Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2016

Transkript

1 Ur KB:s samngar Dgtaserad år 2016

2 JÄRNVÄGSSTYRELSENS E RI N R I N G A R MED ANLEDNING AV OSTKUST 2 BANEKOMMITTENS PROMEMORIA AV DEN 23 MARS 1922 I F E z K. L. STOCKHOLM 1922 BECKMANS BOKTRYCKERI

3

4 Kung. med anednng J ernrngar ärnvägsstyresens Ostkustbanekommtténs den 23 mars promemora menng, den kommttén Kommttén har cke deat järnvägsstyresens Inkoynstberá/c. bör och Härnösand Gäve mean en järnväg bruttonkomsten beräknade nngen Järjvüscn med: mnskas re Hqfvte beräknad nkomst ä , motsvarande des kronor mosa bjett Sverge, sande pä södra s efter vss sänknng Härnösandsträckan ämpga ansutnngståg anordnande ä och efter prs beräknas komma resa med någ över järnsundsva styresen vägar, och nkomst transtotrañk s , motsvarande des kronor vken transtotrañk styresen övre NorrandStockhom anser utesutet, m. m., kommer erhåa. håandet anmärkta ansutnngstäg I anednng det styresen saknas t vsst järntdtabesutkastet uppgjorda det, det uttaandet, den ñnner det sjävfaet, näg, gör kommttén vägars ansutnng trafk, dess hehet öppnats ts åtmnstone anoch ämpga nsnâtåg norrgäende tåg ä banordnas mean s erhåande torde svårgheterna Aven sedermera deen SundsvaHärnösand. övervnnas vd tdtabeskonferenser kunna fråga mean tagen ansutnng mean resp. banvatnngar. styrese menng vara ovsst, om s engt styresens Det torde utsträcknng tgodoframtden befnnas benägen önskvärd ska verkgen med näg, då. framtda behov goda resemöjgheter Adaens se den nedre har veat nkomstmöjgheterna detta mäste mnska på egen bana, men styresen såvtt stysärskt nämnda yttrande så ett uttryck ernra om kommtténs resen dess uppfnng, den fat kommttén rätt kan tfredsstäa järnåtmnstone vsst fa, tfgpanen, uppgjorda här fnner styresen Ett annat uttryck trafkanterna. vägar och cke heer cke ser angva ämputtaande, tdtabessaget kommtténs övrgt då eer enskda, ga ansutnngstder vare sg med ansutnngstder framtda ämpga nu kunna vara kända. eer ansutnn Kommttén anse, varken ämpga synes emeertd Sundsva och Stockhom bjettprs mean s en sänknng resutatet, beräknade nära det kommttén skue aneda någon ändrng Sverge Sundsva mean m. m. och södra och meersta nog hea fjärrtrañken skue komma över. anser sg då ytter framas gare böra beysa probemet. ses 22 2

5 Föjande sffror håanden beträffande ange s frågarande traük. och s Över SundsvaStockhom. Banängd, km ,.,. Bjettprs, s taxa år 1913 dubbad: II kass., III kass Resetd normatdrabe, kommtténs sag: g. Stockhom ank. Sundsva.,...,...,.... g. Sundsva..., ank. Stockhom konkurrens Över L B Sknad Den vägkortnng, med, utgör såunda 235 0/0, men sknaden bjettprs understger 20 9/0. En nedsättnng bjett s prs på sätt knande fa åder tämpas underättande va frtt reseväg torde få anses ur aa synpunkter motverad. Nedsättnngen br ngaunda promemora kunde synas framgå osedvangt kraftg. kommtténs Så nämnts behöver taxenedsättnngen prsutjämnng utgöra endast omkrng 20 %. T jämese v styresen ana, UppsaaGäve järnväg, göra färdvägen över Gäve konkurrenskraftg med den över Krybo, neds sn ande bjettgften mean Stockhom och Faun med drygt 29 II kass och 39 % III kass. Den tänkta prsnedsättnngen heer på något ser ojat sätt konkurrera med annan järnväg utan bott möjggöra kvarhåandet redan thörg trafk och trafkanterna underätta en statsbanan frtt va reseväg och resesätt. har också veat redan nu anmäa sagda bvande bjettredukton, de faktska håanden, varmed man har räkna, må karäggas. Att en dyk nedsättnng s styrese kan framstå oägg är naturgt, står överensstämmese med såvä vd om än farandet brukgt farngssätt. vd enskda åder har dock svårt fa kommtténs tankegång, när kommttén t statg representaton s synes skä mot stärkt styrese övervakande band annat, s vatnng cke konkurrerar med ernrar, styresen karar sg sjäv ämna utöva om trafken, konkurrens med. Det cke synes styresen, om kommttén fut beaktat, styresens sag dock endast sett skydda järnhet egtma vägars ntressen mot eventuea åtgärder skapande en otbörg konkurrens Då kommttén övrgt cke sakgt bemött om trafken. de skä, ants en starkare statskontro än sedvangt s vatnng, ska styresen emeertd cke vdare uppehåa sg vd denna fråga. Kommttén har jämvä funnt tfredsstäande motverat, styresen anmät sg komma yrka framande mean drekt sovvagn å Sundsva och Härnösand, då sovvagn pâ grund tågtderna behöves. Det

6 5 ",f v. rande re 0 n ttvg på S mean narna täm as exempevs övergå t bva sttvagnar. äs punkt vagnens öpsträcka en drekta konkurrensmåga är, gångstden någens resp. Av betydese tderna nfaer på de ämpga såvä Sundsva ankomsttden Stockhom spear br ängre än över Att resetden kockan 8 och mean stadd kass III är sovvagnstrañken ernras, får Vdare ro. då stor så uppsvng. starkt dess då utsättnngarna har svårt nse, hur kommttén, ändrats ostrdgt fjärrtrafk och Härnösands beräknng tdgare Sundsvas sn beräknng med fog vdhåa kunnat uttaanden, gjorda styresens genom sannokast, Fortfarande fnner styresen oändrad. seende evarande framoch Härnösands Sundsvas beräknat, sn ra skrvese på sätt styresen på järndeas ka parter kommer med ungefär fjärrtrafk tda torde cke uppstå, detta håande Någon ändrng och. vägar dem stykostnader, sevärda kräva övrgt restauratonsvagnar, "därest s tåg. nsättas beräknats, kommttén resen vet, otn de ha vssergen skue dagsnätåget norrgående senareäggnng En två tmmars fjärrreatvt större de Sundsvas erhåa öka utskterna sdan beräknas andra å tdtabeen måste ändrng sådan trafk, men en enär tåget trafk på Härnösand, dagsnätågens mnska komma sevärt med tåg hav ett på nen, då ansutnng dt rän närmare skue framkomma kan erhåas. järnväg å HärnösandSoefteå skoa gods samtrañksreger vka frågan, därefter vara Beträffande normerande nkomstberäknngarna, synes det styresen, hade det kombestämmeser st räkna med gäande framstå mtten bort naturgast sag t nya bestämmeser, medde och eventuet aternatvt och därefter järnvägsstyresen och rörande vka representanter atjämt äro under utrednng, Då kommttén och svenska järnvägsenngen känt är hysa skda menngar. synnergen äro bestämmeser, t sag från utgått järnvägsrepresentanter järnvägsstyresens bestrtts och ogynnsamma cke ha kunnat kommttén utrednng, ärer under haft frågan taxekommttén, skue komma godtaga på denna punkt undgå räkna med, styresen nkomstberäknngen. utsättnngar kommtténs orktg den kombeysnng yttergare T hur natonaekonomskt mean övre gods faststäda transportvägen beräknngsgrund mttén ana, den godsmängd, är, får styresen och stockhomsrayonen Norrand crka 50 % faer på denna bndese, beräknad t ton, frames och Soefteå omastas behöva devs åtmnstone stycke ods, då skue godsets grund behövga på trafk berörda Uppsa a, samt antaet vagnar måste uppskas vagnsastgods och mera högvärdgt beskaffenhet styckegods efter en as cke håbar kommttén 20 per dag stäet t omkrng anta vagnar betydande detta Framsäpandet angvna beräknngsgrund och oekono ångsamma och järnväg va HärnösandSoefteå och devs över sådan trafk a vagnrangerngar mska tåg med upprepade ka och det närmaste då en fugod menngsöst, rustad bana Vore gvetvs fnnes promemora fnnes. I kommtténs över kort transportväg vd berörda fasthåa v bestämt kommttén ock åtmnstone en antydan,. tgång nkomst trafk och här nfytande r

7 I anednng på en promemora från tredje trañkbyrån styresens grunuttaande, nkomsterna under utsättnng synas ha bvt kakyerade okatraüken även på städerna vä tgodoseende tdtabe. en konstruerad på sätt tdtabeshåandcna äro ordnade vd motsvarande statsbanenjer. medan utgfterna kakyerats på en såvä berörda okatrafk trafken övrgt, så vtt styresen kan bedöma, mycket otfredsstäande och oträckg tdtabe, har kommttén framagt dverse nytt sffermatera och gjort dverse uttaanden. T må då antecknas, a.tt kommttén medger hea ortsen början trafken vd Sundsva, vken den sakkunnge beräknat nkomsten t 130,000 kronor, cke torde kunna påräknas, utan särskda okatåg näggas. Då det emeertd engt kommtténs menng skue vara oekonomskt genom nsättande söka utkonkurrera befntg ångsups en he de okatåg och btrafk, utgår kommttén från den utsättnngen, en de denna nkomst cke är påräkna. tåter sg emeertd ernra. närtrañken på Sundsva beräknats t mndre än kronor sd. 132 betänkandet. De kommttén angvna kronor endast den de där, ansetts komma bortfaa, utgöra om spårväg mean Skönvk söder om Vvstarv och Sundsva en panerad kommer t stånd. För den beräknade närtrafken på Sundsva övrgt, representerande ska kunna fut erhåas, utsättes en nkomst nkomst kronor. beräknngen tdtabeen utökas med erfordergt anta motor naturgt. Sommaren vagnståg upprätthös regebunden trafk söderut t och från Njurunda med 3 bturer och t och från Svartvk med 3 båtturer daggen samt t och från Vvstarv norrut med 4 b och 7 båtturer och t och från Bergeforsen med 2 b och 1 båttur daggen. Kommtténs anda uttaande torde få tydas ett medgvande från kommtténs sda. kommttén stt tdtabesutkast cke sett tvarataga de trafk och nkomstmöjgheter, särskt det sundsvaska sågverksdstrktet ejest rkt mått erbjuder. Sett samband med andra uttaanden framstår detta ett symptomatskt kommttén uttryck kommtténs t synes vä starka uppsknng bety s dese fjärrtrafk sedd huvudbana och en vss kommtténs undersknng okatrañkens betydese de nejder, banan genomöper. Kommtténs tdtabe med största sktghet anges vdare vara uppgjord och med tanke på successv bättrng. Under de sta trañkåren borde den träckg den trafk, och även framdees anses fut kunde påräknas, skue den påräknade trafken kunna nöjaktgt framas nom det uppgjorda tdtabesutkastets ram. Av dessa uttaanden fnner styresen stt ut gjorda antagande bekräftat, nkomstoch utgftsberäknngarna cke bvt uppgjorda under samma utsättnngar och atså cke äro med varandra samstäbara. Av kommtténs betänkande framgår nämgen, des sd. 140, 141 nkomstberåknngarna se en tdpunkt, då håandena hunnt stabsera sg och då amänheten anpassat sg efter ändrade håanden, des sd jämesematera persontrañkens beräknng använts 1913 års resefrekvens å statsbanorna, särskt å Västkustbanan och vssa norrändska njer med fut upparbetad trafk samt, särskt å Västkustbanan. goda tågbndeser, även vederbörg hänsyn härvd tagts t särskda håanden, så befoknngens rörghet m. m. Kommttén ernrar, vssa fa anta obekväma resor agts t grund trañkberäknngarna. Det vsar sg emeertd, härvd b. a. sd. 135 föjande höjnngar beräknats reseantaet genom s tkomst: dade

8 HärnösandSoefteå järnvägnjen LjusdaN s Hudksva p njen KaforsStugsund Sundsva KaforsStug. njen sund Kommttén har sd. 13 promemoran frama t en jämese mean des anta antstatoner å des Ostkustresor, des anta tågpar vd städer och vssa banan des år 1913, ämnar rum anmärknngar, vka värde mycket probematskt. Statonsbndeserna göra tabeens synas godvada, tyckgt så det cke är möjgt se, vad mån håandena äro representatva eer beroende Ett tåg nsättes nämgen cke på en sump. vss statons sku, hea den befarna njesträckans. utan Emeertd synas beträffande sådana statonsbndeser vada, där vara amänhet beräknats tågantaet reatvt reatvt ten Man saknar såunda stort och trafken Sundsvas närstatoner. Beträffande tabeen uppgfter upptagna s uppgvna, det tåg, ofuständgt tåg är märka, dessa bvt vka endast Vss td, eer gått eer så söckendagar sön och hegdagar ämnats Dessutom är märka, de ordnare ons och ördagar, ur räknngen. de norränd godstågen och hade en annan a utfartsnjerna voro personande karaktär, än vad Ostkus anans enda godståg kan antagas få. Kommttén har ansett sg med fut fog kunna utgå från den utsättnngen, ett tåganta borde under de sta trafk 9 st. per dag och bankometer den trafk, åren anses fut träckgt kunde påräknas, då vd UppsaaGäve järnväg, crka 50 år och äger god ekonom, tågantaet trañkerats närvarande cke t mer än 77 per dag. I antrots en god persontrafk här v styresen ednng hämtade sffror framägga föjan ur statstken UppsaaGäve järnväg. Ö, uppgår Personkm pr bankm Tonkm pr bankm Tågkm d h prbaâäc v E E F; g p z K E, UppsaaGe järnväg öppnad trafk år 1874: u Aren %; es, x u 1913 Ar s. engt kommtténs beräknng: Sedan håandena hunnt stabsera sg Under de sta trafkåren 90. Beräknad trafk resp. tågrörese över eer understger motsvarande vården vd UppsaaGäve järnväg år 1913 med framgår, des Uppsaa Gäve järnvägbehövt en 40.Av dessa uppgfter årg trafkerngstd någorunda närma sg den trañkntenstet, beräk ",

9 8 5 en frama des Uppsaa järnväg nats, vda fera tåg än vad beräknats mndre trafk behövt. väsentgt Om närvarande endast 77 tåg per dag framas järnväg, å UppsaaGäve. torde detta bero på trafken är så rnga, den under krshäandena För tågröresen skue bva jämg med 1913 års tågär. å rörese järnväg skue tydgen det kommttén beräknade å UppsaaGäve tägantaet t ungefär samma sffra, behöva ökas med 25 %, varvd man kommer promemora, fränräknas. angvts tredje trañkbyrâns om de rena närtrañkstägen I övrgt eter UppsaaGäve järnvägs trafk är 1913 såvä t storek khet sammansättnng med vad beräknats. Styen sående samband återkomma härt och v här endast ernra om resen ska annat det tredje trañkbyrån håandet, påvsade med sna fem städer och sn stora närtrafk fordrar på tre städerna en het annan och dyrbarare tdtabe järnväg, än UppsaaGäve två städer och sammanbnder har stor närtrañk endast vd Gäve. Emeertd v styresen cke neka, det kommtténs tdtabes utkast utsätta skue kunna frama den påräknade tägantaet persontrañken. v cke är nöjaktg endast anmärka, och tägägen tågpanen heterna kunna den påräknade persontrafken anses vara så gynnsamma. verkgen Den beräknade godstrañken kan äter, styresen ängre uppstår. fram ska sffermässgt vsa, framas med de tdtabeen angvna tågen. fâr z aa dear rdhåø: sn tdgare uttaade uppfnng, komøntténs nkonzstberzkøzøzg jdrnzrdgeøz Härnösand Ge måste arserdrt reduceras med Idnsgn t ohåbarheten z gjorda utsättnngar beträffande tørøfkvágarøza resande och gods fjärrtrañm samt antngen mäste tdtabe och kostnader sevärt ökas utöver rad komnztttéøz ansett sg böra beráknøt med hänsyn t den sta trafktteøzs behov, eer också näste de beräknade nkonzsterna arsezrärt reduceras. kan såunda fortfarande cke dea kommtténs vdhåna uppfnng, de framagda nkomstberäznngarna utmärkas strävan räkna ågt en genomgående och där nnesuta stora säkerhetsmargnaer. Kommttén rktar utgfter vd 1not den på basen verkga Utgftsberäven ernran nngen vssa enskda under år 1920 grundade statstska översagsberäknng järnvägen sannoka framagt t vägednng utgfter, vd s styresen Gäveutgftsberåknngarnas bedömandet de verkstäda håfasthet, och detta des ur Härnösand. prncpe synpunkt, då dyka beräknngar praktken vsat sg ottga, söksvs des enär den styresen använda metoden, tämpad även nom drftkostnadshåanden kommttén, vsat sg på grund 1920 års onormaa eda t orktga resutat, och des enär styresen använt funna medetasvärden Bergsagernas och GåveDaa,, vka cke äro med jämbara.,de drftkostnadsberäknngar vangast e nya banor, tdgare ekommt vd jämg kommt, 1a utgått från vss utgftsprocent, annan Dessa otfredsstäande järnväg, eer från vss totautgft per bankometer. trafkutrednngar, metoder ha ock praktserats de tdgare utts. Metoden med vssa, andra erfarenhets räkna mässgt funna enhetsprs, vken t en amän oka sag kostnader vägednng cke ernra sg ha sett tdgare kan styresen tanvänts styresen, Metoden, och med erforderga korrekämpad. använd med nödg sktghet

10 uppfnn gva en tämgen godmágedande beysengt styresens store drftkostnaders motsebara. normaa representatva äro mndre Att dock 1920 års drftkostnader användbara syfte, var styresen känt. berörda och där mndre håanden under år cke böra ägga drftkostnadshåandena sg där fann 1920 vd vss järnväg ostkustbaneberäknn bas en amän prövnng med fyra, jämesen vka UppsaaGäve garna, utan verkstäde med dem, betrañkhåanden järnväg, så ovan vsats, äger kartade järnvägs UppsaaGäve vsade sg härvd, Det. räknats drftkostnaderna väsentgt Izögre än amänhet ågo enhet drftkostnader pen per GäveDaa, Bergsagernas vd de tre andra vada na, enhet Som bas drft. och StockhomVästeråsBergsagens då, cke ade styresen vd värdesättnng summarska kostnadernas de ägsta konstaterade Gäve järnväg, utan sktgtvs vd Uppsaa håandena St resen har härmed na. vd någon enetskostnaderna de fyra stkustbanan kunna ngaunda veat säga, drftkostnaderna per enhet vd eer kostnader vd Bergsagernas med motsvarande jämga bva på grund 1920 års onormaa GäveDaa, utan har endast veat drftkostnadshåanten gå under de drftkostnader, skue framgå, om beräknngarna. agts grundva järnväg UppsaaGäve ehuru ejest mycket vore härvdag Vd sådant håande anser styresen, sg vd den detajgransknng uppehåa ana, cke nödgt vssa drftkost, och GäveDaa vd Bergsagernas nader kommttén fnnas, håandet, påvsade kommttén framagt. Det än de år 1920 hade ägre enhetskostnader zrssa utgftsgrenar beträffande enär de komberäknade, föga beysande, är kommttén framgå andsdear, anda banorna huvudsakgen mttén ha de bgaste på något sätt och jämvä övrgt cke äro med evnadskostnaderna toner, bör nng jämbara. och summarsk fog an, en drekt med ett vsst Då kommttén an vd en ny järnväg utgfterna beräknng sffror statstkens vändnng v styresen nedan genoma resutat, at ätt eder t feaktga en närmare vd. utgfter beräknng och mera ngående motsebara beträffande trafkens antagandena gjorda kommttén de från v härvd utgå storek, ehuru detta så ovan vsats tägantaets storek och jämvä beträffande ska äggas Som bas beräknngen ågt kakyerat. torde vara betydgt och med, samvatas skoa UppsaaGäve järnväg, ses sammansättnng nära och storek t vsats 1913 så ovan år var vars trafk drft järnvägs UppsaaGäve beräknade. kartad med den ostkustbaneboagets den på tdgare, senast ha ock kostnadshåanden be grundva 1910, agts trañkberäknngen år verkstäda anstatnng ska äggas är T jämeseår utgfter. räknng s skue kunna anas skä några sag utgfter vd en Aven om möjgen bgare än vd kunna komma stäa sg reatvt Ostkustbana fut upparbetad UppsaaGäve järnväg, så taa å andra sdan bestämda skä. s med dyrare än kan framgå vd en jämese drft kommer stäa sg reatvt dyrbarare Behovet en reatvt järnvägs UppsaaGäve år 1913 hda utgfter. får ernras, önngaryttergare har redan berörts. tdtabe vd högre önngskostnader reatvt meda torde efter dyrorter regerng nas vd Uppsaa järnvägs vatnngsbdrag UppsaaGäve Norrand än Uppand. vatnngsstaton utgck år 1913 med endast kr., medan s kr. vd Söderhamns t kr. vd Gäve statoner, bdrag beräknats

11 10 och Stugsunds statoner, kr. vd Hudksvas staton, kr. vd Sundsvas statoner och kr. vd Härnösands staton. 19,13 års medekostnad och tonkometer per personvar vd UppsaaGäve järnväg 3.38 öre, medan kostnaden åren 1911 och 1912 uppgck t öre års utgfter vd UppsaaGäve järnväg äro såunda sn resp. hehet cke anmärknngsvärt stora. Vd prsnvå 200 ska räknas med en dubbng 1913 års utgfter, varvd dock kostnaden önngar ska räknas höjd enghet med kommttén anda grunder öneberäknngen och med tägg på grund n arbetstdsag. Koprset ska beräknas t 30 kr. och cke t den högre kostna framgå vd dubbng Avdrag ska göras på, skue 1913 års utgfter. grund besparng admnstratonskostnader vd samvatnng med Uppsaa Gäve järnväg. Vagnhyror och skrvnngar skoa upptagas enghet med kommtténs beräknngssätt. Efter anpassnng t prsnvå 200 stäa sg UppsaaGäve järnvägs drftkostnader t de kommttén beräknade per arbetsenhet på nedan angvna sätt. U t g 1. f t c 1 Uppsah d 1 d s d t t ft eå Bandenngens per bankometer 3436 kronor. Maskndenngens per tågkometer 1.77 Trañkdenngens per tagkometer 1.34 Admnstratva denngens per kronor nkomst 50.79, Räknas med estående enhetsprs vd UppsaaGäve erforderga korrektoner, erhåas föjande beräknngsbara banan. Kronor Admnstratva denngen Bandenngen Trafkdenngen Maskndenngen....,....,...,... Vagnhyror Avskrvnngar. Summa drftkostnader Räntor Summa utgfter Gäve järnväg med I järnväg och göras utgfter vd Ostkust A v g å r kronor Återstår kronor gemensam vatnng meduppsaagäve järnväg redukton koprs t 30 kronor w 1 G Beoppet är upptaget med 1913 års totautgft admnstratva denngenvd UppsaaGäve järnväg. 2 Het vsst mycket ågt beräknat: då, kommttén upptagt enbart cnngsstatonernas kostnader t kronor. Aa återstående stat0ns, tågtjänst och vatnngskostnaderskue atså utgöra än kronor, mer 3 Mnst 20 % högre kostnad, om tågpanen göres jämg med den vd UppsaaGäve järnväg.

12 11 estående vart närmare vd taxa 200, Den totautgft motsvarande sutsumma, kommtténs överstger kommer, beräknng motverade tdgare styresens 16%, men understger kr , med kr. eer kr. S , med approxmaton. grundade på 1920 års drftkostnader grövre, hänsyn t. pä sätt estående eer 6 %. Tages emeertd kronor kostnaderna maskndenngarna upptagna trafkoch de tabenoter ange, stämmer höjas, så beünnes, den nu vdtagna närmare kakyen borde sevärt och het gjorda, med a reservaton tdgare, vä överens med styresens mycket översagskaky. approxmatva rftkost gva anda cke vara benägen styresen Emeertd skue därest dessa senare bevskraft e kommtténs nadskakyer egna beräknngar, Att så cke kan anses vsat sg va på fast grund. etajgransknng vd etagen vsat, och vad kommttén skrvese tdgare sn dock styresen har faet vara uttaantdgare an har cke vart ägnat rubba styresens t motbevsnng den denna fråga. tduppvsat den esagna har såunda ovan denna skrvese Bepersontrafken. oträckghet framkaande tabeens den beräknade och de bandade tågen godstägen godstägspanen träffande anger kommttén, så, a den trafk, skoa kunna upptaga ngar nkomstberäknngarna, framas sön och hegdagar, utgftsberåknngarna cke rege om godstâgen För prövnng godståg. anta tfäga ett cke obetydgt margna ämna sammanstänng har föjande verkgen äro håbara, sagda uppgfter huruvda uppgj orts Söderhamn HudksvaSundsvaäveHärnösand Sundsva Söderhamn Hudksva 1 J G Inom kommttén beräknad godstrañk, tonkometer per bankometer.,..., Inom kommttén beräknade tågkometer j baukometer: godsznde tag per Godståg, endast vardagar., , Bandade tåg genomsnttg..,.... j godstagsvd en beräknad storek 60 axar med 2.4 tons ast per j j j axe ton kunna godstågen godstrafken framg, a tonkometer j..,. varvd de bandade återstå tonj tågen.,,, kometer 7.,......,.... beräkförestående torde fä anses frdagaäggzt, vd kommttén kaky Sundsva godstågen, utom â sträckan de bandade antngen nad trafkomfnng het måste få karaktär Härnösand, godståg, eer ock extra godståg måste br Särskt utan även andra dagar. cke aenast sön och hegdagar framas utgftsstat, Kommtténs och Gäve. Hudksva mean faet detta ä sträckorna de komha vsat, cke är träckg ansersg vad styresen, engt kost de betydande torde äga margna beräknade än mndre mttén tågen, måste kräva. nader, dessa extratåg an kommttén, det är tydgt, vd Beträffande öneskaan banan vsat sg beredd när på, fär vd vatnngen vara Då redan högre grupp än III. uppfyttas personaen fut bärkraftg, måste

13 12 kommtténs beräknngar vsa/sådan bärkraft, synes det styresen, so1n om kommttén bort ha tagt konsekvenserna här och hänt t grupp personaen I gjorda jämeser med önehåandena vd andra dentferar kommtten vdare samvatnng med arrende, vket styresen fnner cke böra göras. Vd och Bergsagernas arrenderade banor tämpas vä ägre öneskaa den arrenderande än vd bana11, men vd de oka boag, t StockhomVästerfrsBergsagens eer GäveDaa äro sammansutna järnvägsvatnngar tämpas, såvtt styresen har sg bekant, den högsta öneskaan och detta även vd banor med svag trafk, ex. de FaunRättvkMora och FaunVästerdaarnes järnxägsakteboag thörga banorna. GöteborgBorås och BoråsAvesta ha vssergen vss gemensamhetsvatnng, än varken okomotv eer men är denna cke mera genomd, persona den senare på grund oka önehåanden vd den ena banan får tjänstgöra å den andra Kommttén har dock, s. 19, utgått från, deaktgare turstor skoa kunna uppgöras HärnösandwGäve än Härnösand Söderhamn. Kommtténs anda motv personaens pacerng III önekassen, nämgen detta är vämotverat, då beräknngarna och se de sta trañkåren nämnda önekass medeönngen representerar under de 11o sta åren, under stryker,, på sätt styresen vsat utgftsberkngarna cke se den senare tdpunkt, vken antagts nkomstberåknngarna. Då kommttén t det rnga antaet beräknade statonskarar anednng vd zn, dessutom 18 upptagna bromsare äro anse resande St3.t01S{L1zL1, vka bva dsponba statonstjänstgörng, enär tryckuftbroms beräknas, v styresen ernra, någon kostnad dessa tryckuftbromsars anskaffnng, underhå och amorterng cke torde kommtténs beräknngar. Ska atså statonskararnas vara upptagen anta ökas med de 18 bromsarna, så måste vss motvägande kapta och utgftsöknng krävas på andra hå. Kommttén kassfcerng verkstäts efter anger, stkustbanestatonernas jämese beträffande amänna håanden mean s trafkpatser och statoner vd andra, trafkutredngarna men de eggande cke kunna ämna erforderg ednng. Den styresen påtaade brsten på överensstämmese mean oka trafkpatser beräknad trafk och angven kassfcerng här. synes bekräftas Kommttén beräknar konsumtonsprset ko vd prsnvå 200 efter vssa, mars 1922 konstaterade senast åga nköpsprs 23:45. Utom det kronor en anpassnng uppåt väntas prset bränse och redan är konstaterad, då trots den amänna man närvarande, psväs fortgående sänknng har räkna med ett konsumtonsprs cf Göteborg, 28 kronor må ernras, omkrng konsumtonsprset stenko på grund tkommande kostnader atd gger sevärt över nköpsprset. T karng över kostnaden vd s enngsstatoner tkomst skue ökas med mer än 20 %, har kommttén genom s ant, hänsyn b. a. tagts t en modernserng och t statonerna personaen vd statonerna fråga år 1920 var håandevs större än trafken krävde, så atd är faet under nedåtgående trafk, samt den tendens t personandragnngar, under senare td vd starkt gjort sg gäande, torde komma taga sg uttryck vd personaändrngarna sam

14 13 härvd t har Kommttén statonerna. nedande på s med band rådande 1920 under år från utgftsmnsknngar de kredtsda s på egående utdock utan t sakkunnge kommtténs håanden, synes statonsanordnn bättrngar teknska möjga antagt rednng genom enngss vd åstadkomma personaredukton eer genom garna besparngar, och bättrngar de tydgt, dock bör Det statoner. vara s vd genomas håanden 1920 års från kunna eventuet beräk Kommtténs skaffa. med ntet eer tet ha statoner, enngsstatonerna, vd kronor vnst järnvä nng om ars fran en svaras. såunda cke nedes, om utgftsberäknngen, böra upptagas cke sker karng, Kommtténs haft cke taga kommttén varmed användnng, vnstens t sg häna utan oberoende utgår Fastghetssken godtagas. m. cke kunna 0. torde befnng, storek. vnstens sutyttrande cke stt kommttén beaktas, böra det Kommttén anser de engt banan t, hänvsat endast vnstsffra, utan bestämd ant någon kastnng a obetydg cke ämna komma beräknngarna utda en synes ändrats ntet sätt har uppfnng på. kommtténs Denna kaptaet. det egna krtk. järnvägsstyresens genom en konzmt t den skrvese 0 sn upp sda sn har mars å tvveaktgt, döma beräknng revderade sttg/resees.syøes det fnngen, da t staten, aømntete årga sna betaa kunna ska ; huruvda ekonomska det sffra bestämd Någon ovssa. mycket rdntczbtetszctskterna åra har skä naturga kommttén tet ange, men ka styresen kan sutresutatet kommtténs vart trajkberöcnngarncø, uppgjorda de övervägande ngade det tdgare anda, dess styresen stärka kunnat foranett, endast ovan promemora uttaade nzenzng. kom Trafk ed betydese anser trafkednngens Beträffande från nngen fråneer modfera krtk styresens grund anednng på sg sakna mttén järn beräknngar kommtténs ernrar, och menng uttaade egna sn därom gå vägar. denna beysande huru T expert. kommtténs utts vka från dem, föjande ämnas gger, fråga betydesefua sammanaffärsverksamhet HärnösandSöderhamn: aternatvet jämvä upptar stänng, vken

15 14 Ekonomsk nverkan om HärnösandGäve bygges HärnösandSöderhamn bygges s kofäftgznsengt Engt komåténs Enhgt Engt t ñk h jkommtténstyresens kommtténs. h m 1 styresens äjøfftsgå;sutsammanrevderaden uârftsåâfsutsammamrevderade räznngarj stänng j beräknng, jräçnngarstänng beräknng K r o n 0 r Beräknad bruttonkomst mnsknng å järn vägar Avgår: Mnskade utgfter på grund bortfaande trafk Ersättnng från t, orad trafk I Nettonkomstöknnv fözâanedd ; ny trafk Nettonkomstmnsknng å sta trafken tens Avgår yttergare besparng vd s enngsstatoner Ekonomsk nverkan sta j tens j ärnvägar , Kommttén säger sd man erhåa en uppfnng om den verkga usten eer nettofdrustenmåstedragab. a. des ersättnng orad trafk, des sutgen snkomstöknng genomtrañkutbytemed, men uteämnar ä sd. 254 stferberäknngarnahärom. 2 anser sd. 18, en sevärdvnst genomökad trafk uppstår å, byggasendastt Söderhamn, om men har saknat td uta närmare kakyer härom. har, på sätt den t tabån fogade not. 1 anger, cke våxat kommtténs egen beräknng med expertens, utan endast tått sg med expertens sffror fuständga kommtténs beräknng de fa, där kommttén sjäv anger en korrekton nödvändg erhåa en rktg bd de verkga håandena. kan.eázzøzdrøtov: vtsorda dr u: coømnttéøz uppgjorda bertt/cøzngamøa rörande s nverkan på Ljärøzvcäqars e/conoønts/ca håanden. Att det oaktat sutresutaten cke bva at vkande beror på pus och mnus beräknngarnas deresutat någorunda utjämna varandra. jøgäwzm m; I anednng kommtténs betonande, kommtténs tdtabesutkast cke byggande på. något sätt år sett skapa obehörg konkurrens mean W tu/wed och, v styresen, med framhåande styresen gjort något sådant uttaande, dock ernra om den uppgjorda och utan reservatoner framagda håanden tdtabeens oenghet vssa fa med såvä jårnvägars trañkan ternas berättgade ntressen.

16 a J... möj gheterna ar g ; a n tdtabeen, frågande står styresen er, bvt c a bnda kommttén kan se. styresens möjgen vket I varje fa v uttryck snätåg uttaa, böra näggas, om så vsar sg med banans styresen gärna och resurser engt. ekonomska ntressen a. 4 anouä Inöârøngs v kor de bestämmeser 1918 års järnvägskommttés redogör När kommttén järnvägsstyresens t syftnng sag, skue kunna komma t användnng har kommttén skärpnng omnämnt,, medan kon nösnngsvkoren, ce,ssonsvkoren angva ett pennngbeopp, ösesumma med tägg vad järnvägen kostat koncessonsharen motsvarande 4 om varje bestämåret men med vssa drag, så saknas det nya kommttéörsaget mese om sådan ränteersättnng. vkt. har sn tdgare Denna punkt är dock den största skrvese därest skue nvsat, huru den 9 staten, mars anäggnngsösas efter stt skue utöver färdgbyggande, år 1927 omedebart kostnaden, prejudkat engt vsst tämpat kronor, få betaa b. a 47 mjoner aktekaptaet, Från detta beopp kronor ränta des des statsånet. bör dragas anståndsräntans dock anda prejudkat Västkustbanan engt t nutdsvärde dskonterade beopp eer omkrng kronor. sådan modferng har främst syftat.mot nösnngsvkorens vd bvande nösen ska nödgas erägga ränta å akterktnng, staten ha kaptaet vars onormaa ängd statsmakterna under en byggnadstd, vna, praktskt något eer sett under anå stt eget t ansvar, ståndstden statsån. torde även andra nästan utan ränta öpande en därjämte ändrngar kunna vara vä motverade. nösenvkoren De ska, kommttén anas koncessonshare mot s skoa nnderkastas vkor nösnngshdnseende, strängare synas styresen pd ntet sätt bärande. Ur synpunkt och statskassan mycket kdnnbara sett betdnkga brster de nuvarande pan nösnngsvkoren måste vd en sd grand ändrad s kunna andanjnanserng, den, vken kommttén framagger, röjas. bva beengt styresens uppfnng måste de statga ntressena hdrvdag vakade jämsdes med koncessonsharnes. Kommttén påvsade det styresen har cke t bemötande upptagt bvt t en järnväg t Söderhamn drftkostnaderna oprot Gäve, p9rtonergt högre beräknade en huvudbana än drftkostnaderna nämgenen nästan nga utgfter beräknats den stora trafk, ansetts tfaa bbanan. ber t jämese få ernra, kom huvu banan men vd bortsamtdgt, mttén räknat med, utgfterna när det gät njer, faande trafk skue reduceras 25 % och godstrañken med persontrañken nkomsterna. 60 % de bortfaande har styresen Beträffande betydese trañkednngens tdgare Kommttén an emeertd vsat resutaten de oka beräknngarna. vken evarande vnst kronor sammanhang ännu en ny sffra,t emeertd torde därest se vnst under det sta trañkåret, Kommttén bygger då het betaar kronor. tfägt här ånyo på ett sag 1907 års järnvägstaxekommtté, angående vars fram, huvudskäet Järnväg Söderfømfo H" ".

17 16 känts Detta sag går ut på, vd trañkedtda öde ntet är med vsshet bortfaande bana betaa ersättnng vnnande bana ska t orande nng frakten trafkåret med 40 å den ny utgående sta á godstrañk, nkomst med 10 %. årgen skue mnskas ersättnngen vägen, varefter endast betraktesesâtt vart överhuvud styresens skue engt Rktgast devsa och tfäga t denna möj anmärknngsvs taga hänsyn en nträdande, Het oberättgat måste bortfaan ersättnng åt e nkomster. pats ett här frågarande såvä kommttén på däremot, vara ersättnng under det sta trañkâret gör, räkna med berörda senare sammanhang gjort, vä nräkna bek ock, på sätt kommttén ersättnng, med maxma cke nräkna, ersättnng rörda men däremot nkomst den utgft m.. banor. utda arbeten kostnader redan v räkna kommttén Då Jämffrcse numera Ljusne en bana Söderhamn anäggnngskostnad mean dc söder t om Ljusne beräknade Härnösand banan, nnebär så betungande samt ränta å denna arbetskostnad ekonomska detta kommtténs beändrng obefogad och gvetvs anmärknngsvärd en resutaten Vd bedöberäknngssätt. använda och uppgfter ämnade ferstädes tänkandet stambanan har man byggd Ostkustbana Ljusne en t t Gäve och mande byggnadskostnaden okabanan vssergen gjort kommttén taga tdgare k sätt styresen på t Söder betraktande söder om skue nytta de mede, vara brukade då utan hamn. de få gvetvs anäggnngskostnad s reducerad t Ljusne, en men har där ej, tdgare gjort. heer kommttén räknas, vket anäggnngskostnaden angvt på sätt kommttén nu sd. 19 anger, orktgt nämnda bana, utan är det kommttén, stäet ändrat sna betänkandet sg t begått, nskränker fe1aktghet, Den uppgfter. ämnade styresen ha skrtredje raden skrvese den 9 mars sd. 23, ssta stycket, beopp, vket formea bseende vt nämnda stäet rättare sstnämnda dock bort aneda något mssstånd. kommttén vkande an denng stycket I andra frågarande mot dem kommttén betydese sffror trafkednngens gjorda har redan vsat, de det sta trafkåret ant å sd. 17. sakna betydese. beräknngarna angående de akommttén anser, dess å sd. 255 gjorda uppstänng.bedöerbjuder håandena ett bättre underag järnvägsekonomska mänt håanden än de järnvägsekonomska mande de båda aternatvfaens underhär v styresen I anednng jämeserna. gjorda järnvägsstyresen därest de verkar, uppstänngen ordade den kommttén söka, huru nas. uppgfterna sñermässga beräknade styresen u

18 Engt kommtténs beräknng. D byggas t Gäve En styresens eräknng. bygges t I Gäve Söderhamn Söderhamn Kronor s vnst eer ust. Nettobehånng eer ust andra enskda..,... Vnst eer ust., exkusve ersättnng från andra och behånng ny trafk Resutat Sknad t mån + eer nackde en t Gäve byggd bana Det vsar sg,, även om det bortses från de högre räntekostnader, gvetvs måste beasta en t Gäve byggd ärnväg, det totaa järnvägsekonomska resutatet engt styresens beräknngsmeto er utfaer t söderhamnsaternatvets bestämda mån. Det gger håandenas natur, så måste vara faet. Bandeen mean Ljusne och Gäve går cke genom bygd, skaffar ny trafk större omfnng, utan är bandeen en t psk kortnngsbana, vars betydese där, gger de beståen Den med den omkastar såunda e trañkvägarna. mnskad bruttonkomst det samade järnvägskompexet, engt kommttén utda beräknngar dock med mer än kronor om året trañkanternas vnst kronor. spttras emeertd Samtdgt huvudtrañken pä härvd den ädre järnvägens svagande möjgheter två njer,, mån trafken nedbrnga utgfterna medan de banor, växer, per transportenhet, trafken, mndre trañkntenstet övertaga på. grund deras reatvt cke få. utsättnngar trafken ordna möjga, på det endast stordrft mest ekonomska sättet. 4 v Yttergare styresen kommtténs betraktesesätt ana, gentemot dock cke kan ur en ust genom trafkednng synpunkt, den motvägas på sätt fares en vnst å enskda ordade sutsammanstänngen. kommttén Sedan järnvägsstyresen efter verkstäda med beräknngar funnt Frågan ekonomska de engt, arfrenderngen järnvägsstyresen övertager arrenderø s vssa bandear ngående vkor på 1920 års rksdag frågasätta b m fram bevjandet har arna garn anståndsränteberäknng, åt utsträckt sandsundgkommttén veat underkänna järnvägsstyresens och fasthåa vd stt synpunkter va n. tdgare sag, anståndsränteberäknng, månen dyk utsträckt nu angven t kronor anstånd bevjas, ett värde mä per år, vket medgvas boaget. T vad styresen denna fråga ant sn skrvese den 9 mars, får styresen anednng ernrngar foga föjande. De tre bandear, kommtténs om

19 18 vkas arrenderng fråga egger, komma utgöra t seeder t s ädre bannät och torde komma öka trafken å detta sevärd grad. Detta håande andras radkat och med Ost kustbanan färdgbygges t Gäve, då stäet nämnda bandear bva tseeder t s sydgaste de och UppsaaGäve järnväg. Medan såunda, utbyggd sn hehet, br synnergen ustbrngande, äro dess oka dear. söderut t Ljusne räknat, var sg ägnade sevärt bättra det ekonomska resutatet å. Ehuru kommttén cke framagt utrednng evarande seende och styresen gvetvs kan hastgt åstadkomma sfermässg sådan, torde dock cke något tvve behöva egga om sjäva sakhfandet. En sammanstänng mean de kommttén och jârnvagsstyresen be räknade arrendebeoppen berörda tre bandear föjer nedan. Engt kommttén sd : K o n 0 r r Byggnadskostnad Har statsån Ränta hära efter 5. %., Avskrvnngar ,,, Summa ärgt arrende Engt järnvägsstyrescn: Byggnadskostnad, exk. verkstad och ruande matere Här statsån Ränta bara efter. 5.,. % Avskrvnngar eer häremot svarande stnngskostnad jarnvägars aban dearna använda ruande matere Summa årgt arrende, nk SöderhamnLjusne. vken eggande arrendekontrakt cke upptar något arrendebeopp, och nk. egen kostnad ruande matere Under antagande vssa bndeser om nya aktetecknngarhortfaa, torde engt kommttén sd. 304 behovet statsån de tre bnndearnaökas t kr. eer runt 10 mj. kr. I det kommttén promemoran beräknade arrendet, kronor , ngår ränta ett t 10 mj. kronor beräknat statsån. har ansett sg böra räkna med högre statsån än det ñnanspanen, sd , angvna. Det egentga arrendebeopp, varmed styresen haft räkna, är kronor eer om drag göres SöderhamnLjusne, kronor , och anser sty resen, det ur samade synpunkt obetngat ar den basta ösnngen, om Söderhamn ü Sundsva Hudksva. S u m m Härnösand Ljusne a Iggesund

20 19 frågatrafkerng bandears berörda på rksdagen övertaga matere har styresen ansett T räntekostnad å egen ruande vkor. sa ång närvarande och sannokt enär sådan matere sg böra taga hänsyn, kakyen den och varje fa den praktska överskott, td framåt fnnes dsponbe användande utom på merkostnad, genom matereens kan uppträda måste bva het även på dessa korta fortsättnngsnjer, nät övrgt s oväsentg. an, de berörda har svårt nse, huru, på sätt kommttén statsverket, gvna statsånen måste anses orade färdgbyggande bandears amorterngar arrende, några betaar gör räntan järnvägsstyresen men om och br, känt är, amorterat, kapta Icke heer statsbanans skuden. säva statsåneskuden, gga hypotek atjämt kommer kan möjggöra uppsvng t dess trafkens br oändrad, en amorterng. stkustbanan anäggnngscke få nräknas nedagda kostnader söder om Ljusne Att vsat. redan styresen Ljusne, har suta, kostnaden berktg ernran mot, kommttén gjort Då styresen en sffermässgt mj. kronor SundsvaHärnösand med en kostnad 23 bandeen astat kommttén det anmärknngsvärt, staton, fnner ombyggnad Sundsvas den varje kostad utvdgnngen het utesuter sna beräknngar styresen ernra om det v därvdag fråga. trånga statonen redan nu at utvdgnng den mndre sd. 21 skrvese den 9 mars gjorda uttaandet, erforderg, cke skue draga stora kostskue staton, Sundsvas vara nuvarande ämpgt har ostkustbanefrågans ansett nader. denna tämgen oväsentutrednng brådskande äge få t stånd en sñermässg HudksvaIggesund ga detaj, men får nämna, de byggnadspanerna järnt främmande ansutnng kostnaderna upptagna och LjusneStugsund också suta på beopp vägar måhända resp kronor, om håanden kunna något nedbrngas. under nn ändrade.iämvägens byggnadskostnad. vtsordar vss mån, något större okat behov järnväg Kommttén Behovet karaktär Bandeens GäveLjusne. sträcknngen beträffande egger. då även torde konkurrensbana ustbrngande synnergen en staten Att det, på sätt kommttén kommttén få erkännas. anser, skue vara denna Norrands kustbygd meersta bande, an s gör dearna sn skrvese framtrådande, har styresen äggnng så starkt den 9 mars utdrag ur beysnng må föjande T frågans yttergare vsat cke vara faet. betänkande kommtténs göras. har betänfyra destrâtcknnga samade trafken Den på s kandet beräknats sätt: på föjande cke

21 Porsonå Ö kometer per HärnösandSundsva. SundsvaHudksva HudksvaSöderhamn SöderhamnGäve bankometer Att s trafk kommer tätas söderut är sannokt. Emeerkommtténs td uppvsa beräknngar såvä större persontrafk större godstrafk å andra, dock oka, njer än SöderhamnGäve. De tre övre bandearnas beräknade trafk huvudsak är vdare möjggjord ny, genom trafk, medan den sydgaste bandeens beräknade trafk huvudsak är sådan, LjusneGäve bygges, dock t ara största deen kom, därest sträckan njer. mer fnnas kvar, men då får gå över s Icke heer är den vnst form sänkta bjett och fraktgften banans Gäve byggande t stäet t Ljusne med, synnergen Engt stor. kommtténs beräknngar begränsas den t kronor persontrafk och kronor godstrañk. Härmed må jämas den t kronor uppgående nettoust vdkännas, om året, om bygges t Gäve stäet t Ljusne. De ssta sdorna kommtténs promemora beröra huvudsakgen möjgheterna och sättet fnanserng de tre oka byggnadsaternatv, osett Ib kommtténs äro handade betänkande. Engt kommttén måste ostkustbane det nuvarande man utgå från, boaget ska åtaga sg byggandet anse sg hndrat endast de tre bandear, t vkas utbyggande nom den närmaste framtden styresen hemstät erforderga statsåtgärder vaktan des på ett ngånget ta beträffande om nösnngsvkoren UppsaaGäve järnväg vnner aga kraft, des på de ekonomska konjunkturernas utveckng gynnsammare rktnng. Förutsättnnbyggande boagets gen dessa tre bandears vore där det nuvarande uppösnng och bdande tre nya boag. kan sn de cke bedöma, huruvda det uppskov med ostkustbanefrågans sutga ösnng, fnner nödvändgt, verkgen kommer styresen den uppösnng meda ostkustbanoboaget, kommttén anser vss. Skue dock boaget fnna sg böra träda kvdaton, därest staten omedebart föjer de kommttén esagna rktnjerna, uttaa, så får styresen gvetvs härmed kan anses vara d ur dagordnngen. St resen har sn de skrvese styresen den 9 mars uttaat, gstkustbanansbyggnad utöver böra genom tre bandear anser medverkan framdees fuföjas mån det ekonomska Oka äget så medger. former denna medverkan och banbyggnadernas utande och trañkerng kunna härvd gvetvs frågakomma t undersöknng och dskusson, men några oövervnnga svårgheter fnna trakter en såvä staten berörda acceptabe ösnng och ñnanserngsprobemet fråga torde vä organsatons

22 21 cke behöva komma egga. Kommttén anser, styresen anagt en någon mån ensdg bck på den eggande frågan. och så har styresen också måst göra, det styresen den Järnvägar synnergen betydese fua jarnvågsfrågan s samade ntressen bestämt e det nuvarande ostkustmneboagets. v emeertd andra sdan ha betonat, styresen cke kommer undandraga sn medverkan t en sådan ösnng berörda knstrvgds jarnvgsprobem. kan vara svarg med hänsyn t andets och s ekonomska stuaton och ntressen. Aven om härvd cke aa med tänkta dear fuaste utsträcknng omede hart vnnas, så torde dock otvveaktgt behovet bättrade jarnvgskornmunka toner kunna komma at väsentgt bva tgodosett. I ärendets fortsa behandng ha detagt överdrektöre Vrgn, järn vägsfumaktgen frherre rxdemvrd, jålrnvågsfnmaktgesuppeanten Ekman. överngenjören Hegren. byråcheferna Ije,.Å1nqvst, Engund, Oofsson, Stjerna och Svensson samt byråchefen Eanns. Iung. Jmvagsstyresen SvEN NoRRMAN. AXEL GBANHOLM. Stockhom den apr ens 22 4

23