Skattefrågor. Statsandelarna år Bokföringsanvisningar. OFR-nämnden meddelar

Transkript

1 6/2002 Joulukuu December Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2003 Bokföringsanvisningar Beslut om grunderna för placeringsverksamheten OFR-nämnden meddelar

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 6/2002 Lehti ilmestyy 6 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 6 ggr per år Julkaisija/Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1450 kpl Upplaga 1450 st Painopaikka/Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat/Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av infobladet. Lisätilaukset 67,28 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra årsprenumerationer à 67,28 euro kan beställas av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Infobladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Palvelut/Kuntatalous Service/Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvarspersoner Martti Kallio Sisko Myöhänen Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 3 Det allmänna ekonomiska läget Kommunalekonomin under åren Skattefrågor 5 Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2002 och 2003 samt avskiljande av inkomster av anställningsoptioner vid beräkning av kommunens fördelningsandelar Riksdagen har godkänt budgetskattelagarna Beslut om naturaförmåner 2003 Ny rättspraxis inom mervärdesbeskattningen Statsandelarna år Allmänt Utjämning av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna Den allmänna statsandelen Statsandel för social- och hälsovården Statsandel för undervisning och kultur Skötsel av statens betalningsrörelse 14 Utbetalning av statsandelar till penninginstitut Utbetalning av skatteinkomster till penninginstitut Kommunsektionens anvisningar 16 Ändring i resultaträkningsanvisningen och kommunens resultaträkningsschema som gäller återbäring av återkrävd momsrat Bokföringsanvisningar 17 Ändringar i kontoplanen Beslut om grunderna för placeringsverksamheten 17 Socialförsäkringsavgifter år Grund- och dröjsmålsräntan Information från enheten 21 OFR-nämnden meddelar 22 Nya OFR-revisorer som godkänts under 2002 OFR-samfund Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2003 (bilaga 2) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl , md (bilaga 6b) Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner/ändringar (bilaga 7) Kommunalekonomiska publikationer (bilaga 8) Sida 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002

3 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Det allmänna ekonomiska läget Den totala produktionen ökade snabbare 2002 än året innan, men tillväxten blev likväl lägre än väntat. Nationalprodukten torde stiga med 1½ %. Enligt finansministeriets prognoser från november kommer bruttonationalprodukten att öka med närmare 3 procent under En likadan utveckling förutspår också Näringslivets forskningsinstitut ETLA i sin prognosöversikt som publicerades i december. Produktionens tillväxttakt förväntas bli snabbare nästa år. Prognosen gäller dock inte utvecklingen på medellång sikt. Många osäkerhetsfaktorer i den internationella konjunkturutvecklingen återspeglas också i de finländska företagens resultatutveckling. Konsumentprisindex steg med 1,7 % under Under 2003 uppskattas konsumentpriserna stiga med 2 %. Bilaga 1 innehåller beräkningar av hur de totalekonomiska variabler som är särskilt viktiga för den kommunala ekonomin utvecklats under åren Uppgifterna och uppskattningarna baserar sig på finansministeriets konjunkturprognos från november. Bilaga 2 innehåller beräkningar av hur de viktigaste ekonomiska variablerna kommer att utvecklas Prognoserna har gjorts upp av olika institut som utarbetar prognoser för ekonomin som helhet. Kommunalekonomin under åren Kommunernas och samkommunernas lönesumma har år 2002 stigit i nästan samma takt som i fjol. Kommunsektorns lönesumma beräknas stiga med närmare 5 ½ % under 2002 till följd av avtalsenliga förhöjningar, ökade arbetsinsatser och strukturförändringar. Den inkomstpolitiska uppgörelsen innebär att kommunsektorn står inför en cirka 3 procents lönekostnadsökning år Kommunsektorns lönesumma beräknas stiga med 3 ½ % nästa år till följd av att arbetsinsatserna ökar så smått. De kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen och deras ekonomiska verkningar har behandlats i detalj i Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär (nr 20 25/2002). Cirkulären finns också på KA:s internetsidor, adressen är En del av kommunarbetsgivarens socialskyddsavgifter har fastställts för år Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter behandlas närmare nedan. Bilaga 3 och bilaga 4 innehåller uppgifter och kalkyler om lönesummans utveckling inom kommunsektorn och om kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/02 3

4 Kommunernas skatteinkomster ökade under 2001 med 8 %. Redovisningarna av kommunalskatt ökade år 2001 med nära 14 % jämfört med föregående år, vilket beror på att fördelningsandelarna för kommungruppens förskott ökat och skatteunderlaget vuxit. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna minskade med 13 %. Under 2002 har redovisningarna av kommunalskatt ökat med cirka 8 %. Skatteunderlaget väntas växa i de flesta kommuner, men höjningen av förvärvsinkomstavdraget reducerar ökningen av de beskattningsbara inkomsterna. Skattesatsen höjdes i 108 kommuner år Ändringarna i skatteredovisningssystemet medverkade också till den betydande ökningen av redovisningar av kommunalskatt. Fördelningsandelen till kommungruppen höjdes för skatteår 2002 och kommunernas andel justerades uppåt efter fastställd beskattning för skatteår I början av år 2002 redovisades en ansenlig mängd kvarskatter för skatteår År 2003 väntas inga motsvarande extra redovisningar. Av denna orsak och även om skatten stiger bland annat till följd av en högre inkomstskattesats uppskattas det att redovisningarna av kommunalskatten i kommunernas resultaträkningar minskar jämfört med år Höjningen av förvärvsinkomstavdraget och avdraget för inkomstens förvärvande kommer för sin del att minska skatteunderlaget. Kommunernas redovisningar av samfundsskatt minskar år 2002 med närmare 40 % bl.a. till följd av att kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna har skurits ner och företagens resultat har försämrats. Det uppskattas att företagens resultat för år 2003 håller i det närmaste samma nivå som år 2002 och intäkterna av samfundsskatten förblir då på årets nivå. Kommunernas gruppandel har sänkts till 19,75 % år 2003 och detta innebär att totalbeloppet av den samfundsskatt som utbetalas till kommunerna minskar. I bilaga 5 anges hur kommunernas skatteinkomster utvecklats enligt inkomstslag under åren År 2002 kommer det att redovisas lika mycket skatteinkomster till kommunerna som år Nästa år väntas kommunernas skatteinkomster minska med 5 %. Bilaga 6a och 6b innehåller en resultaträkning och finansieringskalkyl för kommunerna och samkommunerna Uppgifterna är från Statistikcentralen. Redovisningsgruppen inom delegationen för kommunal ekonomi och förvaltning har nyligen sett över och uppdaterat den bedömning av den kommunala ekonomins utveckling som gjordes i september. Siffrorna i resultaträkningarna och finansieringskalkylerna för 2002 och 2003 utgår från denna uppdatering. Jämfört med bedömningen av gäller den största förändringen skatteinkomsterna för år Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002

5 Skattefrågor Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2002 och 2003 samt avskiljande av inkomster av anställningsoptioner vid beräkning av kommunens fördelningsandelar Fördelningsandelarna vid förskottsuppbörden för skatteåret 2002 rättas i redovisningen i december Då ändras fördelningsandelarna för både skattetagargrupperna och de enskilda kommunerna. Kommungruppens fördelningsandel var 52,83 ända till november. I december steg fördelningsandelen med en procentenhet, dvs. till 53,83 %. Andelen har beräknats på basis av uppgifterna om beskattningen för år 2001 och genom att beakta utvecklingen av olika inkomstslag och avdrag under perioden Också fördelningsandelarna för de enskilda kommunerna rättas så att de motsvarar den färdigställda beskattningen för Enskilda kommuners fördelningsandelar fastställs så att den kommunalskatt som skall betalas för skatteåret 2001 justeras med hjälp av en korrigeringskoefficient som utgörs av förhållandet mellan kommunens invånarantal och och eventuella ändringar i inkomstskattesatserna. I samband med ändringen av fördelningsandelarna rättas de skatter som redan redovisats för skatteåret 2002 så att de motsvarar de nya fördelningsandelarna. I flera kommuner ingår i den kommunalskatt som ska betalas en avsevärd del sådan kommunalskatt som beror på anställningsoptioner. Endast fem kommuner ansökte om att den kommunalskatt som betalas för optionsinkomster skall avskiljas från fördelningsandelarna för skatteåren 2002 och Eftersom kommunalskatten på optionsinkomster ofta är en engångsföreteelse, borde den avdras från den i beräkningen använda kommunalskatt som ska betalas, så att det inte vid förskottsuppbörden redovisas för mycket skatteinkomster till kommunen. Skatter som vid förskottsuppbörden redovisats till för stort belopp återkrävs senare av kommunen i samband med den s.k. redovisningen enligt debitering. Nya gruppandelar och fördelningsandelar för enskilda kommuner beräknas också för skatteåret Dessa tillämpas första gången i den redovisning som görs i februari Om kommunen vill att den kommunalskatt som betalas för optionsinkomster ska avskiljas när fördelningsandelarna för skatteår 2003 beräknas kan kommunen ännu under januari 2003 skriftligt söka ändring hos finansministeriet. I ansökan ska uppges hur mycket av kommunalskatten som ska avskiljas. Ansökan skickas till Finansministeriet, skatteavdelningen, Merja Taipalus, PB 28, Statsrådet. Ansökan kan också skickas per e-post: merja.taipalus@vm.fi Vi ber er sända en kopia av ansökningen till Juha Mynttinen vid Kommunförbundet. Adressen är Finlands Kommunförbund, PB 200, Helsingfors, eller e-post: juha.mynttinen@kommunforbundet.fi Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002 5

6 Riksdagen har godkänt budgetskattelagarna Riksdagen har godkänt de skattelagar som ingår i budgeten för 2003 tisdagen den 10 december Kommungruppens fördelningsandel av samfundsskatten (RP 123/2002 rd) I år slopades återkravet av kommunernas momsåterbäringar. I syfte att kvitta detta och utgående från dåvarande uppskattningar av avkastningen fattades beslut om att sänka kommunernas samfundsskatteandel med 12,03 procentenheter för år Dessutom minskades andelen med 1,13 procentenheter med hänvisning till förändringarna i kommunernas och statens finansiella förhållanden och med 0,87 procentenheter med hänvisning till förändringarna i utjämningen av skatteintäkter. Kommunernas andel av samfundsskatten blev 23,22 procent år Skatteredovisningslagen ändras så att kommunernas samfundsskatteandel sänks till 19,75 procent från och med skatteåret Samfundsskatteandelen är därefter konstant. Slopandet av systemet med återkrav av momsåterbäringarna sänker kommungruppens fördelningsandel med 14,98 procentenheter. Procenttalet har räknats ut genom att det belopp på 806 miljoner euro som ska kvittas ställts i relation till den uppskattade samfundsskattedebiteringen på miljoner euro för I fördelningsandelen ingår en minskning på 0,50 procentenheter som motiveras med beslutet i fjolårets budgetmangling att sänka kommunernas folkpensionsavgift. Effekten av ändringarna i skatteinkomstutjämningen enligt 12 lagen om skatteredovisning blir 2,02 procentenheter. Efter dessa ändringar är kommungruppens andel 19,75 %. Skatteavdrag (RP 122 och 255/2002 rd) Det högsta avdraget för inkomstens förvärvande höjs från 460 till 590 euro år I anslutning till den inkomstpolitiska uppgörelsen höjdes det maximala beloppet för avdraget för inkomstens förvärvande med 130 euro i stället för med 80 euro (se RP 255/2002 rd). Jämfört med förslaget i RP 122/2002 rd väntas denna extra förhöjning sänka kommunernas skatteintäkter med 22 miljoner euro. Det höjda avdraget för inkomstens förvärvande uppskattas sänka kommunerna skatteintäkter med sammanlagt 57 miljoner euro på årsnivå. För detta kompenseras kommunerna med den extra förhöjning av statsandelen för social- och hälsovården som ingick i den inkomstpolitiska uppgörelsen. Den extra förhöjningen uppgår till 15 miljoner euro. Enligt den inkomstpolitiska uppgörelsen sjunker dessutom de försäkrades arbetslöshetsförsäkringsavgift med 0,2 procentenheter och detta innebär en minskning av skatteavdragen som ökar kommunernas skatteinkomster med uppskattningsvis 20 miljoner euro. Maximibeloppet för avdrag från förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen höjs från euro till euro. Höjningen av avdraget sänker kommunernas skatteinkomster med 63 miljoner euro på årsnivå. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002

7 Statens inkomstskatteskalor 2003 (RP 121 och 254/2002 rd) Alla marginalskattesatser i statens inkomstskatteskalor sänks med 0,5 procentenheter. Regeringen föreslog ursprungligen en skattelindring om 0,3 procentenheter, men kompletterade förslaget efter den inkomstpolitiska uppgörelsen. Ändringarna i skatteskalorna minskar kommunernas skatteinkomster med cirka 2 miljoner euro sammanlagt. Hushållsavdrag (RP 256/2002 rd) Maximibeloppet för det hushållsavdrag som beviljas för omsorgs- och reparationsarbete i hushåll höjs från 900 euro till euro. Förhöjningen av maximibeloppet för hushållsavdraget anknyter till den inkomstpolitiska uppgörelsen och förhöjningen väntas sänka kommunalskatteinkomsterna med cirka en halv miljon euro. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Ny rättspraxis inom mervärdesbeskattningen Centralskattenämnden /80 Mervärdesskatt Sociala trygghetstjänster Boendetjänster Staden ordnade med stöd av socialvårdslagen (710/1982) och lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) och lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) service- och stödbostäder för åldringar, handikappade, utvecklingsstörda, ungdomar och bostadslösa. Boendeformerna omfattade servicehus, grupphem, småhem, enskilda servicebostäder, servicebostadsgrupper, invalidbostäder, internat- och stödbostäder samt bostäder hos stödfamiljer, studentbostäder, småbostäder och stödhem. Staden ordnade också familjevård med stöd av barnskyddslagen. Med familjevård avsågs vård och fostran samt annan dygnetruntomsorg av barn i ett privathem utanför barnets eget hem. Ordnandet av dessa boendetjänster med stöd av socialvårdslagen och speciallagarna om socialvård är sådan socialvård som avses i 37 och 38 mervärdesskattelagen, med undantag för den rumshyra som uppbärs av föräldrarna i ett familjehem. Då det gäller uppbärningen av hyra för rum av föräldrarna i ett familjehem är det fråga om sådan skattefri överlåtelse av hyresrätt som avses i 27 mervärdesskattelagen. Staden har på de grunder som anförts ovan rätt att få återbäring av skatt som avses i mom. mervärdesskattelagen för den mervärdesskatt som ingår i kostnaderna för boendeserviceverksamheten till den del som verksamheten motsvarar den socialvårdsverksamhet som avses i 37 och 38 mervärdesskattelagen. För den hyra som uppbars av föräldrarna i familjehemmet hade staden inte rätt till skatteavdrag till den del som gällde anskaff- Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002 7

8 ningar för rumsuthyrningen. Förhandsavgörande för tiden mom. 1 punkten, 27, 37, 38 och 130 mervärdesskattelagen (ej lagakraftvunnet). HFD /77 Mervärdesskatt Skattetillägg Sista betalningsdag Helgfri lördag Då den sista betalningsdagen för moms för september var lördagen den 15 november, kunde man med stöd av mom. mervärdesskattelagen betala momsen påföljande måndag, dvs Bolaget betalade momsen först 24.11, alltså för sent. Eftersom måndag enligt mervärdesskattelagen måste anses som den sista betalningsdagen för skatten, måste skattetillägget för den försenade skatten räknas för tiden och 4 mom., och 3 mom. mervärdesskattelagen. 3 1 mom. lagen om skattetillägg och förseningsränta. HFD /3146 Mervärdesskatt Skattepliktig försäljning Undantag från skattepliktighet på försäljning Hälso- och sjukvård Stödjande ortoser Ett företag sålde i anslutning till fysioterapitjänster stödjande ortoser eller särskilda stödjande inläggssulor som tillverkats individuellt enligt kundernas behov som en del av behandlingen. Dessa produkter ansågs inte vara sådana varor som enligt 34 2 mom. mervärdesskattelagen sedvanligt överlåts skattefritt, utan det är fråga om sådan försäljning av varor som kan jämställas med olika proteser och hjälpmedel för vilken moms med stöd av de allmänna bestämmelserna i mervärdesskattelagen skall betalas. Förhandsavgörande för tiden och 35 mervärdesskattelagen. Närmare upplysningar: Juha Mynttinen, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Statsandelarna år 2003 Allmänt Statsandelarna för 2003 indexjusteras med minst 1,4 procent, vilket är hälften av det fulla beloppet. För kommunernas och samkommunernas del innebär justeringen cirka 78 miljoner euro. En justering till fullt belopp blir 2,8 procent. Kommunförbundet har krävt en indexjustering till fullt belopp. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002

9 Statsandelarna för social- och hälsovården kommer att öka med 98 miljoner euro enligt ett beslut som riksdagsgrupperna fattade redan sommaren 2001, och med 57 miljoner euro som föreslagits för det nationella hälsovårdsprojektet för år En annan betydande utgiftsökning uppstår på grund av att tandvården för vuxna utvidgas till att gälla hela året. Detta ökar kostnaderna för social- och hälsovården med 14 miljoner euro och statsandelarna med 4 miljoner euro. I fråga om statsandelarna för undervisning och kultur är det inte aktuellt med betydande ändringar. Priserna per enhet för undervisnings- och kulturverksamheten beräknas på nytt med uppgifterna för år 2001 som grund, vilket leder till att priserna per enhet stiger. Bl.a. ändras grunderna för hur prisen per enhet i den grundläggande undervisningen fastställs (konstanter). I de kommunvisa statsandelskalkylerna har man ännu inte beaktat de kommunsammanslagningar som genomförs vid ingången till år 2003 (Brahestad och Pattijoki, Fredrikshamn och Veckelax). Kalkylerna justeras i anslutning till besluten om statsandelar. Ungefär 15 miljoner euro av statsandelarna för år 2002 har återkrävts eller kommer att återkrävas på grund av ett fel i indexet för år Detaljerad information om hur detta fel har rättats ingår i nr 5/2002 av detta infoblad och på förbundets webbsidor på adressen >palvelut >kuntatalous >valtionosuudet >vuoden 2002 valtionosuuksien oikaisu. Utjämning av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna Utjämningen av skatteinkomsterna för 2003 kommer att utgå från den beskattning som fastställs för Beskattningen har blivit klar , men kommunernas fördelningsandelar av samfundsskatten fås först någon gång före årsskiftet, vilket betyder att uppgifterna om skatteinkomstutjämningen ännu inte är slutgiltiga. Vid uträkningen av samfundsskatteandelarna används simulerade andelar där skatte- och koncernuppgifter för år 2001 och uppgifter om arbetsplatserna i kommunerna år 2000 beaktas. Kommunernas fördelningsandelar kommer ännu att justeras och uppgifter om arbetsplatserna år 2001 beaktas. Inrikesministeriet har i en kommunvis kalkyl daterad gjort en uppskattning om utjämningen som bygger på den fastställda kommunalskatten (skattestyrelsen ) och de nyss nämnda uppgifterna om samfundsskatten. Ministeriets kalkyl finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen >palvelut >kuntatalous >valtionosuudet > valtionosuudet vuonna Kalkylen ersätter den kalkyl som daterats Uppgifter som den nyaste utjämningen grundar sig på: kalkylerad kommunalskatt samfundsskatt kalkylerad fastighetsskatt Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002 9

10 Kalkylgrunder: * invånarantalet i början av år 2001, * genomsnittlig inkomstskattesats 17,68 * genomsnittliga fastighetsskatteprocentsatser allmän 0,68 stadigvarande bostad 0,26 annan bostad 0,79 kraftverk 1,39 kärnkraftverk 2,20 allmännyttiga samfund 0,39 * kalkylerad skatteinkomst /invånare * utjämningsgräns (90 %) 2 348,81 /invånare Inrikesministeriets tidigare preliminära beräkning av skatteinkomstutjämningen som baserade sig på de uppgifter och uppskattningar som var tillgängliga i september 2002 samt på Kommunförbundets skatteprognosram (prognoserna för hela landet: kommunalskatten + 4,3 %, samfundsskatten - 27,2 %, fastighetsskatten + 6,3 %) finns ännu till påseende på förbundets webbsidor på adressen >palvelut >kuntatalous >valtionosuudet >valtionosuudet vuonna 2003 (datum ). Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet. I de kommunvisa kalkylerna nedan har denna fördelning inte genomförts. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen för år 2003 blir med en halv indexjustering på 1,4 procent 27,55 euro per invånare. Därtill beaktas nedskärningen av statsandelar på 7,53 euro per invånare. Den preliminära kalkylen för den allmänna statsandelen som är daterad finns på förbundets webbsidor på adressen >palvelut >kuntatalous >valtionosuudet >valtionosuudet vuonna Skatteinkomstutjämningen har inte beaktats i den allmänna statsandelen. Med stöd av en författningsändring (810/2002) som statsrådet har fastställt bibehåller Virolahti och Reisjärvi kommuner sitt fjärrortstillägg. Detta har beaktats i de kommunvisa statsandelskalkylerna. Statsandel för social- och hälsovården Statsandelarna för social- och hälsovård indexjusteras med minst 1,4 procent år I de kalkylerade statsandelsgrunderna för olika åldersgrupper beaktas dessutom kostnadsökningar som gäller uppgifter som inletts år 2002 eller nya uppgifter som inleds år Utförligare uppgifter ingår i nr 4/2002 och 5/2002 av detta infoblad. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002

11 Som uppgifter som inletts år 2002 har man beaktat utvidgningen av tandvården för vuxna och den resterande delen av samordningen av utkomststödet och förvärvsinkomsterna (började mitt under 2002). Nya uppgifter som påverkar de kalkylerade kostnaderna för enskilda åldersgrupper är därtill dels utvidgningen av rätten till dagvård och dels den sociala kreditgivningen, vilka behandlas nedan. De kommunvisa statsandelskalkylerna för socialoch hälsovården av finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen >palvelut >kuntatalous >valtionosuudet > valtionosuudet vuonna Skatteinkomstutjämningen har inte beaktats i statsandelarna. Sysselsättningskoefficienten för dagvården och sjukfrekvenskoefficienten för hälso- och sjukvården har justerats och den kommunvisa kalkylen har ersatts med en ny. Beräkningarna för 2003 utgår från följande åldersgruppsvisa kalkylerade grunder (indexjustering 1,4 %): Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård År 2003 År 2003 /invånare /invånare 0-6-åringar 4 214,16 523, åringar 301,46 596, åringar 561, , åringar 3 288, ,41 över 85-åringar 9 287, ,61 Övriga kalkylerade grunder ( /invånare): Beräkningsgrund för arbetslösheten 384,36 Beräkningsgrund för arbetslöshetsgraden 35,09 Beräkningsgrund för sjukfrekvensen 260,12 Kommunens finansieringsandel ( /inv.) 1 544,45 i finansieringsandelen 1 544,45 ingår finansieringsandelens tillägg 25,73 Arbetslöshetsprocent 12,00 % Invånarantal (årsskiftet 01/02) Statsandelsprocent 27,01 Statsandelsprocenten för år 2003 höjs med 1,65 procentenheter. Av höjningen grundar sig 1,51 procentenheter på budgeten och 0,14 procentenheter på den ökning som man enades om i anslutning till den inkomstpolitiska uppgörelsen. Märk väl att statsandelsprocentens nivå på 27,01 fortfarande påverkas av statsandelsnedskärningarna på 90-talet. Följande statsandelsökningar har då beaktats: 98 mn, ökningen som riksdagsgrupperna enades om, 57 mn, tillägget till det nationella hälsovårdsprojektet och 15 mn, ökningen i anslutning till den inkomstpolitiska uppgörelsen Av de anslag på 104 mn som tidigare reserverats för det nationella hälsovårdsprojektet öronmärktes 6 mn enligt följande: 4 mn för utvidningen av rätten till dagvård (åldersgruppsvis kostnadsökning) Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/

12 1 mn för den sociala kreditgivningen (ny uppgift för kommunerna, åldersgruppsvis kostnadsökning) och 5 mn för separat beviljade statsbidrag till tjänster för barn och unga som hotas av utslagning med stöd av en författning som senare utfärdas av statsrådet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Statsandel för undervisning och kultur Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet indexjusteras med minst 1,4 procent, vilket är hälften av det fulla beloppet. De genomsnittliga priserna per enhet bestäms så att de inte längre innehåller mervärdesskatt. Därför avdras inte längre mervärdesskatt från kommunernas och samkommunernas pris per enhet. Kalkylerna över de enskilda kommunernas statsandelar för undervisning och kultur ges i slutet av december och kommer därför att finnas på Kommunförbundets webbsidor först i början av januari. Alla priser per enhet för undervisningsväsendet har beräknats på nytt på basis av de uppgifter som samlats in för På priserna per enhet har en s.k. tvåårsjustering gjorts med höjda priser per enhet som följd. Således har t.ex. formlerna för priset per enhet för den grundläggande utbildningen beräknats på nytt (formlernas konstanter ändrades). Priserna per enhet inom undervisning och kultur fastslogs och finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor, adress Beslutet om priserna per enhet har tillställts kommunerna och huvudmännen vecka 48. Kommunens preliminära finansieringsandel för undervisnings- och kulturverksamhet per kommuninvånare är 579,86 euro för år I finansieringsandelen ingår nedskärningen av statsandelar på 113,10 euro per invånare. En sammanfattning av statsandelskalkylen hittas på förbundets webbsidor på adressen >palvelut >kuntatalous >valtionosuudet >valtionosuudet vuonna Kommunens slutliga finansieringsandel för undervisnings- och kulturverksamhet per kommuninvånare för år 2002 fastställdes till euro/invånare. Då den preliminära finansieringsandelen var 556,95 euro sjönk finansieringsandelen alltså med 0,66 euro. Eftersom uppgifterna om statsandelarna ges så sent måste de beräknas och justeras utifrån de uppgifter som nu finns tillgängliga. Uppskattningen av priserna per enhet försvåras ytterligare av den nya kostnadsbasen eftersom bland annat formlerna för den grundläggande utbildningen ändras (tvåårsjusteringen). Grunderna för priserna per enhet och kommunens finansieringsandel per invånare har utretts också i nr 2 5 av infobladet Kommunalekonomi. 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002

13 Hittills har man utgått från den kalkyl om kommunens finansieringsandel som finns på förbundets webbsidor (se adressen ovan). Den kalkylerade finansieringsandelen var 595 euro/invånare. Före priserna per enhet fastställdes ( ) kunde man därtill använda de genomsnittliga priserna per enhet som statsandelen för år 2003 grundade sig på (se förbundets webbadress ovan). De genomsnittliga priserna per enhet fastställdes (Statsrådets förordning 803/2002). I tabellen över de genomsnittliga priserna per enhet anges hur mycket priserna per enhet har ökat i procent från i år till nästa år (exkl. moms). De genomsnittliga priserna per enhet för kommuner och samkommuner liksom priserna per enhet för enskilda kommuner och samkommuner beräknas första gången utan moms. Priserna per enhet för bibliotek och medborgarinstitut enligt bosättningsstrukturgrupp för år 2002 (reviderade) och år 2003 finns på förbundets webbsidor (se adressen ovan). De utbildningsområdesvisa priserna per enhet för yrkesutbildningen och de examensvisa priserna per enhet för yrkeshögskolor för 2003 finns på samma adress. Priserna per enhet för undervisnings- och kulturväsendet har fastställts Uppgifterna om priserna per enhet inklusive beräkningsanvisningar finns sedan på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen >Ajankohtaista rahoituksesta ja kustannuksista/yksikköhinnat vuodelle Formlerna för den grundläggande utbildningen, beräkningen av nyckeltal och grunderna för beräkning av priserna per enhet för gymnasier presenteras på förbundets webbsidor (se adressen ovan). Utjämningskoefficienterna för år 2003: grundläggande utbildning 0, gymnasieutbildning 0, De genomsnittliga priserna per enhet för år 2003: grundläggande utbildning 4 764,42 /elev (exkl. moms) gymnasieutbildning 4 212,28 /elev (exkl. moms) För uppskattning av priserna per enhet gavs följande anvisningar som grundar sig på besluten om priser per enhet och en uppskattning av finansieringsandelen för i år: Om den struktur som ligger till grund för priserna per enhet (t.ex. nätverket av grundskolor och mängden special- och handikappundervisning) i stort sett bibehålls oförändrad kan man till det nuvarande priset per enhet lägga till skillnaden mellan de genomsnittliga priserna per enhet (exkl. moms.). Om det sker väsentliga förändringar i strukturen borde priserna per enhet beräknas/uppskattas på nytt enligt det nuvarande systemet till 2002 års nivå inklusive koefficienter (t.ex. beräkning av priset per enhet för den grundläggande undervisningen enligt formlerna för år 2002). Därefter höjs priset per enhet till 2003 års nivå genom att skillnaden mellan de genomsnittliga priserna per enhet läggs till. Elevantalet uppskattas till ett så korrekt genomsnitt/vägt genomsnitt som möjligt för finansåret. Det är skäl att iaktta försiktighet eftersom kalkylerna endast kan ge ett ungefärligt resultat. Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/

14 Vid uppskattningen av den kommunvisa statsandelen kan statsandelsrapporten 6VOS för i år användas som hjälpmedel. Det som då ska beaktas är det uppskattade elevantalet för nästa år, förändringar i invånarantalet och de uppskattade priserna per enhet. Finansieringsandelen per invånare inverkar som minskande post. Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna har presenterats i ett eget avsnitt ovan. Statsandelskalkylens 6VOS struktur finns på förbundets webbsidor (se adressen ovan). Ur strukturen plockas de delar som gäller kommunens verksamhet och de korrigeras med prestation/invånarantal och priserna per enhet för 2003 samt finansieringsandelen per invånare.. Det är skäl att justera kommunens preliminära kalkyler vartefter de uppgifter som används som grund fastställs, t.ex. priserna per enhet efter och finansieringsandelen per invånare efter Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Päivi Rajala, tfn (09) , Skötsel av statens betalningsrörelse Finansministeriet har ( ) beslutat decentralisera anskaffningen av de tjänster som behövs för skötseln av statens betalningsrörelse. Sampo Bank Abp som tidigare ensam skötte om statens betalningsrörelse ersätts nu av Nordea Bank Finland Abp som är huvudförmedlare, medan också Andelsbankernas Centralbank Abp och Sampo Bank Abp anlitas. För kommunerna medför beslutet inga betydande förändringar jämfört med nuvarande praxis. Även i fortsättningen betalas skatteinkomster och statsandelar till kommunen så att de finns på kommunens konto på förfallodagen, oberoende av vilket penninginstitut som förmedlar betalningen och vilket penninginstitut som är mottagare. Utbetalning av statsandelar till penninginstitut Nu har det visat sig att en del kommuner har ingått ett slags avtal om påskyndande av penningöverföringar med penninginstituten. Statsandelarna betalas till statsbidragstagarna senast den 11 i varje månad. Om dagen infaller på en söckenhelg eller ett veckoslut görs redovisningen bankdagen före söckenhelgen eller veckoslutet. Staten utbetalar statsandelarna från Nordea Bank Finland Abp på det bankkonto som kommunen har uppgett. Då mottagarens bank är en annan än Nordea Bank Finland Abp, skall staten skicka statsandelarna en bankdag ti- 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002

15 digare på grund av det dröjsmål som betalningsrörelsen mellan bankerna föranleder. Nordeas system kontrollerar först om kommunen har ingått ett avtal om att påskynda penningöverföringar. Om så är, överför Nordeas system kommunens statsandel till mottagarkommunens konto i Nordea. På detta sätt får kommunen statsandelen på konto redan den 10 i månaden och under söckenhelg eller veckoslut rentav ännu tidigare. Detta förfaringssätt innebär ojämlik behandling av kommunerna. Statskontoret har ansett att kommuner som har ingått detta överföringsavtal med Nordea skall meddela sitt kontonummer i Nordea till ifrågavarande ministerium eller förhandla om innehållet i överföringsavtalet med Nordea. Statens ovillkorliga krav är att varje kommun skall få statsandelarna på sitt konto samma dag, oberoende av vilket penninginstitut de anlitar. Om den ojämlika behandlingen fortsätter är det uppenbart att saken kommer att rättas till på annat sätt. Avtalet för att påskynda penningöverföringar innebär att t.ex. kommunen och ett penninginstitut ingår ett avtal enligt vilket penninginstitutet har rätt att överföra en inbetalning till kommunen i det egna penninginstitutet till motsvarande inkomstkonto (i stället för att låta betalningen gå vidare till det mottagande penninginstitutet). Utbetalning av skatteinkomster till penninginstitut Motsvarande problem har uppstått också i redovisningen av skatteinkomster. De avtal om påskyndande som ingåtts har lett till ojämlik behandling av kommunerna också i redovisningen av skatteinkomster. I enlighet med finansministeriets beslut (758/1998) skall de redovisade beloppen betalas till skattetagarna den 28 dagen i varje månad. Om denna dag inte infaller på en bankdag, är betalningsdagen följande bankdag. Betalningsdagen infaller dock senast på den nästsista bankdagen i månaden. Statskontoret har ansett att kommuner som har ingått ett avtal för att påskynda penningöverföringar med Nordea (som ovan för statsandelar) skall meddela sitt kontonummer i Nordea till Skatteuppbördsavdelningen (Nylands skatteverk, Skatteuppbördsavdelningen/Redovisningsgruppen, PB 7, Beskattning) eller förhandla om innehållet i avtalet med Nordea. Närmare upplysningar: Keijo Kettunen, Statskontoret, tfn (09) , keijo.kettunen@valtiokonttori.fi. Mikael Enberg, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/

16 Kommunsektionens anvisningar Ändring i resultaträkningsanvisningen och kommunens resultaträkningsschema som gäller återbäring av återkrävd momsrat Kommunsektionen beslutade vid sammanträde revidera sin allmänna anvisning om uppgörande av resultaträkning för samkommuner (1999) genom att stryka kapitel 7 Återkrävd mervärdesskatt eftersom kapitlet är onödigt. I bilaga 1 till den allmänna anvisningen ströks därtill rubriken Återkrävd mervärdesskatt från år Denna ändring blev aktuell eftersom lagen om upphävande av lagen om återkrävande av mervärdesskatteåterbäring hos kommunerna (1456/2001) har trätt i kraft Man slopade det separata systemet för återkrav, och återbäringarna kvittas numera till största delen mot kommunernas andel av utdelningen av samfundsskatteinkomsterna. Lagen om återkrav (79/1994) har dock tillämpats på de betalningsandelar som fastställts för år 2001 och som betalats ännu under år Rubriken Återkrävd mervärdesskatt är följaktligen onödig i kommunernas resultaträkning efter år Resultaträkningen i bokslutet för år 2002 innehåller ännu denna post för jämförelse med år 2001, men inte längre i bokslutet för år Resultaträkningsschemat borde ändras också till följd av ändringen i 3 1 mom. 11 punkten bokföringslagen. Enligt denna ändring skall enskilda rubriker som inte följs av siffror för innevarande eller föregående bokföringsår strykas ur resultaträkningen och balansräkningen. Nedan presenteras den del av resultaträkningsschemat i bokslutet för år 2002 som gäller dessa poster. I jämförelseuppgifterna för år 2001 behövs denna post ännu, men inte längre i uppgifterna för år RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNEN Skatteinkomster + + Statsandelar + + Återkrävd moms - Finansiella intäkter och kostnader +/- +/- Nedan presenteras den motsvarande delen av resultaträkningsschemat så som den ändras från och med år Rubriken Återkrävd mervärdesskatt har strukits från schemat som onödig. 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002

17 RESULTATRÄKNING FÖR KOMMUNEN Skatteinkomster + + Statsandelar + + Finansiella intäkter och kostnader +/- +/- Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Bokföringsanvisningar Ändringar i kontoplanen Kommunförbundets rekommendation Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner har reviderats. Kommunförbundet har gett en rekommendation om särredovisning av kommunal affärsverksamhet år Enligt rekommendationen kan särredovisningen ordnas bokföringsmässigt antingen i form av ett kommunalt affärsverk eller alternativt i form av en annan balansenhet. Det är möjligt med kalkylmässig särredovisning till exempel inom vattenförsörjningen. De ändringar som har gjorts i kontoplansmallen beaktar de ändringsbehov som föranleds av särredovisningen av affärsverksamheter. Man har därtill preciserat bl.a. innehållet i en del utgifts- och inkomstslag och gjort andra justeringar som kommit fram under året. Ändringarna till mallen för kontoplan finns i bilaga 7. Den reviderade upplagan (upplaga 3) kan beställas från publikationsförsäljningen vid Finlands Kommunförbund, Se bilaga 8. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Beslut om grunderna för placeringsverksamheten En ny publikation om beslutsfattandet i placeringsverksamheten har utarbetats vid Kommunförbundet. Boken Beslut om placeringar i kommuner och Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/

18 samkommuner behandlar beredningen och föredragningen av beslut som gäller placeringsverksamhet i kommunens organ. Den tar ställning till både placeringar som stödjer kommunens verksamhet och till placeringar av likvida medel, dock med betoning den senare formen. Boken innehåller ett exempel på beslut som gäller grunderna för fullmäktiges placeringsverksamhet. Publikationen bygger på den ändring i kommunallagen som trätt i kraft (13 2 mom.), enligt vilken fullmäktiges uppgifter utökades med beslutsprocessen för grunderna för placeringsverksamheten. Den nya bestämmelsen betonar fullmäktiges roll i beslutsfattandet som gäller kommunens placeringsverksamhet. Fullmäktige måste ta ställning också till grunderna för placering av likvida medel och inte bara till överföringen av kompetens. Publikationen innehåller en svenskspråkig kortversion. Information om beställning av publikationen finns i bilaga 8. Publikationen finns också på Kommunförbundets webbsidor under >palvelut >kuntatalous >pääomarahoitus ja sijoitustoiminta. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Oiva Myllyntaus, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Socialförsäkringsavgifter år 2003 Socialskydds- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna Republikens president stadfäste lagen om ändring och om temporär ändring (RP 143/2002 rd.) av lagen om storleken av den försäkrades sjukförsäkringspremie, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och arbetsgivares folkpensionsavgift. Med stöd av denna lag höjs kommunarbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift till 1,614 procent från och med För kommunarbetsgivarnas folkpensionsavgift föreslogs inga ändringar, så avgiften kommer fortsättningsvis att vara 2,4 procent. Med sjukförsäkringsavgiftens förhöjning på 0,014 procentenheter finansieras ett experiment som befriar privata arbetsgivare och statens affärsverk i Lappland och en del skärgårdskommuner från sjukförsäkringsavgiften Under 2003 uppgår arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift till 0,6 procent av lönen upp till lönesumman euro och för den del som överstiger detta 2,45 procent av lönen. Kommunarbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift sjunker från nuvarande 0,4 procent till 0,2 procent år Social- och hälsovårdsministeriet fastställde (1038/2002) arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002

19 Pensionsavgifter KTAPL-avgift Delegationen för Kommunernas pensionsförsäkring fastställde den lönebaserade KTAPL-avgiften för 2003 till 22,05 procent av lönesumman för de personer som omfattas av KTAPL. Arbetsgivarnas genomsnittliga lönebaserade KTAPL-avgift är 22,05 procentenheter minskat med den pensionsavgift för arbetstagare som tillämpas under 2003 och som fastställs senare. Arbetsmarknadens centralorganisationer och privatsektorns arbetspensionsanstalter har i förhandlingar nått enighet om pensionsavgiften för år Utgående från detta har pensionsförsäkringsbolagen gjort en framställan till social- och hälsovårdsministeriet om att höja arbetstagarens pensionspremie med 0,2 procentenheter, dvs. till 4,6 procent. Då blir arbetsgivarens lönebaserade betalningsandel 17,45 %. Social- och hälsovårdsministeriet fastställde arbetstagarnas pensionsavgift i december. För år 2003 har den totala avgift som bygger på pensionsavgifter fastställts till 472 miljoner euro. Det här motsvarar uppskattningsvis 4,61 procent av lönesumman. Inga ändringar sker i grunderna för avgifterna för självriskandelar inom invalidpension, individuell förtidspension och arbetslöshetspension. Självriskandelen när det gäller kostnader föranledda av pension är fortfarande 20 procent vid invalidpension, 40 procent vid individuell förtidspension och 60 procent vid arbetslöshetspension. Totalt väntas de avgifter för självriskandelar som tas ut under 2002 stiga till cirka 0,7 procent av lönesumman. Enskilda medlemsorganisationers självriskandelsavgifter i relation till lönesumman varierar efter antalet personer som går i pension och de pensioner som utbetalas till dessa. Möjligheten att periodisera avgiften på fem år utvidgas att gälla arbetsgivare med mindre än 300 KTAPL-försäkrade i sin tjänst. Den genomsnittliga totala KTAPL-avgiften inom kommunsektorn år 2003 beräknas alltså uppgå till 27,36 procent. När man från detta avdrar arbetstagarens pensionsavgift blir arbetsgivarens genomsnittliga KTAPL-avgift 22,76 procent. Medlemsorganisationens verkliga avgift avviker i allmänhet i hög grad från den genomsnittliga avgiften. Den enskilda medlemsorganisationens KTAPL-avgift består av den lönegrundade KTAPL-avgiften, den KTAPL-avgift som bygger på pensioner och avgiften för självriskandelar. Den lönebaserade avgiften är densamma för alla arbetsgivare, dvs. 17,45 procent. Den pensionsbaserade avgiften bestäms på basis av pensioner som erläggs till personer som varit anställda i medlemsorganisationen. Därutöver påverkas den pensionsbaserade utgiftens storlek inom enskilda medlemsorganisationer till exempel av upplösning av eller utträde ur samkommun. Kommunernas pensionsförsäkring ger i sitt cirkulär 2/2002 anvisningar för budgetering av den pensionsbaserade avgiften för år Enligt anvisningarna kan avgiften budgeteras genom att multiplicera de pensionsbaserade förhandsräkningarnas sammanlagda summa för år 2002 med talet 1,16. Avgiften för självriskandelar bestäms på ba- Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/

20 sis av individuella förtidspensioner som börjar år 2003, invalidpensioner och arbetslöshetspensioner. SPL-pensionsavgift Den allmänna totala SPL-avgiftsprocenten för år 2003 är 23,5 %. Genom att subtrahera arbetstagarens pensionsavgift från den totala avgiften får man arbetsgivarens totala SPL-pensionsavgift som är 18,9 procent. Den allmänna avgiftsprocenten används av kommunala arbetsgivare som har högst 50 arbetstagare som hör till SPL-systemet. För kommunala arbetsgivare som har fler än 50 arbetstagare som hör till SPL-systemet har den arbetsgivarrelaterade pensionsavgiftsprocenten för 2003 fastställts och varierar mellan 22,6 och 28,7 procent beroende på kommun. Arbetsgivarens avgift erhålls genom att från detta tal subtrahera arbetstagarens avgiftsprocent (4,6). Kommunernas genomsnittliga SPL-avgift som används främst i totalekonomiska beräkningar är 25 %. Ifall arbetstagarens pensionsavgift fastställs till 4,6 % blir arbetsgivarens genomsnittliga pensionsavgift 20,4 %. I ekonomiplaneringen utgår den enskilda kommunen endera från den allmänna pensionsavgiftsprocenten eller från den arbetsgivarrelaterade pensionsavgiftsprocent som meddelats kommunen. Arbetsgivarens slutliga pensionsavgiftsprocent för år 2003 fastställs våren KAPL- och KoPL-avgifterna Enligt förhandsuppgifter föreslås en ökning av KAPL-avgiften med 0,4 procentenheter, vilket betyder att avgiften höjs från nuvarande 21,8 procent till 22,2 procent. När arbetstagarens avgift (4,6 %) avdras från detta tal, blir arbetsgivarens avgift 17,6 procent för år För KoPL-avgiften föreslås en ökning med 0,5 procentenheter, vilket betyder att avgiften höjs från nuvarande 17,3 procent till 17,8 procent. När arbetstagarens avgift (4,6 %) avdras, blir arbetsgivarens avgift 13,2 procent för år Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002

21 Grund- och dröjsmålräntan Grundränta Finansministeriet har fastställt grundräntan till 3,25 procent för tiden Grundräntan har varit 4 procent sedan Grundräntan fastställs en gång per halvår och den bestäms så att grundräntan utgör medeltalet av den 12 månaders Euriborränta som offentliggjorts under de tre månader som föregår fastställelsen. Finansministeriet fastställer grundräntan avrundad till närmaste fjärdedels procentenhet. Dröjsmålsränta Procentenheten vid fastställande av dröjsmålsräntan var 3,5 % Under denna period var dröjsmålsräntan således 10,5 %. Finlands Bank meddelar den referensränta som används vid fastställande av dröjsmålsräntan. Dröjsmålsräntan är referensräntan förhöjd med 7 procentenheter enligt räntelagen. Den referensränta som tillämpas vid fastställande av dröjsmålsräntan är den ränta som Europeiska centralbanken tillämpade vid den sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen före den första kalenderdagen i varje halvårsperiod avrundad uppåt till närmast följande halva procentenhet. Denna referensränta tillämpas under de följande sex månaderna. Uppgifter om referensräntan och dröjsmålsräntan för tiden fås efter årsskiftet snabbast på Finlands Banks webbsidor, adress: http// >räntor. Uppgifter om räntorna finns naturligtvis också i medierna. Närmare upplysningar: Sisko Myöhänen, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Information från enheten Jan Björkwall anställdes som sakkunnig på enheten för kommunalekonomi. Jan Björkwall har lång erfarenhet i frågor som gäller budgetering och ekonomisk styrning i kommunerna efter att bl.a. ha verkat som kommunkamrer i Sibbo sedan Det är också meningen att Jan, som har svenska som sitt modersmål, särskilt skall betjäna de kommuner som behöver tjänster på svenska. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/

22 OFR-nämnden meddelar Nya OFR-revisorer som godkänts under 2002 OFR-examen kunde avläggas i Helsingfors den 4 och 5 oktober I examensprovet deltog sammanlagt 30 personer. OFR-nämnden fastslog vid sitt sammanträder att följande personer avlagt OFR-examen med godkänt betyg (9): Namn Titel Hemort Ainasvuori, Olli Förv.mag. Tammerfors Kirvesoja, Outi Förv.mag. Uleåborg Laitinen, Tapani Förv.mag. Juva Lundström, Johanna Ekon.mag. Åbo Määttänen, Jari Ekon.mag. Tavastehus Palkonen, Mikko Ekonom Esbo Pelto, Eila Förv.mag. Uleåborg Ruuskanen, Raija Socionom Tusby Toivonen, Arja Ekonom Helsingfors OFR-nämnden för ett register över alla de OFR-revisorer som den godkänt. Registret är offentligt. Ur registret ges på begäran intyg och utdrag. Ovan nämnda nio OFR-revisorer infördes i OFR-registret med datumet För närvarande omfattar OFR-registret 205 OFR-revisorer. OFR-samfund I OFR-registret antecknas också de OFR-samfund som nämnden godkänt. Den 1 december 2002 fanns följande OFR-samfund införda i OFR-registret. Namn och adress Infört i OFR-registret 1. Oy Audiator Ab Andra linjen 14, Helsingfors 2. Pohjolan Tilintarkastustoimisto Oy Villa Lande, Kivitaipale 3. Finlands Kommunrevision Ab Munksnäs allén 25, Helsingfors 4. SVH OFR-revision Ab PB 1015, Helsingfors 5. Kunta-Kihlman Oy PB 910, Helsingfors 6. Tilintarkastustoimisto Revisionsbyrå Oy Martin Eklund Ab Brutubyvägen 8, Vanda 22 Kuntatalous/Kommunalekonomi 6/2002