Familjelyftet. - en mötesplats för förändringsarbete i skolan. Innehåll
|
|
- Anna-Karin Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Familjelyftet - en mötesplats för förändringsarbete i skolan Familjelyftet är en flerfamiljemodell utvecklad i Östra Göteborg, där skolan blir en relationsstärkande mötesplats och en trygg arena för varaktig förändring. Målet är ökad närvaro, ökad trivsel och ökad måluppfyllelse. Innehåll
2 Innehåll... 1 Inledning... 2 Bakgrund... 3 Från modell till förhållningssätt... 5 En relationsskapande mötesplats... 5 Socialt samspel och socialt ansvar... 6 Pedagogiskt förhållningssätt med familjeterapeutiska inslag... 7 Det konkreta arbetet... 8 Målkort... 8 Gruppträffarna... 9 Aktiviteter... 9 Utvärdering en del av processen Resultat Röster om Familjelyftet Spridning Framgångsfaktorer
3 Inledning I tre år har Familjelyftet varit i gång i Bergsjön, en stadsdel i nordöstra Göteborg. Familjelyftet är ett förebyggande flerfamiljearbete i skolan. Några familjer träffas samtidigt i grupp, barn och vuxna, en halvdag i veckan i skolans lokaler. Familjearbetet grundar sig på frivillighet och utgår från familjens och elevens individuella behov. Bakom behovet av förändringar finns olika typer av svårigheter. Det kan vara: Hög frånvaro/sena ankomster Upplever svårigheter att organisera och planera skolarbetet. Har svårighet att koncentrera sig. Har svårigheter i kontakten med jämnåriga. Ofta hamnar i konfliktsituationer i skolan såväl som i hemmet. Familjelyftet är en relationsstärkande mötesplats, en trygg arena för varaktig förändring som adresserar en mängd olika ämnen, förutom att direkt förbättra skolsituationen för våra elever och förskolebarn. Vi ser familjerna som en resurs och de är hela tiden aktiva och medskapande när grupperna träffas. Utmärkande för Familjelyftet är att vi arbetar lösningsfokuserat och har ett förhållningssätt som bygger på ett systemiskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Familjelyftet startade i liten skala utifrån en idé, ett engagemang och förtroende från ledning. Sedan dess har verksamheten utökats till att nu finnas på fler skolor och även i förskolan. I Familjelyftet arbetar idag:
4 Bakgrund Backegårdsskolan är en F-6 skola med cirka 300 elever i Bergsjön i nordöstra Göteborg. Över 90 procent av dem har utländsk bakgrund och läser svenska som andraspråk. Bergsjön är en av landets mest segregerade stadsdelar med hög arbetslöshet, utbredd fattigdom och trångboddhet. I de internationella PISA-undersökningarna halkar de svenska elevernas studieresultat allt längre och längre ner och den tidigare så likvärdiga svenska skolan är nu allt mer segregerad. Skolverket gav för några år sedan ut en kunskapsöversikt och en analys kring olika faktorer som påverkar elevernas skolresultat. Kunskapsöversikten ger en bred överblick över de faktorer som i forskning och utvärdering framstår som betydelsefulla. Dessa faktorer kan delas in i olika områden kopplade till individen, hemmet, skolan och läraren/undervisningen, vilket också knyter an till en färsk och mycket omfattande sammanställning av internationella forskningsresultat om vilka faktorer som påverkar elevernas resultat. I Familjelyftet har vi valt att fokusera på faktorer kopplade till hemmet. Så här formulerar sig Skolverket om dessa faktorer. ( Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket 2009) I en rad studier är sambanden mellan individfaktorer som social bakgrund, kön och etnicitet och utbildningsresultat väl belagda. Detta gäller framför allt hur olika aspekter av elevernas sociala bakgrund (föräldrarnas utbildningsnivå, kulturella kapital, etc) påverkar deras skolresultat. Även i den internationella forskningen är socioekonomisk status (familjens inkomst, yrke och utbildning) kopplat till elevernas resultat. Andra betydelsefulla faktorer är föräldrarnas förväntningar på och ambitioner för sitt barn liksom att föräldrarna är involverade i skolarbetet och harkännedom om skolans språk, speak the language of schooling. Det finns alltså starka belägg i såväl svensk som internationell forskning för att hemmets läroplan har betydelse för elevernas resultat. I Familjelyftet har vi har tagit fasta på betydelsen av att hitta verktyg som möjliggör för hem och skola att tala samma språk - förstå varandra och dela the language of schooling. Tanken är att bidra till att förbättra elevernas resultat och försöka motverka och utjämna de negativa effekterna som blir följden av samhällets tilltagande segregering. 3
5 Familjelyftet låter skolan ta plats Visa veckobreven och stiga upp lite tidigare kan vara mål för eleverna i Familjelyftet. En gång i veckan träffas sedan skolpersonal, elever och föräldrar för att diskutera framgångar och bakslag. Familjelyftet tänjer på gränserna för skolans sociala ansvar. Stefan Ljung och Maria Forsgren. Bild: Nicke Johansson (Specialpedagogik ) Inom Familjelyftet tänjer vi på gränserna för skolans sociala ansvar. Skolan blir en naturlig mötesplats och Familjelyftet en trygg arena för förändringsarbete. Uppgiften för Familjelyftet är inte i första hand att arbeta pedagogiskt utan att fokusera på det sociala och på så sätt skapa bättre förutsättningar för lärande. Familjelyftet är ett sätt att arbeta för en mer långsiktig lösning för elever som riskerar att hamna i svårigheter. Hög frånvaro är ett vanligt förekommande förändringsområde som vi möter och det är även ett område där vi ser tydlig framgång med relativt små insatser. Andra framträdande arbetsområden är fult språk, läxläsning, konflikter och gränssättning i hemmet. Vi ser familjen som en aktiv resurs Vi ser familjen som en aktiv resurs och att familjen är delaktiga i förändringsarbetet är förutsättningen för varaktiga resultat. 4
6 Från modell till förhållningssätt När vi startade Familjelyftet våren 2010 på Backegårdsskolan låg drivkraften i att hitta alternativa arbetssätt för de elever som tenderar att fastna i beteendemönster som inte gynnar deras kognitiva och sociala utveckling. Vi kände att det fanns begränsningar i hur långt vi kunde komma med traditionella hjälp- och stödåtgärder i de fall där sociala faktorer påverkade. När vi hörde talas om den engelska modellen Family class som inkluderade familjerna i förändringsarbetet inspirerades vi och såg den som en möjlighet att hitta ett framgångsrikt arbetssätt för de här eleverna och deras familjer. Arbetet startade från scratch, utan lokal, men med ett brinnande engagemang. Med tanke på de specifika förhållanden, som råder i Bergsjön utvecklade och anpassade vi arbetssättet till våra förhållanden under Vissa delar av den engelska modellen Family class har vi kvar: Det är fortfarande en flerfamiljemodell med veckouppgifter i form av målkort, som utvärderas vid varje gruppträff. En mix av influenser från familjeterapi, systemteori, salutogent förhållningssätt och miljöterapi I dag är Familjelyftet en mix av influenser från familjeterapi, systemteori, salutogent förhållningssätt och miljöterapi. Det är inte en färdig modell utan ett ramverk och ett förhållningssätt, där varje enhet - skola/förskola - kan fylla ramverket utifrån sina behov och förutsättningar. En relationsskapande mötesplats Ofta sätts olika insatser in för att stödja eleven i skolan för på så sätt förändra och förbättra elevens skolsituation. Det är naturligtvis bra och nödvändigt. Men elevens hemsituation har stor betydelse för hur väl eleven tillgodogör sig dessa insatser och undervisningen i stort. Inte sällan finns faktorer i elevens familjesituation som tynger ner och försvårar. Vår utgångspunkt är att vi måste involvera familjen av flera skäl för bättre relation mellan hem och skola; för bättre kommunikation; för bättre information om vad skolan har för förväntningar på eleverna och hemmen; för bättre information hur hemmen ser på skolan och föräldrarnas erfarenheter och skolbakgrund; för bättre samverkan mellan hem och skola och för att lättare kunna bistå med hjälp och stöd om detta skulle behövas. Genom Familjelyftet kan vi genom förtroendeskapande relationer och förståelse tidigt mildra konsekvenserna av olika destruktiva situationer som kan uppstå. Integration, samhällsinformation, kriminalitet, jämställdhet, våld i nära relationer, missbruk och utsatthet är några exempel där arbetet i Familjelyftet spelar roll. 5
7 Vi jobbar med att ta fram de gynnsamma processerna hos familjerna och i bästa fall får de en större beredskap att klara motgångar. Den inverkan som det innebär att träffa familjerna regelbundet och diskutera olika angelägna frågor ska heller inte underskattas. Familjelyftet lyfter inte bara eleven, utan lyfter hela familjen och bidrar på så sätt till mer varaktig förändring för eleven, för syskon och för hela familjen. Familjelyftet blir också en trygg arena på skolan för förändringsarbete och en länk, en brygga till andra hjälp- och stödinstanser. (Socialtjänst, BUP, Hälso- och sjukvård etc) Det blir lättare att få rätt hjälp och stöd i rätt tid. Rätt insatser i rätt tid minskar behovet av insatser totalt, vilket innebär minskade resurser/utgifter för skolan och stadsdelen. Socialtt samspel och socialt ansvar Familjelyftet är ettt förhållningssätt och ett nätverksinriktat arbete. De familjer vi arbetar med lever ofta i ett slags utanförskap, alienerade från det svenska samhället och ofta med mycket begränsade nätverk omkring sig. För oss handlar det om människosyn och att vara en del i att utjämna effekterna av elevernas mycket olika förutsättningar att klara skolmålen på grund av varierande hemförhållandena. Familjelyftet är inte någon föräldrautbildning! Det är ett dialogiskt samarbete och goda möten. Familjernas resurser lyfts fram och förstärks, när de ges tillfälle att bli hörda på och höra andra. Gruppdynamiken möjliggör att frågor kan belysas från olika perspektiv av gruppen och leda till att vissa blir stärkta i sin övertygelse medan andra kanske omvärderar sin ståndpunkt. Skolan är inte bara en institution för kunskapsförmedling. De problem som kan vara försvårande för eleverna är socialt konstruerade och därför finns också lösningarna att finna i ett socialt samspel. Skolan måste också ta ett utökat socialt ansvar.. Hemförhållandena är basen, den helt avgörande grundförutsättningen för att eleven ska lyckas i skolan. Föräldrarna ses som sina barns verkliga experter och att de ses som en tillgång inte bara för sitt eget barn utan även för andra barn och vuxna i Familjelyftet. 6
8 Pedagogiskt förhållningssätt med familjeterapeutiska inslag I Familjelyftet formas innehållet i arbetet tillsammans av gruppledare och familjer. Gruppledarna leder arbetet i gruppen men är också aktivt deltagande i aktiviteter och diskussioner. Innehåll och teman för arbetet utgår från gruppens önskemål. Verksamheten kan beskrivas som ett pedagogiskt förhållningssätt med familjeterapeutiska inslag. Eftersom arbetet i mångt och mycket inriktar sig på att hjälpa familjerna att hitta nya vägar, nya sätt att hantera situationer och hitta lösningar på besvärliga situationer, så är arbetet också till stor del lösningsfokuserat. Genom olika aktiviteter öppnar vi dörrar till att bryta mönster och tidigare inte så framgångsrika tillvägagångssätt. Om förändring ska vara möjlig måste något förändras, något måste göras annorlunda. Det handlar då om att lyssna efter familjens berättelser och att i samspel omskapa dessa så att de blir mer möjliga och skapar fler möjligheter för familjemedlemmarna, vilket är ett narrativt förhållningssätt. En central del i systemtänkande är feedback. Flerfamiljemodellen ger stor möjlighet till omedelbar återkoppling gruppen. Deltagarna, såväl elever som föräldrar får till sig nya idéer, nya verktyg, som de kan ta med sig. Alla gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar Det är viktigt att inte skuldbelägga, utgångspunkten är att alla gör så gott den kan i en given situation, på sitt sätt utifrån sina förutsättningar. Man växer inte av skuld. Gruppträffarna Gruppträffarna bygger på att genom målkorten, samtal, modellering och hemuppgifter hitta både de viktigaste risk- och skyddsfaktorerna. Familjens arbete följs upp varje vecka och nya interventioner planeras utifrån vad som varit framgångsrikt. Arbetet fortsätter tills målen uppnåtts och/eller så länge positiva förändringar sker. Vad gör vi då? Stödjer och hjälper familjer i vardagen Förstärker familjens egna resurser Belyser olika uppfostrings stilar Bidrar till att stärka kommunikation och samverkan i familjen Samarbetar mellan nätverk och myndigheter Grundtanken med vårt förhållningssätt är att skapa varaktig förändring genom att arbeta vid familjens sida och stödja dem genom att skapa individuella lösningar. 7
9 Det konkreta arbetet Familjelyftet är ett konkret sätt att arbeta. Arbetet har en tydlig struktur som ger begriplighet genom att förändringsarbetet delas upp i hanterbara delar och att resultaten är lättavlästa och att de går att utvärdera. Målkort Vi använder så kallade målkort. Varje elev har ett eget målkort där hans eller hennes mål för förändringsarbetet i skolan och i hemmet finns uppskrivet. Målen värderas varje dag och utvärderas i gruppen en gång i veckan. Klassläraren i skolan skriver Skolans mål tre saker som skolan vill se en positiv förändring på. Ex Frånvaro, fult språk, konflikter, ogjorda läxor etc. Föräldrarna skriver Hemmamål tre saker som de vill se en positiv förändring på, när det gäller eleven i hemmet. Ofta kopplas hemmamålen till skolmålen. Om till exempel skolmålet är att komma i tid till skolan, kommer hemmamålet att handla om läggtider, tid att väckas, förberedelse på morgonen etc. Målen ska vara tydliga, konkreta och möjliga att uppnå. Målen i målkortet värderas av klassläraren respektive föräldrarna på en fallande skala från 4 till 1, där 4 är toppen och 1 är botten. När eleven fått högsta poäng flera veckor i rad byts målet ut mot ett nytt. Hög frånvaro är ett vanligt förekommande förändringsområde, som vi möter och det är även ett område där vi ser tydlig framgång med relativt små insatser. Andra framträdande arbetsområden är fult språk, läxläsning, konflikter och gränssättning i hemmet. 8
10 Gruppträffarna En dag i Familjelyftet Fika Målkort Aktivitet/diskussion Vi träffas en gång i veckan, förmiddag eller eftermiddag. Varje pass i Familjelyftet börjar alltid med fika eller frukost, beroende på tid på dagen. Därefter utvärderas Målkorten. Poängen redovisas i gruppen. Här ges tillfälle för barn och vuxna att ge varandra feedback och förslag på hur man kan lösa olika problematiska situationer. Rast Sedan har vi en aktivitet på tema som främjar önskvärd förändring. Aktiviteter Innehållet formas tillsammans av gruppledarna och familjerna. Gruppledarna leder arbetet men är också aktivt deltagande i aktiviteter och diskussioner. Aktiviteter kan till exempel vara i form av samarbetsövningar, diskussionsfrågor, värderingsövningar, kommunikationsstärkande lekar, kortföreläsningar med mera. Temat för den här aktiviteten är känslor. Känslokorten används ofta som ett sätt att belysa olika känslor i olika situationer: Hur kände du det när? Var och en ställer sig på den eller de känslokort som visar hur just den personen känner det, just då. 9
11 Utvärdering en del av processen Vår ambition är att utveckla olika former av utvärdering för att få så bred bild som möjligt av hur väl vi uppnår våra mål och vilka effekter vi kan se, på lång och kort sikt. Deltagande i Familjelyftet är frivilligt och är inte tidsbegränsat. Familjerna kan välja att hoppa av när som helst om de inte ser någon nytta med att delta i verksamheten. Vid ny terminsstart tar vi en diskussion med gamla familjer om de och vi på skolan ser något behov av att fortsätta. Målkort Veckovis utvärderas Målkorten. När eleven uppnått sitt mål flera veckor i rad byts målet ut mot ett nytt. Olika mål är olika svåra för familjerna att få ordning på och vissa mål tenderar att vara lättare att få ordning på relativt snabbt än andra, men vissa tendenser kan urskiljas. Förstärka positiva tendenser Målkortens syfte är inte att påvisa brister och det som inte fungerar, utan att belysa och förstärka positiva tendenser, samt viljan och möjligheten till förändring. Frånvaro Frånvarorapporteringen följs extra noga för de familjer vars primära problemområde handlar om hög frånvaro/sena ankomster. Det brukar vara effektivt att förklara vikten av att vara i skolan varje dag på ett pedagogiskt och tydligt sätt för vårdnadshavarna. Ett annat incitament till förändring är att de problem som kan bli följden av hög frånvaro tydliggörs av andra vårdnadshavare eller äldre elever. Det blir tydligt att närvaron är grunden till att klara skolan och att detta innebär en viktig skyddsfaktor för eleven. Orolighetskurva En gång i månaden utvärderas vårdnadshavarnas oro för sina barn i en Orolighetskurva där orosnivån värderas i en fallande skala från 10 till 0, där 10 är mycket orolig och 0 är inte orolig. Vid dessa tillfällen frågar vi respektive vårdnadshavare om arbetet går i rätt riktning, om det har avsedd effekt, om det gör någon skillnad. (Inspirerad av Martin Soltvedts, Bekymringskurva) Fokusgrupper Vid höstterminens slut utvärderas arbetet genom att föräldragrupperna intervjuas i form av Fokusgrupper. Enkät och dialogintervju Vid vårterminens slut utvärderar vi genom att vårdnadshavarna individuellt fyller i Enkät samt genom individuella dialogintervjuer fråga föräldrarna om deras syn på nyttan med terminens arbete. 10
12 Resultat Måluppfyllelse Eftersom olika elever klarar sina respektive mål olika snabbt och sedan byter mål, så går det inte att ge någon enhetlig bild av resultaten för samtliga elever. Mål som handlar om hög frånvaro/sena ankomster men även mål som handlar om att få bort fult språk tenderar att förbättras relativt fort. Diagrammet visar fem elever där det jämförda målet varit detsamma under en tioveckorsperiod: Elev 1) Du ska inte slåss eller säga fula ord Elev 2) Inte ropa rakt ut i klassrummet Elev 3) Inte säga fula ord Elev 4) Inte göra någon ledsen Elev 5) Göra de uppgiften som läraren har bestämt 4,5 4 3,5 3 2,5 2 v38 v49 1,5 1 0,5 0 Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 Målkorten blir även en del i en viktig dialog med klasslärarna. Lärarna värderar hur väl målen uppnåtts varje dag och de skriver kommentarer som är värdefulla då vi träffar familjerna. Målkorten visar också tydligt om vi uppnår de resultat som vi vill. Familjelyftet är en bra, effektiv åtgärd för vissa elever och familjer, men inte för alla. Då blir det tydligt att det är andra hjälp- och stödinsatser som behövs, och det blir lättare att söka stöd och hjälp, internt eller externt. 11
13 Frånvarorapporter En översikt över fyra elever som haft ökad närvaro som primärt mål under perioden v35-49 uttryckt i procent frånvaro: vt v v Elev 1 Elev 6 Elev 7 Elev 8 Oro Vårdnadshavarna uppskattar regelbundet den oro de känner inför sitt barns skolsituation. De fyller i Orolighetskurvan en gång i månaden v37/38 v Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 12
14 Röster om Familjelyftet I december 2012 deltog nio föräldrar i fokusgruppsintervjuer. Frågeställningarna löd: Hur är det att delta i en gruppverksamhet, som Familjelyftet? Beskriv skillnader i erfarenheter av egen skolgång och ert/era barns skolgång. Vad tycker ni om att vi i Familjelyftets arbetar med att sätta upp mål och att vi har olika aktiviteter? Finns det något som ni önskat att vi hade arbetat med/arbetat mer med? En sammanställning av gruppernas svar visar bland annat på hur stärkande, tryggt och konstruktivt det kan vara att träffas tillsammans i grupp. Flera sa att det är lätt att känna sig ensam och dålig som förälder, men i gruppen blir föräldrarna stärkta. En förälder uttrycker det så här: I början var det tufft, sanningen kan vara svår att handskas med, det blev så konkret, men det blev tryggare och tryggare med tiden. Man känner sig inte ensam om problemen, man stärker varandra. Jag fick idéer som var nya för mej. En annan åsikt är att det är skillnad när men pratar om problem och samtidigt pratar om lösningar, än om man bara får reda på att ens barn bara är ett problem: Hit vill man komma varje vecka Man känner skämset komma när läraren ringer och pratar om vad ens barn har gjort och man måste gå till skolan men hit vill man komma varje vecka. Flera föräldrar uttrycker att det är viktigt för dem, som vuxna, att komma till gemenskapen i gruppen. Det är också bra för att då får man reda på vad som händer i skolan och då kan man ändra på det som inte fungerar. En pappa säger: Det här är rätt väg för oss, för nu vet vi vad som händer i skolan. Förut visste min fru mer än jag, nu pratar vi mycket om det hemma och diskuterar hur det ska bli bättre för vårt barn. Det är små saker som gör att mycket blir bättre. När det gäller Målkort och aktiviteter säger en mamma: För oss har rutinerna blivit bättre Jag ser målen mer som en handlingsplan, vad som man ska jobba med: Aktiviteterna är lärdomsfulla, man får känna att det är okej att inte kunna allt med en gång men att det oftast går att lösa. För oss har rutiner blivit bättre, t ex att äta frukost. Jag har också blivit mera konsekvent, orkat stå emot. 13
15 Föräldrarna uttrycker också att de känt sig stärkta i att säga till andras barn utanför skolan: Nu kan man säga till även andras barn, för man känner varandra. Man kan säga till om bra saker också. Föräldrarna är överlag nöjda med de teman och aktiviteter som vi har haft. Önskemål finns om att fortsätta arbeta med att sätta gränser och att belysa konsekvenser av olika handlingar. En förälder tänker att vi kan köra samma teman igen men med andra infallsvinklar. Det har även framkommit önskemål om att göra någon aktivitet tillsammans även då barnen har lov, vilket vi har tillmötesgått. Spridning Arbetet med att sprida Familjelyftet har bedrivits stegvis utifrån en enhetlig mall; 1. Information till rektor/förskolechef. 2. Information till personalgrupp 3. Information till föräldragrupp 4. Enskilda föräldrasamtal/urval 5. Gruppen startas I dagsläget (april 2013) omfattar Familjelyftet 36 elever, 25 familjer på tre skolor och en förskola. Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer: Helhetssyn kring eleven Konkret lätt att se resultat Förändring möjlig i hela familjen Effektivt sätt att minska elevfrånvaro Förtroendefull relation underlättar stödinsatser Jämställdhetsarbete i praktiken. Att grupperna leds av en man och en kvinna blir ett konkret sätt att hålla fokus på könsperspektiv och könsroller. En pappa sammanfattar: Jag ser att jag och min fru har byggt ett hus som lutar nu börjar vi bygga från grunden. 14
16 Familjelyftet - en mötesplats för förändringsarbete i skolan Vem kontaktar man om man är intresserad av Familjelyftet? Stefan Ljung Lärare Stefan.ljung@ostra.goteborg.se Maria Forsgren Kurator maria.forsgren@ostra.goteborg.se SDF Östra Göteborg Familjelyftet Box Göteborg ostragoteborg@ostra.goteborg.se Telefon:
Familjelyftet. En mötesplats för. Stefan Ljung & Maria Forsgren 2015
Familjelyftet En mötesplats för förändringsarbete i skolan! Varför Familjelyftet! Vdä Vad är Familjelyft! l Vilka resultat kan vi se av Familjelyftet! På vilket sätt kan Familjelyftets arbete vara ett
Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Magelungen Gymnasium Göteborg
Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete Magelungen Gymnasium Göteborg 2017/2018 Elevhälsans uppdrag Elevhälsan huvudsakliga uppdrag är att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande.
Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE
1 Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet 2016-04 - 30 HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE 1 Bakgrund Uppdraget har varit att skapa en handlingsplan för ökad skolnärvaro som är gemensam för alla
Handlingsplan för ökad skolnärvaro
Handlingsplan för ökad skolnärvaro 2015 04-30 Bakgrund Uppdraget har varit att skapa en handlingsplan för ökad skolnärvaro som är gemensam för alla kommunens skolor. Vilket bidrar till en ökad likvärdighet
Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla
Fokus på skolnärvaro i det systematiska kvalitetsarbetet på Bäckadalsgymnasiet
PM Gymnasiechef 2015-10-09 Fokus på skolnärvaro i det systematiska kvalitetsarbetet på Bäckadalsgymnasiet 2014-2017 Vår vision av Bäckadalsgymnasiet är att vi vill få alla elever att växa utifrån sina
Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola
Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan Almby skola Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har rätt till utbildning. Kommunen har ansvar att se till att alla hemmahörande
ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag
ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017
Kvalitetsrapport grundskola Örsjö skola Läsår 2016/2017 Jämställdhet 3 Utbildningen i åk 1-6 ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 All verksamhet
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
starten på ett livslångt lärande
starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde
Kvalitetsrapport. Ekbackens skola
Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.
Hur upptäcker vi dem i tid?
Hur upptäcker vi dem i tid? Främja förstå förändra Arbeta för goda relationer (lärare-elev, elev-elev, lärare-föräldrar, kollegialt) Skapa ett respektfullt och tryggt klassrumsklimat. T ex, hur gör vi
Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013
Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem Läsår 2018/2019 Planen gäller från: 2018-08-16 Planen gäller till: terminsstart 2019-08- Utvärdering och revidering
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012
Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja
PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar
Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000
Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.
Verksamhetsstöd För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa www.sollentuna.se Vägledning för pedagoger - syfte och orsak Syftet med arbetet i SAGA-teamen är att barn som
Redovisning av frånvaron i Östra Göteborgs grundskolor höstterminen 2014
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-02-26 Diarienummer: N132-0689/14 Sektor Utbildning Ritva Ailomaa Telefon: 365 00 00 E-post: fornamn.efternamn@ostra.goteborg.se Redovisning av n i Östra Göteborgs grundskolor
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?
Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse? Det här kan skolan göra Barn och ungdom med förälder / familjemedlem i fängelse Vi beräknar att omkring 160 000 barn och ungdomar i Sverige om året har en
Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning
S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun Verksamhetsbeskrivning 081120 St:Olof Resursskola: Skolan ligger i ett kulturlandskap med skog och hav i omedelbar närhet. Skolan erbjuder undervisning i alla kärnämnen,
Futura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål
www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.
Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014
130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.
Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår
Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling
Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Samskapande
Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet
Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden 1 Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad
Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL
Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.
Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016
Kvalitetsrapport - Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx förskola...
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Ett socialt investeringsprojekt med plattform på familjecentralen i Klockaretorpet, Norrköping. Samverkan mellan social- och utbildningskontoret
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängsgården Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Vår vision... 4 Planen gäller från och med... 4 Planen
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Att ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att
Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga
Jämlikt Göteborg Vägledning för att främja skolnärvaro: Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga 2018-05-18 Versionshantering
Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Fritidshemmens kvalitetsrapport
Fritidshemmens kvalitetsrapport Fritidshem Östra Ljungby Läsår 2014/2015 Innehållsförteckning Skolledarens beskrivning av kvaliteten i verksamheten.... 3 Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete....
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Planen gäller från 2015-05-01 till 2015-12-31 Ansvariga för planen Helena Palmquist, Norsborg Yvonne Åkerblad, Östermalm Vision På vår skola ska ingen
Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan
Verksamhetsplan 2016/2017 Brotorpsskolan Sammanställd Augusti/september 2016 Utvecklingsområden för Brotorpsskolan Grundskola Trygghet Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger
LIKABEHANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LIDINGÖ FÖRSAMLINGS FÖRSKOLOR
LIKABEHANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2015 2016 LIDINGÖ FÖRSAMLINGS FÖRSKOLOR Lidingö församling POSTADRESS: Box 1029, 181 21 Lidingö BESÖKSADRESS: S:ta Annagården, Kvarnvägen
Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)
Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan
Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas
Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden
Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Förebyggande universellt föräldrastöd En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva
Ängesbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängesbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
SAMTAL MED ELEVEN Socialt inriktade frågor
Frågorna nedan är tänkta som en hjälp vid samtal. Välj de frågor som passar och omformulera vid behov. SAMTAL MED ELEVEN Hur upplever du din situation i skolan just nu? Hur tror du att du skulle uppleva
Karlshögs Fritidshem
rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka
Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 2015-11-01 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)
VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) Bifrosts Pedagogiska Enhet Bifrosts förskola Västerbergskolan 2011-2012 1(6) Barnomsorgs-och utbildningsnämndens vision Mölndals stad ger förutsättningar för barn och elevers
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand
Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Arbetsplan läsåret 17/18. Lidingö stads öppna förskola. Öppen förskolas uppgift enligt Skolverkets allmänna råd:
Arbetsplan läsåret 17/18 Lidingö stads öppna förskola Öppen förskolas uppgift enligt Skolverkets allmänna råd: I nära samarbete med de vuxna besökarna erbjuda barn en god pedagogisk gruppverksamhet samtidigt
Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning
Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder
Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform.
BARNOMSORGEN I SÄFFLE FÅR GODA BETYG! Kvalitetsmätning i familjedaghem, förskola och fritidshem. Under året har barn- och utbildningsförvaltningen, med hjälp av enkäter, tagit reda på vilka faktorer som
Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor
Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION
Årskurs 4 Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé Vi har som målsättning att eleverna skall utvecklas till självständiga, kreativt tänkande individer och vi vill såväl få eleverna att våga tro
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Verksamhetsplan. Sundby skola. Skola: Läsåret 2016/2017
! Läsåret 2016/2017 Skola: Sundby skola 1 Innehållsförteckning Nulägesanalys... 3... 3 Aktuella utvecklingsområden... 4 Handlingsplan... 5 Vilka åtgärder planeras för att utveckla era målområden?... 5
Instruktioner till skolan
Instruktioner till skolan Detta bildspel är ett stöd för er i mötet med nyanlända elevers vårdnadshavare på ett föräldramöte eller välkomstmöte. Bildspelet innehåller 27 bilder med ett innehåll som nyanlända
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring
LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan
LOKAL ARBETSPLAN Grundskolan Läsåret 2012/2013 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever/barn! För att nå vad
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO SKOLA OCH FRITIDSHEM 2018/2019
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO SKOLA OCH FRITIDSHEM 2018/2019 Alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskolan, skolan,
Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan
2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag
Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Anna Olli och Ida Adolfsson Vår vision Vi vill att
UTVÄRDERING Läsåret 2015/2016 Österängs öppna förskola
UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i