2 TEMA MITT I EPICENTRUM FÖR CIVILISATIONENS ÖDESFRÅGOR HITTAR VI PROTEINET. HENRIK ENNART, HÄLSOREPORTER

Transkript

1 MÅNDAG 26 DECEMBER 2016 NYA VANOR sid 2 Historisk omställning av våra matvanor när köttet ersätts av nya alternativ. ENKÄT sid 6 Grönsaker tar allt större plats på tallriken. Var tredje tänker äta mindre kött. ALTERNATIV sid 8 Åtta vegetariska alternativ som erbjuder goda proteinhalter. TILLSKOTT sid 10 Proteinpulver tillför sällan någon effekt ens för de på yttersta elitnivå. 2 TEMA FOTO: STAFFAN LÖWSTEDT MITT I EPICENTRUM FÖR CIVILISATIONENS ÖDESFRÅGOR HITTAR VI PROTEINET., HÄLSOREPORTER En bilaga med tidigare publicerade artiklar i serien proteinskiftet.

2 2 T Nyhetsredaktionen nyheter@svd.se TEMA Plötsligt är proteinet på allas läppar Efter åratal av diskussioner kring fett och kolhydrater har turen kommit till den tredje och sista ur den trio som brukar kallas våra makronutrienter. I dag är det med proteinets hjälp som vi hoppas kunna bygga muskler, gå ned i vikt och mota kroniska sjukdomar i grind. Och samtidigt är det proteinet, särskilt det animaliska, som utmålas som ett av de största hoten mot oss själva genom att orsaka utsläpp av klimatgaser, vattenbrist och skogsskövling. Hur ska vi få ihop den till synes olösliga ekvationen med en växande världsbefolkning, kroniska välfärdssjukdomar och ett allestädes närvarande klimathot? Mitt i epicentrum för dessa civilisationens ödesfrågor hittar vi proteinet. Kroppens byggstenar. Utan protein inget liv. Med fel protein problem att hålla oss vid liv. På 1800-talet ansågs protein vara det viktigaste näringsämnet och den allmänna uppfattningen var att kött skapar kött. I dag vet vi att det finns många andra källor och jakten på nya är i full gång. Men kanske kan också de gamla gör en comeback. Här berättar vi i en serie artiklar om en av de största omställningarna av våra matvanor i modern tid: Proteinskiftet. HENRIK ENNART hälsoreporter Chef Nyheter Maria Sundén Jelmini Bitr chef Gunvor Frykholm Nyhetschefer Tobias Brandel, Petter Forslund, Mikael Larsson Utrikesredaktör Jesper Sundén Printredaktör Malin S Ånell Historiskt skifte av våra matvanor OMSTÄLLNING När vår vilja att leva hälsosamt möter klimathotet blir följden en historisk omställning av matvanorna. Hela 85 procent av tillfrågade aktörer inom livsmedelsbranschen upplever ett proteinskifte som kommer att leda till att vi äter allt mindre kött och söker oss till nya proteinkällor. Det började bland kroppsbyggare på gymet och tog sats i GI- och LCHF-trenderna som satte fokus på vådan med snabba kolhydrater. I dag har proteintrenden normaliserats och blivit en sorts folklig LCHP-diet, low carb high protein. Genombrottet skedde i mejerihyllorna där ensamma burkar med kesella plötsligt fick nya utmanare. Från 2012 och tre år framåt femdubblades försäljningen av kvarg. Framtidens proteinkällor Konsultföretaget Macklean beskriver proteinskiftet i en rapport som presenterades på Livsmedelsdagarna. Rapporten, som bland annat bygger på egna intervjuundersökningar och fokusgrupper, tar upp hur vi är mitt i en större förändring av vår syn på protein: Drivkrafterna bakom våra nya matvanor Inspirerade av kvargens framfart har vi sett nya produkter som proteinboostade dessertpuddingar och uppstickaren isländsk skyr. Andra varor har sökt sig ut till butikshyllorna i form av proteinberikade versioner av klassiska kolhydratprodukter, så kalllade proteinhydrater. Det kan handla om proteinhavregryn, proteinmüsli, proteinberikat bröd eller exempelvis bönpasta. Allt är sådant där det redan finns protein, men nu ännu mer. Det är dock inte bara vår önskan att äta hälsosamt, i förhoppningen att det ska hejda välfärdssjukdomar som fetma och diabetes, som lett till det starka fokuset på protein. Ytterligare en avgörande Med protein menar vi I går: Kött (eller fisk). I dag: Även baljväxter, frön, mejeri, kyckling, fisk, ägg, proteinhydrater. I morgon: Även alger och insekter. orsak handlar om hållbarhet, visar en färsk rapport från den LRF närstående strategikonsulten Macklean. Produktionen av animaliskt protein, och särskilt från nötkött, har på senare år hamnat i rampljuset som en av de viktigaste källorna till växthusgaser och på allvar börjat ifrågasättas ur klimatsynpunkt. Vi ser ett tydligt skifte i synen på protein. Först över en längre period en utplaning av nöt- och griskött och en ökning av det vita köttet i fisk, fågel och protein från ägg. Men nu ser vi också en snabb övergång till vegetariskt protein, säger Lennart Bjurström som är seniorkonsult på Macklean. Sedan 1960-talet har konsum- Vi oroar oss över... I går: Hur vegetarianer ska få i sig tillräckligt med protein. I dag: Att vi får i oss för mycket rött kött ochför lite grönsaker. I morgon: Hur vi optimerar näringsintaget med minimalt kaloriintag.

3 3 2015: Varje person äter 87 kilo kött per år kg kött per person och år ,7 kg fårkött 1,7 kg viltkött 0,1 kg hästkött 0,1 kg renkött % +240% 94% 50% ,4 kg 0,5 kg 1,8 kg 0,2 kg * 2014 ÄR SENASTE UPPGIFTERNA. KÄLLA: JORDBRUKSVERKET. FOTO: STAFFAN LÖWSTEDT. GRAFIK: THOMAS MOLÉN tionen av kött ökat med 60 procent, men de senaste tio åren har det skett omkastningar i ledet då kyckling gått fram på framför allt fläskets bekostnad. Än så länge har detta dock bara lett till att den långa ökningen av vår totala konsumtion planat ut år 2014 konsumerade vi 87,4 kilo per capita mot 87,3 kilo året därefter. Men utvecklingen står darrande och väger och många väntar sig att dagen för peak-meat är nådd och att konsumtionen kommer att gå ned. En undersökning som redovisas i Mackleans rapport visar att hela 85 procent av 100 tillfrågade aktörer inom livsmedelsbranschen upplever ett proteinskifte som kommer att leda till minskad köttkonsumtion. För drygt hälften av företagen rankas proteinskiftet som en av de viktigaste strategiska frågorna. Proteinskiftet sker på flera fronter: Kött går från huvudsaken på tallriken till att vara bisak. Högre andel kvalitetskött och mindre andel billigt importkött. Allt fler blir flexitarianer, det vill säga vegetarianer på deltid. En större andel av målen under veckan är vegetariska. Från industrin kommer en strid ström av nya halvfabrikat där allt eller delar av det animaliska proteinet byts ut. En bred jakt har inletts på alternativa och hållbara proteinkällor som baljväxter, frön och spannmål men också exempelvis alger, svamp, odlat kött och insekter. Runt om i livsmedelsindustrin puttrar det och pyser av nya projekt och storsatsningar som nått Vi behöver gå över till mer vegetariska protein som bönor utan att helt tappa köttet. Christina Karlsson, chefsdietist på ICA. så långt att trenden redan är självuppfyllande när lanseringarna följer på varandra. Nya riktmärken i butikshyllorna just nu är till exempel Scans nya fifty/fifty-produkt Korvish hälften kött och hälften grönsaker som bygger på tänket att vi kan äta sådant som ser ut och smakar i stort sett som förr men ändå minskar belastningen på klimatet. Samma sak gäller Ugglarps produkt Färsking. Eller den sojabaserade köttersättningen Oumph! som nyligen utsågs till årets dagligvara. Den påstås till och med vara så resurseffektiv att jorden skulle kunna föda även flera andra planeters befolkningar. Inom livsmedelsbranschen och jordbruket är det förstås kontroversiellt att tala om ett proteinskifte. ICA:s chefsdietist Christina Karlsson föredrar diplomatiskt att kalla det för en proteinresa. Vi behöver gå över till mer vegetariska protein som bönor utan att helt tappa köttet som vi också behöver, säger hon. Även hon pekar på att de främsta drivkrafterna är hållbarhet och hälsa. För detaljhandeln är Kvargsuccén Från 2012 och tre år framåt femdubblades försäljningen av kvarg. År 2015 steg kategorin med 107 procent i volym. Hittills i år har ökningen dämpats till 17,5 procent, men då har den vanliga kvargen fått konkurrens av nya kvargprodukter. FOTO: LENNART WALLANDER/TT det en utmaning att bredda utbudet av varor. Vi tittar på det här hela tiden. Vi måste göra det lätt att välja mer vegetariskt. Lennart Bjurström ser den stora tillväxten bland flexitarianer. Förr fanns det mycket tillsatser i vegoprodukter, men det fungerar inte när gemene man vill äta vegetariskt. Då måste produkterna vara helgjutna, kännas fräscha och smaka gott. Över huvud taget verkar synen på kött bli mindre ideologiskt svart eller vit. En trend är att minimera köttet till smaksättare, till exempel genom att strö knaperstekt bacon över den vegetariska rätten eller koka rödbetor i köttfond. Vi tror inte att det här proteinskiftet utgör ett hot mot svensk köttproduktion i sig som präglas av hög djuromsorg. Men det blir ett ökat fokus på kvaliteten när konsumenterna vill äta kött bland andra proteiner, säger Lennart Bjurström. Han menar att det är flera motiv som driver oss konsumenter, ofta samtidigt. Många ser protein som det nya hälsosamma, även om det är på lite oklara vetenskapliga grunder. De flesta av oss får ju redan i oss tillräckligt med protein. Vi försöker handla rätt så att det är bra för oss själva och för alla andra, men också för plånboken. I kött- och charkdisken I går: Falukorv, flintastek och fläskfilé. I dag: Fler styckdetaljer, olika typer av korvar, ökat inslag av mixprodukter. I morgon: Större diversifiering och fokus på olika produktkvaliteter. I vegodisken... I går: Smalt utbud av till exempel sojakorv. I dag: Bredare utbud av köttliknande, färska vegoprodukter. I morgon: Många former av produkter, även färska, som utgår från råvaran. Konsumenter är... I går: Köttälskare eller veganpredikanter. I dag: Flexitarianer som äter vegetariskt emellanåt. I morgon: Allätare som äter en blandning av proteiner, med grönt som bas. FOTON: COLOURBOX

4 4 Dietisten Sara Ask tipsar om bra vegetariska proteinkällor Yoghurt, fil, mjölk Cirka 3,5 gram protein/100 gram. Bra i till exempel smoothie, pannkakor, tillsammans med müsli eller att dricka som den är. Pumpa- och solrosfrön Cirka 24 gram protein/100 gram. Goda att torrosta och strö över maten, mixa till bollar eller hacka och blanda i müsli. Gula ärtor Cirka 8 gram protein/100 gram kokta ärtor. Bra i till exempel falafel, ärtsoppa och ärtbiffar. Nötter Cirka 14 gram protein /100 gram. Till exempel valnötter är goda att hacka och strö över mat, yoghurt eller gröt. Ägg Cirka 12 gram protein/100 gram Koka, pochera eller stek till enkel omelett eller frittata. Tofu Cirka 8 gram protein/100 gram. Bra att panera och steka, fritera eller marinera. Kidneybönor Cirka 9 gram protein/100 gram kokta bönor. Goda i exempelvis tacos, marinerade i sallad eller mosade i bönbiffar. Bygger upp aminosyror Protein behövs för att bygga upp celler samt bilda enzymer och hormoner. Protein byggs upp av cirka 20 aminosyror. Nio av dem är essentiella, det vill säga att vi regelbundet måste få i oss dem via maten eftersom kroppen inte själv kan producera dem. Livsmedel från djurriket innehåller alla essentiella aminosyror i en bra blandning. Viktiga proteinkällor i växtriket är spannmål och baljväxter. Genom att blanda olika proteiner från växtriket kan man lätt få i sig tillräckligt med essentiella aminosyror. Hur mycket protein är lagom? Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör procent av kalorierna vi äter komma från protein. Det motsvarar cirka gram protein per dag. Det är lätt att få i sig det med en blandad kost.

5 5 Puylinser/smålinser Cirka 10 gram protein/100 gram kokta linser. Fast i konsistensen och bra i till exempel pastasås, paj, burgare eller tacos. Ingen risk att barn får för lite Röda linser Cirka 10 gram protein/ 100 gram kokta linser. Nyttiga i till exempel soppa, linsbiffar eller linscurry. Det är lätt att få i sig protein utan att äta kött. Det menar dietisten och vegokokboksförfattaren Sara Ask. Redan en tallrik havregrynsgröt och tunna pannkakor täcker en hel del av dagsbehovet. Både i sitt arbete som dietist och som författare till kokböckerna Mera vego och Ännu mera vego och förstås som förälder har Sara Ask funderat en hel del på vilka vegetariska proteinkällor som är bäst. Många tror att det är svårt att få i sig tillräckligt med protein, men så länge man får i sig tillräckligt med energi är det sällan något problem. Nästan allt innehåller protein, säger hon. Livsmedel från djurriket som kött, fisk, kyckling, ägg och mjölkprodukter innehåller alla essentiella eller livsnödvändiga aminosyror i en bra blandning. Det gör oftast inte proteinkällor från växtriket, med undantag för exempelvis soja, men genom att äta varierat går det att få i sig tillräckligt även med helt vegetarisk mat. Bra källor är baljväxter som ärtor, bönor och linser, men också andra fröer, nötter i kombination med spannmål, tipsar Sara Ask. Kombinationer som ger en komplett uppsättning aminosyror är vanliga i många delar av världen. I till exempel Latinamerika utgör ris och bönor en bas i många människors kosthållning. Sara Ask vill slå hål på en myt, nämligen att det skulle vara nödvändigt att få i sig alla essentiella aminosyror i varje enskild måltid. Det räcker att få en balans över lite längre tid. Kroppen har ett eget förråd, där proteiner återanvänds. Sådan återvinning svarar för ungefär två tredjedel av de aminosyror vi tar upp varje dag. Bland de vegetariska alternativen är solrosfrön en av hennes favoriter. Solrosfrön innehåller nästan lika mycket protein som kött och är goda att torrostade använda i alla möjliga maträtter. Inte många tänker på att gröt innehåller protein. Sara Ask, dietist Som dietist på Astrid Lindgens barnsjukhus planerade Sara Ask dieter för barn med den ovanliga sjukdomen PKU. Alla föräldrar känner till testet där blodprov tas på nyfödda barn, förr i hälen och nu i handen. Betydligt färre vet att PKU innebär att man inte kan bryta ner aminosyran fenylalanin. Upptäcks sjukdomen inte får barnet svår hjärnskada, men med rätt kost utvecklas de som vilket barn som helst. Förutsättningen är att maten bara innehåller lite protein. I praktiken handlar det ofta om en vegankost utan baljväxter och med en särskild lågproteinpasta och lågproteinris. Det var när jag satt och vägde och noga bokförde vilka aminosyror som finns i alla möjliga sorters grönsaker och andra råvaror som jag insåg att det finns protein i nästan allt. Redan en tallrik havregrynsgröt ger dig en hel del av dagsbehovet. Ändå är det nog inte många som tänker på att gröt innehåller protein, säger Sara Ask. Protein har hamnat i ropet och plötsligt oroar sig många föräldrar för om de själva och deras barn får tillräckligt. Jag möter föräldrar som tror att deras barn får för lite protein, men det är sällan fallet. Barn i Norden som äter blandkost får i sig 2 3 gånger mer protein än de egentligen behöver, och det verkar inte finnas fördelar att få i sig extra mycket. Kan det istället bli för mycket protein? Ja, en balanserad och varierad kost är alltid bäst, menar Sara Ask. När kroppen får överskott på protein omvandlas även det till energi och kan lagras in som fett. Att omvandla protein är ett jobbigt sätt för kroppen att förse sig med energi och för samhället är det resursslöseri på grund av proteinets klimatpåverkan. Samtidigt ser hon en logik i att vuxna kan dra ner mer på kolhydrater än protein vid perioder av viktnedgång, alltså om man under en kortare period har en negativ energibalans. Men det är aldrig bra att äta ensidigt. Ju mindre man äter desto viktigare är det att äta bra, varierad och lagad mat som innehåller alla de nödvändiga näringsämnena. Sara Ask har inte så mycket till övers för proteinberikade livsmedel, som lockar konsumenten att tro att de är bättre än den vanliga maten. Och inte heller till raw food där bristen på tillagning motverkar biotillgängligheten och vår upptagningsförmåga av bland annat protein. Jag är lite provocerad av raw food-trenden. Människans utveckling hade nog inte varit möjlig utan kokkonsten eftersom den gjort det lättare för oss att ta upp olika näringsämnen. Jag vill slå ett slag för helt vanlig, tillagad mat! Havregryn Cirka 13 gram protein/100 gram. Använd gärna i bröd, müsli, gröt. Bra i form av mathavre. För personer över 65 år minskar upptagningsförmågan något och därför bör andelen protein i maten öka lite och bidra med procent av energin. Källa: Livsmedelsverket Sara Ask har inte mycket till övers för dyra proteintillskott, utan rekommenderar en varierad kost. FOTO: MALIN HOELSTAD

6 6 Har du ändrat dina matvanor när det gäller protein? Harald Borgström, 66 år: Jag har ätit på samma sätt sedan jag var barn och är nöjd med det. Jag äter mycket grönsaker och relativt lite fett, och en del kött. Ann Scerisci, 50 år: Jag äter mycket protein och har inte ändrat på det. Ofta blir det kyckling, fisk, kött och ost. Grönsaker äter jag inte så mycket. Saga Holmgren, 19 år: Ja, det har jag. För ett år sedan blev jag vegetarian så nu är det mer av till exempel baljväxter. Men mjölk och ägg äter jag fortfarande. Det var mest av miljöskäl som jag slutade äta kött. Harriet Alnås, 67 år: Nej, jag har inte ändrat på något. Jag har alltid ätit mycket yoghurt, ost, kött och fisk. Normalt med grönsaker. Inte jättemycket. Grönsaker en allt viktigare del av den svenska kosten NY UNDERSÖKNING Mer grönsaker och mindre kött. Var tredje svensk tänker skära ned sin köttkonsumtion de närmaste fem åren. Det visar en undersökning om svenska folkets attityder till kött och grönsaker som Schibsted/Inizio gjort på uppdrag av SvD. Våra framtida köttvanor Den kraftigt ändrade synen på protein och grönsaker som nu får hela livsmedelsbranschen att dramatiskt se över sina sortiment framträder tydligt i en opinionsmätning gjord av Schibsted/Inizio på uppdrag av SvD. Undersökningen bygger på 1118 intervjuer gjorda i oktober i Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Bland samtliga tillfrågade svarar hälften, 54 procent, att de i dag äter mer grönsaker än för fem år sedan. Lika många, 55 procent, tror att de kommer att äta ännu mer grönsaker om ytterligare fem år. En uppmärksammad undersökning som publicerades tidigt i våras, den så kallade Felixbarometern, kom fram till ett liknande resultat då angav 49 procent att de äter mer grönsaker och 55 procent att de kommer att äta mer i framtiden. När SvD/Inizio ställer samma fråga om kött svarar 37 procent att de äter mindre kött än för fem år sedan, även det i nivå med Felixbarometern som görs på uppdrag av livsmedelskoncernen Orkla. Från den barometern har dock ingen siffra om den framtida köttkonsumtionen redovisats. När SvD/Inizio frågar blir svaret att 35 procent tror att de kommer att äta mindre kött om fem år än vad de gör idag. Endast 5 procent tror att de kommer att äta mer. Det är sällan man ser en så tydlig trend. Det är en mycket stark tendens att vilja äta mindre kött medan andelen som vill gå den motsatta vägen är nära noll, säger, Karin Nelsson som ansvarar för mätningen på Inizio. Om man jämför svaren med den faktiska konsumtionen är det tydligt att bilden av den egna ökade grönsakskonsumtionen stämmer väl med handelns försäljningssiffror. Mellan 2010 och 2014 ökade de sålda volymerna av köksväxter, frukt och bär med 8 procent. När det gäller kött syns dock en tydlig skillnad mellan den påstådda konsumtionsminskningen och den verkliga försäljningen, där ökningen visserligen stannat av, men där volymerna inte minskat. Handeln har tolkat detta som att många konsumenter vill minska sitt köttätande men att det saknats attraktiva alternativ i butikerna. På frågan om varför köttätare äter kött toppar nämligen ett svar solklart: 82 procent anger att det är gott. SvD/Inizios siffra visar samtidigt att relativt få totalt sett, 9 procent, uppger att de i dag inte alls äter kött. Andelen är dock högre bland kvinnor och yngre. 21 procent av alla upp till 29 år anger att de inte äter kött, och då är andelen som helt avstår från kött ännu högre bland unga kvinnor. Resultaten visar att det finns stora skillnader mellan könen och mellan olika generationer. Det är de unga och kvinnorna som sticker ut mest. Tyvärr tillåter inte materialet djupare analyser av de bakomliggande orsakerna i enskilda åldersgrupper, säger Karin Nelsson. Bland dem som inte äter kött svarar de flesta att det beror på att det är oetiskt, inte bra för miljön och att de inte tycker om det. Bland dem som äter kött uppger en tredjedel att de nästan alltid äter ekologiskt, naturligt eller vilt kött. Schibsted/Inizio Undersökningen är gjord på uppdrag av Svenska Dagbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 16 år och äldre. Undersökningen omfattar intervjuer under perioden oktober 2016 och är genomförd som en webbundersökning.

7 Ja, rött kött. Äter du kött? Ja, vitt kött. Nej. Svenska Dagbladet måndag 26 december 2016 I år når vi peak-meat 7 39% av köttätarna väljer ekologiskt. 82% Det är gott 86% 79% 9% Äter du mer kött i dag? 13% 24% 48% Betydligt mindre Något mindre Jämfört med för 5 år sedan. Varken mer eller mindre 12% Något mer 2% 1% Mycket mer Äter du mer grönsaker dag? 1% 0% Betydligt mindre 54% Tycker inte om det Varför äter du kött? 62% Källa till protein Något mindre 26% 30% 26% Uthålligt lantbruk Jämfört med för 5 år sedan. Varken mer eller mindre Öppna landskap Något mer Annat 40% 45% 10% Mycket mer Varför äter du inte kött? 77% 6% 27% Oetiskt Dyrt Dåligt för hälsan 69% Dåligt för miljön 1% Tveksam, vet ej Tveksam, vet ej 4% Tveksam, vet ej 10% 1% Annat 95% av dessa har tidigare ätit kött. Tveksam, vet ej Om undersökningen: Gjord på uppdrag av Svenska Dagbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 16 år och äldre. Undersökningen omfattar intervjuer under perioden oktober 2016 och är genomförd som en webbundersökning. FOTO: STAFFAN LÖWSTEDT. GRAFIK: THOMAS MOLEN Vegetariska hamburgare som blöder rödbetsjuice. Det kan bli en vanlig syn när alternativen till kött slår igenom. Mycket talar för att den svenska köttkonsumtionen når sin kulmen i år, spår trendkännaren Ingela Stensson. Kött, mjölk och ägg hade länge en ohotad status som de finaste råvarorna som hela måltiden byggdes upp omkring. Nu har de fått konkurrens på tallriken. Det är rättning i leden och det politiskt korrekta är inte längre att servera störst bitar av oxfilé, utan snarare att köttet är en smaksättare, säger Ingela Stensson, omvärldsanalytiker och strateg på United Minds, som i många år följt livsmedelsbranschen. Den som bjuder på kött ska gärna ha en historia att berätta om det som att receptet lärts ut av en kock, att köttet kommer från en bonde i trakten och att djuren haft det bra. I USA kulminerade köttkonsumtionen för tio år sedan, om än på en mycket hög nivå. Ingela Stensson menar att mycket talar för att Sverige når peak-meat i år. Även om det återstår några månader ser det ut som att det är i år som den totala köttkonsumtionen börjar minska, efter flera decenniers oavbruten uppgång. Sedan 1990-talet har det pågått en omviktning där kyckling gått fram på bekostnad av nötoch griskött. Men på senare år har även den totala köttkonsumtionen börjat plana ut. Ingela Stensson påpekar att attitydmätningar visar att svenska folket vill äta mindre kött men det har inte förverkligats eftersom bra alternativ saknats. Nu är det fullt fokus på att utveckla köttsubstitut och bra alternativa produkter även i Sverige. I USA har det redan pågått länge. Där har Bill Gates satsat stora pengar på odlat kött och där finns föregångare som Impossible foods. De senare gör helt vegetariska hamburgare som smakar som kött och till och med kan beställas så att de blöder rödbetsjuice. Men det är inte bara vegetariskt som är inne. Bilden är splittrad och många föredrar exempelvis smör i stället för margarin. Även succén för kvarg är en tydlig framgång för animalier. Tidigare var konsumenterna mer ideologiska. De som valde att bli vegetarianer riktade fokus på vad de avstod ifrån och accepterade ofta vegetariska produkter som kunde vara väldigt trista med massor av tillsatser. I dag är det vanligt och helt okej för många att vara flexitarian och välja bort köttet ibland. Det här är typiskt för vår tid. Vi har kända bloggare som massor av unga följer som äter veganskt fyra dagar i veckan och sedan vräker i sig hamburgare på helgen, påpekar Ingela Stensson. Så varför sådant fokus på protein just nu? Vi har diskuterat fett i 35 år och kolhydrater i 15 år. Nu är det helt enkelt proteinets tur, säger Ingela Stensson. Hon ser en utveckling som länge bäddat för proteinet. Å ena sidan finns klimatfrågan där köttet ifrågasatts, men för Ingela Stensson är det ändå tydligt att vi främst drivs av mer närliggande motiv. I de mätningar som görs av konsumenternas attityder toppar hälsa före klimatet. Därefter kommer ekonomi och djuromsorg. Det har växt fram en övertro Det har vuxit fram en övertro att man måste förstärka med protein. Ingela Stensson, United minds. på att man måste förstärka med protein. Det kommer från kroppsbyggarkulturen men den trenden har nu blivit bred och folklig. Att bygga upp sin kropp betraktas i dag som väldigt attraktivt. Ingela Stensson menar att trenden bygger mer på känslan än på hårda fakta. Genom att gå i träningskläder med en proteindryck i handen markerar man grupptillhörighet och status. Vi är också svaga för smarta lösningar och vill gärna tro på olika sorters quick-fix, snabba lösningar, och även där passar proteinprodukter som kan ätas on-the-go in perfekt i den bild som målas upp. Hälsotrenden har sedan förstärkts av att inte minst mejeriföretagen letat nya produkter och fått en väldig framgång med kvarg. Plötslig vill alla kopiera det vinnande konceptet och nu vimlar det av proteinmüsli, proteinbröd och till och med proteinvatten. En bidragande faktor som inte bör underskattas är att vi vill åt känslan att få valuta för pengarna, konstaterar Ingela Stensson. Om vi betalar för en lunch så vill vi bli mätta, och protein mättar. Vi är överlag väldigt oroade över att inte känna oss mätta.

8 8 livsmedel som staten vill att vi ska äta i stället för kött 8Musselkorv, ärttempe och muskelceller av havre. Innovationsmyndigheten Vinnova finansierar i en bred satsning olika projekt som ska ta fram framtidens proteinrika livsmedel. Här är några av produkterna som ska baseras på råvaror som kan produceras kostnadseffektivt i Sverige: Färs på mjölmask Sveriges tekniska forskningsinstitut utvecklar en, som det påstås, god och hälsosam produkt som baserar sig på protein från mjölmask. Genom att maskarna föds upp på vegetabiliska matrester blir det en klimatsmart proteinkälla. Musselkorv Blåmusslor innehåller högvärdigt protein som kroppen lätt tar upp, däribland de flesta livsnödvändiga aminosyrorna. Lägg till det att musselodlingar i Östersjön skulle motverka övergödningen och ge ett friskare hav. Lupiner på tallriken De flesta tänker på den blommande ärtväxt som på försommaren brukar växa längs svenska vägar. Här handlar det om en ätlig variant som faktiskt har nästan lika bra sammansättning av essentiella aminosyror som sojabönan. Med möjlighet att odla i hela Sverige, kan lupiner bli ett alternativ till kött. Proteinrik ärttempe Säg gula ärtor och de flesta tänker på ärtsoppa och gaser i magen. Men om man istället, som företaget Mögelmat, gör en fermenterad ärttempe med hjälp av kokta ärtor som sedan blandas med snällt mögel. Ärttempen är tänkt att användas som kött. Den går att steka eller woka, eller koka i en gryta. Larvburgare Ett av projekten drivs av Hakuna mat AB som ska utveckla en nyttig, formbar och miljömässig färs baserad på syrsor och mjölmask. Fokusgrupper kommer att användas för att få fram tilltalande smaker så att produkten blir konkurrenskraftig med kött, en riktig bugburger. FOTO: VINNOVA Den bortglömda gråärtan Vid Restauranghögskolan i Örebro utvecklas en biff som innehåller den proteinrika gråärten Retrija, med egenskaper som efterliknar kött. Gråärtan är en av våra äldsta kulturväxter. Den har anpassningsförmåga i förändrade klimat och motståndskraft mot nya sjukdomar. Proteinrika alger Forskare vid Chalmers håller på med ett projekt där de tar fram högkvalitativt protein från fisk och alger som fermenteras med en marin jästkultur. Förutom att vara hälsosam krävs inget jordbruk eller energikrävande gödsel. I stället används näring från den svenska räk- och sillindustrin. Storsatsning på svamp Lantmännen ger sig in i proteinracet med hjälp av svampar med en sammansättning av proteiner som överglänser de flesta vegetariska alternativen. Detta ska bli en helt vegetarisk produkt med en klimatpåverkan som kan räknas i hundradelar av vanlig animalieproduktion. Jakten på klimatsmarta proteiner Målet är att hitta klimatsmarta, och förhoppningsvis välsmakande, alternativ till kött- och mejerivaror på våra tallrikar. Vi måste ställa om svensk livsmedelsproduktion så att den blir mer hållbar, säger Sebastian Axelsson, projektledare på Vinnova som satsar miljoner på nya proteinkällor. Dagens kött- och mejeriproduktion anses inte vara långsiktigt hållbara källor till det växande behovet av protein. Beräkningar visar dessutom att animalieproduktion orsakar nästan en femtedel av världens utsläpp av växthusgaser. Framtida proteinkällor Runt om i världen bedrivs därför en allt mer intensiv jakt på mer miljövänliga alternativ och i Sverige har den statliga innovationsmyndigheten Vinnova antagit utmaningen. I en satsning på klimatsmarta proteiner bidrar Vinnova med en halv miljon kronor vardera till 15 olika projekt som ska ta fram ätbara prototyper från svenska råvaror. Målet är att på sikt hitta klimatsmarta, och förhoppningsvis välsmakande, alternativ som kan ersätta konventionella kött- och mejerivaror på våra tallrikar. Vi ser att vi måste ställa om den svenska livsmedelsproduktionen så att den blir mer hållbar och just produktionen av animaliskt protein tillhör i dag det som kräver mest resurser och har störst klimatpåverkan, säger Sebastian Axelsson som är projektledare på Vinnova. Myndigheten har prioriterat sådana projekt där det finns naturliga förutsättningar för en stor svensk produktion, även för export, och där hållbarhetsvinsterna bedöms vara mycket stora. Det kan också handla om att ta tillvara råvaror och spill som i dag inte nyttjas fullt ut eller kanske till och med bränns upp. Bland projekten märks Lantmännens stora satsning på svampodling, musselodlingar, den kraftigt underutnyttjade och lättodlade lupinen och, förstås, de små kryp som blivit proteinalternativens omslagsmodeller: insekter och larver. Fortfarande är många i branschen tveksamma till att insekter än på länge ska bli annat än ett bra foderalternativ för djur, men Sebastian Axelsson menar att det är svårt att inte smittas av producenternas entusiasm. Vem trodde för några år sedan att halva svenska folket skulle tycka om rå fisk? SvD.se 1 Se fler alternativ som Vinnova stöttar i jakten på alternativa proteinkällor. SvD.se/om/proteinskiftet

9 9 Proteinets påverkan på klimatet Protein från idisslare orsakar i särklass mest klimatgaser räknat per kilo protein, visar svensk forskning. Påverkan på klimatet skiljer markant mellan olika källor. Skillnaderna kan mildras med teknisk utveckling men förblir fortfarande stora Klimatpåverkan per kg protein Koldioxid Dikväveoxid Metan 1,4 0,5 0,0 4,9 5,8 0, , Baljväxter Kycklingkött Fläsk Mjölk Nötkött från biffdjur Grafik: ALEXANDER RAUSCHER Foto: COLOURBOX Källa: Bryngelsson m fl Food Policy 59 (2016) Kon står mitt i klimatstriden Vi måste äta mindre nötkött för att nå klimatmålen, menar forskare. Men medan hoppet ställs till nya proteinkällor invänder kritiker och försvarar korna som unika omvandlare av gräs till protein. Våra framtida köttvanor Svenska forskare är överens om att konsumtionen av framför allt nötkött måste minska för att det ska vara möjligt att nå de klimatmål som Sverige satt upp. Skillnaderna mellan olika djurslag är så stora att en halvering av nötköttskonsumtionen skulle leda till att de totala utsläppen från animalier nästan halveras, säger Stefan Wirsenius som är docent på Chalmers och expert på matens miljöpåverkan. Orsaken är att idisslare släpper ifrån sig mycket mer av den aggressiva klimatgasen metan än andra djur. Ändå ser han en framtid för idisslare i jordbruket. De kan bidra till andra mål som är viktiga som att hålla landskapen öppna, bevarad artrikedom och bättre djuromsorg. Man måste väga olika mål mot varandra men helt klart är att dagens konsumtionen av nötkött är alldeles för stor. SvD har tidigare skrivit om Det är ingen brist på protein globalt sett. Gunnar Rundgren, jordbruksdebattör. hur statliga innovationsmyndigheten Vinnova inlett sökandet efter framtidens klimatsmarta proteinkällor hoppet ställs bland annat till baljväxter, svampar, alger, insekter och larver. Men alla är inte odelat entusiastiska över jakten på alternativa proteinkällor. Gunnar Rundgren är en av den svenska ekologiska rörelsens förgrundsfigurer, medgrundare av KRAV och aktuell med boken Den stora ätstörningen. Han tycker att debatten delvis hamnat fel. Det är ingen brist på protein globalt sett även om det förstås förekommer proteinbrist i en del fattiga länder. Problemet är att en mycket stor del av det protein som odlas fram i världen används som djurfoder. Det är just överskottet av proteinfoder som gjort kött så billigt och bidrar till klimatproblemet, är hans analys. Det billiga köttet har lett till överkonsumtionen men också gjort att bönderna fått dåligt betalt, slagits ut och att produktionen blivit allt mer storskalig. Gunnar Rundgren menar att det finns en smått desperat längtan att lösa problemen med ny teknik och nya alternativ, som insekter och alger, när man i själva verket redan vet vilka grödor som lämpar sig bäst att odla för att få fram protein. En stor del kommer från några få stapelvaror som vete, soja och majs. Det är förstås ingen slump att valet fallit på dessa. Om det funnits bättre alternativ så hade människor upptäckt det för länge sedan. Många av de fröer och gryn som nu lyfts fram som alternativ till animaliskt protein kan helt enkelt inte odlas i en omfattning som gör att de kan spela någon roll för världsförsörjningen mer än på marginalen. Orsaker kan vara att de kräver ett särskilt klimat, att de kräver mycket vatten eller att de är känsliga för missväxt. Visst är baljväxter jättebra att odla, om du till exempel bor på Öland eller i Kalmartrakten. Men i stora delar av Sverige saknas rätt klimat. Kor och andra idisslare har samtidigt hamnat lite oförskyllt i skamvrån, tycker han. Vid sidan av stapelvarorna är det de betande idisslarna som kan skapa stora mängder orginalprotein genom sin unika förmåga att omvandla cellulosan i gräset. För fattiga hushåll i hela världen har en ko eller get ofta varit skillnaden mellan liv och död. Vid alla mätningar av klimatpåverkan kommer nötköttet ut absolut sämst, men Gunnar Rundgren skyller det främst på dagens produktionssystem och inte på korna i sig. Problemen uppstod då man skiljde på djuruppfödningen och odlingen. När djuren föds upp i stora anläggningar och matas med sojafoder så skapar de inte längre nytt protein. I stället blir det en ineffektiv återanvändning av det protein som redan odlats För fattiga hushåll i hela världen har en ko eller get ofta varit skillnaden mellan liv och död. Gunnar Rundgren, jordbruksdebattör. fram i exempelvis soja. Klart att det är resursslöseri, säger Gunnar Rundgren. Men att av det skälet helt sluta med kor är, enligt honom, som att kasta ut barnet med badvattnet. Grisar och kycklingar har i äldre kulturer inte skapat lika mycket nytt protein utan i stället fötts upp på matavfall, vilket varit ett bra sätt att minska spillet. Gunnar Rundgren menar att de nya alternativen inte alltid är bättre och mer klimatvänliga än de gamla. Om man matar insekter och kycklingar med samma foder så är det inte alls givet att man får ut mer protein från insekterna. Elin Röös som är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet pekar på att betande djur släpper ut mer metan än de som föds upp intensivt. Skälet är att de växer långsammare och lever längre. Trots den negativa klimateffekten ser hon en roll för idisslare om de går ute och betar på steniga, blöta eller torra marker. Då bidrar dem till biologisk mångfald och ökad artrikedom. De arealer som behöver hållas öppna med bete är inte enorma och det kan man uppnå med färre djur än idag när många djur ändå står inne, och faktiskt också med andra djur som hästar.

10 10 Forskningsunderlaget runt proteintillskott är svagt och hypen har framför allt drivits fram av kommersiella skäl, menar Johan Hellström. FOTO:MALIN HOELSTAD Proteintillskott har mikroskopisk verkan LÅG EFFEKT Försäljningen av proteintillskott har ökat stort de senaste åren. Men personlige tränaren Johan Hellström ser sällan fördelar ens för personer som tränar på yppersta elitnivå. Proteinets roll för den som tränar Okej, nu är det sista gången! Ta ut allt! Snart får ni vila! Johan Hellström är tidigare förbundskapten i triathlonlandslaget. I dag jobbar han som personlig tränare för elitidrottsmän, däribland spelare i hockeylandslaget Tre Kronor. På dagens schema står högintensiv cykelträning med en avancerad grupp. Proteindrycker har på kort tid blivit en lika självklar del i träningstrenden som tights. Ändå suckar han när han ser motionärer släntra förbi med en flaska i handen. I början tänkte jag att What? Är det något jag missat?. Jag har alltid varit intresserad av att följa forskning och det finns ju ingen saklig grund. Först brydde jag mig inte, men nu tycker jag att det blivit ett problem för träningsresultaten när folk fokuserar på fel sak. Det är självklart jätteviktigt att äta protein. Det jag är kritisk till är de skyhöga förväntningar som finns på protein när effekten av tillskott i verkligheten är mikroskopisk. Ett av Johan Hellströms första tips till nya träningsadepter brukar vara att i fortsättningen strunta i alla proteintillskott. Det finns otroligt många saker som är viktigare för dina träningsresultat, själva träningen till exempel, hur du fördelar träning och vila, vad du äter, hur du sover, ja, nästan allt är viktigare än att ta proteintillskott. Många verkar inte tänka på att de faktiskt ändrade många andra saker i sin livsstil samtidigt som de började ta tillskott, påpekar han. Ändå är det ofta proteinet som lyfts fram som enda förklaringen, även i forskningsstudier. Bland elitidrottare brukar man säga att det är de sista 1 3 procenten som skiljer en OSmedalj från en plats strax utanför pallen. Enligt Johan Hellström har proteintillskott självklart testats för att se om de kan bidra till den där procenten. Men svaret är nej. Ändå är det många tränare som tror det. Vi har hamnat väldigt snett i den här proteindebatten. När jag föreläser för elittränare får jag ofta börja med 45 minuter där jag reder ut vad som gäller för protein. Det cirkulerar otroligt många rykten där man gärna vill ha enkla lösningar, men knappt någon har själv satt sig in i forskningen. Sanningen är att proteintillskott är en liten bisak som behandlas som en huvudsak, forskningsunderlaget är svagt och hypen har framför allt drivits fram av kommersiella skäl. Johan Hellströms egen grundtanke är att vanlig mat gott och väl täcker proteinbehovet så länge man inte svälter sig själv en bra och varierad kost som täcker energibehovet är grundläggande för alla som tränar hårt. Men frågan som återstår är då om proteintillskott trots allt kan spela en roll för den grupp som inte tränar kondition men styrketränar hårt? Det kan det, men dels är den grupp som kan beröras extremt begränsad. De är verkligen inga vanliga motionärer. Dels så är effekten även i den elitgruppen så liten att du aldrig märker den själv i spegeln. Det krävs avancerade mätinstrument för att bekräfta en effekt och även då är det svårt. 40% har försäljningen av produkter inom kategorin Sportnutrition ökat med mellan 2010 och 2015, från 873 miljoner till 1,2 miljarder kronor. Detta enligt siffror från Svensk egenvård, branschorganisationen för företag inom egenvårdsbranschen. Proteinbehovet för en frisk vuxen person har av EU:s vetenskapliga råd uppskattats till i genomsnitt 0,66 gram per kilo kroppsvikt för att hålla viktbalans. Med en säkerhetsmarginal som täcker in mer än 97,5 procent av befolkningen vid olika sorters dieter är rekommendationen 0,83 gram för vuxna. Det genomsnittliga intaget i Sverige ligger på cirka 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt vilket alltså är nästan dubbelt så mycket som det genomsnittliga behovet. I en genomsnittlig svensk kost kommer 17 procent av energin

11 11 Expert: Sant och falskt om träning och tillskott Ofta talas det i olika studier om att tillskott kan dubbla eller tredubbla proteinsyntesen. Men vad innebär då det? Johan Hellström påpekar att i absoluta tal är det nästan ingenting. I vanliga fall omsätts ungefär 0,05 procent av muskelmassan i timmen. Om proteintillskott gör att den takten ökar till 0,1 procent så är det en 100-procentig ökning av proteinsyntesen men i absoluta tal krävs ändå hundratals timmar av träning med tillskott för att få ett mätbart resultat. Och då har man inte ens vägt in att ingen vet hur nedbrytningen av musklerna påverkas och alltså vad nettotillväxten är. För där saknas bra mätmetoder. Det finns studier som visat att proteintillskott kunnat generera 1 kilo extra muskelmassa på 90 dagar. Är inte det bra? Jo, men hur mycket är det egentligen? Bara en femtedel av musklerna är protein. Då har du 200 gram som du kan dela med 90 dagars hård träning, och hur många av de grammen hamnar på din biceps? Det är som att skala en lök. Till slut blir det inget kvar. Du äter 40 gram dyrt proteinpulver om dagen och knappt från protein. Varje gram protein motsvarar 4 kalorier. något av det blir muskler. Varför inte äta vanlig mat i stället? Hellström menar att forskningen på området är svag med små och ganska korta studier som innehåller massor av felkällor. Min slutsats är att forskningen inte har kommit till så mycket slutsatser i proteindelen. Det saknas bra mätmetoder och ingen vågar säga annat än att resultaten antyder eller att man ser spår av, och detta sker oftast i en skyddad labbmiljö där effekten sannolikt är större än i verkligheten. Samtidigt dras otroligt långtgående slutsatser på bloggar och i artiklar på ett sätt som inte förekommer inom andra forskningsområden. Ofta sägs att effekten av protein är större om intaget sker i nära anslutning till träningen. Det ingår i mytbilden kring protein att det är bättre med snabbt protein än långsamt. Det låter effektivt. Men varför då? Det har kommit studier som visar att det där överdrivits och att det är viktigare vad man får i sig under ett dygn. Och då finns det gott om tid att äta vanlig mat. Exempel: En man som väger 80 kilo, tränar medelhårt och bränner 2800 kalorier om dagen får alltså via maten i sig 1,5 gram protein per kilo kroppsvikt, vilket täcker behovet. Samma sak gäller för en kvinna som väger 62 kilo, motionerar och bränner respektive konsumerar kalorier om dagen. Vad säger vetenskapen om nyttan av protein i samband med träning? SvD frågade William Apro som forskar på aminosyror, träning och effekten av kosttillskott vid Gymnastik och idrottshögskolan, GIH. Här ger han sin syn på fyra centrala frågor när det gäller protein och träning: 1 Behövs tillskott eller räcker det att äta mat? Det är viktigt att inse att det inte är svart eller vitt. Folk som tränar mycket och ofta och som vill bli större behöver lite mer protein, men behöver inte nödvändigtvis äta kosttillskott, säger William Apro. Problemet med brister är tydligare hos dem som bantar. Medan behovet för en normalperson är cirka 1 gram protein per kilo kroppsvikt kan behovet för den som tränar hårt stiga till 1,2 1,5 gram per kilo kroppsvikt, förklarar han. Om du äter som du ska är det inga problem att täcka det, men alla gör inte det och då kan tillskott vara ett bekvämt sätt att höja upp sitt proteinintag. Det finns en kritik som går ut på att ensidigt sammansatta tillskott ökar kraven på den övriga maten för att man inte ska drabbas av vitamin- och mineralbrister. William Apro anser att den risken trots allt är begränsad för dem som tränar hårt och ändå äter mycket för att täcka sitt energibehov. Risken för brister är större hos dem som bantar och äter kanske mindre än 1500 kalorier om dagen. Då är det väldigt viktigt att äta varierat och bra. 2 Måste man äta protein direkt efter träningen för att bygga muskler? Ett vanligt argument för proteintillskott är att det finns ett tidsmässigt fönster direkt efter träning då kroppens upptagningsförmåga av protein är större. Samtidigt har det på senare tid kommit studier som ifrågasätter om det snabba intaget efter träning verkligen är nödvändigt. Det finns studier som tyder på att man får lika bra effekt om man äter några timmar efter träningen Tajmingen är ett viktigt argument för tillskott. Om det går bra att vänta faller det till viss del. Men vare sig det är jätteviktigt eller inte att äta protein direkt efter träningen, så är det aldrig dåligt, och då finns det ingen anledning att vänta som jag ser det. 3 Hur stor effekt har extra protein? Kommer det att märkas i spegeln? Gäller det alla eller bara den lilla grupp som tränar allra hårdast? William Apro bekräftar att det kan handla om ett extra kilo muskelmassa efter 3 4 månaders träning. Förväntningarna på proteintillskott är mycket högre än de faktiska effekterna. William Arpo. Effekterna är inte jättestora, men de finns där. Om du satsar på en elitkarriär inom idrott och du tänker hålla på i många år så spelar det roll. Men man måste komma ihåg att förväntningarna på proteintillskott är mycket högre än de faktiska effekterna. Jag upplever att man både i tidningar och sociala medier gör extremt stora saker av relativt små fynd. Om du lyssnar till forskare så är alla väldigt ödmjuka och inser hur komplexa frågorna är, men sedan förenklas budskapet och sprids och då blir det lätt en skevhet, säger William Apro. Han sammanfattar sin syn på saken med att ett lite högre proteinintag har betydelse för den som tränar hårt, men inte jättemycket, och att man får i sig vad man behöver om man äter rätt. För den som ändå får i sig tillräckligt med energi via maten kan tillskott vara ett bekvämt sätt att få i sig protein efter träning. 4 För den som vill gå ner i vikt, är protein bra då? William Apro menar att det finns stöd för det. Skälet är att protein dels minskar hunger, dels minimerar muskelförlusten. Protein mättar mer än andra näringsämnen. När man tappar i vikt blir man hungrig. Det är när man inte kan stå emot den hungern, som hänger ihop med viktnedgången, som man går tillbaka och börjar äta som vanligt, och går upp igen i vikt. En högre andel protein minimerar också förlusten av muskelmassa vid viktnedgång. Det är viktigt eftersom muskelmassan står för en del av den basala energiförbrukningen i vila. Om den minskar måste man äta ännu mindre för att inte gå upp i vikt. Samtidigt finns det oklarheter även inom det här området. Det är till exempel väl känt att fetma är förknippat med högre andel fria aminosyror i blodet. Om man går ner i vikt sjunker halten. Samtidigt ökar insulinkänsligheten, vilket är bra. Men sedan har man sett att de som går ner i vikt med en högproteindiet inte alltid får en ökad insulinkänslighet. Det är oklart varför, men det antyder att det även kan finnas en övre gräns för hur mycket protein som är hälsosamt att äta. Ensidighet i kosten är aldrig bra, säger William Apro. NÄSTA SIDA William Arpo chattade med SvD:s läsare om protein.

12 12 Hur ska jag tänka på proteinintag? CHATT SvD:s läsare fick chatta med proteinexperten William Apro om kosttillskott. Här är frågorna och svaren. Hej William! Enkel/dum fråga kanske. Men hur ställer sig proteinpulver/vassleprotien mot protein från till exempel kött och fisk? Protein som protein eller skiljer det sig? /Mattias Isik Alla animaliska proteiner som du nämner är väldigt bra med avseende på aminosyrasammansättning. Vassle tas dock upp snabbare vilket eventuellt skulle göra det en aning bättre. Svårt dock att säga hur mycket bättre. Vilka sorters maträtter ska vi vegeterianer äta för att få i oss tillräckligt med protein? /Erik Baljväxter bör utgöra grunden om man inte äter något animaliskt protein. Annars kan man komplettera med mjölkprodukter och ägg om man inte är vegan. Hej! Jag är 40 år och vill bygga muskler. Styrketränar två gånger/vecka. Hur ska jag tänka kring proteinintag? /Olle Se till att äta tillräckligt med protein över dagen (~1.5 g/kg kroppsvikt/dag) och sprid ut det jämnt över dagen över 3 5 måltider. Kanske träna ytterligare en gång i veckan så är du på god väg. Jag vill bygga muskler snabbt men jag är novis när det gäller träning. Vilket är det bästa proteintillskottet? /Jon Hej, Tyvärr tar det väldigt lång tid att bygga muskler så du får vara beredd att lägga ner tid på projektet. Om du nödvändigtvis ska äta proteintillskott så välj vassle, men se till att du äter bra mat först! En nocco och en gainomax i samband med hård fys- och isträning, 5 ggr/vecka för 15-årig hockeyspelare. Är det bra eller inte för kroppen, äter i övrigt en varierad kost enligt rekommendation. /Charlotte Noccon är onödig i sammanhanget då man får i sig det man behöver från gainomaxen. Ingen fara! Det är oklart hur viktigt det är att äta tidigt efter träningen. Jag tycker det är jobbigt att äta efter träning, och väntar gärna i någon timma eller två med att få i mig något. Är det ok eller är det viktigt att äta direkt? /Helen Det är helt ok. Det är oklart hur viktigt det är att äta väldigt tidigt efter träningen så länge du får i dig det du behöver senare under dagen. Men om du kan äta så skadar det absolut inte! Är proteinpulver nödvändigt efter träning? räcker det inte med att äta bra mat? /Johan Absolut inte nödvändigt! Dock är det ett bekvämt sätt att få i sig proteinet tycker jag. Jag är 175 cm och väger strax under 70. Jag tränar på gym tre gånger i veckan och äter inga tillskott utan förlitar mig på min vanliga kost. Tänker jag fel? Borde jag använda tillskott? /Mattias Man kan täcka alla sina behov med vanlig mat så om du gör det så är det bara att köra vidare på det. Vad är din åsikt beträffande skillnaderna mellan och möjligheten att bygga muskler med animaliskt protein eller vegetabiliskt? /Lord Duckling Vegetabiliska proteiner är inte lika bra på att stimulera muskeltillväxt som animaliska, men fortfarande väldigt bra! Jag tränar cirka fyra gånger i veckan. Finns det något specifikt tillskott som även ger kalorier? Når inte upp i den mängd som jag bör. /Carl Det finns det. Dessa innehåller dock bara en massa energi utan näring vilket generellt inte är att rekommendera. Försök att se över kosten och gör den mer energität genom exempelvis mer fetthaltiga livsmedel. Om du får spekulera vad ger bäst muskeltillväxt på lång sikt: 60 gram protein x 3 gånger/dag, eller 30 gram protein x 6 gånger/ dag? /Styrkelabbet Baserat på forskningen som finns i dag skulle jag gissa på 6 x 30 gram. Det är dock oklart hur stor skillnaden faktiskt blir i slutändan. Visst kan du få i dig allt du behöver utan kött. Jag äter endast fisk och vegetarisk kost. Hur kan jag tillse att jag får i mig nödvändiga proteiner, vitaminer och mineraler. Vilka tillskott kan behövas vid träning? /Anders Du kan definitivt tillgodose ditt behov med fisk och vegetabilier. Eventuellt kan det vara svårt att få i sig tillräckligt med protein med en stor andel vegetabilier men det är bara att äta mer fisk. Jag har så svårt att tänka mig ett liv utan kött, får jag i mig tillräckligt om jag lever utan? /Jonny Visst kan du få i dig allt du behöver utan kött! Dock krävs det lite mer ansträngning med avseende på variationen i kosten. Har du några åsikter om en såkallad PWO (pre-workout), funkar dom? /Håkan Dom funkar bra eftersom de ofta innehåller koffein och kreatin! Dock innehåller dom generellt en massa ingredienser som inte har några påvisade effekter. Tycker därför att man ofta betalar mycket pengar för onödiga saker. Hej igen, ställde fråga tidigare och har vidare fundering. Hur är det med bcaa som finns i till exempel nocco? Är det som komplement till annat protein? kan man få tillräckligt av dem i kosten och i så fall vilken mat? Är det skadligt med för mycket? /Charlotte BCAA är onödigt om man har täckt sitt proteinbehov genom övriga mat. Dom är viktiga men finns rikligt i animaliska livsmedel och främst i mjölk. Allt är ju skadliga i för hög dos så det är svårt att svara på. Dock bör det inte vara några problem med en burk efter träningen. SVD FOTO: COLOURBOX