Årsredovisning 2001

Transkript

1 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum Årsredovisning

2 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 2 Presentation Yrkes- och miljömedicinens huvuduppgift är att upptäcka och förebygga ohälsa orsakad av kemiska, fysikaliska eller andra risker eller belastningar i miljön. Detta kan ske genom projekt som studerar arbetsmiljöns och omgivningsmiljöns effekter på hälsan för större grupper. Det kan också ske genom utredning, framförallt medicinskt och yrkeshygieniskt, av miljöbetingad ohälsa i enskilda fall. Kunskap om yrkes- och miljörelaterade hälsorisker bygger på att orsaksfaktorer till sjukdom eller hälsostörningar kan identifieras och bedömas på ett riktigt sätt. Detta kan ske genom utredningar av enskilda individer eller grupper som utsatts för exponeringar i arbetsmiljön eller den omgivningsmiljön. En viktig aspekt blir därvid att fastställa karaktären av den exponering som har förekommit, dvs. att klarlägga arten och graden av hälsovådliga faktorer i arbetsmiljön och/eller den allmänna miljön. Dessutom att tillhandahålla metoder med vars hjälp exponeringen för kända, potentiellt farliga ämnen kan övervakas och kontrolleras. Viktigt är att vidare inhämta kunskaper om de vetenskapliga studier som bedrivs på skadliga exponeringar för att kunna förmedla korrekt och utförlig information till berörda parter och även för att kunna göra kvalificerade sambandsbedömningar i enskilda ärenden (patienter). Yrkes- och miljömedicin kompletterar företagshälsovården med specialistkunnande på hälsooch sjukvårdsområdet. Ett av Yrkes- och miljömedicins Centrums (YMC) viktigaste uppgifter är att fungera som stöd och kvalificerat komplement till företagshälsovården. Vår uppdragsgivare är landstingen i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län, enskilda patienter, företag, fackliga organisationer, företagshälsovård, försäkringskassa och AFA. YMC är geografiskt placerat inom Universitetssjukhusområdet i Linköping. YMC:s ansvarsområde omfattar Östergötland, Kalmar och Jönköpings län, vilket innebär ett befolkningsunderlag på personer. YMC är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets övergripande uppdrag är att utifrån en etisk och demokratisk grund om människors absoluta, okränkbara och lika värde - utveckla en god hälso- och sjukvård och tandvård utifrån befolkningens behov som befrämjar medborgarnas hälsa - stärka den representativa demokratin, utveckla idéer och arbetsformer som svarar mot medborgarnas behov och krav - finna former för att inför medborgarna tydliggöra landstingets ansvar -skapa länkar mellan medborgarna och de politiska företrädarna för att öka kunskapen om samhället och demokratin - som regionalt forum främja en ekologiskt hållbar utveckling i Östergötland och tillväxt för ökat välstånd och bättre livsvillkor, allt detta i ett föränderligt Europa - i övrigt fullgöra de uppgifter som definierats av riksdagen. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten.

3 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 3 Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2001 var ca 7 miljarder kronor." Organisation Yrkes- och miljömedicinskt Centrum består av Yrkes- och miljömedicinska kliniken och Yrkes- och miljömedicinska laboratoriet. Verksamheten har funnits i Linköping sedan 1978, men är sedan 1:a januari 2001 en egen produktionsenhet. Under innevarande år har Bengt Ståhlbom varit produktionsenhetschef för Yrkes- och miljömedicinskt Centrum och enhetschef för Yrkes- och miljömedicinska kliniken. Christer Tagesson har haft chefsansvar för Yrkes- och miljömedicinska laboratoriet. Medicinskt ansvariga har varit Ulf Flodin (kliniken) och Christer Tagesson (laboratoriet). Uppdrag och verksamhetsområden Yrkes- och miljömedicinskt Centrum är Östergötlands, Kalmar och Jönköpings läns centrum för yrkes- och miljömedicin. Yrkes- och miljömedicinskt Centrum skall tillhandahålla expertis inom områdena yrkesmedicin, miljömedicin, yrkeshygien, toxikologi, neuropsykologi, epidemiologi (läran om sjukdomars utbredning i befolkningen) och arbetsrelaterad stress för befolkningen i regionen. utreda orsaker till arbetsmiljö- och miljörelaterad ohälsa hos enskilda personer och grupper. medverka i arbetsskadeutredningar genom att ge ett kvalificerat och adekvat medicinskt underlag. inhämta kunskaper, via forskning och utveckling, om såväl hälsosamma arbetsplatser som risker i arbetsmiljö och övrig miljö. arbeta förebyggande och förutseende, informera och sprida kunskap genom samarbete med företagshälsovården, primärvården och arbetslivet i regionen. mäta sådana faktorer i arbetsmiljön och den yttre miljön som inverkar på hälsotillståndet. kunna mäta de effekter som dessa faktorer har i människokroppen. ge god service och hög tillgänglighet. Personal Vid utgången av verksamhetsåret var 18 personer anställda på Yrkes- och miljömedicinskt Centrum. Beräknat i antal tjänster uppgick antalet till 14.9 tjänster. På Yrkes- och miljömedicinska kliniken var 13 personer (9.9 tjänst) och på laboratoriet sammanlagt 8 personer (5.0 tjänst) anställda vid årets slut. Yrkeshygienikerna har verksamhet både i kliniken och laboratoriet. Bemanningen har minskat med fem tjänster under verksamhetsåret. De tjänster som reducerats är specialistläkare (0.5), yrkeshygieniker (1.0), miljöingenjör (1.0), biomedicinsk analytiker (1.0), kurator (0.5) och sekreterare (1.0).

4 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 4 Produktionsenhetschefens kommentarer Verksamhet Verksamheten vid Yrkes- och miljömedicinskt Centrum har under året starkt präglats av den ekonomiska situationen som rådde under åren En sparplan togs fram i slutet av år 2000 med avsikt att minska kostnader för personal, drift och lokaler under verksamhetsåret. Samtidigt var avsikten att öka intäkterna, främst på laboratoriet. Organisatoriskt tillhörde Yrkes- och miljömedicinska kliniken och laboratoriet Folkhälsovetenskapligt Centrum under år Folkhälsovetenskapligt Centrum delades år Den Yrkes- och miljömedicinska kliniken och laboratoriet blev en egen produktionsenhet. År 2001 har inneburit stora krav i avseende att både få ekonomin i balans och samtidigt uppnå produktionsmålen. Personalbemanningen har i och med besparingarna varit låg under året. I klinikdelen har en ST-läkare varit långtidssjukskriven under hela verksamhetsåret. För yrkeshygienikerna har en tjänst dragits in samtidigt som en yrkeshygieniker varit ur tjänst större delen av året. Utredningskapaciteten har i och med detta varit mycket låg under större delen av året. Under augusti fanns ca en årsproduktion (180 st) oavslutade patienter ackumulerad. Situationen löstes till stor del under senare delen av året genom omfördelning av arbetsuppgifter och produktionsmålet kunde nås. Patientmottagningen På Yrkes- och miljömedicinska kliniken utreds sambandet mellan olika sjukdomsyttringar och arbets- eller omgivningsmiljö hos enskilda remitterade patienter. Alla patienterna utreds alltid av en läkare, och i tillämpliga fall av en yrkeshygieniker eller psykolog. Kurator stödjer patienten i kontakter med bl.a. försäkringskassan och arbetsgivare. Vid behov genomförs ytterligare medicinska utredningar som till exempel lungfunktionstester eller allergiutredning och i sådana fall remitteras patienten till annan specialistläkare på Universitetssjukhuset eller hemortslasarettet. Efter genomförd utredning informeras såväl patienten, som inremitterande person genom ett utförligt skriftligt svar om resultaten. Vi besöker också patientens arbetsplats om det behövs för att bedöma exponeringsförhållanden och för att ge råd om hur man kan förbättra arbetsmiljön. En uppföljning från år 2000 (sammanställd 2001) visade att vid ca 40 % av arbetsplatserna vidtog arbetsgivaren arbetsmiljöförbättrande åtgärder efter patientens besök hos Yrkes- och miljömedicinska kliniken. Yrkes- och miljömedicinska kliniken tar om hand, utreder och ger information till patienter med sjukdomar/besvär som misstänks bero på kemiska, fysikaliska eller psykosociala faktorer i arbetet eller omgivningsmiljön. Vi ger även information till arbetsgivare och företagshälsovården. Kliniken förebygger därigenom ytterligare fall av arbetsmiljörelaterad sjuklighet i arbetslivet. Vi betraktar patienterna som indikatorer på bristfälliga arbetsmiljöer. Det är ofta fler än själva patienten som mår dåligt p.g.a. bristfällig arbetsmiljö. Från att tidigare utreda enskilda patienter har vi under senare tid arbetat med att se hela arbetsplatsen eller företaget. Vi har under senare tid skickat åtgärdsförslag till de företag vi besökt i avsikt att ge råd om arbetsmiljöförbättringar. Avsikten är att bättre följa upp

5 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 5 arbetsplatsbesöken i framtiden för att ytterligare kvalitetssäkra våra patientutredningar. Vi kan genom detta arbetssätt även nå flera på arbetsplatsen i syfte att förebygga ohälsa. Vi ger råd om rehabilitering/omplacering. Våra utredningssvar ligger ofta som underlag för den vidare försäkringsmässiga bedömningen. Yrkes- och miljömedicinska kliniken skall ge patienter och allmänheten god möjlighet att nå vår personal. Alla läkare och försäkringskassan i regionen kan remittera patienter. Framtidsperspektiv Patienter exponerade för organiska lösningsmedel är fortfarande den största patientgruppen, men patienter med luftvägsbesvär har ökat stadigt under senare år. Trots att man ersatt organiska lösningsmedel i många kemiska produkter ex. målarfärger, skärvätskor kvarstår användningen av organiska lösningsmedel i arbetslivet. Övergången till vattenbaserade produkter kräver nya kemikalier för att ex. förhindra bakterietillväxt och korrosion på material. Ofta förekommer tillsatserna i små mängder, men kan vara hälsovådliga hos människor p.g.a. sina kemiska egenskaper. Ökad rörlighet inom EU har förenklat införsel av nya kemikalier till de svenska arbetsplatserna. Anslutningen till EU betyder troligen efterhand på ökade krav på arbetsmiljömätningar och analyser. Miljöbalken kräver inte bara miljökonsekvensbeskrivningar vid etablering av miljöstörande verksamhet. En hälsokonsekvensbeskrivning som ger information kring de hälsomässiga konsekvenser en miljöstörande verksamhet skall också genomföras. Det miljömedicinska intresset har ökat hos både länsstyrelser och kommuner. Yrkes- och miljömedicinskt Centrum kan samverka kring miljömedicinska frågor inom regionen för att både medverka vid utbildning eller yttra sig avseende hälsokonsekvensbeskrivningar vid etableringar av miljöoch hälsostörande verksamhet. Landstingen inom regionen har intresse av hälsoutvecklingen i länen och är således intresserade av att medverka vid miljömedicinska bedömningar av verksamhet som kan påverka miljö och hälsa. Yrkes- och miljömedicinskt Centrums engagemang i de miljömedicinska frågorna förväntas således öka. I budgetpropositionen för 2002 presenterade regeringen en strategi för ökad hälsa i arbetslivet i form av ett 11-punktsprogram (Jan Rydhs utredning). Målet är att fler människor ska ges förutsättningar att förbli eller återgå i arbete. De s.k. trepartssamtalen mellan regeringen och Arbetsmiljöverket har resulterat i en handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet som omfattar både förebyggande arbete och rehabilitering. Statskontoret har under slutet av år 2001 givit förslag om att företagshälsovården skall stärkas i syfte att stödja rehabilitering och minska arbetsrelaterad ohälsa. Förslaget innebär förstärkta resurser för företagshälsovården. På kort sikt finns ett starkt rekryteringsbehov av personal inom företagshälsovården. Det innebär ökad efterfrågan på utbildningsinsatser från de yrkes- och miljömedicinska enheterna i landet. Företagshälsovårdsutbildningarna kommer enligt förslag att flyttas över helt till universitet och högskolor. De yrkes- och miljömedicinska klinikerna kommer i framtiden indirekt att påverkas av satsningen genom att företagshälsovården utnyttjar Yrkes- och miljömedicin som specialistresurs i sina patientutredningar. Det förebyggande arbete som bedrivs vid de yrkesoch miljömedicinska klinikerna och som utnyttjas av företagshälsovården för att motverka ohälsan i arbetslivet kan komma att öka. Också en ny arbetsskadelag är under utarbetning vilket också kan komma att kräva ökade insatser från de yrkes- och miljömedicinska klinikerna i framtiden för att ge underlag till försäkringskassans arbetsskadeutredningar.

6 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 6 Laboratorieverksamheten I laboratoriet görs dels tekniskt-hygieniska mätningar, dels biologiska analyser (analyser av blod, serum och urin). Laboratoriets mätningar är viktiga t ex för att företagen skall kunna säkerställa att lagstadgade krav på kontroll av luftföroreningar i arbetsmiljön uppfylls och att ohälsosam exponering av de anställda inte sker. Likaså spelar laboratoriet en viktig roll för att utföra de analyser som föranleds av lagstadgade krav på medicinska kontroller vid arbete förenat med särskild fara, t ex arbete med bly eller kadmium. Laboratoriet mottar också urinprover för analys av krom och nickel från hela landet och kan nu sägas vara ett av de få laboratorier i Sverige som tillhandahåller dessa viktiga analyser. Företag och företagshälsovård som skickar prover till laboratoriet får vid behov understöd av både yrkesmedicinsk och yrkeshygienisk kompetens för att diskutera tolkningen av analysresultatet, och kan därvid få förslag till omedelbara åtgärder eller uppläggning av nya mätningar. För företagen är detta i linje med föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, som trädde i kraft den 1 juli 2001 och ålägger företagen att systematiskt planera arbetet för arbetsmiljön med handlingsplaner, målbeskrivningar och tidsscheman för genomförda åtgärder. Förutom laboratorieanalyser i preventivt syfte kan med hjälp av laboratoriet också göras specifika yrkeshygieniska utredningar och bedömningar av exponeringsförhållandena i olika branscher och på enskilda arbetsställen. Här kan gälla att undersöka vilka exponeringsnivåer som kan ha medfört en hälsorisk respektive vilka förhållanden som kan anses vara acceptabla eller säkra i olika sammanhang. Yrkes- och miljömedicinska laboratoriet strävar efter att på ett kostnadseffektivt sätt tillhandahålla den särskilda kompetens för provtagning, analys och riskvärdering som krävs för dessa utredningar. En viktig uppgift för laboratoriet är således att tillhandahålla metoder med vars hjälp exponeringen för kända, potentiellt farliga ämnen kan övervakas och kontrolleras. Dessutom introduceras årligen ett stort antal nya kemikalier i miljön, för vilka det är angeläget att utveckla nya mätmetoder och biologisk övervakning, dvs. kontroll av ämnenas koncentration i biologiska vätskor t. ex. blod och urin. Härigenom kan man förenkla provtagningen och minimera analyskostnaderna samtidigt som man ofta får en bättre uppskattning av den individuella exponeringen och sjukdomsrisken. Biologisk övervakning gör det också enklare att kontrollera om arbetstagarnas skyddsutrustning fungerar tillfredsställande, vilket måste göras i större utsträckning än vad som tidigare förmodats vara nödvändigt. Ekonomi Stora ekonomiska underskott för Yrkes- och miljömedicinska kliniken under åren till följd av implementeringen av ALF-avtalet har resulterat i stora omställningar i produktionsenhetens verksamhet under år Fem tjänster har förhandlats bort under våren 2001, vilket motsvarat ca 25 % av produktionsenhetens personalresurser. Samtidigt som personalminskningen skett har vi även minskat lokalytorna på det Yrkes- och miljömedicinska laboratoriet med ca 50 % på sjukvårdssidan. Parallellt med detta har intäkterna ökat under verksamhetsåret. Laboratorieintäkterna blev enligt resultatutfallet över 60 % högre än de budgeterade 750 tkr. Ökningen berodde både på fler laboratorieanalyser och ökat inflöde av arbetsmiljöutredningar

7 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 7 under perioden. Under våren 2001 bidrog utredningar kring miljön i ishallar till ökade intäkter liksom ett större projekt på Svenska Gjuteriföreningen. Även under hösten 2001 fortsatte både gjuteriprojektet och fler utredningar kring miljön i ishallar, främst i Östergötlands län. Överskjutande ALF-medel från år 2000 (970 tkr) och vakanta tjänster har även bidragit till det positiva resultatet. Inom YMC har stora ansträngningar gjorts för att separera ekonomi för sjukvård och forskning (ALF) och att de olika delarna är i ekonomisk balans. Arbete med införande av KPP (kostnad per patient) har genomförts under verksamhetsåret och syftar till att ytterligare tydliggöra verksamheten gentemot beställare. Det nya avtalet för 2002 baseras på KPP. Yrkes- och miljömedicinskt Centrum den Bengt Ståhlbom Produktionsenhetschef

8 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 8 Verksamhetsgenomgång Kund/medborgarperspektiv Att upptäcka och förebygga ohälsa orsakad av kemiska, fysikaliska eller andra risker eller belastningar i miljön inklusive arbetslivet är målet. Målet uppnås genom utredning, framförallt medicinskt, yrkeshygieniskt och neuropsykologisk, av arbetsmiljöbetingad ohälsa i enskilda fall. Detta kan också uppnås genom projekt som studerar arbetsmiljöns effekter på hälsan för större grupper och att ge metodstöd och kunskapsspridning till bl.a. arbetsmarknadens parter, företagshälsovården och primärvården. Yrkes- och miljömedicinskt Centrum utför även arbetsmiljöövervakning med hjälp av Yrkes- och miljömedicinska laboratoriets arbetsmiljöanalyser och arbetsmiljöutredningar. Antalet patientutredningar som avslutas under ett verksamhetsår avspeglar aktiviteter gentemot enskilda patienter liksom antalet patientbesök på mottagningar inkl. filialmottagningar i sjukvårdsområdet. Uppföljning av ohälsosamma arbetsplatser för att utvärdera hur många som har vidtagit arbetsmiljöförbättrande åtgärder efter våra rekommendationer har ingått i kvalitetssäkringsarbetet. Yrkes- och miljömedicinskt Centrum har haft regionalt avtal under 2001 med Östergötland, Kalmar och Jönköpings län. Avtalet har inneburit en abonnemangsersättning till Yrkes- och miljömedicinskt Centrum. Inom avtalet har funnits en överenskommelse kring antalet patientutredningar. Dessa har under år 2001 uppgått till 180 st. Avtalet har uppfyllts till mer än 100 % under verksamhetsåret (bilaga I, II). Övriga delar inom abonnemanget har varit kunskapsspridning, metodutveckling, yrkeshygieniska utredningar, arbetsmiljöundersökningar och arbetsmiljöanalyser. Ett 40-tal arbetsplatser har besökts under verksamhetsåret (bilaga III). Yrkes- och miljömedicinska laboratoriet strävar efter att på ett kundorienterat sätt tillhandahålla den särskilda kompetens för provtagning, analys och riskvärdering som krävs för miljöövervakning och miljöutredningar av god kvalité.. Laboratoriets intäkter under 2001 var 1250 tkr, vilket är 60 % över budget och samtidigt den största intäkten som laboratoriet haft under något år sedan starten. Intäkterna är externa intäkter, till största delen från uppdragsanalyser men även till en betydande del från mätuppdrag hos externa kunder. Analysverksamheten innebär kontakter med ett stort antal företag och företagshälsovårdscentraler såväl inom som utanför regionen. Mätuppdrag och andra utredningar under året har således resulterat i värdefulla kontakter och dialog med ett stort antal arbetsgivare, anställda, företagshälsovårdspersonal och fackliga organisationer. Processperspektiv Att erbjuda patientutredningar, arbetsmiljöutredningar och arbetsmiljöanalyser med hög kvalité är målet för processperspektivet. Välförankrade vårdprogram bör finnas som innefattar både yrkesmedicin och yrkeshygien. Genom uppdaterad processkartläggning kan man överblicka processflöden och effektivisera verksamheten. Förbättring av system för diagnosregistrering, exponering och sambandsbedömning mellan exponering och sjukdom höjer kvalitén på verksamheten. Mätetal för processperspektivet är statistik över väntetider och produktivitet avseende arbetsplatsbesök, läkarbesök, yrkeshygienikerutredningar, psykologbedömningar samt avslutade patientutredningar, arbetsmiljöutredningar och arbetsmiljöanalyser (bilaga I, II).

9 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 9 Väntetiderna har varit sju månader i Östergötland, fem månader i Kalmar län och mindre än en månad i Jönköpings län. De långa väntetiderna har berott på den knappa bemanning vi har haft under året. Genom förändring av arbetsuppgifter och en punktinsats avseende patientutredningarna under början av 2002 kommer väntetiderna att minska betydligt under år Väntetiderna redovisas och följs upp var tredje månad vid Yrkes- och miljömedicinskt Centrums informationsmöten. Under 2001 har genomförts en processkartläggning på Yrkes- och miljömedicinskt Centrum. Produktionsenhetschefen har genomgått utbildning i ProcessGuide och har därigenom möjlighet att uppdatera processkartläggningen allteftersom verksamheten förändras. Processkartläggningen är väl förankrad i verksamheten och har också varit utgångspunkt för KPP (kostnad per produkt) som genomförts under Vårdprogram för lösningsmedelsskadade patienter finns på kliniken sedan två år tillbaka. Patienter med s.k. sjuka-hussymtom är en annan patientgrupp där vårdprogram diskuteras för att optimera patientutredningarna under verksamhetsperioden. Medarbetarperspektiv I personalenkäten under år 2000 integrerades Yrkes- och miljömedicinska kliniken och Yrkes- och miljömedicinska laboratoriet helt i Folkhälsovetenskapligt centrums redovisning. Alltför låg svarsfrekvens från personalen vid Yrkes- och miljömedicin omöjliggjorde en redovisning enbart från den egna enheten. Personalenkäten därför upp av en psykosocial skyddsrond, som genomfördes i samarbete med Östgötahälsan verksamhetsåret. Intervjuer genomfördes med all personal vid Yrkes- och miljömedicinskt centrum (YMC) angående den psykosociala arbetsmiljön. Intervjuerna genomfördes i juni 01 och redovisades för personalen i aug-01. Uppföljning har därefter skett i MB-gruppen och arbetsmiljögruppen (skyddskommittén). Som en del i uppföljningen genomfördes den september ett tvådagars internat på Brevik tillsammans med Avdelningen för Yrkes- och miljömedicin i syfte att dels stärka sammanhållning och samarbete mellan personal och enheter samt att fokusera på framtida innehåll i verksamheten. Planeringen har genomförts av personal vid enheterna (Breviksgruppen) i samarbete med Breviksstiftelsen samt Linköpings Universitet. Uppföljning av Breviksmötet har därefter skett kontinuerligt under hösten. Under verksamhetsåret har elva MB-möten och tio informationsmöten genomförts. Arbetsmiljögruppen har därutöver haft möten kring planering av åtgärder för både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Arbetsmiljögruppens planering har redovisats och beslutats i MBG och redovisats därefter för all personal vid informationsmöten. Arbetsgruppen har arbetat utifrån arbetarskyddsstyrelsens föreskrift AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete där riskinventering, riskbedömning, åtgärdsförslag, uppgiftsfördelning, kompetensutveckling, arbetsmiljöpolicy och uppföljning är viktiga delar. PoU-samtal har genomförts med samtliga medarbetare under år I samband med PoUsamtalen har individuella planer för kompetensutveckling diskuterats. Utvecklingsperspektiv Verksamheten skall följa utvecklingen i arbetslivet. Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder understöds av kvalificerad forskning yrkesmedicin, yrkeshygien, epidemiologi och toxikologi. Yrkes- och miljömedicin är regionens kunskapscentrum inom dessa ämnesområden. Målsättningen är att kvalitén på forskning och utveckling skall ligga i främsta ledet.

10 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 10 Kvalitetssäkringsarbetet på Yrkes- och miljömedicinska kliniken visar att 40 % av arbetsplatserna där våra patienter arbetar har genomfört arbetsmiljöförbättringar efter utredning hos Yrkes- och miljömedicinskt Centrum (YMC). Uppskattningsvis har miljöförbättrande åtgärder indirekt påverkat minst 500 personer på arbetsplatserna. Över 90 % av våra patienter är positiva till kontakterna med YMC enligt kvalitetsuppföljningen. Vid kvalitetsuppföljning av remittenterna ansåg nära 90 % av läkarna att remissvaren från YMC var till hjälp vid handläggning. Handläggare på försäkringskassan ansåg i 96 % av fallen att remissvaren varit till god hjälp vid handläggningen. Remissvaren från YMC anses vara väl genomarbetade. Arbetslivet i Sverige är under snabb omvandling. I takt med att arbetslivet förändras med nya arbetsmetoder och nya yrken förändras också exponeringspanoramat och nya exponeringssituationer uppkommer med risk för ohälsa. Det är därför angeläget att utveckla nya provtagnings- och analysmetoder för att på så sätt kunna bedöma exponeringen och den risk för ohälsa som exponeringen för nytillkomna ämnen medför. I det framtida Yrkes- och miljömedicinska laboratoriet kommer det att vara särskilt viktigt att kunna analysera mycket låga koncentrationer av luftföroreningar i såväl arbetsmiljön som den yttre miljön och bostadsmiljön. Detta hänger samman med att allergi och annan överkänslighet mot miljöfaktorer blivit ett av våra största folkhälsoproblem. Vi har utvecklat en ny analysteknik som kan användas för bestämning av kemiska luftföroreningar i inomhusmiljön. Tekniken gaskromatografi/uv-spektroskopi (GC/UV) kan användas både för mätning av flyktiga organiska luftföroreningar (VOC) i ångfas och för analys av kemikalieinnehållet i partiklar, t ex bostadsdamm. Vi har vidare visat att GC/UV kan ha fördelar framför GC/MS (gaskromatografi/masspektrometri) vid bestämning av t ex 2-alkenaler, furfuraler, vissa alifatiska aldehyder och aromater i inomhusdamm, och att GC/MS tillsammans med GC/UV därmed blir en mer kraftfull metodik för analys av potentiellt irriterande kemiska substanser i damm än tidigare använda metoder. Avsikten är därför att framgent använda kombinationen GC/MS - GC/UV för analys av dammpartiklar i inomhusmiljön, och att i förlängningen kunna erbjuda ett nytt kostnadseffektivt alternativ till de metoder som idag används för kontroll av bostäder med fuktassocierade hälsoproblem. Genom att kombinera dessa analytiskt-kemiska metoder skapas nya och bättre förutsättningar att identifiera de kemiska luftföroreningar som är hälsomässigt relevanta och därmed av medicinsk betydelse. Detta kan få stora konsekvenser och bli till betydande nytta, inte bara för de många människor som idag upplever inomhusmiljörelaterade ohälsosymtom, utan också för konstruktörer och byggare av en bättre inomhusmiljö i framtiden. Den lavinartade ökningen i stressrelaterade utmattningsreaktioner är i väsentlig utsträckning orsakad av ökade krav, ständiga omorganisationer och en växande projektkultur på arbetsmarknaden. Metoder att arbeta förebyggande mot stress och s k utbrändhet i arbetslivet måste därför utvecklas och kunskapen om biologiska mekanismer bakom stressbetingad ohälsa fördjupas. Vi har utvecklat metoder för mätning av ett brett spektrum av biologiska stressindikatorer, innefattande också markörer för oxidativ stress, dvs olika biologiska mått på skadeverkningar av reaktiva syre- och kväveföreningar, samt naturligt förekommande skyddsfaktorer mot oxidativ stress, bl a antioxidativa vitaminer. Med de utvecklade metoderna kan dessa indikatorer mätas i så stor skala att större populationsundersökningar blir möjliga och biologiska mekanismer bakom stressbetingad ohälsa studeras på ett nytt sätt. Utvecklingsarbetet har också skapat goda förutsättningar för framtida samarbete med andra forskare och intressenter i fältet, såväl regionalt som nationellt.

11 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 11 Ekonomiperspektiv Årets resultat är tkr. Eget kapital vid årskiftet är +594 tkr (bilaga IV) Resultatet ligger över förväntad budget. Detta beror dels på lägre personalkostnader p.g.a. vakanta tjänster och långtidssjukskrivningar under året. Det beror även på överskjutande ALF-medel från år 2000 (970 tkr). Samtidigt har Yrkes- och miljömedicinska laboratoriet 60 % mer (1250 tkr) än de budgeterade 750 tkr i externa intäkter. Yrkes- och miljömedicinska kliniken och laboratoriet har genom nya beräkningsgrunder orsakat ett stort ekonomiskt underskott under år genom den s.k. implementeringen av ALF-avtalet under hösten I det nybildade Yrkes- och miljömedicinskt Centrum har utrymme motsvarande fem tjänster förhandlats bort under år Lokalytor i det Yrkes- och miljömedicinska laboratoriet har reducerats kraftigt, samtidigt som Yrkes- och miljömedicinskt Centrum har ökat sina externa intäkter. Under 2001 har en processkartläggning samt KPP genomförts. Denna ligger till grund för nya avtalet Det nya avtalet medför ökad tydlighet, prissatta insatser, ökade valmöjligheter för beställarna samt en robust ekonomisk plattform för verksamheten. Avtalet är utformat med en fast del (kompetensdel) och en rörlig del (patientutredningar).

12 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 12 Bilaga I Tillgängligheten under år 2001 vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Linköping Period okt-dec Antal registrerade fall Antal besök läkare psykolog Antal avslutade fall Varav fjärrkonsulter 78 Avslutade fall per län E-län F-län 56 9 H-län Övr 10 3 Medianhandläggningstid 9 månader 9 månader 10 månader Medianväntetiden Linköping månader Filialmott F-län Filialmott H-län månader Antal tillbakasända/vidarebefordrade och strukna ärenden E-län F-län H-län Övr län 1 0 0

13 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 13 Bilaga II ÖVERSIKT AV VERKSAMHETEN VID YRKES- OCH MILJÖMEDICINSKA KLINIKEN, LINKÖPING, 2001 (INKL FILIALMOTT I JÖNKÖPINGS OCH KALMAR LÄN) Besöksredovisning PERIOD: OKTOBER-DECEMBER Östergötl Jönköping Kalmar Övriga län län län län Period Period Period Period Läkarbesök därav filialmott i F-län "- H-län Psykologbedömningar Redovisning av övrig verksamhet Arbetsplatsbesök, antal/tim 27/98,5 49/212 10/78 19/105 11/130 3/42 23/139 23/166,5 9/37 0 4/58 2/30 Föreläsningstimmar, 60, , läkarutbildn Basgruppshandledning, läkarutbildn Föreläsningstimmar, annan vårdutbildn Föreläsningstimmar, övriga 68,5 27,5 7, Övrig information, tim 70 41, , Fjärrkonsultationer Yrkeshygieniska ärenden Jan-Dec 2001 Period Antal registrerade fall Antal avslutade fall

14 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 14 Bilaga III Besökta arbetsplatser under år 2001 Albani AB, Motala Amerplast, Norrköping Applied Composites, Linköping BG Lack, Västervik Boda glasbruk, Boda Braviken, Norrköping Eskilstuna ishall, Eskilstuna Fyrudden Geijer & Söner AB, Långasjö Gjutal AB, Hultsfred Gjuteribolaget, Bredaryd Hydromacken, Motala Händelö, Norrköping Joh Sjö Industri, Norrköping Lenhovda ishall Miljöstationen, Kisa Mjölby ishall Målerås glasbruk Mönsterås bruk Mörrum ishall Naxoflex, Västervik OKG, Oskarshamn Olofström ishall Orkla Exolon, Trondheim Oskarshamns grovplåt, Oskarshamn Partnertech, Åtvidaberg Plast Center AB, Motala Polisen, Västervik Rydaholm ishall SAAB AB, Linköping Simhallen, Linköping Skanska, Norrköping Skänninge församlingshem, Skänninge Skärblacka ishall Statens kriminaltekniska laboratorium, Linköping Stilexo, Skillingaryd Strängnäs ishall, Strängnäs Svenska gjuteriföreningen AB, Jönköping Wester Kylteknik, Norrköping Värnamo ishall, Värnamo Åfors glasbruk, Åfors Ölandskroppkakan, Borgholm Östgöta Correspondentens tryckeri, Linköping Listan är ej fullständig. Några av företagen har besökts flera gånger

15 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 15 Bilaga IV PE 038 Yrkes-och miljömedicinskt centrum Resultaträkning (tkr) Bokslut 2001 Budget 2001 Intäkter Koncernbidrag - - Patientavgift 93 - Försåld högspec vård ) Ersättning från nämnden ) Försäljning övriga tjänster - - Projektmedel 112 3) - Bidrag FOUU-medel ) Sålt material, varor, övriga intäkter ) 850 Verksamhetens intäkter Kostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa personalkostnader ) Kostnader för köpt verksamhet Verksamhetsnära material och varor ) -175 Lämnade bidrag ) - Övriga verksamhetskostnader Summa övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar ) -380 Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter 22 0 Finansiella kostnader Årets resultat Produktionsenheten 037 delades 1/ och Yrkes-och miljömedicin som varit en del av Folkhälsovetenskapligt centrum bildade en egen produktionsenhet 038. Bokslutsiffror för 2001 är av denna anledning inte med ovan. Not till resultaträkning 1) Regionavtal Jönköpings och Kalmar läns landsting. 2) Ersättning från nämnden lägre än budget pga av att förväntad korrigering för ändrad ALF-schablon blev 180 tkr och beräknad var 327 tkr. 3) 98 tkr Forss-medel, projekt Cancer och bakgrundsstrålning. 4) 970 tkr överskjutande ALF-medel från år 2000

16 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 16 5) Högre debiteringar till kund jämfört med budget och debiteringar 2000, 830 tkr. 6) Vakant tjänst på läkarsidan. Reglering 195 tkr för semesterlönekostnader för professorer/lektorer. Dessa flyttas till Universitetet och kostnad för landstinget är semesterdagstillägget för 38 dagar. 7) Materialkostnader för lågt budgeterat. 8) Kostnad för exportveckor som finansieras med ALF-medel. 9) Beräknad investering i lab-utrustning sker Finansieringsanalys Produktionsenheten 037 delades 1/ och Yrkes-och Miljömedicin som varit en del av Folkhälsovetenskapligt centrum bildade en egen produktionsenhet 038. Finansieringsanalys för 2001 är av denna anledning inte med. Investeringsredovisning Bokslut 2001 Bokslut 2000 Inventarier - - Datautrustning - - Medicinsk utrustning 68 1) - Fordon - - Summa investeringar ) Investering i pumpar betalades av FHVC 2001.

17 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 17 PE 038 Yrkes-och miljömedicinskt centrum Balansräkning (tkr) Bokslut 2001 IB 2001 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier - - Datorutrustning - - Medicinsk apparatur Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och lager - - Kundfordringar 408 1) - Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital - - Årets resultat Summa eget kapital, se not Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 453 2) 428 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 945 3) Övriga kortfristiga skulder 65 4) - Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Not till eget kapital varav rörelsekapital varav anläggningskapital Not till balansräkning Produktionsenheten 037 delades 1/ och Yrkes- och miljömedicin som varit en del av Folkhälsovetenskapligt centrum bildade en egen produktionsenhet 038. I samband med detta delades balansräkningen. I stället för UB 2000 har jämförelsetal på IB 2001 lagts upp. 1) Hög debiteringsgrad i december. 2) Lönerevisionen för läkare år 2001 är inte avslutad och den beräknade lönen from 1 april har reserverats,

18 Yrkes- och miljömedicinskt Centrum 18 reserverats, inkl arbetsgivaravgift, kostnad landstingsgemensamt och IT-infrastruktur. 3) Resterande projektmedel Platelat Activating factor 387 tkr, Lymfom 169 tkr, Cancer och bakgrundsstrålning 150 tkr och Genetiska riskfaktorer 194 tkr. 4) Debiterade ALF-medel skall täcka lönekostnader för exportveckor.