busshållplatser har speciella avtal om drift och underhåll av kollektivtrafikens anläggningar skrivits med de allra flesta kommunerna i Skåne län och Trafikverket. Busshållplatser Kommunernas avtal anknyter till det tidigare nämnda länsomfattande Regionavtalet mellan Region Skåne och kommunerna. I drift- och underhållsavtalen fastställs gränserna mellan parternas ägande av utrustning och utförande av drift och underhåll av olika delar inom kollektivtrafikanläggningar. Hållplatser med utrustning, som följer Region Skånes standard, är förtecknade i särskilda bilagor tillhörande avtalen. Bilagorna kan justeras när förändringar i antalet hållplatser med utrustning enligt Region Skånes standard förekommer. Även 3-4

5 överenskommelser kring eventuell reklamverksamhet i väderskydd är inskrivna i drift- och underhållsavtalen. Drift- och underhållsverksamheten för busshållplatser fördelas mellan kommunerna, väghållaren och Skånetrafiken enligt följande huvudprinciper (se även ritning ST 10 T 02): Vems är ansvaret på: Hållplatsdel Ansvaret omfattar Statligt vägnät Kommunalt vägnät Körytor renhållning, snöröjning, Trafikverket Kommun Markytor halkbekämpning, underhåll Planteringar renhållning, skötsel, underhåll Trafikverket Kommun pendlarparkering allmän belysning Äldre väderskydd renhållning, skötsel, underhåll Kommun Kommun Glasväderskydd renhållning, skötsel, underhåll Skånetrafiken Skånetrafiken Fristående möbler, renhållning, skötsel, underhåll Skånetrafiken Kommun bänkar Informationsbärare renhållning, skötsel, underhåll Skånetrafiken Skånetrafiken Tågstationer I drift- och underhållsavtalen mellan Trafikverket och Skånetrafiken fastställs gränserna mellan parternas ägande av utrustning och utförande av drift och underhåll av olika delar inom kollektivtrafikanläggningar. Stationens utrustning, är förtecknade i särskilda bilagor tillhörande avtalen. Bilagorna kan justeras när förändringar av stationens utrustning förändras. Drift- och underhållsverksamheten för stationer fördelas mellan kommunerna, Trafikverket och Skånetrafiken enligt följande principer. Undantag kan förekomma i enskilda fall, där parterna är överens om detta. Med ägandet följer också ansvar för drift och underhåll: Ägare Trafikverket Spårområdet med spår, slipers, växlar, bommar, bomanläggningar o.d. Plattformar med taktila stråk, ledningar och fundament under plattformsytan exklusive sådant för Skånetrafiken anläggningar Tunnlar för gång och cykeltrafik under spårområdet Elanläggningar och kablar för tågdrift, för Trafikverkets anläggningar inkl. elur och högtalare på plattformar och i stationshus Säkerhetsbelysning på kontaktledningsstolpar samt därtil hörande fristående belysningsstolpar på plattformar Spårnummer och varningsskyltar Fasta trafikinformationsskyltar Dynamiska trafikinformationsskyltar för tåg Ägare Skånetrafiken Väderskydd, läskärmar för tågstationer Fundament, el- och dagvattenledningar för Skånetrafikens anläggningar Stolpbelysning inbyggd i läskärmar, som ingår i Trafikverkets säkerhetsbelysning Belysning i väderskydd och läskärmstak Utrustning tillhörande väderskyddet och läskärmar Informationsskåp och anslagstavlor för Skånetrafiken 3-5

6 Biljettautomater och kortläsare Dynamiska trafikinformationsskyltar för buss Ägare kommuner Slänter, trappor och anslutningsvägar till plattformar och tunnlar Parkeringsplatser, cykelparkeringar, planteringar utanför plattformsytorna All belysning på dessa ytor och alla ledningar i dessa ytor Taktila stråk på egna fastigheter 3-6