Rekommendation för diagnostik av ESBL- och plasmidmedierad AmpC-β-laktamasproducerande bakterier
|
|
- Amanda Göransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rekommendation för diagnostik av ESBL- och plasmidmedierad AmpC-β-laktamasproducerande bakterier Rekommendationsarbetsgrupp: Anne-Mari Rissanen, ISLAB Martti Vaara, HUSLAB Juha Kirveskari, HUSLAB Asko Järvinen, HUS Kaisu Rantakokko-Jalava, TYKSLAB Jari Jalava (ordf.), THL Antti Hakanen, THL Monica Österblad, THL Miika Bergman, THL Översättare: Monica Österblad Kontaktuppgifter och respons: Jari Jalava THL/TAMI Kinakvarnsgatan Åbo tel
2 1. Inledning Finland övergick till EUCASTs resistensbestämningsstandard i början av De nuvarande EUCAST-brytpunkterna (v. 2.0) ger inga direktiv för screening eller påvisning av ESBL hos gram-negativa stavar. ESBL-producerande bakteriestammar anses ha betydelse för vårdhygienen, och därför är det viktigt att detektera dem. Enligt EUCASTs brytpunktstabell (1) och tilläggsregler (Expert Rules) (2) ska resistensbestämningsresultaten inte ändras även om ESBL påvisas. CLSI har kommit till samma ståndpunkt (3). Orsaken är, att de nya cefalosporinbrytpunkterna bättre beaktar farmakokinetik och farmakodynamik, samt de vanligaste doseringarna. Författarna till standarderna anser att MIC-värdet är tillräckligt för att avgöra om antibiotikan går att använda. Det här är alltså en klar ändring jämfört med tidigare praxis i Finland. Rekommendationsgruppen anser att användningen av penicilliner, penicillinbetalaktamas-inhibitorkombinationer, cefalosporiner och monobaktamer för vård av infektioner förorsakade av ESBL-producerande bakteriestammar tillsvidare är kontroversiell. Därför är det viktigt att laboratoriet informerar vårdenheten att ifrågavarande antibiotika kan ha försvagad effekt. Laboratoriet kan förmedla den här informationen så som det själv finner bäst. Rekommendationsgruppen är av den åsikten att det för närvarande säkraste sättet är att ändra tolkningen av resistensbestämningsresultaten, för att understryka den försämrade effekten. I praktiken betyder det här att känslig (S) ändras till intermediär (I). Dessutom rekommenderar vi att en varningstext läggs till svaret. Den här ändringen tillåter fortfarande användningen av ovannämnda antibiotika, om vårdande läkare anser att patientens tillstånd medger det. Den här tolkningen avviker alltså från EUCASTs standard 2.0 (1) och delvis från tilläggsreglerna (2). Notera dock att tilläggsreglerna uppmanar laboratoriet att varna vårdande läkare för den försämrade effekten hos penicillin-betalaktamasinhibitorkombinationer mot andra än urinvägsinfektioner. Tilläggsreglerna uppmanar till den här varningen för nästan alla möjliga ESBL-producerande stammar (alltid om känsligheten mot något tredje generations cefalosporin är nedsatt). Tilläggsreglerna påpekar också att effekten av ovannämnda antibiotika i vården av infektioner förorsakade av ESBLproducerande stammar fortfarande är kontroversiell (evidensnivå B; svaga bevis och vårdmisslyckande möjligt). Dessutom bör man komma ihåg att det i EUCASTs tilläggsregler konstateras, att om EUCASTs brytpunkter används så är majoriteten av alla ESBL-stammar I eller R mot kefalosporiner (också ceftazidim och cefpodoxim) (2). ESBL-arbetsgruppen tar även ställning till bakteriestammar med plasmidmedierade eller kromosomalt överproducerade ampc-gener. Hos vissa arter kan cefalosporinexponering selektera stammar med bestående överexpression. Det här måste tas i beaktande vid val av antibiotika. Diagnostiken av plasmidmedierad AmpC-β-laktamaser är svårare än ESBLdiagnostik, och de underdiagnostiseras därför troligen. Stammar med plasmidmedierade ampc-gener har förorsakat sjukhusepidemier (särskilt Klebsiella pneumoniae), och dessutom utvecklar de lätt karbapenemresistens. Därför måste de anses vårdhygieniskt betydelsefulla i likhet med ESBL-producereande stammar. I denna rekommendation ges även allmänna instruktioner för diagnostik av ampc-gener. 2
3 2. Bakgrund 2.1 β-laktamaser med utökat spektrum Bredspektrum-β-laktamaser (ESBL, extended spectrum β-lactamases) är β-laktamaser som kan bryta ner tredje generationens cefalosporiner (t ex cefotaxim) och monobaktamer (aztreonam). Oftast kan de bryta ner också penicilliner och första och andra generationens cefalosporiner. Gener som kodar för β-laktamaser med utökat spektrum förekommer speciellt hos gram-negativa stavar i familjen Enterobacteriaceae. ESBL-gener kan finnas både i bakteriens kromosom och på plasmider. Horisontell överföring av β-laktamaser och ESBLgener över art- och släktgränser är vanlig. De just nu viktigaste genfamiljerna är TEM, SHV och CTX-M. 2.2 Kromosomal och plasmidmedierad AmpC I allmänhet räknas inte AmpC-klassens β-laktamaser som ESBL-enzymer. De bryter ändå ner β-laktamer lika effektivt som ESBL-enzymer, och det har föreslagits att de ska räknas som en ESBL-undergrupp (4). En del sprider sej med hjälp av plasmider, och den här typen av stammar har förorsakat sjukhusepidemier (5). Det finns många olika AmpC- β-laktamaser (5). Många bakteriearter har ampc-gener i kromosomen. De är för det mesta inducerbara, dvs. expressionen är för det mesta på en låg nivå och förorsakar inte β-laktamresistens. Vissa antibiotika (t ex klavulansyra) och cellväggskomponenter kan inducera expresseringen till en högre nivå, och öka resistensen. Inducerbar kromosomal förhöjd ampc-expression kan genom mutationer bli konstitutiv, och stammen blir en hyperproducerare. Dessa är för det mesta resistenta mot cefalosporiner (inklusive cefamycin), penicilliner och monobaktamer. Gener som kodar för AmpC- β-laktamaser förekommer också på plasmider. Ofta ger plasmidmedierade ampc-gener en likadan resistensprofil som konstitutivt producerade kromosomala β-laktamaser. Plasmiderna kan förekomma också hos arter utan kromosomala ampc-gener. Hos arterna Enterobacter, Providencia och Serratia, samt hos Citrobacter freundii och Morganella morganii (alla med inducerbar ampc) beror cefalosporinresistens för det mesta på mutationer i kromosomala gener, alltså överproduktion av kromosomalt AmpC. För de här arterna är artbestämningen viktig, eftersom den ger en fingervisning om möjlig resistensutveckling. Hos t ex Enterobacter-arter kan AmpC-överproducerare lätt selekteras under en cefalosporinkur; om tredje generationens cefalosporiner används som monoterapi selekteras konstitutiva mutanter med en sannolikhet på 20 % (6). Att försöka detektera plasmidmedierad AmpC med fenotypa metoder är inte meningsfullt, eftersom det är svårt att skilja åt plasmidmedierade och kromosomala mekanismer. 3
4 3. Påvisning av ESBL- eller AmpC- β-laktamasproducerande bakteriestammar Nedan ett flödesschema över ESBL/AmpC-diagnostik. Bild 1. Escherichiacoli, Klebsiella pneumoniae, Klebsiella oxytoca, Proteus mirabilis, Salmonella enterica Nedsatt känslighet (I eller R) 1 ESBL test Negativt ESBL test Positivt ESBL test Negativt AmpC test AmpC test Positivt AmpC test 3 E. coli: PCR test Ändra tolkningen av resistensbestämningen 2 och lägg till varning Vårdhygieniskt signifikant fynd Klebsiella spp., P. mirabilis och S. enterica PCR testet positivt PCR testet negativt Plasmidmedierad AmpC β laktamas Vårdhygieniskt signifikant fynd Annan mekanism ESBL- och AmpC-produktion kan också påvisas samtidigt med vissa tester. 1 Tredje generationens cefalosporiner eller monobaktamer (tabell 1 och 2). 2 Om stammens resistensbestämningsresultat är S för penicilliner, cefalosporiner, monobaktamer eller penicillin-β-laktamas-inhibitorkombinationer, ändras det till I. Dessutom bifogas en varning om att antibiotikats effekt är nedsatt. 3 Testet lämpar sej bara för Klebsiella-arter, P. mirabilis och Salmonella enterica. E. colis kromosomala AmpC kan ge ett positivt resultat. För närvarande rekommenderas testning av E. coli bara i samband med misstänkta epidemier. 4
5 3.1 Påvisning av ESBL-producerande bakterier Fenotypiska konfirmatoriska metoder för påvisning av ESBL Man kan misstänka att en Enterobacteriaceae-stam producerar ESBL om den har nedsatt känslighet för tredje generationens cefalosporin eller monobaktam (I eller R enligt EUCASTs standard). ESBL-produktion konstateras antingen med s.k. kombinationslapptest, eller med en MIC-metod utvecklad för ändamålet. De konfirmatoriska testerna baserar sig på klavulansyrans förmåga att inhibera ESBL-enzymer. EUCAST-standarden har ännu inget ESBL-test. En bra och fungerande metod är CLSIs kombinationslapptest (3), vars principer och tolkningar presenteras i tabellerna 1 och 2. I CLSIs standard används två cefalosporiner, cefotaxim och ceftazidim, för att bekräfta ESBL-produktion. Om lappdiffusion används vid ESBL-testning, måste lappstyrkorna vara de som rekommenderas av CLSI (30 µg), eftersom det för närvarande inte är känt hur lappar med lägre koncentrationer fungerar. HPAs (Health Protection Agency) standard, som baserar sej på samma princip, rekommenderar också cefpodoxim-kombinationslappar med en styrka på 10 µg (7). Vid användning av kombinationslapptest och MIC-metoder bör man kontrollera i tillverkarens instruktioner att testerna lämpar sej för ESBL-testning såsom beskrivs i tabellerna 1 och Fenotypiska testmetoders lämplighet för olika bakteriearter Kombinationslapptest och motsvarande MIC-metoder lämpar sej för E. coli, K. pneumoniae, K. oxytoca och P. mirabilis, som alltså inte har kromosomala inducerbara ampc-gener. Testerna fungerar också för Salmonella (S. enterica-serotyper), som efter vad man för närvarande vet, inte har kromosomala ampc-gener. Erfarenheterna av hur de fungerar är dock begränsade. För de Enterobacteriaceae-arter som har inducerbar ampc, bör man komma ihåg att klavulansyra kan inducera expressionen av ampc, vilket kan ge falska negativa resultat. Testerna i tabellerna 1 och 2 är alltså inte pålitliga för Enterobacter, Providencia, Serratia, Citrobacter freundii och Morganella morganii. Om man vill påvisa ESBL hos dessa arter är det bättre att använda antibiotika som motstår AmpC. Det finns kommersiella kombinationslapptester med cefepim/klavulansyra och cefpirom/klavulansyra, samt motsvarande MIC-gradient-tester. Testerna ska tolkas enligt tillverkarens anvisningar. Den pålitligaste metoden för de här arterna är gentest (se avsnittet om ESBL-gentest). Klebsiella-arternas kromosomala β-laktamaser (SHV, K1 och LEN) kan ibland ge falska positiva utslag. Det är särskilt typiskt för K. oxytoca (9). Ca 10-20% av alla K. oxytocastammar producerar så mycket kromosomalt K1- β-laktamas att cefotaxim/klavulansyretestet blir positivt. De är för det mesta känsliga för ceftazidim. Sådana stammar producerar alltså inte ESBL. De konfirmatoriska testerna i tabellerna 1 och 2 passar inte för Acinetobacter baumannii och Pseudomonas aeruginosa. ESBL-gener förekommer sällan hos dessa arter ESBL-gentester I allmänhet behöver ESBL-gener inte påvisas med PCR hos för E. coli, K. pneumoniae, K. oxytoca, P. mirabilis och S. enterica. Hos arter med inducerbart kromosomalt AmpC är 5
6 gentest däremot den pålitligaste metoden. Antibiotikaresistensenheten vid THL gör ESBLgenbestämningar vid behov. Tabell 1. Påvisning av ESBL-produktion hos stammar av E. coli, K. pneumoniae, K. oxytoca, P. mirabilis och Salmonella enterica med lappdiffusion Resistensbestämning (EUCAST:s standard) Lappar Brytpunkter (mm) Testresultat S R< Zon (mm) Tolkning cefpodoksim 10 µg <21 möjlig ESBL-producent ceftazidim 10 µg <22 möjlig ESBL-producent cefotaxim 5 µg <21 möjlig ESBL-producent aztreonam 30 µg <27 möjlig ESBL-producent ceftriakson 30 µg <23 möjlig ESBL-producent Konfirmerande test (CLSI:s standard) Lappar Skillnad mellan zonerna Tolkning ceftazidim 30 µg och ceftazidim /klavulansyra 30/10 µg skillnad 5 mm * producerar ESBL cefotaxim 30 µg och cefotaxim/klavulansyra 30/10 µg skillnad 5 mm * producerar ESBL Konfirmerande test (HPA, nationell standard) Lappar Skillnad mellan zonerna Tolkning cefpodoksim 10 µg och cefpodoksim/klavulansyra 10/1 µg skillnad 5 mm * producerar ESBL * Skillnaden fås så att man subtraherar cefalosporinlappens mm-värde från kombinationslappens mm-värde. OBS! Kontrollera att 5 mm-regeln gäller för de lappar du använder. Det kan finnas variationer i rekommendationerna från olika tillverkare. Tabell 2. Påvisning av ESBL-produktion hos stammar av E. coli, K. pneumoniae, K. oxytoca, P. mirabilis och Salmonella enterica med MIC-metoder Resistensbestämning (EUCAST:s standard) Antibiotika Brytpunkter (µg/ml) Testresultat S R> MIC (µg/ml) Tolkning cefpodoksim 1 1 >1 möjlig ESBL-producent ceftazidim 1 4 >1 möjlig ESBL-producent cefotaxim 1 2 >1 möjlig ESBL-producent aztreonam 1 4 >1 möjlig ESBL-producent ceftriaxon 1 2 >1 möjlig ESBL-producent Konfirmerande test (CLSI:s standard) Antibiotika Skillnad mellan MIC-värden Tolkning ceftazidim och ceftazidim/klavulansyra 3 MIC-spädningar* producerar ESBL cefotaxim och cefotaxim/klavulansyra 3 MIC-spädningar* producerar ESBL * Ett MIC-värde minst 8 gånger mindre om klavulansyra är närvarande. T. ex. om ceftazidim-mic-värdet är 8 µg/ml, och ceftazidim/klavulansyra 1 µg/ml, producerar stammen ESBL. 6
7 3.2 ESBL-genernas betydelse, och tolkning av resistensbestämningsresultat ESBL-producerande E. coli, K. pneumoniae, K. oxytoca, P. mirabilis och Salmonella enterica Ett positivt konfirmatoriskt ESBL-test ändrar resistensbestämningsresultatet, så att känsliga stammar (S) tolkas som (I). Denna tolkning gäller penicilliner, cefalosporiner, monobaktamer och penicillin- β-laktamas-inhibitorkombinationer. Vidare bör observeras vad som sägs i EUCASTs standard om olika bakteriearters naturliga resistens mot ifrågavarande antibiotika, och att salmonella alltid är resistent mot 1. och 2. generationens cefalosporiner, oberoende av resultaten in vitro. Utöver tolkningen rekommenderas en varningstext (se avsnittet Varningar) angående antibiotikans nedsatta effekt. Om stammen från början kategoriserats som I, ändras tolkningen inte. Dessutom är det viktigt att komma ihåg, att om stammen konstateras producera ESBL, eller ha en ESBL-gen, har fyndet vårdhygienisk betydelse. Vårdenheten följer sedan sina interna anvisningar för att förhindra spridning av ESBL-producerande bakterier Övriga arter inom familjen Enterobacteriaceae Hos arter med kromosomala ampc-gener kan ESBL-produktion inte påvisas pålitligt med de fenotypiska metoder som rekommenderas här. Om stammen ändå konstateras ha en ESBLgen t ex med gentest, ska stammen anses ha vårdhygienisk betydelse, och resultaten från resistensbestämningen tolkas som ovan. 3.3 Påvisning av AmpC-produktion En Enterobacteriaceae-stam kan antas producera AmpC- β-laktamas om känsligheten mot 3:e generationens cefalosporiner elle monobaktamer är nedsatt (I ellerr enligt EUCASTs standard), men stammen inte producerar ESBL-enzym (negativt konfirmativt test) Konstaterande av plasmidmedierat AmpC Fenotypiska tester kan användas för de arter som inte har en inducerbar kromosomal ampcgen, dvs. Klebsiella spp., P. mirabilis och S. enterica. Enklast är att använda kommersiella tester som utvecklats för detektering av AmpC. De baserar sej för det mesta på kloxacillininhibering av AmpC. Testerna tolkas enligt tillverkarens anvisningar. E. coli har en kromosomal ampc-gen, vars promotor är represserad, så att AmpC normalt produceras i mycket små mängder. Den induceras inte heller av klavulansyra. Mutationer i promotorregionen kan förorsaka hyperproduktion. Det är omöjligt att särskilja den fenotypen från plasmidmedierad AmpC. OBS! För närvarande rekommenderas testning för plasmidmedierade ampc-gener endast för Klebsiella, särskilt K. pneumoniae. E. coli lönar sej att testa endast vid misstanke om epidemi Konstaterande av plasmidmedierat AmpC med gentest 7
8 Fenotypiska tester särskiljer inte kromosomalt och plasmidmedierat AmpC hos E. coli. För att påvisa plasmidmedierat AmpC behövs gentest. Antibiotikaresistensenheten vid THL gör dessa vid behov Betydelsen av plasmidmedierad AmpC, och tolkning av resistensbestämning Kromosomalt eller plasmidmedierat AmpC påverkar inte tolkningen av resistensbestämningsresultaten. Resultaten svaras i enlighet med EUCASTs brytpunkter. Om man konstaterat plasmidmedierat AmpC, så anses stammen i likhet med ESBL-fynd ha vårdhygienisk betydelse hos alla arter inom Enterobacteriaceae Betydelsen av inducerbart kromosomalt AmpC Hos Enterobacter, Providencia, Serratia, Citrobacter freundii och Morganella morganii beror resistens mot penicilliner, cefalosporiner och penicillin- β-laktamasinhibitorkombinationer för det mesta på överproduktion av kromosomalt β-laktamas. Till svaret bör fogas en anmärkning om att stammen kan utveckla resistens mot cefalosporiner under en cefalosporinbehandling (se avsnittet Varningar). Även EUCASTs tilläggsregler innehåller en sådan rekommendation. 8
9 4. Varningar ESBL-varning Bakteriestammen har en resistensegenskap (ESBL) som kan försvaga effekten hos penicillinkombinationer och cefalosporiner. Fynd av vårdhygienisk betydelse. Varning för inducerbar kromosomal AmpC Denna art har en resistensegenskap som kan försvaga effekten av cefalosporiner (cefotaxim, ceftriaxon, ceftazidim). Monoterapi med dessa cefalosporiner rekommenderas inte. 9
10 Tabell 3. Sammanfattning av ESBL- och AmpC- diagnostiken Tester för påvisande av ESBL och plasmidmedierad AmpC (pampc) Fenotypiska tester 1 Bekräftande gentester 2 Art ESBL-testning AmpC-testning ESBL-gener pampc-gener Escherichia coli rekommenderas för alla stammar endast vid misstanke om epidemi 3 kan göras Viktig 4 Klebsiella pneumoniae rekommenderas för alla stammar rekommenderas för alla stammar kan göras Viktig 5 Klebsiella oxytoca rekommenderas för alla stammar kan göras kan göras kan göras Proteus mirabilis rekommenderas för alla stammar kan göras kan göras kan göras Salmonella enterica rekommenderas för alla stammar kan göras kan göras kan göras Enterobacter -lajit opålitlig 3 görs inte Viktig 6 kan göras Providencia -lajit opålitlig 3 görs inte Viktig 6 kan göras Serratia-lajit opålitlig 3 görs inte Viktig 6 kan göras Citrobacter freundii opålitlig 3 görs inte Viktig 6 kan göras Morganella morganii opålitlig 3 görs inte Viktig 6 kan göras 1 Lapptest eller MIC-metod, görs på stammar med nedsatt känslighet mot 3. generationens cefalosporiner. 2 Genbaserade metoder, med vilka man kan bekräfta resultatet av fenotypa tester. 3 Metoden kräver alltid bekräftelse av närvaro av gen. 4 Görs endast om fenotypiska testen är positiv. För E. coli är testen nödvändig för att påvisa plasmidmedierat AmpC. 5 Görs endast om fenotypiska testen är positiv. För K. pneumoniae är den fenotypiska testen dock pålitlig. 6 Det pålitligaste sättet att påvisa ESBL-produktion. Tabell 4. Sammanfattning: tolkning av resistensbestämningsresultat och bifogade varningar Ändring av resistensbestämningsreultat för penicilliner, cefalosporiner, monobaktamer, och penicillin-β-laktamasinhibitorkombinationer ESBL-producerande stam 1 Plasmidmedierad AmpC 1 Alla stammar Art Tolkning Varning Tolkning Varning Escherichia coli S --> I Lägg till varning 1 ingen ändring Lägg till varning 2 Klebsiella pneumoniae S --> I Lägg till varning 1 ingen ändring Lägg till varning 2 Klebsiella oxytoca S --> I Lägg till varning 1 ingen ändring Lägg till varning 2 Proteus mirabilis S --> I Lägg till varning 1 ingen ändring Lägg till varning 2 Salmonella enterica S --> I Lägg till varning 1 ingen ändring Lägg till varning 2 Enterobacter -lajit S --> I Lägg till varning 1 ingen ändring Lägg till varning 2 Lägg till varning 3 Providencia -lajit S --> I Lägg till varning 1 ingen ändring Lägg till varning 2 Lägg till varning 3 Serratia-lajit S --> I Lägg till varning 1 ingen ändring Lägg till varning 2 Lägg till varning 3 Citrobacter freundii S --> I Lägg till varning 1 ingen ändring Lägg till varning 2 Lägg till varning 3 Morganella morganii S --> I Lägg till varning 1 ingen ändring Lägg till varning 2 Lägg till varning 3 1 OBS! För att påvisa ESBL eller pampc and det behövas molekylära metoder. Testning av alla arter rekommenderas inte nödvändigtvis. Varning 1: Nedsatt effekt av antibiotikat, stammen är vårdhygieniskt signifikant (ESBL-varning). Varning 2: Stammen är vårdhygieniskt signifikant. Varning 3: Monoterapi med antibiotikat rekommenderas inte (varning för inducerbart kromosomalt AmpC). 10
11 Förkortningar CTX-M - active on cefotaxime, first isolated in Munich CLSI - Clinical Laboratory and Standards Institute ESBL- extended-spectrum β-lactamases EUCAST - The European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing HPA - Health Protection Agency pampc plasmidmedieradampc SHV - sulfhydryl variable TEM Temoneira 11
12 Referenser (1) EUCAST. The European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing (2) EUCAST er. expert rules v (3) CLSI. Performance Standards for Antimicrobial Susceptibility Testing. 2010;M100-S20. (4) Giske CG, Sundsfjord AS, Kahlmeter G, Woodford N, Nordmann P, Paterson DL, et al. Redefining extended-spectrum beta-lactamases: balancing science and clinical need. J Antimicrob Chemother 2009 Jan;63(1):1-4. (5) Philippon A, Arlet G, Jacoby GA. Plasmid-determined AmpC-type beta-lactamases. Antimicrob Agents Chemother 2002 Jan;46(1):1-11. (6) Kaye KS, Cosgrove S, Harris A, Eliopoulos GM, Carmeli Y. Risk factors for emergence of resistance to broad-spectrum cephalosporins among Enterobacter spp. Antimicrob Agents Chemother 2001 Sep;45(9): (7) HPA. Laboratory detection and reporting of bacteria with extended spectrum β- lactamases (8) Carter MW, Oakton KJ, Warner M, Livermore DM. Detection of extended-spectrum betalactamases in klebsiellae with the Oxoid combination disk method. J Clin Microbiol 2000 Nov;38(11): (9) Potz NA, Colman M, Warner M, Reynolds R, Livermore DM. False-positive extendedspectrum beta-lactamase tests for Klebsiella oxytoca strains hyperproducing K1 betalactamase. J Antimicrob Chemother 2004 Mar;53(3):
Implementering av en ny ESBL-definition
Supplement 2 till Stramas förslag till vårdprogram mot ESBL-resistens hos tarmbakterier 2007 Implementering av en ny ESBL-definition Bakgrund I Stramas förslag till åtgärdsprogram för att begränsa förekomsten
Läs merRekommendation för laboratoriediagnostik och bärarscreening av karbapenemasproducerande gram-negativa stavar
Rekommendation för laboratoriediagnostik och bärarscreening av karbapenemasproducerande gram-negativa stavar Rekommendationsarbetsgrupp: Rekommendationsgruppens ordförande: Martti Vaara HUSLAB Ansvarig
Läs merVad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Läs merKAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim I Trimsulfa R
Läs merKAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.
Oskar Ekelund KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim
Läs merUndersökning av ESBL-, AmpC- och karbapenemasproduktion med diskdiffusionsmetoden
1 / 5 Undersökning av ESBL-, AmpC- och karbapenemasproduktion med diskdiffusionsmetoden 1 Metodreferenser och avvikelser CLSI. Performance Standards for Antimicrobial Disk and Dilution Susceptibility Tests
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merGymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos
- Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merKlimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad
Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merSäkerställande av ESBL-, AmpC- och karbapenemasproduktion med diskdiffusionsmetoden
Ansvarig person Suvi Nykäsenoja Sida/sidor 1 / 5 Säkerställande av ESBL-, AmpC- och karbapenemasproduktion med diskdiffusionsmetoden 1 Metodreferenser och avvikelser CLSI Document M31-A3, Vol. 28, No 8.
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merMekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merPhoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
Läs merESBL i Norden (men fokus på Sverige)
ESBL i Norden (men fokus på Sverige) Stefan Börjesson Forskare inom Mikrobiologi Avdelningen för Djurhälsa och Antibiotikafrågor 1 ESBL = Lite mer komplicerat Inte en bakterie utan en egenskap hos bakterier
Läs merAntibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012
Antibiotikaresistens Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Vägen till ett nytt preparat EMA
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merNyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Läs merESBL-producerande tarmbakterier. Kunskapsunderlag med förslag till handläggning för att begränsa spridningen av Enterobacteriaceae med ESBL
ESBL-producerande tarmbakterier Kunskapsunderlag med förslag till handläggning för att begränsa spridningen av Enterobacteriaceae med ESBL ESBL-producerande tarmbakterier Kunskapsunderlag med förslag
Läs merav MDR gramnegativa bakterier
Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer
Läs mer1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på
Läs merAntibiotikakompendium
1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),
Läs merAntibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merBRÅDSKANDE PRODUKTRÄTTELSE VITEK 2 Piperacillin/Tazobactam-Test
Bästa VITEK 2-kund, 2 BRÅDSKANDE PRODUKTRÄTTELSE VITEK 2 Piperacillin/Tazobactam-Test, Göteborg 12 april, 2011 Med detta brev vill vi informera er som använder VITEK 2 AST-kort innehållande Piperacillin/Tazobactam
Läs merIVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Läs merPågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod NordicAST Workshop 13 Jenny Åhman Pågående projekt Ceftaroline, brytpunkter och QC-kriterier S. pseudintermedius och cefoxitin Pseudomonas non-aeruginosa Lappdiffusion
Läs merAntibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merReferensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)
RAFs RATIONALDOKUMENT: CEFUROXIM Produktnamn (företag) Zinacef (GSK), Cefuroxim (FarmaPlus) Deklaration Cefuroxim är ett parenteralt cefalosporin som är stabilt mot penicillinaser, och som liksom andra
Läs merESBL-producerande tarmbakterier. Kunskapsunderlag med förslag till handläggning för att begränsa spridningen av Enterobacteriaceae med ESBL
ESBL-producerande tarmbakterier Kunskapsunderlag med förslag till handläggning för att begränsa spridningen av Enterobacteriaceae med ESBL ESBL-producerande tarmbakterier Kunskapsunderlag med förslag
Läs merESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala
ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala Johan Kaarme Smittskydd i förskolan Folkhälsomyndigheten 28 nov 2017 Disposition Bakgrund Studie I-IV Resultat Slutsatser och betydelse Ref:
Läs merPlasmidmedierad kolistinresistens orsakad av mcr-1 av relevans för oss i Sverige?
Plasmidmedierad kolistinresistens orsakad av mcr-1 av relevans för oss i Sverige? Karin Tegmark Wisell, Avdelningschef och klinisk mikrobiolog Kolistin Kolistin (polymyxin E) är ett polypeptid-antibiotikum
Läs merRESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Läs merSnabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Läs merAmikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier
Amikacin - dosering Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier Innehåll 1. Rekommendationer, sammanfattning 2. Laddningsdos/engångsdos 3. Fortsatt behandling
Läs merResistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Läs merAntibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Läs merJämförelse och utvärdering av tre kromogena medier för detektion av Extended-spectrum β-lactamase hos Enterobacteriaceae
Examensarbete Jämförelse och utvärdering av tre kromogena medier för detektion av Extended-spectrum β-lactamase hos Enterobacteriaceae Författare: Ida Svensson Ämne: Biomedicinsk laboratorievetenskap Nivå:
Läs merIsolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
Läs merStaphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic
Läs merAktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Läs merREFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
Sivu 1 REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET Evira 3484/bilaga 2/version 8 RESISTENSBESTÄMNING Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 AMINOGLYKOSIDER Gentamicin Hund Enterobacteriaceae, Pseudomonas
Läs merNordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing
Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing Brytpunktstabeller för tolkning av MIC-värden och zondiametrar NordicAST Version 6.0, 2016-01-01 Baserat på EUCAST Version 6.0 Innehåll Externa
Läs merKommentarer till resistensläget 2012
Kommentarer till resistensläget 12 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras. Vad
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merFakulteten för hälso- och livsvetenskap
Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Enterobacteriaceae och amoxicillin-klavulansyra. - Effekt av bestämt förhållande respektive bestämd koncentration av klavulansyra på MIC-värden och
Läs merUtvärdering av fem olika typningsmetoder för ESBL-producerande Enterobacteriaceae
Utvärdering av fem olika typningsmetoder för ESBL-producerande Enterobacteriaceae Ida Harila Vårterminen 2015 Examensarbete, 15 hp Biomedicinsk analytikerprogrammet, 180 hp Institutionen för Klinisk mikrobiologi
Läs merHÖG ANTIBIOTIKARESISTENS INOM SVENSK INTENSIVVÅRD
Multicenterstudie visar oroande resultat HÖG ANTIBIOTIKARESISTENS INOM SVENSK INTENSIVVÅRD Gramnegativa bakterier isolerade från patienter på svenska intensivvårdsavdelningar är i stor utsträckning resistenta
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merAntibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Läs merTentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)
Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Kursens namn: BMLVA II 22,5 högskolepoäng Kurskod: BL1004 Kursansvarig: Rolf Pettersson, Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2/5-2011 Skrivtid:
Läs merExtern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST
Extern och intern kvalitetskontroll Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST Kvalitetskontroll Nödvändigt för att kunna lita på sina resultat! Extern kvalitetskontroll Att provocera laboratoriets rutiner
Läs merSelektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
Läs merSveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens. Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet
Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens hos tarmbakterier Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet Ökning av resistens mot 3:e generationens
Läs merPatientenkät. Tre delar. Patientdata. Antibiotikabehandlingsdata. Tecken och symptom på infektion
Patientenkät Patientenkät Endast för patienter som har tecken och symptom på en infektion och/eller står på antibiotika på dagen för mätningen och uppfyller kriterierna för att delta i mätningen Tre delar
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merAntibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010
Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian
Läs merExtended-Spectrum Beta-Lactamases (ESBL)
Extended-Spectrum Beta-Lactamases (ESBL) -ett kunskapsunderlag om ESBL-resistens hos tarmbakterier Omslagsbild: Odlingsplattor med ESBL-bildande bakteriestam. Den vänstra plattan visar synergi mellan klavulansyra
Läs merVIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE TILL MARKNADEN FSCA VITEK 2 - Card Pouch Integrity
biomérieux NORDICS Customer Service Department Direct no.: +46 31 68 58 58 Fax no.: +46 31 68 48 68 e-mail: customersupport.nordic@biomerieux.com Our Ref.: FSCA 3445 - VITEK 2 - Card Pouch Integrity VIKTIGT
Läs merNyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015
Nyheter och pågående arbete EUCAST Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Utvärdering av lappar från olika leverantörer Utvärdering av utvalda lappar från 9 leverantörer Leverantörer Abtek
Läs merAntibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen
Antibiotikaresistens Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se Varför har ett antibiotika ingen effekt? Farmakokinetiska faktorer Antibiotika når inte fram till
Läs merAntibiotikaresistens
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Lab medicin, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 190315 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
Läs merESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram Bakgrundsdokument December 2007
ESBL-resistens hos tarmbakterier Förslag till åtgärdsprogram Bakgrundsdokument December 2007 Omslagsbild: Odlingsplattor med ESBL-bildande bakteriestam. Den vänstra plattan visar synergi mellan klavulansyra
Läs merNy definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte
Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte 2019-05-23 EUCAST har beslutat att Ändra definitionerna av S, I och R Att behålla bokstäverna S, I och R Att betona betydelsen av förhållandet
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merAvläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod
Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 5.0 Juni 2017 Ändringar från tidigare version (v 4.0) Bild Ändring 3 Förtydligande om automatiska zonavläsare. 17 Förtydligande om avläsning av trimetoprim-sulfametoxazol
Läs merREFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra
Läs merVIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE TILL MARKNADEN. Beskrivning av problemet och hälsoriskerna:
VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE TILL MARKNADEN Datum: 15-01-2018 Produktnamn Produktkatalognummer Lotnummer Utgångsdatum (ÅÅÅÅMMDD) BD Phoenix Gram Negative Panels med kolistin Se bifogad lista Se bifogad
Läs merESBL hos hästar i Europa
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap ESBL hos hästar i Europa Anna Norinder Självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp Veterinärprogrammet, examensarbete
Läs merFrån ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
Läs merAntibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö
Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö Wien 1844 It is difficult to convey the exitement of actually witnessing the amazing power of penicillin
Läs merBD BBL CHROMagar CPE
INSTRUKTIONER FÖR ANVÄNDNING FÄRDIG ODLINGSPLATTA BD BBL CHROMagar CPE PA-257681.02 Reviderad: januari 2017 AVSEDD ANVÄNDNING BD BBL CHROMagar CPE är ett selektivt kromogent screeningmedium för detektion
Läs merESBL. Information till patienter och närstående
ESBL Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholm 2018 Om du ha mer information besök gärna www.smittskyddstockholm.se Den här
Läs merMultiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,
Läs merKommentarer till resistensläget jan-juni 2014
Kommentarer till resistensläget jan-juni 214 Endast små förändringar i resistensläget noteras under första halvåret 214 Noterbart är att resistens mot mecillinam hos E coli ökat men fortfarande på en låg
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merForskningsanknuten grundutbildning utbildningsanknuten forskning?
Forskningsanknuten grundutbildning utbildningsanknuten forskning? Ann-Sofi Rehnstam-Holm, professor i mikrobiologi, Fakulteten för Naturvetenskap, Högskolan Kristianstad ann-sofi.rehnstam-holm@hkr.se Carolina
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Läs merESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.
ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 ESBL = extended spectrum betalaktamas ESBL är ett enzym som bildas av gram negativa
Läs merMultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP
MRB MultiResistenta Bakterier ESBL ESBLcarba tarmbakterier VRE MRSA PNSP ESBL Extended Spectrum BetaLactamases -Grupp av enzymer hos gramnegativa tarmbakterier -Bryter ner betalaktamring i betalaktamantibiotika
Läs merTeoretisk workshop i resistensbestämning med lappdiffusion. Erika Matuschek Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory (EDL)
Teoretisk workshop i resistensbestämning med lappdiffusion Erika Matuschek Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory (EDL) Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte, Karlstad, 2018 EUCASTs utvecklingslaboratorium
Läs merEffekten av reducerad cefalosporinanvändning för att begränsa ökning av ESBL-producerande tarmbakterier
Supplement 1 till Stramas förslag till vårdprogram mot ESBL-resistens hos tarmbakterier 2007 Effekten av reducerad cefalosporinanvändning för att begränsa ökning av ESBL-producerande tarmbakterier Uppdaterad
Läs merInfektioner hos äldre
Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Infektioner hos äldre Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen. Hur är det i sår? Multiresistenta bakterier - - ett hot mot vår hälsa! Tinna (Christina)
Läs merSemisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin
Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin
Läs merESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007
ESBL-resistens hos tarmbakterier Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007 Innehåll Stramas uppdrag...3 Sammanfattning...4 Definition av ESBL...7 Diagnostik av ESBL...8 Anmälan enligt smittskyddslagen...
Läs mer