Några synpunkter med anledning aven undersökning

Transkript

1

2 jörerna.! t 1 1!.'. -' ]. ") ' " :. ".#.. '...! ' Några synpunkter med anednng aven undersöknng samarbete m ean Prognosnsttutet vd Statstska Centrabyrn och Statstska nsttutonen vd Stockhoms Unverc:tet gcomföres en undersöknng av hur ndustrtjänstemännen med gymnasa e er akademsk utb;dnng fördear sg på oka utbdnngar yrken åderskasser dyrorter Oe ndustrgrenar. forsknngsprojektet ngår även en undersö!<nng av önebdnngen och önestrukturen ba.nd dessa tjänstemän. denna. artke kommer jag att presentera några resutat från ndersöknj1ar vka bygger på bearbctnnr;ar des av Svenska Arbetsgvarförenngen" tjänsterna nnastatstk som för dett<t forsknngsändamå gjons gängg för Prognosnsft'..:e: och des av satstk. från Sverges Cvngenjörsfön'.md. Des". [:sutat tages som utgångspunkt för en dsb" ;o av några drag önebdnngen. AUer och värderngar är het författarens egna. nednngsvs föjer en kortfattad redogöres.? för hur bnebdnngen går tl _. t--+--t Löneförhandngarna kan sägas ske på tre oka pan: ctntrat okat och banc även ndvduet. de centraa fr;handngarna faststäes en rekommenderad genere procentue öneförböjnng som prncp ska gäa aa tjänstemän dock med den modfkatonen att procentta en brukar vara oka för män och för kvnnor och band för yngre och ädre tjär.stemän. J avtaen f(reskrves att föruto:1 den generea önehöjnngen ska "narmaa" s k åders- och kvafkatodstägg utgå. Dessa tjz; gg utgår nte nöd/ädgtvs t varje enskd tjänsteman utan för varje företag besämmes en "pott" varefter man förhandar om hur potten ska fördeas på de ndvduea tjänstem:r.nen. Aderstäggen beräknas med hjäp av önestatstken. E tt åderstägg kan defneras på föjande sätt: 216.:-.._ :-... : Sknaden mean gcn en vss ettårska<s nom och genomsn1sönen för re etårs åderskassen no nngstyp defneras som åderstägget. 3eräknngen av å derstäg matskt fg där den hedra s k öne-ådersprof samman önerna oka åderskasser f typ. Dessa medanöner bar o och samma tdpunkt. Den b samma kurva men förskjuten Manads!('! g. 1 De vertkaa staparnas ä tägget resp åderskass. V t att med den fonn som ku åderstäggen störst för de y nen. Ju större andeen unga tj sörre betydese kommer po j mfört med andra öneökn En dyk ön-ådersprof k strueras för varje befattnngs Svenska Arbetsgvareförenng nngsdfferentterade statstk. möjghet au med SAF:s sta ".

3 '" ' ". derstäggen från befordrngs och kvafkatonsthäggen. Denna möjghet fnns dock ej med statstk från Sverges Cvngenjörsförbund (CF) ty d.::n är nte yrkesdfferenterad. De tägg som kan räknas fram ur ön-ådersprofer från denna statstk får drför anses omfatta både åderstägg och befordrngs- och kvafkatonstägg. Det bör kanske nämnas att även om kva[katonstäggens storek bygger på berknngar från önestatstken tycks det dock stor utsträcknng ksom för bcfordrngstäggen även vara en förhandngsfråga. Det brukar [amhtas att önes;ttnngen på ndu(rtjänstemännen ;1 rbetsmarkad är nd vdue och att önerna nte föjer nzgot önegrads- eer tarffsystem. M:m anser sg därför ha behåt en stor fexbtet önebdnngen trots att denna t stor de bestämmes avtaen. Huruvda denna möjghet t fexbtet även utnyttjas är mera tveksamt. Det fnns anednng att förmoda att parternas agerande på arbetsmarknaden nom ramen för de reger som stäts upp snarast resutcrat en tendens t att konservera den rådande önestrukturen. Då den ndvduea önesättngen som v sett är knuten t öne-ådersproferoa och då dessas form hög grad kommer att bestämma potttäggens storek kan der vara av ntresse att något närmare studera profernas kurvatur och framför at hur denna förändras. För att någon mån försöka beysa detta redovsas huvuddragen en emprsk undersökrng av hur önebdnr:gen faktskt utfat under ssta hä ftcn av 19S0-taet och första häfter:; av 1%0- taet. Undersöknngen baseras på Svenska Arbetsgvareförenngens tjänstemannastatstk och på Svenska Mekansters Rksförenngs (SM{) och Svemka Eektrongenjörers Rksförenngs (SER) önestatstk. ändrngar och en begynneseöns för beroende av när örtagaren värvsarbeta. Med hjäp aven bygger på dessa enka förhåan uppskattat2) Je den genomsn tuea öknngen begynneseön o nomsnttga öneöknngarna o ser. Med åder avses här nte en vangen menar med begreppet uta anta år efter exam..n. Det de greppet vore anta!et år på arbe Dyka uppgfter saknas dock materaen. Vd uppskattnngar fr SER:s statstk har därför som e ton t tdpunkten för utträdet p naden använts examensåret och på arbetsmarknaden antaet år SAF:s statstk fnns nte heer d utan materaet är kassndeat eft födeseår. Under vssa nte atf förutsättnngar kan även (etta m das. tabe! redovsas resutat från :J.r med hjäp av SMR:s och S nom parentes redovsas estmat avvkese ochäng<;t t höger mu tpa korrea tlonskoeffcenten V kan konstatera att under peroden har den genomsnttga begynneseönerna vart drygt 7 mekanster och eektrongenjöre öneöknngarna för de ngenjöre ) Den genomsnttga önen (geom sntt) år T för en grupp öntagare s förvärvsarbeta år b kan uttryckas på T-b LTb == exp (o: + {3b +.2: Y - == 1 LTb är den genomsnttga fönen. som g8nomsnttga årga öknn neseön och y som den genom öneöknngen år efter utträdet p naden. o: är en parameter som uttr nomsnttga önenvån och u Tb är sg avv<ese. 2) Mnsta-kvadratmetoden.

4 (1) SM1{ emkd tjänst (1.5710) (.0008) (OOR S) (.0028) (0017) (.0012) (.0010) (2) SMR statg OS87 n tjänst (2.3453) (.0012) (.0013) (.0042) (.002S) (.0019) (.0015) (3) SER samtga (1.3206) (.0007) (.007'7) (.0024) (.0014) (.0011) ; 1 Anm: Samtga estmatoner b' gjorts med hjp!v den statstk som SN R och SER p skattngarna r såedes ba';erade pr medanöner och ej p ndvduea öner. (1) Uppskattnngen gjord på statstk fdm peroden (2) Uppskattnngen gjord på st::t :; k fr"n peroden avser dast statg tjänst men både statg och k'j11una tjsl Anta städa är mycket få. (3) Uppskattnngen är gjord på statstk fdn peroden ' J.::f j..' " "..1 Anm: Samtga estmatoner har gjots med hjäp av den statstk som SAF resp SMR och Uppskattnngarna är såedes bnserade på medanöner och ej på rdvdaöner. nterceptcn med SAF-5tatstken och SM R-SER-statstken är ej av Sn1mu storek tds- och åjdersvarab1erna nte kodats pr samma sätt. (1) Uppskattnnren gjord på statstk från peroden (2) Uppskattnngen gjord på statstk från peroden (3) Det statstska materaet omfattar åren För [ren endast en redovsnng ortsgruppsvs. Ortsgruppernas med:tnöner h;;r därvd proportonet mot antaet ngenjörer. (4) Det statstska materaet omfattar {ren Sammanv1gnng av medanöner har ägt rum för '. - "" - '-o

5 _ j. 1 J -...': ): - -:.' 1 "": "J gengäd fått något större öneöknngar när de vä kommt ut på arbetsmarknaden. Sknaderna mean åderskasserna och mean den enskda och st::ttga sektorn är emeertd små förddance t estm:tens standardavvkeser. tabe 2 redovsas resutaten från några uppskattnngar från SAF:s statstk och som en jän-förese även några från SMR:s och SER:s statstk. De estmerade modeerna beskrver öneutveckngen för ngenjörer med samma födeseår vket hstrer:s grafskt j fg 2. Estmaten från såvä SAF:s som SMR:s och SER:s statstk av den genomsnttg? öknngen begynneseön gger omkrng 7 %. De övrga öknngstaen överc>nsstämmer dock ej ka vä. M.edan öneöknngarna de oka å d erska';. serna estmerade från SMR:s oc SER:s mö.tera är ungefär ka stora vsar d0 från SAF:s statstk en betydande okhet mean å!derskasserna. Framför at är skattnne;arna av öknngta:n de högsta åderskasserna mycket små_ Detta ates snarast bc:ro p en seektonseffekt som består at ::;A':s stau';tk ej omfattar tjänstemn på dre:-törsn.::. k:räcfande SMR:s och SER:s matera vet man att bortfa et är störst band de ädre ngenjörerna och från de högsta åderskasserna sker över huvud taget ngen uppgftsnsamng. Huruvda bortfaet även är seek tvt på samma sätt som SAF:s statstk vet man ej mycket om. Eventuet kan man använda sknaderna mean estmaten dc bögt::. å derskasserna från SAF:s och SMR-SER:s statstk som ett ungefärgt mått på en undre gräns för seektonseffekten. Det råder d ock ändå en vss okarhet beträ ffande toknngen av koeffcenterna. En gt skä.ttnng:una från SAF:s statstk är öneöknnga rna för ngenjörer årsådem betydgt större än för håce yngre och ädre ngenjörer. Varken csknaten från SMR:s e c:r från SEP.:s statstk vsar ett ka markerat maxmum. En obetydgt större öneöknng kan konstateras fö r cvngenjörer årsådem. Huruvda dessa sk n'.der mean SAF:s och SM R-SER:s statstk beror på att statde oka materaen har v dock fun öknngarna r något oka oka å Detta kan gvas oka förkarnga; utesuter varandra. En befordran fr nvå. t den närmast ovanför kan väsentg öneöknng. Genomsntts nt ggande yrkesnvåer skjer sg med %. De något högre ök årsådern kan stor utstr spega snabba befordrngar de Bortttt från den tdgare dskute tonseffekten kan de Jjgre taen f ngenjörerna bero på att befordr dessa sker mera säan antad chef ar är reatvt få men det kan också företagen nte är vga att ge de :1c tvt vä beta da ngenjörerna ka st som de yngre. rg t 5A Uppskatad öneu{vecdng för ngenjör U.rove ks fg 2 kan v jämföra öneutve en cvngenjör och för en ärove Löneskaan är ogartmsk vket om sknaden mean två kurvor.

6 . 1 för at cvngenjörerna amänhet fått sörre öneöknngar än ärover:sngenjörema (jfr tab 2) vket sn tur bör kunna förkaras med att överskottsefterfrågan vart så myc1cet större på cvngenjörer än på äroverksngenjörer under ssta häften av 50-taet och uncer första häften av GO-taet. V har nu även vssa möjgheter att undersöka effekten på estmaten av att am;nda födesc-å dern som en approxmaton t anta år på arbetsmarknade'1 stäet för anta år efter examen. Med reservaton för de okheter prmärmateraet som redovsats noter t tabeerna bör anta år efter examen vara att föredraga. Sprdnngsestmaten br då amänhet mndre vket överensstämmer med vad man a pror kan vänta sg. V har htts prncp studerat öneutveckngen för ngenjörer med geme:s3111t examenså' eer födeseår. V kan emeertd även använda vara emprskt bestämda funktoner för au undersö1:' hur öne-åderspruuen ser ut för ett vsst kacderar1). F!g 3 h'rcrar på etc schcm'tskt sätt hur c! th kan g t. De hedragna kurvorna vsar den genom'nttga öneutveckngen för ndvder födda (examnerade) resp år. Genom att uppsöka de punkter på resp kurva som uppnåtts ett vsst kaenderår t ex 1960 och samman bnda dessa erhåes öneådersprofen för detta år. fg 4 har dyka profer för cvngenjörer för åren 1956 och 1964 uppskattade ur SAF:s statstk agts n. / / L --r : Fg t1! c 'o..j - t Uppskattade och observera c;vngonjörer (SAr) 1956 x x 1) Deta nses om dentteten b = T -(T - b) (2) nsättes funktonen (1). För et! vsst kaenderår T = T. o erhåes To - b L' T b=exp((t+f3to+. (y.-[3)+utb);. o = o Funktonen beskrver nu hur önen genomsnttgt varerar med ådern år T o (för tjänsemän med oka begynneseår b) dvs funktonen beskrver en öne-ådersprof för år To' f ----Y r Kryssen anger de SAF-stats medaönerna. Dessa profer kraftgare kröknng än de ku ver öneutveckngen under en och får ej förväxas med dessa. V kan nu studera ön-åce _." _... '._"... ' ':. <C--- -'

7 ' o > j j 'j j :. < j.1 o ; '.. att de genomsnttga öneöknngarna är ka stora är från är kommer denna paraejjförskjutnng at vara den enda förändrngen kurvan. Dess kurvatur är oförändrad dvs förhåandet mean ka gama ngenjörers genomsnttsöner från två om på varandra föjande kaenderår kommer att vara konstant oeh oberoende av kaenderåren. Detta betyder naturgtvs sn tur att sknaden mejan två års genomsnttsöner kommer att b större och större för medeåders ngenjörer jämfört med yngre och ädre då de proeentua öneöknngarna är något större för de medeåders och då önenvån shndgt ökar. Annorunda uttryckt öne-ådersproferna uttryckta kroor br at toppgare dvs önesknaderna mean medeåders ngenjörer å ena sdan och yngre och ädre ngcnjörer å den andra br större. Ett studum av SAF:s statstk tycks vsa att en dyk utveckng faktskt fgt rum. Dessa resonemang bygger på förutsättnn gen at de genomsnttga procentuea öneöknngarna verkgen är konstanta kaenderår från kaer;derar. Det ger oss aned:::g att något dskt era denna förutsättnng. Ge emprskt erhån? profernas kurvatur har ogartmsk skaa stort sett vsat sg vara ganska stab. Är denna stabtet något som kan väntas bestå eer är den spece för andra häften a v 19S0-taet och första häften av 60-ta1et? Kortsktga fuktuatoner efterfrågan på ngenjörer kan påverka befordrngs hastgheten. Vd goda konjunkturer nrättas förhåandevs många nya bcfattnngar r;ket bör öka bcfordr ngshastgheten och dänned även de observerade öneöknngsestmaten. Konjunkturer efterfrågan och utbud av arbetskraft bör även!javerka arbetsgvarnas motståndskraft öneförhandngarna Goda konjunkturer bör därför även av detta kä eda t stora öneöknngar. Eftersom det främst är de nyutenmnerade och de yngre nom arbetskraften som är rörga på arbetsmarknaden kan man vänta sg att begynneseöneöknngarna ('ch öneöknngarna de yngre tderskasserna är mera dterfrågekänsga än de ädre. Undc:r högkonjunktur bör därför öneöknngarna för de yngre öka reatvt mer än för de ädre vkct medför C tendens t en mnskad (SAF) t'tc rsk a::>$en är samt dto fjr ndu produktonsvn ymnde x // / / / ' ' ' ' L r r L"' re gressonsa1p%snr; ger Yt = e:::7 Xt-; R=C.76n3 (130) (0.250) Frocen _. - - 'öcför Proc :n fu ; ndustr y;nndex tördröjn; Vssa försök har gjorts at uppsk öknngarnas "konjunkturkänsghet". ett exempe på den ganska goda samv mean förändrngar konjunkturn ndustrproduktonsvoymndex och ö arna. Förutom kortsktga förändrngar sag kan man tänka sg mera ångskt mässga förändrngar. Emprskt uppskattade koeffcenters är naturgtvs beroende av vken tjänstemän som modeen tä mpats grupper av tjänstemän har oka upp av öknngsta. V har kunnat kons cvngenjörernas oc äroverksngenjö skjer sg åt. Tämpar man därför mo en grupp som denna menng är hete förändrngar gruppens sarnmanstt ändra öknngstaen och därmed ön-n fens kurvatur. Dyka sammansättnngsförändrnga o" ' "o "' j :'j - '1

8 .! j 'j 1 > t ).f Har tjänstem;nne på de högre yrkesnvåerna en fö rhåandevs hög medeåder br den naturga avgången stor och befordrngshastgheten för de yngre kan så fa b hög. Om däremot chefs- och edarbefatnngarna övervägande är besa tt a med yngre Jeroncr är "bcfonjrngsutrymmet" mndre. Utbudet t ndustrtjänstemännens arbetsmarknad bestå r främst av de nyutexamnerade och av den yngre rörga deen av arbetskraften nom dc sta.tga och komm1:.a sektorerna och nom den återstående deen av den prvata sektorn. Ett starkt ökat utbud av nytexamnera(!c bör natur gtvs först och främst ha kortsktga effekter på önerna framför at på begynneseönerna. En emp r k undersöknng av de yngtc_ ngenjörernas öner tycks vsa att dessa vss mån är känsga för utbudet av nyutexamnerade. Utbudet av arbetskraft kan emeertd även ha mera ångsktga effekter. Ett stort u h d av arbc':;kraft med utbdnn gar andra PrGrL1ftonet än de som edan exterar på arbetsmarknaden!:'ö r eda :o:tt både utbdnngssmmans;ttnngcn nom de oka yrkena och yrkessammansättnngen förändras. Detta kan som tdgare påpekats eda t förändrngar en grupps genomsnttga öneöknngsta. D et har b a framkastats som en hypoes att den yngre och väutbdade arbetskraften skue p g a sna aktuea kunskaper tränga ut den ädre arbetskr'[( som har en förådrad utbdnng. En dyk trättnngsprocess skue b a genom att dc ädre br förbgångna vd befordrngar eda t att denna grupp fck små öneöknngar eer t o m en önesä nknng. Utbudet av nyutexamnerade skue därför på detta sätt ndrekt även påverka de ädres öneöknnga r. Någon grundäggande emprsk: stude över dessa förhåanden f nns mg vetergen nt('.. avvaktan på en dyk får v nöja oss med att konstatera att ett stort utbud av nyexamnerade första hand bör verka dämpande på öneöknngarna för de yngre tjänstemännen. Lön('-å dersprofen br såedes toppgare 222 ernas form och att denna någon högre grad av autono fut möjgt att formen kan vda man tror på en framtd ej beror på hur man bedöm stä111n ngsfaktorer som dsku mer att ut vecka sg. Det k bedömnng att det stora utb utexamnerade ngejörer so gaste faktorerna åtmnsto bör åstadkomma en sbhpare ferna. De n dvduea t som tdgare ppekats vänta tydese än tdga re. Vka m arbetstagarparten att på verka nas kurvatur nom ramen fö r ngsordnng'! Det kan t ex s fö rsöker åstadkomma d ffe r tägg för oka ådrrsgrupp ske f3rdcnngsförhand!ng omfattande undersöknng a handngar utfat för oka å nte varför det är svårt da b verkar ön-ådersproferna. D tressant at testa hypotesen handngtrna har en tendens den rådande önestrukturen. Med den bakgrund som ov nng av önebdnngen har g nngsvs tåtas mg att stt kanten nför sjäva t vägagå bdnngen. Aders- och kva storek r des betngade av tjänstemän för vka profe neras och av hur tjänstemän och öner utveck a ts dessa hstorsk perod. [<'ör att nte en ska framstå som godtyck tämpade gruppnden ngen rmg motverng. Även om nngen är densamma två fö som ska fördeas b oka att yrkessammansättnngen ' '-.-.. > _.. _ A...-

9 !! är svårt att referera varför jag även bär gör två utdrag: "Det fnns de som tror att v eventuet kan föröka oss seektvt tör att få fram de männskotyper som v behöver och att v ka b ka framgångsrka med att ava männskor som v r med hstar. Jag tror nte att sådan rashygen br särskt popur och därt om man undersöker vka kvateer man skue kunna enas 0111 vara önskvärda så vsar det sg nog vara mycket få. De enda faktorer jag någonsn hört faststäda detta sammanhang är för det första mnne och för det andra energ. Gott mnne bör ge gott omdöme och energ bör ge förmåga at a'!änd: omdömet effektvt." "Vad ska vår grundutbdn1g nnehaa? Jo äsa skrva och räkna. Trots TV är äsnng ännu behövgt -- konsten att äsa snabbt och komma håg exakt. Skrvandet är också a bsout nödvändgt --- sammanfauac<: skrvförmåga synnerjf'!. Rkn::u.kt - förmågan at räkna snabbt och exakt ar väsent!g: affärsvärden. Matematken är att träo[: ;n matematken genom at använda den ogk våra förfäder hedrade." Även semnaret avsutades med dskusson och antagande av resoutoner. Man konstaterade härvd b a a den nuvarande oträckga förståesen och samverkan mean ndustr och utbdnng gör det svårt om cke omöjgt att få ndstr;s behov av yrkesskckghet att stämma överens med utbdnngens ntresse för en utveckng av hea ndvden vket ofta synes eda t en utbdnng nom atför trång sektor. Maxma förståese och samverkan måste utveckas mean ndustr och utbdnng. fråga om teknkeräraren fastsogs att denne måste ba såvä tfredss tdande teknska kunskaper som praktsk erfarenhet samt den amännautbdnng oeh pedagogska färdghet som erfordras aven ärare. Det betonades särskt att äraren måste ges tfäe att kontnuergt förbättra sna amänna och prak tska hmskaper så att han atd behärskar stt kunskaps- 226 ej heer anses vederagda mået därför från at SACO-organsat 1966 års uppgörese den tron at resutatet av 1967 års statga 13- förhandngar skue för deras med ta gas först vd 1968 års kommu nngsförhandngar. AD fnner ock antaga att ngendera sdan nsåg d skjaktghet som såuda föreåg. fäster AD avgöradde vkt vd orda tastexten som ger kart utsag t den av SACO-organsatonerna hä fattnngen. AD fnner såedes att de omtvst meserna avtaet måste ges den att vd 1968 års fördenngsförhand syn ska tagas t resutatet av d och C-steförhandngarna för r 1 nom det förhndngsutrymme som föregger -- och vars omfcttnng at pröva mået - öneäget för pnna särskt ska beaktas. Sedan AD:s dom nu meddea h k hancjngar att upptagas mean bunden o<:h SACO-organsaton:::rn Cvngenjörernas önehdnng (forts fr sd 222) nom företagen oeh på att oka yrk profer.1) V har t ex kunnat ko cvngenjörerna har en toppgar broverksngenjörerna (ab 2). Det ett företag som har förhåandevs ngenjörer anstäda vket stor bestämmes av yrkessammansättnng rs parbus få en större pott än ett förhåan devs många. äroverksnge för ska utbdnngs- och yrkessamm en på detta sätt bestämma utrymm vduea öneöknngar? Det kan äv rättgat att fråga " arför tdgare ntr förändrngar på ett så mekanskt bestmma de nya öknngarna? 1) De kan deta sammanhang nä öne-å!dersprof!er som gäer för a ker väsentgt t stt utseende från d tjänstemän.