Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 Barn- och ungdomsnämnden Syfte Barn- och ungdomsnämnden skall erbjuda omsorg och förutsättningar för lärande där alla känner trygghet, uppnår målen och känner fortsatt lust att lära. En helhetssyn på omsorg och lärande skall ligga till grund för arbetet med barn och unga. Etiska värden och principer som bygger på solidaritet och respekt för andra människors rättigheter och alla människors lika värde, skall ligga till grund för en. Barnomsorgen ska, på samma sätt som skolan, bygga på en värdegrund med en etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt barnkonventionens principer.tillsammans med utbildningsnämnden skall barn- och ungdomsnämnden verka för att barn och ungdomar utvecklar kompetens för att leva och verka i dagens och morgondagens samhälle. Barns, ungdomars och föräldrars möjligheter till direkt inflytande, delaktighet och ansvar skall vara stort. Därvid skall vi möta och ta tillvara barns och ungdomars olikheter. Det skall finnas mångfald och valfrihet vad beträffar pedagogiska inriktningar, arbetsformer och arbetssätt. Ekonomiskt resultat Resultaträkning Belopp i mnkr Verksamhetens intäkter 64,1 65,3 Verksamhetens kostnader -609,4-645,3 Avskrivningar -4,9-5,4 Verksamhetens nettokostnader -550,2-585,3 Kommunbidrag 578,8 583,2 Finansnetto 0,1 0,8 Resultat före extraordinära poster 28,7-1,4 Extraordinära poster Förändring av eget kapital 28,7-1,4 Ingående eget kapital 16,5 32,6 Utgående eget kapital 32,6 31,2 Investeringar Belopp i mnkr IT-utrustning 2,5 3,6 Övriga inventarier 3,1 3,8 Investeringar totalt 5,6 7,4

2 Ekonomisk sammanfattning Drift Kommentarer till årets resultat Årets resultat är 1,4 mnkr att jämföras med budgeterade 9,7 mnkr, d v s 8,3 mnkr bättre än budget. Engångskostnader användande av eget kapital BUNs budget 2011 innefattade engångskostnader motsvarande 9,7 mnkr för lärarlyft, förskolelyft, utrustning till nya förskoleavdelningar, personalanpassningsåtgärder, uppställning/återställande av förskolepaviljonger samt del av 2010 års tillfälliga extra ramtilldelning för barn i behov av särskilt stöd. Dessa kostnader uppgick tillsammans till 7,1 mnkr, d v s ett överskott på 2,6 mnkr. Projektet barn som inte kommer till skolan och handledning fortsatte under våren Lärarlyft och förskolelyft var mindre i omfattning än budgeterat samt kostnader för uppställning/återställande av förskolepaviljonger. Politisk Politisk visar på ett underskott motsvarande 0,2 mnkr, vilket utgörs av IPads som budgeterats som investering, men som ska redovisas i driften. Förskola Sammantaget visar förskola ett överskott på 3,8 mnkr. Barn- och ungdomsnämnden har utfört uppdraget med full behovstäckning inom 4 månader enligt styrtalet för antal barn. Genomsnittlig ökning av antalet inskrivna barn under året är 28 jämfört med snittet Inskrivningen har dels skett i nya avdelningar och dels i befintlig. Ökningen av antalet platser i förskola sker kontinuerligt under året, samtidigt som volymen på antal inskrivna barn varierar stort mellan vår och höst. En jämförelse av antalet inskrivna barn i maj 2010, 1760 barn, och maj 2011, 1831 barn, visar en ökning med 71 barn. Andelen barn med 15-timmarsschema är tillbaka på genomsnittlig nivå efter att under 2009 och 2010 ha legat ca 7-8 % över genomsnittet, d v s barnen var fler timmar i förskoleen 2011 än under lågkonjunkturen. Personaltätheten i kommunal är 6,1 barn/årsarbetare, en minskning av antal barn/årsarbetare med 0,1 jämfört med Kostnaden för måltider blev lägre än budgeterat. Hyreskostnaderna blev lägre än budget p g a att avräkningstidpunkten gentemot Fabs för nybyggnation blev senare än budgeterat. Även kostnaden för avveckling/uppsättning av paviljonger blev lägre än budgeterat. Fritidshem Överskottet inom fritidsen är 2,7 mnkr. Antalet barn i kommunal fritids är 175 fler än budgeterat styrtal. När omsorgspengen fastställdes fanns kunskapen om det högre antalet barn och pengen justerades därefter. Förvaltningen ser en tydlig och stor ökning av andelen barn inskrivna i fritids. Barnens vistelsetider har också ökat markant under senare år. Detta ökar volymen på en. Trots detta har teamen inte utökat bemanningen i motsvarande grad. Personaltätheten är 23,6 barn/årsarbetare, en ökning med 0,7 barn/årsarbetare jämfört med Personalkostnaderna var lägre än budgeterat samtidigt som föräldraavgifterna för betydligt fler barn gav högre intäkter. Pedagogisk omsorg Under hösten 2010 gjordes en nyrekrytering av dagbarnvårdare och antalet barn i kommunala familjedaghem steg igen under Antalet barn var 22

3 över styrtalet. Personaltätheten är 6,8 barn/årsarbetare. Färre platser har köpts från enskilda än budgeterat samtidigt som intäkten från föräldraavgifterna var högre. Detta sammantaget ger ett överskott 2011 motsvarande 0,5 mnkr. Totalt inklusive vårdnadsbidrag ett överskott på 1,1 mnkr. Vårdnadsbidrag Antalet vårdnadsbidrag har i genomsnitt legat på 53 bidrag per månad under 2011 jämfört med planerat styrtal på 70. Nivån motsvarar ca 6 % av de bidragsberättigade föräldrarna. Antalet vårdnadsbidrag antas variera med konjunkturen och högkonjunkturen tros ha lett till ett lägre antal vårdnadsbidrag än Överskott 0,6 mnkr. Grundskola Grundskolorna har fortfarande svårt att anpassa organisationen efter det låga elevantalet. Kostnaden för modersmålsundervisning och studiehandledning har ökat och kommer att öka framöver. Totalt sett visar huvuden Grundskola ett överskott på 0,9 mnkr, vilket bl a utgörs av lägre hyror, skolskjutsar samt lägre kostnader för lärarlyftet. Personalkostnader Teamen har utfört förskole- och fritidsen med mindre personal än budgeterat. Barnen har mestadels skrivits in i befintlig utan motsvarande utökning av personalen på fritids och i förskola har nya avdelningar startat, men en del av ökningen av antalet barn har tagits in i befintlig. I grundskola har personalkostnaden varit högre än budgeterat. Lokalkostnader Lokalkostnaderna avviker med + 1,8 mnkr från budget. Detta beror på att avräkningstidpunkten gentemot Fabs för nybyggnation blev senare än budgeterat, lägre hyror för köken, försenade miljöstationer samt att reserv för ombyggnationer och högre index inte behövt utnyttjas. Intäkter Intäkterna är 4,9 mnkr högre än budget. 3,9 mnkr av dessa ligger ute i erna och på utvecklingsenheten och är stadsbidrag för pedagogiska projekt, bidrag från försäkringskassan och liknande. Dessa drar oftast motsvarande kostnad och ska inte påverka resultatet års del av EU-projektets Lust att lära bidrag ingår med 0,4 mnkr. Lärarlyftet och förskollärarlyftet var mindre i omfattning än budgeterat, sålda platser inom barnomsorgen var högre och föräldraavgifterna högre p g a fler barn i erna. Kommentarer till budgetavvikelsen (Endast vid budgeterad förändring av eget kapital) Engångskostnader användande av eget kapital BUNs budget 2011 innefattade engångskostnader motsvarande 9,7 mnkr för lärarlyft, förskolelyft, utrustning till nya förskoleavdelningar, personalanpassningsåtgärder, uppställning/återställande av förskolepaviljonger samt del av 2010 års tillfälliga extra ramtilldelning för barn i behov av särskilt stöd. Dessa kostnader uppgick tillsammans till 7,1 mnkr, d v s ett överskott på 2,6 mnkr. Projektet barn som inte kommer till skolan och handledning fortsatte under våren Lärarlyft och förskolelyft var mindre i omfattning än budgeterat samt kostnader för uppställning/återställande av förskolepaviljonger.

4 Kommentarer till avvikelse mot prognos Jämfört med prognosen per november är avvikelsen 0,4 mnkr. Skillnader jämfört med bokslut 2010 Resultatet skiljer sig 27,3 mnkr från 2010 års resultat låg ungefär hälften av överskottet på förskola/fritids och hälften på grundskola. Både 2009 och 2010 präglades av den finansiella krisen i världen och lågkonjunkturen som innebar väsentligt lägre vistelsetider i barnomsorgen och därmed överskott i en eftersom personalkostnaderna anpassades därefter försköts också den ursprungliga planen för utbyggnad av förskolor framåt i tiden, vilket gav stora överskott. Totalt sett visade grundskola på ett överskott som bestod av förvaltningsgemensamma kostnader såsom kökshyror, köpta platser från andra kommuner och friskolor, skolskjutsar samt färre elever inom särskolan. De tillfälliga medlen för särskilt stöd ingick också i överskottet. Dessa poster har justerats i 2011 års budget och motsvarar bättre verklig kostnad. Investeringar Nämndens ursprungliga budget för 2011 var 5900 tkr. Efter ombudgetering från 2010 (2009) av 2356 tkr uppgick budgeten till 8256 tkr. Av dessa har 7,4 mnkr använts, d v s 1,5 mnkr av ombudgeteringen. Återstår 0,8 mnkr. Överskottet beror till större delen på att IPads inte ska bokföras som investeringar utan på driften. I en var man mycket restriktiv med reinvesteringar under p g a ramsänkningen, vilket har behövt kompenseras under Nystartade förskoleavdelningar och inredning av nya lokaler är också stora poster. Måluppfyllelse inriktningsmålen, kort sammanfattning Inriktningsmål Måluppfyllelse och uppfyllelsegrad A Nämnden skall påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma besvarat följande frågor under rubriken Bemö- I en GR-gemensam enkät har eleverna i åk 2 värderingar. tande: I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Jag tycker att lärarna på skolan är snälla mot mig Jag tycker att de andra eleverna på skolan är snälla mot mig I min skola behandlar vi alla lika (vi retar inte någon på grund av vem man är eller hur man ser ut) I åk 5 och 8 löd frågorna: I min skola samtalar vi om hur vi ska vara mot varandra I min skola upplever jag att vi respekterar varandras åsikter Lärarna på skolan bemöter mig väl Andra elever på skolan bemöter mig väl Resultat: Andel elever som gett påståenden höga betyg (3 eller 4 på en 4-gradig skala) Alingsås GR-snitt Åk Åk Åk

5 B Nämnden ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar goda kunskaper för möjlighet till fortsatt utbildning. Måluppfyllelse: 2 Andelen elever som ej når målen i svenska, engelska och matematik har utvecklats enligt följande: Sv: 09: 3,7% 10: 2,0% 11: 1,2% Eng 09: 5,7% 10: 4,5% 11: 2,2% Ma 09: 5,5% 10: 5,7% 11: 3,3% Källa: Skolverket 2011 blev ett år med en riktigt positiv måluppfyllelseutveckling. Alingsås ligger därmed väldigt väl till i förhållande till resultaten nationellt. Då landet i stort minskat andelen behöriga elever till gymnasiet, har Alingsås ökat sin andel. Analysen är komplex, men förvaltningen vill tro på effekter av arbetet med ett systemteoretiskt förhållningssätt, vilket strävsamt pågått i sex år. C Nämnden skall ansvara för att alla barn och elever ges förutsättningar att ha inflytande i och ta ansvar för sitt eget lärande Måluppfyllelse: 3 I en GR-gemensam enkät har eleverna i åk 2 besvarat följande frågor under rubriken Delaktighet och inflytande: Lärarna i min skola bryr sig om vad jag tycker Jag får vara med och planera mitt skolarbete I åk 5 och 8 löd frågorna: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbetar med i skolan Resultat: Andel elever som gett påståenden höga betyg (3 eller 4 på en 4-gradig skala) Alingsås GR-snitt Åk Åk Åk Måluppfyllelse: 2 Uppföljning av hur barnkonventionen påverkat en Under 2011 har förskolan och skolan fått nya styrdokument bl.a. i form av ny skollag och nya läroplaner. I dessa dokument uttrycks att förskolans och skolans värdegrund ska utgå från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Styrdokumenten bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar innebär att det måste finnas kunskap hos såväl förskollärare, lärare och annan personal som hos barn och elever om vad dessa värderingar och rättigheter innebär och hur de kan förverkligas. Rektorer och förskolechefer har under året förankrat och tillsammans med sin personal arbetat ingående med att tolka och förstå innebörden av förskolans och skolans värdegrund och uppdrag. Utöver detta har specialpedagog i utvecklingsenheten genomfört två stycken utbildningar i ICDP- International Child

6 Development Programme, Vägledande samspel, med 20 deltagare/grupp. Att arbeta utifrån ICDP är att i många avseenden förverkliga Barnkonventionen.

7 Året i övrigt Nya skollagen Året har till stor del präglats av att nya skollagen trädde i kraft , något som har inneburit många förändrar i en. Detta arbete har pågått kontinuerligt under året och påverkar en i stor omfattning. Det gäller behörigheter och lärarlegitimation, ökat krav på kvalitetsarbetet, samt ökad administration, med syfte att öka barns och elevers måluppfyllelse och lärande. Detta arbete kommer att fortgå under Kvalitetsarbete Arbetet med att öka måluppfyllelsen fortsätter kontinuerligt, likaså arbetet med att utveckla arbetet hur en arbetar i enlighet med våra läroplaner. Den gemensamma GR-enkäten har genomförts för första gången under våren Förvaltningen håller på att ta fram ett nytt kvalitetssystem, som barn- och ungdomsnämnden kommer att fatta beslut om under våren Lärverktyg 1-1 Under året har arbetet med att utöka lärverktyg i förskola och skola intensifierats. I förskolan har i-pads börjat användas i en, likaså har antalet dokument kameror, projektorer och wii-spel ökat i en. Dessutom har ett så kallat smart table köpts in för att testas i en. Under hösten har eleverna i grundskolans skolår 7 fått ett eget lärverktyg, samt eleverna i grundsärskolans skolår 7-9. Skolinspektionens tillsyn Under våren 2012 har förvaltningen arbetat med att åtgärda de brister som skolinspektionen konstaterade i sin regelbundna tillsyn. Skolinspektionen har avslutat tillsynen. Likaså har flygande inspektion gjorts i alla kommuner för att se hur kommunerna hanterar klagomål. Flygande inspektion har även gjorts på tre skolor angående tillgång till elevhälsa. Förvaltningen följer upp de inspektioner som görs och ser hur våra er möter upp, Förskoleutbyggnad Förskoleutbyggnaden har fortsatt under året. Under våren har 2 nya avdelningar tillkommit i Noltorp, i höstas utökades med 2 avdelningar i Parken och under senhösten utökades ytterligare 2 avdelningar i Nolby. Behovsprognosen visar att kommunal förskola inom Alingsås kommun behöver fortsätta att utöka antalet förskoleplatser. Flera nya bygglovsansökningar kommer att göras inom kort. Lokaler Den nya förskolan i Ingared som ersatte tillfälliga lokaler stod klar i augusti. I Hemsjö har det pågått ett projekt för att se över lokalbeståndet för förskola och skola. Arbete med projektering pågår. I Västra Bodarna pågår projektering av ny förskola, förskolan kommer att stå klar inför höstterminen Det första spadtaget är taget för nya skolan i Stadsskogen. Delar av skolan kommer att stå klar vid årsskiftet 2012/2013. Lendahlsskolans lokaler ses över för att öka tillgänglighet och få bättre lokaler för fritidsen. Ombyggnation har påbörjats. Barn- och ungdomsförvaltningens kontor flyttades i februari till nya lokaler på Kungsgatan 7, i avvaktan på den lokalutredning som pågår. Arbete pågår med att se över lokalerna. Elevutveckling Antalet elever har börjat öka i de lägre skolåren, och likaså antalet inskrivna barn i fritids som ökar markant. Elevantalet sjunker dock fortfarande

8 i de högre åren. Totalt är antalet elever inför läsåret som lägst, liksom för föregående läsår, för att sedan öka inför läsåret EU-projekt Förvaltningen har fått beviljat medel från Europeiska socialfonden för ett 2-årigt EU-projekt Lust att lära" som fokuserar på kompetensutveckling med fokus på arbetsorganisation och lärande i vardagen. Målet är att alla skolor leds som lärande organisationer och medarbetarnas kompetenser är synliggjorda och utnyttjas optimalt. Detta projekt påbörjades under hösten Kost Efter beslut i Kommunfullmäktige har kostenheten överförts till barn- och ungdomsnämndens ansvar fr om

9 Styrtal Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2011 Barnomsorg 1-5 (6) år, antal barn Förskola kommunal ) ) 1738 Förskola enskild Pedagogisk omsorg kommunal Pedagogisk omsorg enskild Summa barnomsorg 1-5 (6) år Skolbarnomsorg 6-12 år Fritidshem kommunal Fritidshem enskild en Pedagogisk omsorg kommunal Pedagogisk omsorg enskild Summa skolbarnomsorg 6-12 år ) ) Grundskola, antal elever Förskoleklass kommunal Förskoleklass enskild Grundskola 7-12 år kommunal Grundskola 7-12 år enskild Grundskola år kommunal Grundskola år enskild Särskola Summa grundskola kommunal inkl särskola Summa grundskola enskild Summa grundskola inkl särskola Därav elever i grundskola från annan kommun Därav elever i särskola från annan kommun Därutöver Alingsåselever i annan kommun Totalt antal Alingsåselever i grundskola inkl särskola Nyckeltal Vårdnadsbidrag Andel av 1-2-åringar för vilka vårdnadsbidrag utbetalas Antal utbetalda vårdnadsbidrag/månad , ,5 % 6 % 7 %

10 1) Inkl 11 barn i annan kommun 2) Inkl 9 barn i annan kommun 3) Inkl 9 barn i annan kommun 4) Inkl 12 barn i annan kommun

11 Slutsatser och åtgärder Verksamheten visar ett bra resultat i måluppfyllelse, i och med att fler elever har blivit behöriga till gymnasieskolan. Likaså visar den genomförda GR- enkäten att barn och elever trivs i en, men arbetet med att öka måluppfyllelse och trivsel fortsätter i alla er. Likaså fortsätter arbetet med att anpassa en utifrån de nya reformerna, samt att utveckla en för att skapa framtidens skola. Genom att arbeta med lärande processen, med ökat användande av digitala lärverktyg och att öka barn och elevers inre motivation och lust att lära. Antalen barn i förskolan fortsätter att öka och det innebär att förskoleutbyggnaden fortsätter. En högre andel barn är i förskolan, och det finns fler barn med grava funktionsnedsättningar i förskolan än tidigare. Något som gör att förvaltningen måste se över resursfördelning för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. I skolan börjar elevantalet åter att öka, samt antal barn i fritids, som även har längre vistelsetid. Andel elever med behov av modersmål och studiehandledning fortsätter att öka. Förvaltningen arbetar med personalplanering utifrån de nya behörighetsreglerna och detta arbete kommer att intensifieras när lärarna får ut sina lärarlegitimationer och behörigheterna tydliggörs. Lokalfrågor är en mycket viktigt fortsatt strategisk fråga. Förvaltningen arbetar vidare med FABs och samhällsbyggnadsnämnden för att arbeta strategiskt för att hitta lämplig mark, samt bygga nya anpassade och flexibla lokaler i den takt som kommunen växer. Verksamheten har under 2012 bedrivits inom ram och prognosarbetet har blivit bättre under det gånga året, avvikelse från novemberprognosen är mycket liten.

12 Kostnader och intäkter per huvud Belopp i mnkr Budget 2011 Bokslut 2011 Diff +/- Kostnader Politisk -0,8-1,0-0,2 Förskola *) -235,4-232,1 3,3 Fritidshem -55,0-53,6 1,4 Pedagogisk omsorg -8,1-7,1 1,0 Grundskola *) -354,1-356,2-2,1 Summa -653,4-649,914 3,4 Intäkter Politisk 0,0 0,0 0,0 Förskola *) 28,5 29,0 0,5 Fritidshem 14,0 15,4 1,3 Pedagogisk omsorg 1,3 1,3 0,1 Grundskola *) 16,7 19,7 3,0 Kommunbidrag 583,2 583,2 0,0 Summa 643,7 648,6 4,9 Netto -9,7-1,4 8,3 *) EU-projekt ingår på intäkts- och kostnadssida med 15 % motsvarande 0,06 mnkr i förskola och 85 % motsvarande 0,3 mnkr i grundskola, totalt 0,4 mnkr för 2011.

13 Barn- och ungdomsnämnden Bilaga 1 Avrapportering av nämndens olycksförebyggande arbete Enligt KS , 198, skall nämnderna avrapportera det olycksförebyggande arbetet enligt handlingsprogrammet till skydd mot olyckor, i samband med årsredovisningen. Olycksförebyggande uppgift Automatiska brandlarm Brandskyddsutbildning Avrapportering av arbetet Under året har automatiskt brandlarm installerats i Stora Mellby skola och förskola, Klockareskolan, Åkershults förskola, Rävlyans förskola i Sollebrunn och Gräfsnäs förskola. Under året har omkring 120 personer på Nolby, Långareds och Sollebrunns enheter gått brandskyddsutbildning.

14 Barn- och ungdomsnämnden Bilaga 2 Uppföljning av kvalitetsdeklarationer och synpunktshantering Enligt KF , 162, skall uppfyllelsen av deklarationerna redovisas till kommunfullmäktige i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklaration Kvalitetsdeklaration för kontakter med kommunen Kvalitetsdeklaration för fritidshem Kvalitetsdeklaration för förskola Uppfyllelse av deklaration God God God Nämndens kommentarer till uppfyllelsen Kvalitetsdeklarationen för kontakter med kommunen Barnomsorgens e-tjänst där man kan ansöka om plats, ändra schema mm, används och fungerar väl. Informationen om olika alternativ inom barnomsorg och skola i kommunen har behov av att utvecklas. Kvalitetsdeklarationen för fritidshem Full behovstäckning råder. GR-enkäten som genomfördes för första gången i år visar på att samarbetet fritidshem-skola behöver utvecklas. Kvalitetsdeklaration för förskolan Full behovstäckning med erbjudande om plats inom fyra månader har rått hela året utom i december. Då fick 12 familjer vänta ytterligare en månad, till januari, för att få plats. GR-enkäten visade att Alingsåsarna är mer nöjda med förskoleen än snittet i GR. Synpunktshantering Antal varav varav varav varav varav Antal Antal synpunkter klagomål frågor förslag beröm övriga anonyma besvarade Nämndens kommentarer till synpunktshanteringen Kategorin varav synpunkter i mallen har ersatts med varav frågor. Frågor av retorisk karaktär, det vill säga för att tydliggöra ett klagomål, avses dock inte här. En av synpunkterna har kategoriserats som varande både förslag och beröm. En av synpunkterna har kategoriserats som varande både klagomål och förslag. Två av synpunkterna har kategoriserats som varande både klagomål och beröm. Innehållsmässigt handlar synpunkterna i 14 av fallen om frågor kring hemsideinformation, 4 om placering/barnomsorgskön, 25 om rektorsteamens er samt 9 om politiska frågor.

15 Förvaltningen har som rutin att alltid besvara synpunkter om det är möjligt, för att uppfylla kraven i bl a förvaltningslagen. Det är dock tio synpunkter som inte har besvarats skriftligen av barn- och ungdomsförvaltningen. Skälen till detta är följande; - Följande 4 synpunkter har anonym avsändare, ärende; BUN, BUN, BUN, BUN. - Synpunkten i ärendet BUN är vidarebefordrat till kostenheten som vid tillfället ej tillhörde Barn- och ungdomsförvaltningen. - Synpunkten i ärendet BUN är vidarebefordrat till samhällsbyggnadsnämnden. - Synpunkt i ärendet BUN utgörs av förslag och beröm. - Synpunkt i ärendet BUN kommer att besvaras av rektor. - Synpunkten i ärendet BUN är ställd till nämnd, varför diskussion om detta behandlats politiskt och inte av förvaltningen; - Synpunkten i ärendet BUN kommer att besvaras av nämndledamot.

16 Barn- och ungdomsnämnden Bilaga 3 Åtgårder och måluppfyllelse gällande integrationsarbetet Alingsås kommuns integrationsplan skall främja ett öppet och integrerat Alingsås. God livskvalitet för alla alingsåsare är visionen. Planen skall bidra till skapandet av en kommun där mångfalden ses som en tillgång och där alla har möjlighet att vara delaktiga i samhällslivet för att motverka social, ekonomisk och kulturell segregation. Planen skall bidra till att alla alingsåsare ser mångfalden som en styrka och bidra till att utveckla och förbättra Alingsås. Så står det i planen: Alla politiska nämnder, utskott och kommunala bolag/styrelser skall arbeta utifrån intentionerna i denna integrationsplan. De skall årligen upprätta en åtgärdsplan, som skall ingå i facknämndsprogrammet. Åtgärder och måluppfyllelse skall redovisas i anslutning till bokslut. Nämndens åtgärder och måluppfyllelse gällande integrationsarbetet Barn- och ungdomsnämndens åtgärder, beskrivna i den strategiska utvecklingsplanen och med rubrik Folkhälsa och integration, har fortsatt under Arbetet för ökad tillgänglighet har fortsatt. Två specialpedagoger har tillsammans med kommunens funktionshinderstrateg, utvecklat att material för ökad kunskap om mångfald/funktionshinder, Min värld-allas Värld? Kommunens funktionshinderstrateg, Christina Avaheden och Peter Ojala har också informerat elevhälsans personal om projektet Motverka onödig ohälsa. Förvaltningens utbildningssatsning om autism samt ICDP, International Child Development Programe., som är direkt kopplad till FN:s konvention om barns rättigheter, har genomförts med mycket gott omdöme. Familjecentralen och dess er den rymmer, Samtal och Lek, Skilda världar och Cope föräldrautbildning har pågått kontinuerligt under åter. En ny, Familjehus i Bjärke, har börjat ta form. Utbildningar i TAKK- tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, har erbjudits personal för att få kompetens i att möta och kommunicera med barn som behöver mer än det talade ordet. Denna utbildning får också ett mycket gott omdöme av deltagarna. Under året har behov/önskemål av modersmålsstöd i förskolan inventerats och fler barn och fler språk har erbjudits. På Östlyckeskolan har man målmedvetet arbetat för att integrera förberedelseklassens elever, bl.a genom en planerad och gemensam rast och att alla nyanlända elever har en tillhörighet i en vanlig klass samt ingår i en mentorsgrupp bestående av svenska elever. Eleverna har haft en god måluppfyllelse om man ser till rådande förutsättningar. Studiestöd på elevernas modersmål har ökat. Skolan är den som har störst betydelse för ett barn eller en ung människas utveckling. Ibland kan skolan ställas i särskilt utmanande situationer. Hur kan skolan skapa en beredskap för att möta alla? Detta var utgångsfrågan då elevhälsans personal tillsammans med rektorer, förskolechefer och förvaltningsledning hade en gemensam dag där fokus var En likvärdig skolatillsammans gör vi det möjligt.