Kretsloppsprojektet år 2012

Transkript

1 Malmö stad Södra innerstaden stadsdelsförvaltning Medborgarservice Kretsloppsprojektet år 2012 Lärande för hållbar utveckling ett odlingsprojekt i samarbete med Miljöförvaltningen Uppföljning och utvärdering Projektledare Anna Morgardt Stefan Lennartsson 1

2 Tillbakablick och utvärdering Kretsloppsprojektet år 2012 en del av områdesarbetet Södra Sofielund, Södra innerstaden Utgångspunkt: En värld att leva i och utforska. Hur hänger allt ihop här i världen och vad är min roll i det hela? Det har nog både stora som små frågat sig och velat leta efter svaret på. I förskolans läroplan uppmuntras en upptäcktsfärd för att söka efter vårt sammanhang i naturen genom att: förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Hur förmedlas då denna förståelse och ett varsamt förhållningssätt? I läroplanen konstateras det att barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser och att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Hur ska barnen förstå att äpplet de äter kommer från träd som växer i jorden när de ser att det kommer från en skål på bordet? Hur ska de förstå att äppelskrotten kan tillföra jorden näring så att fler äpplen kan växa på träden? För att underlätta förståelsen av förhållningssättet till naturen kan barnens vardagsaktiviteter bli en del i naturens kretslopp. Kan vi i närsamhället sluta cirklar så att små och stora människor kan förstå sin roll i det stora hela? Förhoppningar om det har inspirerat till Kretsloppsprojektet i Sofielund, Södra innerstaden i Malmö. Kretsloppsprojektet Under ett år har barn från flera förskolor i Sofielund följt ett frö till att bli en växt, som bildar en frukt som får nya frön. Den cirkeln kallas för kretslopp, därför har det som barnen upplevt i Sofielund under 2012 fått namnet Kretsloppsprojektet. Projektets syfte har varit att: Barn i åldern 3-9 år ska få en förståelse om naturens kretslopp. Utveckla modeller för lärande för hållbar utveckling, som blir en del av förskolan och skolans pedagogik och ingår i undervisningen. Föräldrar engageras i arbetet med lärande för hållbar utveckling och blir därmed mer delaktiga i samhället. Förväntade resultat Barn har kunskap om hur kretsloppet i naturen fungerar. Nya modeller för socioekologiska odlingar inom förskola. Implementera modeller för socioekologiska odlingar inom förskolor och skolor årskurs 0-3. Föräldrar till barn som ingår i Odlingsprojektet är engagerade. Skapa ett nätverk av intresserade aktörer inom odling. 2

3 För att genomföra projektet har Områdesprogrammet Seved/Södra Sofielund och Malmö Miljöförvaltning avsatt medel. Två personer har vara anställda på deltid för att driva och stötta processen. Mötesplatsen De projektanställda har utgått från Mötesplatsen Seved som är en viktig aktör i områdesarbetet på Södra Sofielund/Seved. Lokalen bemannas av personal som dagligen möter boende och andra samarbetspartner. Mötesplatsens övergripande uppdrag består i att stärka delaktighet och sammanhållning i området. Detta möjliggörs genom att bland annat vara en social träffpunkt, skapa förtroende mellan medborgare och myndigheter, förmedla samhällsinformation och övrig information om vad som pågår i närområdet och övriga Malmö. Tanken med att de projektanställda utgått från Mötesplatsen är att projektet ska kunna ingå i ett större sammanhang där Mötesplatsens arbete både kan ge och få idéer. Aktiviteter Vilka aktiviteter som skett under året finns sammanfattade i en schematisk tidslinje. Tidslinjen illustrera att projektet varit en process och att aktiviteterna skapats utifrån barn och vuxnas intresse och idéer under året. I tidslinjen framgår att det kring barnens utforskande skapats samarbeten med bl.a. lokala föreningar och organisationer, andra kommunala verksamheter och många ideella krafter. Pedagogernas reflektioner Hur utvärderas ett projekt med så många olika inblandade (ca totalt 500 personer) barn, pedagoger och föräldrar? En pedagog från varje barngrupp fick representera sina kollegor, barnen och föräldrarna. På ett uppföljningsmöte träffades pedagoger från tre olika förskolor och två förskolechefer tillsammans med projektledarna. De verksamheter som inte var närvarande har lämnat en skriftlig utvärdering. Här följer en sammanfattning utifrån pedagogers synvinkel. Resultat: Barngrupperna har blivit mer delaktiga i närsamhället. Förskolan upplevs ha blivit större därför att barn och pedagoger nu har mer kontakt med närområdet. Exempelvis brukar en förskola regelbundet komma in på Mötesplatsen och hälsa på. Föräldrar har engagerats på ett naturligt sätt. Aktiviteterna har skapat samtal mellan barnen, föräldrar och personal. Ett exempel är Skördefesten som ägde rum en eftermiddag på Sofielundsskolan. I samband med att föräldrarna hämta barnen kunde de delta på festen tillsammana barnen och smaka och uppleva resultatet av vad barnen gjort. Föräldrarna fick förutom att träffa sitt barn, träffa andra föräldrar, pedagoger, 3

4 lokala föreningar, organisationer och ideella krafter som också engagerat sig i det lokala kretsloppsarbetet. Delar av läroplanen har konkretiserats och tydliggjorts genom aktiviteterna och processerna. Genom bakning av en squashkaka av squash barnen själva odlat och plockat finns moment av bl a förståelse för naturen, språk (aktiviteterna har väckt intresse hos barnen och barnen vill uttrycka sig kring vad de gjort) och matte (att räkna mängder av ingredienserna till kakan). Kontakt mellan förskolor har ökat. Även kontakten mellan förskolor och mellan förskolor och Sofielundsskolan har ökat. På hösten var det främst 5 åringar från förskolorna och förskoleklasserna på Sofielundsskolan som deltog på alla aktiviteter. De gemensamma upplevelserna för alla 5 åringarna tycker pedagogerna var något mycket positivt. Pedagoger från förskolor och skola har pekat på tre viktiga områden som de vill ta med sig in i framtiden: - Processer vikten av att arbeta i processer, både längre som en hel odlingsprocess eller kortare genom att skörda, tillreda och äta. - Fester gemensamma aktiviteter med samarbetspartners, t ex Byalaget Sofia och andra aktörer från lokalsamhället. Skördefest på Sofielundsskolan och Äppelmustningsfest på Sevedsplan är två lyckade exempel. - Utflykter komma iväg för att se och uppleva något nytt t ex utflykt till Skogsträdgården i Holma eller en bondgård för att träffa kor och se var mjölken kommer ifrån. Kommunikation mellan förskolor/skola och projektanställda Det är en fördel att projektet har använt sig av olika informationsformer: personliga möten, telefon, sms, mail, informationsblad att hänga upp i lokalerna och informationsbrev till personalen. Informationsvägar anpassas efter vad som behövdes kommuniceras. Mail har varit särskilt bra att använda när det varit mycket information under en kort tidsperiod. Informationsblad som beskriver kommande utflykter har anslagits på förskolan så föräldrar kan se och läsa vad som ska hända. Informationsbladen har innehållit många bilder så att även föräldrar som inte pratar flytande svenska har förstått vad som ska hända 4

5 Projektanställdas reflektioner Föräldrar På vissa av förskolorna och klasser i skolan har pedagogerna arbetat mycket aktivt med Kretsloppsprojektet samtidigt som de försökt få föräldrarna delaktiga. Pedagoger har dokumenterat aktiviteter med bilder och text som satts upp på väggar och som även används vid utvecklingssamtal. På en förskola inspirerade kretsloppsprocessen till att fortsätta baka och bjuda in föräldrarna på fika tillsammans med barnen och pedagoger. Intentionen från förskolan är att fortsätta med fikadagar. En hel del av föräldrarna har en mycket klar bild över de aktiviteter vi gjort tillsammans med deras barn. På Skördefesten uttryckte flera föräldrar att de var mycket intresserade och har följt processen som barnen deltagit i. En grupp föräldrar har vid två tillfällen fått information och aktivt deltagit i träffar om biodling. Några har anmält sig till biodlarkurs till våren. Flera föräldrar har utryckt sin stora uppskattning och vill också delta i kommande aktiviteter. Samarbete Samarbete med olika partners har byggts vidare på tidigare kontakter från det odlingsprojekt som drevs av Hidde Iyo Dhaqan i Södra Sofielund. Under året har projektet haft olika typer av nära samarbete och stöd. Några som har funnits med hela tiden och gett stöd, uppmuntran och råd men inte deltagit i enskilda aktiviteter är Naturskolan, Miljöförvaltningen, Stadsträdgårdsmästaren, Fosie Områdesprogram, Skogsträdgårdens vänner i Holma/Höör. En mer aktiv och stödjande roll har Byalaget Sofia haft, speciellt har en av deras medlemmar varit mycket aktiv. Det har funnits ett intensivt samarbete med Hidde Iyo Dhaqan kring odlingsaktiviter med barnen, skötsel av odlingar, bina och redskap. Under enskilda aktiviteter som Skördefest och Äpplemustning har projektet fått aktivt stöd från Hidde Iyo Dhaqan, Byalaget Sofia, Sofielunds Folkets Hus, MKB, Muséepedagogerna på Malmö Museum. Dessutom har medlemmar från odlingsföreningen Mykorrhiza och Förorten i Centrum deltagit spontant i vissa aktiviteter. Samtliga samarbetspartners uppger att de är mycket nöjda med de olika samarbetsformerna. Samarbete med förskolor och skola Ambitionen var från början att få med samtliga sex förskolor i Norra och Södra Sofielund och förskoleklasser i Sofielundskolan. Två av förskolorna har varit mycket aktiva under hela projekttiden och haft en nära dialog med projektledarna. De har stått för mycket av den utveckling som skett i projektet. Två andra förskolor har deltagit på de flesta aktiviteter och det två resterande har varit med på någon aktivitet men har sedan avstått från samarbete. Motiveringar till att avstå har varit tidsbrist, att de själva arbetar 5

6 med samma frågor eller att de inte varit intresserade av de aktuella aktiviteterna. Flera förskolechefer har varit mycket engagerade och varit ett stort stöd för projektet. På Sofielundskolan har förskoleklasserna samt en årskurs 3 deltagit. Förskoleklasserna har vi träffats cirka sex gånger under hösten. Barnen och pedagogerna har varit mycket engagerade och aktiva. Många nya idéer har kommit fram om hur projektet kan fortsätta i framtiden. En klass från årskurs 3 har deltagit aktivt delar av våren Projektanställda har haft ett mycket bra samarbete med Sofielundsskolan ledning. Metoder Metoder och modeller som utkristalliserats efterhand i nära samverkan med både barn och pedagoger, föräldrar och samarbetspartners: - skapa en lekfull och lärorik miljö - befinna sig i lärande miljöer t ex ett trädgårdsland där barnen kan utforska genom intresse och lek. - tillsammans utforska och ge barnen möjlighet att hitta sina egna svar på sina frågor - möjlighet till ett samarbete över längre tid skapar kontinuitet och sammanhang - skapa förutsättningar för positiva möten mellan människor, både inom och utanför förskola och skola. - ge barnen fler alternativ i vardagen - alltid utgå från barns och vuxnas drivkrafter, inspiration och önskemål. - annorlunda upplevelser som främjar utveckling och sociala kontakter (ökar den social sammanhållning i området) Förankring Förankring, från projektanställda, har varit en viktig del av arbetet och därför har det skett regelbundna möten med förskolechefer minst en gång i månaden. Dessutom flera återkommande kontakter med förskolor och skolor skett på deras planeringstid eller APT. Nyhetsbrev har skickats ut sex gånger och dessutom har kontakt tagit via mail och telefon. Projekt har byggt vidare på det tidigare odlingsarbetet som skett i området tillsammans med förskolor, skola och föreningar. Detta har inneburit att förankringsarbete har gått fort och att Kretsloppsprojektet kunnat bygga vidare på tidigare erfarenheter. Detta har varit en viktig, kanske den viktigaste, förutsättning för att på så pass kort tid som ett år åstadkomma resultat som kommer att leva vidare i verksamheterna. 6

7 Slutsatser Har projektet nått målen? Barnen har definitivt mer kunskap om vår delaktighet i kretsloppet och nya modeller för socioekologiska odlingar inom förskola har utvecklats. Ett exempel är att i större grad både tänka, planera och genomföra utifrån ett processperspektiv. Implementering av modellerna har skett på ett naturligt sätt då de har utvecklats genom det praktiska arbetet tillsammans med barn och pedagoger. Förhoppningsvis har Kretsloppsprojektet också inspirerat andra verksamheter inom förskola och skola. Föräldrar som blivit engagerade i enstaka aktiviteter har inspirerats till att göra liknande utflykter tillsammans med sina barn. Ett nätverk har skapats med deltagare från föreningar och privatpersoner som alla är intresserade att bidra till en fortsättning. Nätverket är så pass nytt att det behöver mer stöd för att bli självgående. Förskola och skola har uttalat intresse och önskan om att fortsätta kretsloppsarbetet även 2013 men att de behöver fortsatt stöd för att klara det. Inom områdesarbetet finns möjlighet att fortsätta stödja verksamheterna även 2013 men ej i samma omfattning som