Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Transkript

1 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin fr.o.m Projekt om kostnadsberäkning

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1215 kpl Upplaga 1215 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) [email protected] Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, [email protected] fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Kuntatiedotteet>Kuntataloustiedottet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Sida Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen 3 Kommun- och servicestrukturreformen Hur statens budgetproposition 2007 inverkar på kommunernas och samkommunernas ekonomi Det allmänna ekonomiska läget 5 Den kommunala ekonomin under Skatteinkomsternas utveckling Skattefrågor 7 Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2005 Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2006 och 2007 Kommunernas andel av beskattningskostnaderna Riktlinjer för beskattningen i budgetförslaget Stegring av prisnivån på tomter höjer fastighetsskatteintäkterna i tillväxtcentrum Statsandelarna Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Övergångsutjämningen Den allmänna statsandelen Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelarna för undervisning och kultur Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin fr.o.m Nya bestämmelser Avsikten med regelverket Definition av skyldigheten att täcka underskott Balansering i ekonomiplanen Åtgärdsprogram Täckande av underskott ur balansposter Riktiga och tillräckliga uppgifter Kommunstyrelsens redogörelse i verksamhetsberättelsen Revisionsnämndens bedömning Revisorernas ställningstaganden Projekt om kostnadsberäkning 26 Bilagor: Statsbidrag för kommuner och samkommuner som omfattas av basservicebudgeten , mn euro och förändring (bilaga 1) De statliga åtgärdernas verkningar på kommunernas och samkommunernas ekonomi i statsbudgeten, mn euro, förändringar från 2006 till 2007 (bilaga 2) Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 3) Prognossiffror för samhällsekonomin 2006 (bilaga 4) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 5) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 6) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 7) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 8a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl , md (bilaga 8b) Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen (bilaga 9) Kommuner som har rätt till fjärrortstillägg (bilaga 10) Social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader 2007 Effekten av ändrade statsandelsgrunder (bilaga 11) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2007 (bilaga 12) Statsandelen år 2007 (VOS6SK) (bilaga 13) Finansieringsandelen för undervisning och kultur 2007 (bilaga 14) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

3 Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Kommun- och servicestrukturreformen Regeringen kommer att överlämna en proposition till riksdagen med förslag till ramlag för kommun- och servicestrukturreformen. Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2007 och ska gälla till utgången av Genom lagen skapas förutsättningar för kommun- och servicestrukturreformen. Syftet med lagen är att man med den kommunala demokratin som utgångspunkt ska kunna stärka kommun- och servicestrukturerna, utveckla metoderna att tillhandahålla service, revidera kommunernas finansierings- och statsandelssystem och se över uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och staten så att det finns en stark strukturell och ekonomisk grund för tillhandahållande och produktion av de tjänster som kommunerna ansvarar för och utveckling av kommunerna. Reformen syftar alltså till att förbättra produktiviteten, stävja utgiftsökningen i kommunerna och skapa förutsättningar för styrningen av de tjänster som kommunen tillhandahåller. Kommunstrukturen stärks genom att kommuner slås ihop och kommundelar ansluts till andra kommuner. Målet är en livskraftig, handlingskraftig och enhetlig kommunstruktur. Kommunsammanslagningarna görs på frivillig grund. Bestämmelserna om sammanslagningsunderstöd till kommunerna ändras vid ingången av Sammanslagningsunderstöd beviljas för sådana förändringar i kommunindelningen som träder i kraft vid ingången av åren Statsandelarna för sammangående kommuner tryggas under fem år efter det år som sammanslagningen sker. Det är meningen att sammanslagningsunderstöden i fortsättningen ska uppmuntra till sammanslagning av flera kommuner. Understödens belopp per kommunsammanslagning kommer att sjunka betydligt. Sammanslagningsunderstöd betalas under tre år. Understöden graderas enligt den nya kommunens totala invånarantal, enligt invånarantalet i de sammangående kommunerna bortsett från den största och enligt antalet sammangående kommuner. Om kommunsammanslagningen resulterar i en kommun med mer än invånare är sammanslagningsunderstödet större. För en kommun med särskilt svår ekonomisk situation betalas sammanslagningsunderstödet förhöjt under 2008 och Utgående från särskilda kriterier utreds vilka möjligheter kommuner med särskilt svår ekonomisk situation har att trygga den lagstadgade servicen för sina invånare och vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna att tillhandahålla service. Hur statens budgetproposition 2007 inverkar på kommunernas och samkommunernas ekonomi Regeringen har överlämnat sin budgetproposition till riksdagen (RP 122/2006). Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster genom förändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar i statsandelarna, ändring av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och ändringar i beskattningen och socialskyddsavgifterna. Staten deltar i finansieringen av kommunernas basservice genom statsunderstöd på sammanlagt 7,8 miljarder euro år 2007 (bilaga 1). Statens understöd till kommunerna är till största delen kalkylerade och i allmänhet inte öronmärkta. I förslaget ingår kalkylerade statsandelar till ett belopp av miljoner euro. För andra statsunderstöd föreslås 746 miljoner euro. Statsunderstöden ökar med totalt 293 miljoner euro år I ökningen ingår statsandelar för utgifter som orsakas av nya uppgifter, indexjusteringar av statsandelarna och den del av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som ska betalas år Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006 3

4 År 2007 uppskattas dessa grunder inverka på kommunernas och samkommunernas ekonomi på följande sätt: För understöd till kommunsammanslagningar anslås 55 miljoner euro, vilket är cirka 30 miljoner euro mer än år För prövningsbaserade finansieringsunderstöd föreslås 12 miljoner euro, vilket jämfört med år 2006 är en minskning på 14,5 miljoner. För det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet och utvecklingsprogrammet för det sociala området anslås 75 miljoner euro extra statsandelar för social- och hälsovård. Av detta används omkring 70,7 miljoner euro till höjning av statsandelsprocenten, 1,0 miljon euro till att förbättra tillgången till service av specialbarnträdgårdslärare, 7,8 miljoner euro för att utvidga dagverksamheten till att gälla alla mycket gravt handikappade och utöka tolktjänsterna, 7,8 miljoner euro till mer ledighet för närståendevårdare, 2,5 miljoner euro till höjning underhållsstödet, 0,5 miljoner euro till att förbättra tillgången till familjedagvårdare och 1,8 miljoner euro till stöd för hemvård och privat vård av barn. Dessa reformer beräknas år 2007 öka kommunernas utgifter med sammanlagt 63 miljoner euro. Som en del av de åtgärder som vidtagits för att stödja dem som har det allra sämst ställt slopades självrisken för boendeutgifter inom utkomststödet den 1 september Kommunerna får full kompensation för kostnaderna genom att statsandelarna höjs med sammanlagt 14 miljoner euro år 2006 och 26 miljoner euro år Statsunderstödet till kommunerna för projekt inom social-, hälso- och sjukvården är 40 miljoner euro, varav knappt 15 miljoner euro är avsedda för utvecklingsprojekt inom det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet och beredskap inför en eventuell pandemi, och drygt 25 miljoner euro för projekt inom utvecklingsprogrammet för det sociala området och projekt inom alkoholprogrammet Inom undervisnings- och kulturväsendet planeras vissa ändringar i verksamheten som inverkar på kommunernas inkomster och utgifter. Omfattande nationella åtgärder vidtas för att förbättra skoltrivseln, och för detta ändamål anslås år 2007 totalt 8 miljoner euro, varav cirka 4 miljoner i statsunderstöd till kommunerna och samkommunerna. Kommunerna får också 7 miljoner mer i statsandelar då det ersättningsberättigande timantalet inom morgon- och eftermiddagsverksamheten ökar från tre till fyra. Införandet av yrkesprov inom yrkesutbildningen från och med 2006 inverkar också på kommunernas inkomster och utgifter. I och med att systemet med yrkesprov utvidgas sig beräknas kommunernas utgifter år 2007 öka med ca 2 miljoner euro och statsandelarna med 1 miljon euro Statsunderstödet för investeringar i förbättringar av datakommunikationsförbindelserna höjs med 1 miljon euro För läroavtalsstuderandes tilläggsutbildning anslås mer finansiering som beräknas ge kommunerna en inkomstökning på 7 miljoner euro. Eftersom det är fråga om statligt finansierad verksamhet ökar även kommunernas utgifter i motsvarande mån. Av den justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som delats upp på åren betalas sammanlagt 86 miljoner euro år Kommunernas andel uppgår till 81 miljoner euro. Den sista delen av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna år betalas till kommunerna redan Beloppet erläggs genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen minskas och skattegrunderna i statsbeskattningen ändras så att ändringarna inte har någon betydande inverkan på de skattskyldigas ställning. Till följd av detta ökar kommunernas skatteinkomster med 185 miljoner euro år Maximibeloppet för resekostnadsavdraget höjs år Detta minskar skatteintäkterna med 14 miljoner euro, varav kommunernas andel är 7 miljoner euro. Dessutom fortgår lindringen av inkomstbeskattningen år 2007 på det sätt som beslutades i samband med det inkomstpolitiska avtalet. Alla skattelättnader genomförs inom statsbeskattningen, men indirekt sänker de också kommunernas skatteinkomster 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

5 med 17 miljoner euro. Dessa förlorade skatteinkomster, sammanlagt 24 miljoner euro, kompenseras kommunerna genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen sänks. Statens åtgärder ökar kommunernas nettoutgifter med 65 miljoner euro år Ett sammandrag av verkningarna av statens åtgärder finns i bilaga 2. De statliga åtgärderna i budgetpropositionen uppskattas inverka på utgifterna, inkomsterna och ändringarna i skattegrunderna så att kommunernas finansiella ställning jämfört med år 2006 total sett förbättras med omkring 291 miljoner euro netto utan indexhöjningar och med 424 miljoner euro inklusive indexhöjningar. Observera ändå att enbart inom social- och hälsovården och undervisnings- och kulturverksamheten, vilka hör till det kalkylerade statsandelssystemet, växer kommunernas finansieringsandel med 439 miljoner euro (statsandelsökningarna medräknade) på grund av bland annat stegringen i kostnadsnivån, befolkningens stigande ålder och nya uppgifter. Till denna del måste kommunerna finansiera utgiftsökningen i huvudsak med skattemedel. Budgetpropositionens verkningar på bestämningen av de kalkylerade statsandelarna behandlas mer ingående under rubriken "Statsandelarna 2007". Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Det allmänna ekonomiska läget Totalproduktionen har i år ökat snabbare än väntat. Redan under våren gjordes korrigerande höjningar i tillväxtsifforna. Tillväxten har ändå fortsatt vara så stark att nationalprodukten (delvis till följd av den låga jämförelsenivån) beräknas öka med rentav omkring fem procent. Produktionstillväxten inom teknologiindustrin har varit särskilt snabb. Också produktionen inom handel, trafik och byggande har ökat kraftigt. Tillväxttakten inom produktionen avtar år 2007, men produktionen väntas ändå växa med omkring tre procent. År 2006 beräknas konsumentpriserna stiga med cirka en och en halv procent. Det inhemska inflationstrycket har tillsvidare varit litet, men höjningarna i priset på råolja och den allmänna räntenivån har ökat inflationstakten. Nästa år väntas inflationen hålla sig på en måttlig nivå, dvs. på genomsnittsnivån för i år. Det största trycket på att höja priset på råolja verkar för tillfället vara över. Räntenivån beräknas stiga inom euroområdet också under nästa år. En eventuell inkomstpolitisk löneuppgörelse inverkar nästa år på kostnadsutveckling inom landet. Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. I år och nästa år väntas antalet sysselsatta öka med totalt drygt Arbetslöshetsgraden sjunker då med sammanlagt en procentenhet jämfört med år Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden blir därmed 7,4 % nästa år. Bilaga 3 innehåller uppgifter och uppskattningar av utvecklingen av totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin Uppskattningarna och prognoserna för 2006 och 2007 bygger på statens budgetproposition för 2007 och på den ekonomiska översikten i samband med den. Bilaga 4 innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av de viktigaste ekonomiska variablernas utveckling år Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006 5

6 Den kommunala ekonomin under Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas verksamhetsutgifter under årets första hälft med nästan sex procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Kommunernas personalutgifter steg med 3,5 procent. Köpen av tjänster ökade med nästan 8 procent. Kommunernas och samkommunernas lönesumma har i år haft en tillväxttakt på nästan 4 procent på årsnivå. Nästa år kommer tillväxttakten att avta något. Kommunsektorns lönesumma väntas växa med cirka tre procent år Det inkomstpolitiska avtalet går ut Avtalet innehåller inga allmänna förhöjningar för kommunsektorn år Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga med i genomsnitt 2,5 procent nästa år. I år stiger det med ungefär en halv procentenhet mer. I bilaga 5 ges uppgifter och uppskattningar av faktorer som inverkar på lönesummans utveckling inom kommunsektorn Lagstiftningen om arbetspension för löntagare inom privata sektorn ändras då en ny lag om pension för arbetstagare (ArPL) träder i kraft Reformen behandlades i förra numret av Kommunalekonomi 3/2006. Kommunala anställningar som försäkrats enligt KaPL eller KoPL meddelas fr.o.m till Kommunernas pensionsförsäkrings anställningsregister. Enligt de uppgifter som finns att tillgå kommer det inte att ske några andra betydande förändringar i kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter. Arbetsgivarens genomsnittliga kalkylerade KomPL-avgift stiger med 0,1 procentenheter. I bilaga 6 anges kommunarbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter för Avgifterna för år 2007 är de som anges i statsbudgeten. De kan ändras när de slutliga besluten om avgiftsprocenterna fattas senare i höst. Vi kommer att informera om eventuella ändringar. Den bifogade tabellen visar kommunarbetsgivarens genomsnittliga socialförsäkringsavgiftsprocent. Arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgifter har då viktats så att KomPL-avgiftens relativa andel är 90 procent och SPL-avgiftens andel 10 procent. Sifforna är genomsnittliga tal som beskriver kommunarbetsgivarna som helhet. Kommunsektorns kostnadsnivå har under de senaste åren stigit rätt snabbt. Till exempel mätt med prisindex för basservicen har den genomsnittliga årliga ökningen under legat på omkring 3,5 procent. Under årets första hälft har prisindex stigit med tre procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Skatteinkomsternas utveckling Redovisningarna av kommunalskatt har i år ökat med över sju procent under perioden januari-augusti. Den snabba ökningen förklaras bland annat av att den ekonomiska aktiviteten ökat överlag, vilket gett en större tillväxt i förvärvsinkomsterna än väntat, och att kommungruppens fördelningsandelar höjdes i juni. År 2006 uppskattas redovisningarna av kommunalskatt öka med 7 procent jämfört med fjolåret. Nästa år kommer kommunalskatteredovisningarna att öka med omkring fem procent i och med att förvärvsinkomsterna ökar och förvärvsinkomstavdraget i kommunalskatten ändras. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2006 uppskattas till drygt 1,2 miljarder euro. Samfundsskatten väntas växa också nästa år, även om den ekonomiska tillväxten avtar något. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

7 Redovisningarna av fastighetsskatt år 2006 beräknas uppgå till 770 miljoner euro. Inkomsterna av fastighetsskatten väntas nästa år öka med fyra procent. Kommunernas skatteredovisningar uppgår i år till mer än 15 miljarder euro. Nästa år väntas redovisningarna öka med i genomsnitt fem procent. Bilaga 7 beskriver utvecklingen av kommunernas skatteinkomster enligt skatteslag under Sifforna bygger på den beräkning som Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning gjort i augusti. I Kommunförbundets skatteprognosram, som uppdaterades i september, ges aningen avvikande uppgifter om utvecklingen, eftersom den bygger på de förhandsuppgifter om beskattningen år 2005 som fanns att tillgå när ramen sammanställdes. Bilaga 8a och 8b innehåller en sammanlagd resultaträkning och finansieringskalkyl för kommunerna och samkommunerna enligt uppgifter från Statistikcentralen samt prognoser för 2006 och 2007 av Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Ett sammandrag av kalkylerna har också presenterats i den allmänna motiveringen till statens budgetproposition i samband med basservicebudgeten. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Skattefrågor Skatteinkomster Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2005 Beskattningen för skatteåret 2005 blir färdig inom oktober Kommunerna har fått förhandsuppgifter om beskattningen senast den 15 september. Uppgifterna har också publicerats på skatteförvaltningens webbsidor, > Redovisningar till skattetagare. För förvärvs- och kapitalinkomsternas del görs en s.k. debiteringsredovisning i november. De skatter som redan redovisats för skatteåret 2005 rättas så att de motsvarar debiteringsförhållandena enligt den verkställda beskattningen. Dessutom avdras från kommunerna deras andel av förskottsåterbäringarna till de skattskyldiga för skatteåret De uppgifter som finns att tillgå i september är endast riktgivande. Resultatet av den egentliga redovisningen kommer att preciseras allteftersom skatteberedningen framskrider. De slutliga skatteuppgifterna för de enskilda kommunerna publiceras i slutet av oktober och de kan i vissa kommuner avvika avsevärt från förhandsuppgifterna. Förfallodagarna för tilläggsuppbörden av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster är och De skatter som influtit på förfallodagarna redovisas till kommunerna i januari och mars Aktuella frågor inom skatteredovisningen behandlas på kursen Verotulo hotline den 1 november Anmälningar och närmare uppgifter om kursen på adressen Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2006 och 2007 Fördelningsandelarna vid förskottsuppbörden för skatteåret 2006 rättas i redovisningen i december Då ändras andelarna både för enskilda kommuner och för skattetagargrupperna. I samband med ändringen rättas de skatter som redan redo- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006 7

8 visats för skatteåret så att de motsvarar de nya andelarna. Nya gruppandelar och andelar för enskilda kommuner beräknas också för skatteåret 2007, och dessa tilllämpas för första gången i redovisningarna i februari När fördelningsandelarna för enskilda kommuner beräknas för skatteåren 2006 och 2007 används den kommunalskatt som ska betalas för skatteåret 2005 som grund. Arbetskonflikten inom pappersindustrin år 2005 kommer i många skogsindustribetonade kommuner att förorsaka betydande förluster i kommunalskatteinkomsterna främst för år När fördelningsandelarna för skatteåren 2006 och 2007 beräknas borde dessa kommuners inkomster av kommunalskatten höjas till normal nivå så att kommunerna inte får för lite kommunalskatteinkomster i uppbördsskedet år 2006 och Om kommunen vill att betydande kommunalskatteförluster som beror på arbetskonflikten inom pappersindustrin år 2005 ska elimineras i beräkningen av fördelningsandelarna, ska kommunen själv uppskatta beloppet av den kommunalskattehöjning som debiteras skatteåren 2006 och En skriftlig ansökan om ändring ska skickas till finansministeriet senast den 17 november, antingen per e-post till [email protected] eller per post till Finansministeriet, Skatteavdelningen, Merja Taipalus, PB 28, Statsrådet. Kommunernas andel av beskattningskostnaderna De beskattningskostnader som tas ut av kommunerna år 2007 uppskattas enligt budgetpropositionen minska med cirka 3 % jämfört med budgetpropositionen Kommunernas andel av beskattningskostnaderna beräknas bli cirka 111,2 miljoner euro. År 2006 är andelen omkring 115,2 miljoner euro. Riktlinjer för beskattningen i budgetförslaget Budgetförslaget 2007 till riksdagen innehåller följande riktlinjer för beskattningen: Beskattningen av förvärvsinkomsterna lindras (RP 143/2006 och RP 144/2006) Beskattningen av förvärvsinkomster föreslås lindras med sammanlagt 655 miljoner euro år 2007 i jämförelse med intäkterna enligt inkomstgrunderna för år Av detta hänför sig ca 590 miljoner euro till regeringens ställningstagande av den 30 november 2004 i anslutning till den inkomstpolitiska helhetslösningen Resterande ungefär 65 miljoner euro hänför sig till kompensationen till de skattskyldiga i anslutning till justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Syftet med denna lättnad på 65 miljoner euro är att säkerställa att inkomstskattelättnaden genomförs på alla inkomstnivåer i minst den omfattning som meddelats i regeringens ställningstagande. Lättnaden genomförs enligt förslaget genom att förvärvsinkomstavdraget vid statsbeskattningen höjs och statens inkomstskatteskala lindras. Skattelättnaderna verkar direkt på statens inkomstskatt med 575 miljoner euro. De föreslagna skattelättnaderna minskar kommunernas skatteintäkter med 17 miljoner euro. Enligt förslaget ska kommunerna kompenseras för detta genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen sänks så att kommunernas skatteintäkter ökar med 17 miljoner euro. På motsvarande sätt lättas statens inkomstbeskattningsgrunder ytterligare så att de skattskyldigas ställning inte ändras i betydande grad. Slutresultatet blir att förlusten av skatteintäkter på 592 miljoner euro helt och hållet hänförs till statens inkomstskatter. Maximibeloppet för kostnader för arbetsresor stiger (RP 144/2006) I propositionen föreslås en höjning av maximibeloppet för skatteavdrag för kostnader för arbetsresor mellan bostaden och arbetsplatsen till euro från nuvaran- 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

9 de euro. En höjning av avdraget för resekostnader på det sätt som regeringen föreslår minskar kommunernas skatteintäkter med 7 miljoner euro. Enligt förslaget ska kommunerna kompenseras för detta genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen sänks så att kommunernas skatteintäkter ökar med 7 miljoner euro. Samtidigt höjs förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen och statens skatteskala modereras så att de skattskyldigas ställning inte förändras i betydande grad. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna tidigareläggs (RP 144/2006) Den sista delen av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna under perioden , tidigareläggs till år Detta sker genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen sänks och förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen och statens skatteskala justeras i motsvarande grad. Denna ändring påverkar inte skattebetalarnas ställning i nämnvärd grad. Detta beräknas höja kommunernas skatteintäkter med sammanlagt 185 miljoner euro år I propositionen föreslås att till ikraftträdelsebestämmelserna i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna fogas en bestämmelse enligt vilken kommunernas statsandelar minskas från år 2008 i samband med justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna genom en nedsättning av statsandelsprocenterna på sammanlagt 185 miljoner euro. Enligt förslaget ska kommunerna således redan från 2007 kompenseras för denna minskning av statsandelar via beskattningen genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen sänks med motsvarande belopp. Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen, kommunernas skatteintäkter och statsandelarna är faktorer som inverkar på olika sätt på inkomsterna i de enskilda kommunerna. Av den anledningen avviker förslaget, som innebär att kompenseringen för kostnadsfördelningen sker genom skattesystemet i de enskilda kommunerna något från en modell där kompenseringen skulle ha genomförts genom en höjning av statsandelarna. De åländska kommunerna har ett landskapsandelssystem som avviker från systemet i övriga Finland och de omfattas inte av den kostnadsfördelning som avses i denna proposition. Sänkningen av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ökar också skatteintäkterna i Ålands kommuner. Eftersom landskapsandelarna till de åländska kommunerna inte sänks i motsvarande grad 2008, ökar deras inkomster till följd av propositionen med drygt en miljon euro. Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen och förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen ändras (RP 144/2006) I propositionen föreslås att det maximala förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen som det föreskrivs om i 105 a i inkomstskattelagen sänks från nuvarande euro till euro. I propositionen föreslås att det maximala förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen som det föreskrivs om i 125 i inkomstskattelagen höjs från nuvarande 157 euro till 400 euro. Vidare föreslås att den procent som avdraget utgör av förvärvsinkomsten höjs från nuvarande 1,5 procent till 3,6 procent, och att minskningen av avdraget höjs från nuvarande 0,45 procent till 0,9 procent. Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen minskar i hela landet med ungefär en miljard euro sammanlagt, dvs. med 410 euro per skattebetalare som får förvärvsinkomstavdrag, från år 2006 till år Man kan för de enskilda kommunernas del schematiskt uppskatta att ändringen av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ökar intäkterna av kommunalbeskattningen år 2007 enligt da- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006 9

10 gens bedömning i medeltal med cirka 35 euro per invånare jämfört med år Kommunvisa skillnader uppstår, men de klarläggs först efter att beskattningen slutförts. Mest nytta drar de kommuner där en betydande del av invånarna är låglönade inkomsttagare och minst de kommuner där andelen löntagare är liten. Beloppet av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen under vissa år framställs grafiskt i bilaga 9. Skattesatsen för delvis skattefria samfund sjunker (RP 144/2006) Den föreslagna sänkningen av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen breddar också skattebasen för kyrkoskatten, vilket innebär att församlingarnas skatteintäkter ökar med cirka 11 miljoner euro. Syftet med ändringen av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen är inte att öka intäkterna av kyrkoskatten, utan endast att öka kommunernas skatteintäkter i motsvarande grad som justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Det föreslås därför att församlingarnas ökade skatteintäkter kompenseras staten genom att församlingarnas utdelning av samfundsskatten sänks med 0,19 procentenheter från 1,94 procent till 1,75 procent och statens utdelning höjs i motsvarande grad från 76,03 procent till 76,22 procent. Det föreslås att 124 i inkomstskattelagen ändras så att den motsvarar den nya utdelningen av samfundsskatt. Därför föreslås att inkomstskatteprocenten för samfund som ska betala skatt till kommuner och församlingar blir 6,1828 procent, i stället för nuvarande 6,2322 procent, och inkomstskatteprocenten för samfund som ska betala skatt endast till kommuner förblir oförändrad, dvs. 5,7278 procent. I 12 2 mom. i lagen om skatteredovisning bestäms om de i 21 och 22 i inkomstskattelagen avsedda skatter som ska läggas till de samfundsskatter som tillfaller kommunerna och församlingarna. Det föreslås att ändringar som motsvarar ändringarna av utdelningen görs i fråga om dessa andelar. Skatterna från de samfund som är skyldiga att betala skatt endast till kommunerna och församlingarna fördelas så att kommunernas andel är 92,6409 procent och församlingarnas 7,3591 procent. Sänkningen av delvis skattefria samfunds skattesats är av betydelse för kommunerna och samkommunerna endast om dessa bedriver verksamhet som är skattepliktig i inkomstbeskattningen (21 4 mom. i inkomstskattelagen). Kommunernas och samkommunernas inkomstskattesats för skattepliktiga inkomster år 2007 sjunker således från nuvarande 6,2322 procent till 6,1828 procent. Socialskyddsavgifterna sänks i vissa kommuner (RP 116/2006) Lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner (1200/2002) har varit i kraft i kommunerna Enare, Enontekis, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski, Sodankylä, Utsjoki och Övertorneå samt de så kallade A-skärgårdskommunerna, dvs. Houtskär, Iniö, Karlö, Korpo, Nagu och Velkua (försöksområde) från ingången av Lagen ändrades senast 2005 då dess giltighetstid förlängdes från 2006 till utgången av Samtidigt utvidgades tillämpningsområdet för avgiftsbefrielsen från privata arbetsgivare till bland annat kommuner och samkommuner. Ett liknande försök med socialskyddsavgifter har också gjorts i landskapet Kajanaland I propositionen föreslås att avgiftsbefrielsen utvidgas till att omfatta också följande kommuner: Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes, Rautavaara och Valtimo. Också i dessa kommuner innefattar avgiftsbefrielsen kommunarbetsgivare, enligt förslaget. Kostnadseffekterna av det föreslagna utvidgade tillämpningsområdet för avgiftsbefrielsen beräknas uppgå till 0,15 miljoner euro för kommunarbetsgivarna. Avgiftsbefrielsen minskar arbetsgivarnas premier till sjukförsäkringsfonden och folkpensionsfonden. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

11 Motsvarande avgiftslättnader fortsätter också att gälla i Kajanaland och berörda kommuner i Lappland och skärgården. Mer information om befrielse av socialskyddsavgifter för arbetsgivare ges bland annat i Skattestyrelsens anvisningar (dnr 273/31/2003) som kan läsas på > Skatteinfo > Skattestyrelsens föreskrifter. Lägre moms för frisertjänster och små reparationstjänster (RP 119/2006) I propositionen föreslås för främjande av sysselsättningen att mervärdesskattesatsen för frisertjänster och små reparationstjänster sänks från 22 till 8 procent. Finland deltar på detta sätt i ett pågående försök i Europeiska gemenskapen som syftar till att utreda vilka effekter en riktad reducering av mervärdesskatten får på sysselsättningen och den svarta ekonomin. Frisertjänster I fråga om frisertjänster tillämpas den reducerade skattesatsen på alla slags behandlingar av hår och skägg, t.ex. tjänster som klippning, frisering, färgning, permanentning, tvättning och torkning. På de varor som frisersalongerna säljer tillämpas även i fortsättningen den allmänna skattesatsen om 22 procent. Således ska den allmänna skattesatsen tillämpas t.ex. på försäljning av hårvårdsprodukter. På grund av gemenskapslagstiftningen är det inte möjligt att tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på kosmetologtjänster. Detta gäller även de fall, där ett företag inom friserbranschen säljer kosmetologtjänster. Små reparationstjänster En reducerad mervärdesskattesats på 8 procent tillämpas enligt förslaget även på små reparationstjänster. Den reducerade skattesatsen skulle gälla endast reparation av cyklar, skor och lädervaror samt kläder och hushållslinne, inbegripet lagning och ändring. Reparation av andra varor än de ovan nämnda liksom försäljning av varor i samband med nyss nämnda reparationstjänster, t.ex. nycklar som skomakare säljer samt ingraveringstjänster, är fortsättningsvis underkastade den allmänna skattesatsen. Även på reservdelar, som installeras och säljs i samband med reparationstjänster, tillämpas den allmänna skattesatsen på 22 procent. Övriga skattefrågor Stegring av prisnivån på tomter höjer fastighetsskatteintäkterna i tillväxtcentrum Vid beskattningen av fastigheter år 2006 tillämpades Skattestyrelsens beslut av om de grunder enligt vilka beskattningsvärdet för mark av annan fastighet än gårdsbruksenhet skall räknas ut vid beskattningen för år 2005 (1169/2005). Beslutet grundar sig på de kommunvisa tomtpriskartor och värderingsanvisningar som första gången togs i bruk redan i beskattningen för Tomtpriskartorna och värderingsanvisningarna justeras årligen; senast år Justeringen av grunderna för värdering av tomter är en normal årlig åtgärd. I praktiken görs den så att VTT på uppdrag av Skattestyrelsen utreder det gängse priset för byggnadsmark. Värdet används sedan som grund för fastställande av beskattningsvärdet. I samband med de årliga justeringarna har man i regel ändrat riktvärdena för tomterna endast i vissa områden i kommunerna. Men också mer omfattande justeringar av riktvärdena som gällt hela kommunen har gjorts i flera kommuner. År 2005 gick man i första hand in för att utreda det gängse priset för byggnadsmark särskilt i tillväxtcentrum och deras närliggande områden. Utredningen resulterade i Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

12 nya tomtpriskartor och anvisningar bland annat för Tammerfors-, Åbo-, Uleåborgsoch Jyväskyläområdena. Dessutom gav man ut nya tomtpriskartor och riktvärden också för några andra kommuner, där riktvärdena markant hade släpat efter den gängse prisnivån och där planuppgifterna hade föråldrats. Detta gällde bland annat Villmanstrand. Dessa nya riktvärden har redan använts som beskattningsgrund för fastighetsbeskattningen Utredningen, som påbörjades år 2005, fortsätter ännu för huvudstadsregionen och kranskommunerna. I samband med justeringen förnyas också övriga enskilda kommuners tomtpriskartor om de konstateras vara föråldrade antingen på grund av höjd prisnivå eller ändrade planuppgifter. Målet är att de nya tomtpriskartorna och anvisningarna blir färdiga före årsskiftet då Skattestyrelsen fattar sitt årliga beslut om grunderna för markens beskattningsvärde. Den nya lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen har inte inneburit några förändringar i grunderna för värdering av fastigheter. Utgångspunkten är som tidigare det gängse värdet. Den långvariga prisstegringen för fastigheter har medfört att förändringarna i riktvärdena för tomterna lokalt har kunnat vara större än normalt. För de skattskyldiga har detta framkommit som höjda fastighetsskattebelopp och för kommunerna som motsvarande ökning av intäkterna av fastighetsskatten. Närmare upplysningar: Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna 2007 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna 2007 bestäms enligt beskattningen för år Förhandsuppgifterna per kommun har beräknats utgående från förhandsuppgifterna om beskattningen (Skattestyrelsen ). Kalkylen är ännu inte tillförlitlig, eftersom beskattningen inte slutförts. Kommunerna har skäl att ge akt på stora förändringar och vid behov utreda vad de beror på och om de är korrekta. En ny uppskattning kommer antagligen att göras i november när beskattningen verkställts. Grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005). Den kommunvisa kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylen (IM/Kommunavdelningen , förhandsuppgifter) baserar sig på följande uppgifter: Kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 3,9 %) Samfundsskatt euro (förändring + 13,0 %) Kalkylerad fastighetsskatt euro (förändring + 3,2 %) Grunder för kalkylen: Invånarantal (hela landet utom Åland) Genomsnittlig inkomstskattesats 18,30 % Genomsnittliga fastighetsskattesatser: - allmän 0,73 - stadigvarande bostad 0,28 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

13 - annan bostad 0,84 - kraftverk 0,73 - kärnkraftverk 0,73 - allmännyttiga samfund 0,39 - obebyggd byggplats 2,29 Kalkylerad skatteinkomst 2 743,06 euro/invånare Utjämningsgräns (91,86 %) 2 519,78 euro/invånare Utjämningstillägget utgör 100 % upp till utjämningsgränsen. Utjämningsavdraget utgör 37 % av de kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisning och kultur. Beslutet fattas av inrikesministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalar eller uppbär). Fördelningen ingår inte i de kommunvisa kalkylerna på Kommunförbundets webbplats, även om statsandelarna betalas med beaktande av utjämningen. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Övergångsutjämningen I den statsandelsreform som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ikraftträdelsebestämmelsen i ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår övergångsutjämningsarrangemang genom vilka de kommunvisa effekterna av reformen utjämnas på tre år. Utjämningen fördelas mellan de olika ministeriernas statsandelar så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisning och kultur. Fördelningen ingår inte i de kommunvisa statsandelstabeller som publicerats på webbsidorna. Stora ökningar och minskningar justeras i enlighet med följande tabell så att högst följande belopp per invånare förverkligas: 1:a året /inv /inv. 2:a året /inv /inv. 3:e året /inv /inv. Av ökningen förverkligas högst 100 euro/invånare under det första året. Från den statsandel som beräknats för kommunen enligt de nya grunderna har år 2006 avdragits belopp som överstigit 100 euro/invånare. År 2007 avdras belopp som överstiger 200 euro/invånare och år 2008 belopp som överstiger 300 euro invånare. På motsvarande sätt kan under det första året genomföras en minskning på högst 50 euro/invånare. Statsandelen för de enskilda kommunerna har därmed enligt de nya kriterierna ökats i år med den del av skillnaden som överstigit 50 euro/ invånare. År 2007 ökar statsandelarna med den del som överskrider 100 euro/ invånare och år 2008 med den del som överskrider 150 euro/invånare. Enligt övergångsbestämmelserna förverkligas år 2007 alla de kommunvisa förändringar i statsandelarna som är mellan euro/invånare och euro/invånare i sin helhet. Summan av de kommunvisa utjämningstilläggen år 2007 är 2,8 miljoner euro (7 kommuner) medan summan av utjämningsavdragen är - 4,2 miljoner euro (14 kommuner). Detta innebär en statsandelsminskning på 1,5 miljoner euro. År 2008 ökar statsandelarna med 0,2 miljoner euro. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

14 De kommunvisa effekterna har räknats ut så att de beviljade statsandelarna för år 2005 har jämförts med vad de nya statsandelsgrunderna skulle ha inneburit i statsandelar om de varit i bruk år De kommunvisa kalkylerna finns på > Statsandelar > Statsandelarna Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen uppgår i år till i genomsnitt 27,81 euro per invånare (grunddelen). År 2007 blir grunddelen i den allmänna statsandelen 28,19 euro per invånare (indexjustering på 2,0 procent, 75 % av det fulla beloppet). I den allmänna statsandelen har som statsandelsavdrag beaktats 13,65 euro per invånare (gamla nedskärningar samt avdrag på 10,75 euro för de extra kostnader som statsandelsjusteringen 2006 ger upphov till och 2,90 euro med anledning av den minskande effekt som arbetsmarknadsstödsreformen har på statsandelen). Den verkliga grunddelen är alltså i motsvarande mån mindre. Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortsstrukturtillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. I den statsandelsjustering som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår följande nya eller justerade tillägg för särförhållanden: - Skärgårdstillägget har höjts för kommuner med minst skärgårdsbor. Tillägget är kommunens invånarantal multiplicerat med grunddelen, dvs. kommunen får grunddelens hela belopp fördubblat. - Alla kommuner som har skärgårdsdelar och som får skärgårdstillägg har samtidigt också rätt till fjärrortstillägg, om grunderna för tillägget uppfylls. - Förhöjt skärgårdstillägg med 7 x grunddelen för kommuner där minst hälften av befolkningen är utan fast vägförbindelse; för övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen. - Ett nytt fjärrortstillägg till kommuner med färre än 0,5 invånare/km 2. Beloppet är 9 x grunddelen. - Begreppet tätortstillägg har ändrats till tätortsstrukturtillägg. Det graderas genom att följande koefficient multipliceras med tätortsbefolkningens mängd gånger grunddelen: 0,75, om tätortsbefolkningens mängd är ,70, ,01, eller mer - Ett tillägg som baserar sig på förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under de tre år som föregår finansåret (förändring ). I så fall multipliceras grunddelen med 1,39. Följande tillägg för särförhållanden ändrades inte 2006: - till kommuner med skärgårdsdelar betalas i skärgårdstillägg 1,5 x grunddelen x antalet skärgårdsbor (i skärgårdsdelarna mindre än invånare) - fjärrortstillägg betalas på basis av fjärrortstalet (förordning 1448/2001) enligt följande: - 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre - 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49-3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

15 - språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde 0,10 x grunddelen. De fjärrortstal som ligger till grund för fjärrortstillägget har räknats om för följande femårsperiod. En kommun kan gå miste om sitt fjärrortstillägg från ingången av 2007, om fjärrortstalet blir mindre än 0,50. De nya fjärrortstalen framgår av bilaga 10. Reisjärvi och Virolahti går miste om fjärrortstillägget i den allmänna statsandelen. Kangasniemi, Karvia och Rantasalmi som tidigare inte fått fjärrortstillägg kommer nu att få det. Pulkkila, Piippola och Valtimo får högre tillägg än tidigare. Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa tabellen. Utöver detta påverkas den allmänna statsandelens belopp antingen positivt eller negativt av den kostnadsneutrala reformen av arbetsmarknadsstödet. Det totala beloppet av den allmänna statsandelen för 2006 höjdes med omkring 30 miljoner euro. För år 2007 är höjningen omkring 15 miljoner euro, vilket innebär att höjningen minskar med 2,90 euro per invånare. Minskningen av höjningen har beaktats som en ökning av statsandelsavdragen (se ovan). Kommunvisa kalkyler finns på > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster och övergångsutjämningen har inte beaktats i kalkylen. De kommunvisa uppgifterna är preliminära. De har beräknats utgående från den budgetproposition för 2007 som publicerades Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelarna för social- och hälsovård 2007 ökar enligt den kommunspecifika kalkylen med 285 miljoner euro (7,1 %). Statsandelarnas belopp påverkas av ökningar i invånarantalet, 2007 års andel av kostnadsfördelningen och indexjusteringen på 2,0 procent (75 % av det fulla beloppet). Statsandelens belopp ökar genom extra statsandelar för social- och hälsovårdsprojekten och utökad service som föreslås i statsbudgeten justering av kostnadsfördelningen 63 mn - indexjustering 82 mn - det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet 50 mn - utvecklingsprogrammet för det sociala området 8 mn - höjning av arvoden och kostnadsersättningar för familjevårdare 1 mn euro - ökning av minimiantalet timmar tolktjänst 2 mn - en extra ledig dag för närståendevårdare 8 mn fler specialbarnträdgårdslärare 1 mn - utvidgning av dagverksamheten för handikappade 6 mn - höjning av underhållsstödet 3 mn - syskonförhöjning m.m. i hemvårdsstödet 2 mn Utöver detta höjs statsandelarna med 13 mn redan i år till följd av att självrisken för boendeutgifter inom utkomststödet slopats 1.9. Detta innebär extra kostnader på 13 miljoner euro för kommunerna, som får kompensation genom en höjning av statsandelsprocenten. Den tidigarelagda utbetalningen av kostnadsfördelningsandelen för 2008 (144 miljoner euro), som ingår i budgetpropositionen, kommer inte att ingå i statsandels- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

16 grunderna. Andelen för år 2008 erläggs till kommunerna som skatteinkomster genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ändras. Statsandelsprocenten höjs med 0,56 procentenheter från 33,32 till 33,88 procent. I statsandelsprocenten har följande statsandelstillägg beaktats: - det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet, utvecklingsprogrammet för det sociala området 0,46 % - kompensation för den slopande självriskandelen för boendekostnader 0,10 % De övriga höjningarna i statsandelarna har beaktats i de kalkylerade priserna per enhet enligt bilaga 11. Kommunernas finansieringsandel per invånare ökar med 62,98 euro, dvs. från 1 539,35 till 1 602,33 euro (4,1 %). Fjärrortskoefficienterna, som påverkar statsandelarna för social- och hälsovård, är enligt de fjärrortstal som används i den allmänna statsandelen följande: 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, 1,00 1,49 1,17, 1,50 eller mer Koefficienten för skärgårdskommuner är nuvarande 1,10. Om kommunen är berättigad också till en annan fjärrortskoefficient används den koefficient som är fördelaktigare för kommunen. Fjärrortstalen har räknats om för den följande femårsperioden ( ). Den nya beräkningen medför att Reisjärvi och Virolahti kommuner förlorar sina fjärrortstillägg. Kangasniemi, Karvia och Rantasalmi som tidigare inte fått fjärrortstillägg kommer nu att få det. Pulkkila, Piippola och Valtimo får högre tillägg än tidigare. Fjärrortstilläggens belopp framgår av den kommunspecifika tabellen och fjärrortstalen av bilaga 10. De kommunvisa kalkylerna baserar sig på statens budgetproposition för 2007 och social- och hälsovårdsministeriets uppgifter (SHM ). Kommunvisa kalkyler finns på > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelarna beräknas på följande grunder: År 2007 euro/invånare Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0-6-åringar 4 916,22 602, åringar 240,79 685, åringar 652, , åringar 3 935, ,86 85 år fyllda , ,66 Övriga kalkylerade grunder (euro/invånare): Enligt antalet arbetslösa 438,50 Enligt arbetslöshetsgraden 40,04 Enligt antalet gravt handikappade 11,93 Enligt antalet omhändertagna barn 33,70 Enligt sjukfrekvensen 296,76 Kommunens finansieringsandel (euro/inv.) 1 602,33 Arbetslöshetsprocent 10,80 % Invånarantal (årsskiftet 05/06) Statsandelsprocent 33,88 % 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

17 I tabellen ingår inte utjämningsposter (utjämning på basis av skatteinkomster och en eventuell övergångsutjämning till följd av statsandelsreformen 2006). Som dagvårdskoefficient, barnskyddskoefficient, handikappkoefficient och sjukfrekvenskoefficient har använts samma koefficienter som i år. De nya koefficienterna beräknas i slutet av november, och då kommer nya kommunvisa kalkyler att göras. Arbetslöshetsgrunderna och uppgifterna om invånarantal kommer inte att ändras. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för undervisning och kultur Uppskattning av statsandelen Kommunvisa uppgifter kan ännu inte ges om statsandelarna för undervisning och kultur. Statsandelarna måste beräknas eller uppskattas med hjälp av de genomsnittliga och andra priser per enhet (bilaga 12) som ingår i statens budgetproposition ( ) samt de priser per enhet som kommunen själv räknat ut och de uppgifter om elever och andra prestationer som kommunen uppskattat, eller också görs bara en uppskattning av statsandelens belopp. Vid uppskattningen kan man använda till exempel schemat för bestämning statsandelen (VOS6SL, bilaga 13). Finansieringsandelen per invånare är enligt statens budgetproposition 640 euro. Kommunförbundets uppskattar att finansieringsandelen blir 637 euro (bilaga 14). Priserna per enhet för enskilda kommuner och huvudmän fastställs före slutet av november. Kommunens preliminära finansieringsandel per invånare fastställs omkring den 10 december. Undervisningsministeriets beräkningar av de kommunvisa statsandelarna blir tillgängliga tidigast i slutet av december. Grunderna för statsandelen Statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet påverkas av den del av justeringen av kostnadsfördelningen som betalas 2007 (inverkan 18 miljoner euro), indexjusteringen på 2,0 procent (inverkan 48 miljoner euro) och det minskade elevantalet (förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning). Kostnadsfördelningsandelen år 2007 inkluderas i priserna per enhet så att skillnaden mellan det pris som utgör jämförelsegrund och det pris som innehåller alla periodiseringsandelar av kostnadsfördelningen nästa år beaktas till 61 % (23 b i finansieringslagen). Av det fulla priset per enhet återstår då andelen för år 2008, dvs. 39 procent. Den tidigarelagda utbetalningen av 2008 års andel av kostnadsfördelningen (cirka 41 miljoner euro), som ingår i budgetpropositionen, kommer inte att ingå i priserna per enhet. Andelen för år 2008 erläggs till kommunerna som skatteinkomster genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ändras. Totalt sett kommer det inte att ske några betydande förändringar i statsandelarna för undervisning och kultur. De kalkylerade statsandelarna inklusive priserna per enhet för samkommunerna kommer utan kommunernas utjämningsandelar att öka med omkring 31 miljoner euro (1,3 procent). - finansieringsandelen per invånare är 640 euro (ökning 2,7 %) Kommunförbundets uppskattning 637 euro (ökning 2,2 %) bilaga 14 - de genomsnittliga kostnadsgrundsbaserade priserna per enhet stiger med omkring 2,7-2,8 % (bilaga 12 och 13) Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

18 - de priser per enhet som inte är kostnadsgrundsbaserade stiger lika mycket som indexjusteringen, dvs. 2,0 % (morgon- och eftermiddagsverksamhet, museer, teatrar, orkestrar) - de övriga priserna per enhet kan uppskattas vara oförändrade - priset per enhet för förskoleundervisning är 91 % av priset per enhet för grundläggande utbildning - det finns inga uppskattningar av utjämningskoefficienterna för 2007; årets koefficienter kan användas i stället: grundläggande utbildning 0, gymnasium 0, bibliotek 0, medborgarinstitut 0, Till exempel grunderna för beräkning av priserna per enhet för den grundläggande utbildningen och gymnasiet bibehålls. Beräkningsgrunderna finns på > Statsandelar > Statsandelarna Priset per enhet för grundläggande utbildning kan beräknas med hjälp av kalkyleringsmodellen. Beräkningsgrunderna utgår från nivån år 2006, så de genomsnittliga pris per enhet för 2006 som eventuellt ingår måste ersättas med priserna per enhet för år 2007 (för närvarande enligt budgetpropositionen, bilaga 12). De genomsnittliga priserna per enhet fastställs före utgången av november. De viktigaste statsandelsprocenterna år 2007 är följande: - för grundläggande utbildning, gymnasiet m.fl. uppgifter som används vid beräkningen av finansieringsandelen per invånare 45,3 %, förutom för kulturväsendet och invånarbaserad grundläggande konstundervisning 29,7 %. - för morgon- och eftermiddagsverksamhet 57 % - för medborgarinstitut 57 % - för timbaserad grundläggande konstundervisning 57 % - för idrott och ungdomsarbete 29,7 % - för museer, teatrar och orkestrar 37 % Uppgiftsförändringar som inverkar på statsandelen Omfattande åtgärder för att förbättra skoltrivseln kommer att inledas, och för detta ändamål får kommunerna och samkommunerna statsandelar på 4 miljoner euro. Statsandelarna höjs också med 7 miljoner euro då antalet ledda timmar inom morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever ökar från tre till fyra. I och med att systemet med yrkesprov som infördes 2006 utvidgas, höjs statsandelarna med omkring en miljon euro. Också statsandelarna för datakommunikationsförbindelser inom den grundläggande utbildningen höjs med en miljon euro. Elevplatserna inom läroavtalsutbildningen utökas med 3000 och för detta ändamål anslås statsandelar på 7 miljoner euro. I detta belopp ingår ingen kommunandel. Närmare uppgifter om dessa statsandelar och statens åtgärder gentemot kommunerna finns i bilaga 2. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

19 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin fr.o.m Nya bestämmelser Kommunallagens bestämmelser om ekonomi och revision har ändrats (578/2006). De ändrade bestämmelserna gäller 65, 68, 69, 70 (upphävd) och 71. Lagens 65, som gäller budgeten och ekonomiplanen, har ändrats så att kommuner med underskott enligt 3 mom. är skyldiga att göra upp en balanserande ekonomiplan och har möjlighet att täcka underskott genom ett särskilt åtgärdsprogram. Bestämmelserna om täckande av underskott gäller inte samkommuner. Genom ändringen av 68, som gäller bokslut, utgör finansieringsanalysen nu en del av bokslutet vid sidan av balans- och resultaträkningen, och hör alltså inte längre till noterna. Till paragrafen har dessutom fogats ett nytt 3 moment, enligt vilket bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av kommunens verksamhet och om kommunens ekonomiska ställning. Enligt ändringen av 69 ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen redogöra för hur huruvida ekonomiplanen och åtgärdsprogrammet räcker till för balansering av ekonomin. Till 1 momenten i paragrafen har fogats en skyldighet ge uppgifter om sådana väsentliga saker gällande kommunens koncernbalansräkning som inte ska redovisas i resultaträkningen eller balansräkningen. Paragrafen har också fått ett nytt 3 moment om behandlingen av räkenskapsperiodens resultat. Motsvarande bestämmelse fanns tidigare i 70. Till 71 har fogats ett nytt 3 moment enligt vilket revisionsnämnden ska bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden och huruvida åtgärdsprogrammet räcker till. Dessutom har bestämmelserna om valbarhet till ledamot i revisionsnämnden ändrats. Lagens 86, som gäller tillämpning av bestämmelserna om kommuner i en samkommun, har ändrats så att hänvisningsbestämmelsen motsvarar det nya sakinnehållet i 65. Lagens 65 tillämpas första gången 2006 när kommunens budget och ekonomiplan för 2007 och därpå följande år görs upp. Lagens 68, 69 och 71 tillämpas första gången på kommunens bokslut och verksamhetsberättelse för 2006 och på behandlingen av dem. Bestämmelsernas syfte Ändringarna syftar till en mer planmässig ekonomi samt enklare och mer exakta bestämmelser om balansering av ekonomin särskilt i en situation där kommunen har ett betydande ackumulerat underskott. En förändring jämfört med de tidigare bestämmelserna är det ovillkorliga kravet på balansering i ekonomiplaneringen för kommuner som uppvisar underskott: en kommun med underskott ska göra upp en ekonomiplan som ska vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år. Om underskottet i balansräkningen inte kan täckas i ekonomiplanen under planeperioden ska kommunen upprätta ett specificerat åtgärdsprogram för att täcka underskottet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

20 De nya bestämmelserna klargör de kommunala organens ansvar när det gäller att balansera kommunens ekonomi och ge en rättvisande bild av den. Kommunstyrelsen har en central roll i arbetet med att göra upp en balanserande ekonomiplan och åtgärdsplan och ge en redogörelse om balanseringen. Revisionsnämnden ska i utvärderingsberättelsen bedöma hur balanseringen utfallit och huruvida åtgärderna är tillräckliga och realistiska. Revisorerna måste mer noggrant än tidigare ingripa i försummelser att täcka underskott. Ett alternativ till de godkända balanseringsbestämmelserna hade varit att föreskriva om maximala lånebelopp eller bindande tidsbegränsning för täckande av underskott. Ett lånetak hade begränsat kommunernas självstyrelse och hade inte hindrat kommunerna att överföra låneansvar till dottersamfund. Tidsbegränsningar för täckande av underskott hade igen kunnat eliminera den flexibilitet som i enskilda fall krävs i skötseln av kommunens ekonomi. Därför stannade man för bestämmelser som å ena sidan skärper planeringsskyldigheten i balanseringen av ekonomin och å andra sidan betonar realism i valet av balanseringsåtgärder och tidsramen för dem. Definition av skyldigheten att täcka underskott Skyldighet att täcka underskott uppstår när kommunens balansräkning för innevarande år uppskattas visa underskott. Balansräkningen bedöms visa underskott om summan av överskotts- och underskottsposterna i det senast godkända bokslutet och budgeten för innevarande år är negativ. Det är alltså tre olika poster som räknas ihop när skyldigheten att täcka underskott bestäms: 1) Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder i balansräkningen i det senaste bokslutet 2) Räkenskapsperiodens överskott/underskott i balansräkningen i senaste bokslut 3) Överskott eller underskott för det aktuella budgetåret. Över-/underskott i särredovisade affärsverk beaktas i uppskattningarna av över- /underskottet för budgetåret. I bedömningen av över-/underskott beaktas också förändringar i budgeten. I figuren nedan visas vilka poster som används för bestämning av skyldigheten att täcka underskott och en ekonomiplan med balanseringsåtgärder som krävs det år då lagen träder i kraft. BALANSERADE EKONOMIPLAN OCH ÅTGÄRDSPROGRAM (ändring av KomL 65 3 mom.) Budgetprognos Balansräkning Ekonomiplan för år 2006 Eget kapital Grundkapital Fondkapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räk.periodens över/-underskott Årsbidrag Avskrivningar Extraordinära poster Räk.per. resultat Förändr. av reserver Förändr. i fonder Räk.periodens över-/underskott Årsbidrag Avskrivningar Extraord. poster Räk.periodens resultat Skyldighet att göra upp ett åtgärdsprogram för täckande av underskott Skyldighet att göra upp en balanserad ekonomiplan 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

21 Balansering i ekonomiplanen Enligt den nya bestämmelsen i 65 3 mom. ska ekonomiplanen vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Kravet på balansering av ekonomiplanen inom fyra år är bindande uttryckligen för kommuner i vilkas balansräkning det inte samlas överskottsposter. Om kommunens balansräkning under innevarande budgetår beräknas visa underskott eller inte visa överskott ska kommunen med andra ord göra upp en ekonomiplan som är i balans. Om kommunens balansprognos däremot visar överskott, kan kommunen i stället göra upp en ekonomiplan som visar underskott. En kommun med överskott kan också göra upp en ekonomiplan för längre tid än fyra år, om det i balansräkningen inte uppstår underskott som saknar täckning. Summan av resultaten för de fyra första räkenskapsperioderna i den förlängda ekonomiplanen får ändå inte vara negativ till ett större belopp än vad som kan täckas med de sammanlagda överskottsposterna i balansprognosen för innevarande år. Med räkenskapsperiodens resultat för de år som ekonomiplanen omfattar avses resultat före bokslutsdispositioner, dvs. före förändringar i reserver, avskrivningsdifferens och fonder. Den maximala tiden på fyra år för ekonomiplanen utgör inget hinder för kommunen att utarbeta investeringsprogram för en längre tid eller olika långsiktiga serviceplaner. Åtgärdsprogram I 65 3 mom. i lagen har införts en särskild bestämmelse om ett åtgärdsprogram för att balansera ekonomin. Bestämmelsen gäller kommuner som i balansräkningen har särskilt stort underskott som saknar täckning och som inte kan täcka underskottet i sin ekonomiplan. Åtgärdsprogrammet gäller täckande av underskott som redan finns i balansräkningen. Oberoende av om man gör upp ett åtgärdsprogram eller inte måste ekonomiplanen vara i balans eller visa överskott om kommunen har underskott som saknar täckning. Det primära syftet med lagen är att förhindra att underskottet växer. Eftersom ett betydande underskott från föregående räkenskapsår kan behandlas separat i kommunen, kan arbetet med balansering av ekonomin under planeperioden inte betraktas som en oöverstiglig uppgift. Fullmäktige ska godkänna åtgärdsprogrammet i samband med ekonomiplanen. Åtgärdsprogrammet kan också vara ett separat dokument som godkänts av fullmäktige. Programmet kan också godkännas som en del av ekonomiplanen. Fullmäktige beslutar hur lång tid åtgärdsprogrammet ska omfatta. Det kan vara fråga om en längre period än ekonomiplanens fyra år. Kravet på att åtgärderna ska vara realistiska begränsar emellertid i praktiken tiden för täckande av underskott, trots att ingen egentlig maximal tid angetts i lagen. Det fleråriga åtgärdsprogrammet granskas och godkänns årligen i samband med att budgeten och ekonomiplanen godkänns. I åtgärdsprogrammet anges sådana åtgärder för att öka inkomsterna och minska utgifterna som inte finns i den egentliga ekonomiplanen. Åtgärderna ska specificeras och även belopp och tidsplan ska anges. Vissa åtgärder kan vara av sådan natur eller ha så stor betydelse för ekonomin att det är motiverat att lämna dem utanför den egentliga ekonomiplanen och presentera dem i ett separat åtgärdsprogram. Till exempel de ekonomiska verkningarna av Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

22 väsentliga ändringar i servicestrukturen kan vara svåra att ta med i ekonomiplanen innan man fattat detaljerade verkställighetsbeslut. Det särskilda åtgärdsprogrammet kan däremot innehålla principavgöranden om de åtgärder som behövs och deras ekonomiska effekter, även om man ännu inte bestämt hur de ska fördelas på olika uppgifter. Avgöranden som gäller förändringar i inkomstgrunderna kan eventuellt inte heller flera år på förhand göras så specifikt som ekonomiplanen skulle förutsätta. I åtgärdsprogrammet anses det enligt motiveringen till propositionen räcka med att ange de inkomstgrunder som ska ses över och att sätta mål för inkomstökningen enligt inkomstkälla. I åtgärdsprogrammet kan också skrivas in sådana egendomsöverlåtelser och vinster av egendomsöverlåtelser som inte ingår i ekonomiplanen. I åtgärdsprogrammet kan även läggas fram förslag till täckning av underskott genom nedsättning av grundkapitalet i de fall då förutsättningarna för nedsättningen av grundkapitalet uppfylls. Enligt 13 i lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1006) är ett villkor för beviljande av finansieringsunderstöd att kommunen har antagit en plan över åtgärder som ska vidtas för att balansera kommunens ekonomi. Statsbidragsmyndigheten kan låta bli att bevilja finansieringsunderstöd eller bevilja stöd till ett nedsatt belopp om planen eller de uppställda villkoren inte följts. Planen som utgör villkor för beviljande av finansieringsunderstöd ska basera sig på den ekonomiplan som avses i 65 3 mom. i kommunallagen och på det åtgärdsprogram som eventuellt gjorts upp. I samband med kommun- och servicestrukturreformen ska kommunen senast ge statsrådet en utredning om genomförandet av reformen (genomförandeplan). I genomförandeplanen ska ingå den ekonomiplan som avses i 65 1 mom. i kommunallagen och det åtgärdsprogram som avses i 65 3 mom., om underskottet i balansräkningen inte kan täckas under ekonomiplanens planeperiod. Täckande av underskott ur balansposter I balansräkningen kan ett underskott som uppkommit eller beräknas uppkomma, förutom med överskott för planeåren, också täckas ur poster i eget kapital under särskilt angivna förutsättningar. Beslutet om täckning av underskottet ur balansposterna ska fattas på förhand i samband med att följande års budget och ekonomiplan godkänns och överföringen från kapitalposterna ska tas upp i bokslutet det år beslutet avsåg eller i boksluten för de följande åren under planeperioden. Om kommunen har betydande överskott i sin balansräkning kan den upprätta en ekonomiplan där uppskattat underskott också täcks med överskott i balansräkningen. Täckande av räkenskapsperiodens underskott ur överskottet för de föregående räkenskapsperioderna Räkenskapsperiodens underskott täcks i bokföringen för året efter bokslutet med föregående räkenskapsperioders överskott till det belopp som balansräkningens överskottsposter räcker till för. I samkommuner iakttas i regel motsvarande förfarande. Medlemskommunerna kan ändå komma separat överens om täckande av räkenskapsperiodens underskott och återbetalning av överskott. Redovisningsprinciperna för behandlingen av resultatet för samkommunernas räkenskapsperiod behandlas närmare i kommunsektionens utlåtande 36/ Täckande av underskott med fondkapital och reserver En nedsättning av övriga egna fonders kapital, exempelvis bostadsproduktions-, skadeansvars-, utvecklings- och donationsfonders kapital, är vanligen bunden vid vissa affärshändelser. Dessa fonders kapital kan endast i speciella fall användas för täckande av underskott och nedsättningen av kapitalet bör vara bestående till sin natur. 22 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

23 Uppskrivningsfonden kan inte användas för täckande av underskott. Ändringar av uppskrivningsfondens kapital är bundna till förändringar i markområdenas och värdepapperens värde. Kommunen kan i enlighet med kommunsektionens resultaträkningsanvisning bilda en investeringsreserv för framtida anskaffningsutgifter. En investeringsreserv ska intäktsföras senast det räkenskapsår då anskaffningen börjar avskrivas enligt plan eller, när det gäller icke-avskrivningsbara anskaffningar, det år då anskaffningen görs. Ett förfarande där investeringsreserven ökas eller minskas i syfte att jämna ut resultatet, utan att överföringarna grundar sig på planerade eller genomförda investeringar, kan därmed inte anses förenligt med god bokföringssed. Reserver bör upplösas på ett resultatpåverkande sätt. Att täcka underskott mot en reserv inom balansräkningen följer således inte bokföringsanvisningarna. Täckande av underskott ur grundkapitalet Enligt motiveringen till 65 3 mom. i lagen går det också att täcka underskott med grundkapitalet under vissa förutsättningar. En orsak till nedsättning av grundkapitalet kan vara en bestående minskning i beloppet av bestående aktiva till följd av antingen egendomsöverlåtelser, förluster, extra avskrivningar eller nedskrivningar. Grundkapitalet ska ändå inte nedsättas med ett större belopp än det med vilket det sammanlagda beloppet av grundkapitalet och långfristigt främmande kapital överstiger beloppet av bestående aktiva. I motiveringen till lagändringen (578/2006) har nämnda balansekvation formulerats fel. Förutsättningen för nedsättning av grundkapitalet är självfallet att den långfristiga kapitalfinansieringen överskrider det kapital som är bundet till bestående aktiva. Kapitalet i uppskrivningsfonden räknas inte i nämnda balansekvation med i posterna för långfristig kapitalfinansiering. Om detta kapital skulle räknas med innebär det att värdestegring kan användas för att täcka underskott. Detta betyder i sin tur att uppskattade, men ännu inte realiserade överlåtelsevinster inom bestående aktiva intäktsförs på förhand i det egna kapitalet, vilket inte är förenligt med god bokföringssed. Med en bestående överlåtelse av anläggningstillgångar avses försäljning eller vederlagsfri överlåtelse av anläggningstillgångar eller att tillgångarna förstörs på ett sådant sätt att överlåtelsen inte leder till anskaffning av nya anläggningstillgångar. Bestående aktiva ska till följd av överlåtelsen uppgå till ett väsentligt mindre belopp än det sammanlagda beloppet av grundkapital och långfristigt främmande kapital innan det är skäl att sänka grundkapitalet. En grund för nedsättning av grundkapitalet kan uppstå också om den genomsnittliga reinvesteringsnivån konstant förblir väsentligt lägre än planavskrivningarna. En sådan situation kan uppkomma då kommunen nyligen har genomfört stora investeringsprojekt och det å andra sidan inte finns planer på några utvidgnings- eller nyinvesteringsprojekt under den närmaste tiden. Täckande av underskott ur grundkapitalet som beror på avskrivningar kan komma i fråga också när kommunen står i beråd att minska sin serviceproduktion därför att en verksamhet överlåts på en utomstående producent eller därför att servicebehovet minskar på grund av utflyttningsöverskott. När det inte finns behov av intern finansiering av reinvesteringar som motsvarar avskrivningarna innebär ett underskott i räkenskapsperiodens resultat inte nödvändigtvis en åtstramning av kommunens likviditet. Således kunde medel ur kommunens grundkapital användas för täckande av underskottet till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de genomsnittliga avskrivningarna och reinvesteringarna under planeperioden. Ett alternativ är att ta i bruk en mindre tung avskrivningsplan för oanvända produktionsfaktorer eller produktionsfaktorer som inte utnyttjas till fullo. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

24 Nedsättning av grundkapitalet är en undantagsåtgärd som förutsätter att kommunen har tillräckligt hög soliditetsgrad. Särskilt kommuner som har en planerad genomsnittligt investeringsgrad som är väsentligt högre än avskrivningsgraden och vars skuldbörda är stor bör undvika nedsättning av grundkapitalet även om balansekvationen ger möjligheter till detta. Ju större del av kommunens bestående aktiva som finansierats med grundkapitalet, desto stabilare är kommunens finansiella ställning. Särskilt markanskaffning och kapitalinvesteringar binder ofta kommunens kapital för en tid som är väsentligt längre än återbetalningstiden för det långfristiga främmande kapitalet. Även om en sänkning av grundkapitalet inte i och för sig påverkar de nyckeltal som anger soliditeten eller skuldsättningen kan förfarandet leda till att man ger en felaktig bild av kommunens ekonomiska ställning. Om underskottet elimineras med hjälp av grundkapitalet är det en bokföringsmässig lösning som kan leda till att verkliga och nödvändiga balanseringsåtgärder skjuts upp. Ordningsföljden för täckande av underskottsposter Underskott från tidigare räkenskapsperioder täcks i första hand med överskott från tidigare räkenskapsperioder och överskotten från de år som ekonomiplanen omfattar och i andra hand med fondkapital och grundkapital. Täckande av underskott med fondkapital och grundkapital förutsätter dessutom att de ovan angivna villkoren uppfylls. Räkenskapsperiodens underskott täcks i första hand med de föregående räkenskapsperiodernas överskott och överskotten från de år som ekonomiplanen omfattar och i andra hand med fondkapital och grundkapital. Planeårets underskott täcks med överskott från tidigare räkenskapsperioder eller med överskotten från de år som ekonomiplanen omfattar. Riktiga och tillräckliga uppgifter Till paragrafen om bokslutet har fogats en bestämmelse om att bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter (68 3 mom.). Om resultat- och balansräkningen inte ger tillräckliga uppgifter för en bedömning av resultatet av kommunens verksamhet eller ekonomiska ställning, ska kommunen ge de tilläggsuppgifter som behövs i noterna. Ett särskilt syfte med bestämmelsen är att ålägga kommunen att redogöra för avskrivningar enligt plan och genomsnittliga reinvesteringar om beloppen skiljer sig från varandra i väsentlig grad. I en situation där avskrivningarna enligt plan i resultaträkningen är väsentligt mindre än de genomsnittliga reinvesteringarna, bör kommunen meddela avvikelsen i noterna till bokslutet. Gränsen för vad som är väsentligt kan utgående från bokföringsnämndens utlåtanden anses vara 10 procentenheter inom bokföringen. Enligt motiveringen till lagen bestäms den genomsnittliga reinvesteringsgraden utgående från medeltalet av de egna anskaffningsutgifterna för sådana investeringar under året före bokslutsåret, under bokslutsåret och enligt gällande ekonomiplan för vilka avskrivningar görs. Med egna anskaffningsutgifter för investeringar avses skillnaden mellan utgiften för anskaffning av en investering och den finansieringsandel som beviljats för investeringen (investeringsunderstöd). Bokföringsnämndens kommunsektion uppdaterar hösten 2006 den allmänna anvisningen om noter. I det sammanhanget preciseras innehållet i nämnda not och framställningssättet för den. Finansieringskalkylen (finansieringsanalysen) har fått större betydelse i bokslutet genom att den överförts från noterna och fått ställning som bokslutskalkyl vid sidan av balans- och resultaträkningen(68 2 mom.). Till bokslutet hör balansräkning, re- 24 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

25 sultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. I kommunerna och samkommunerna kvarstår, med avvikelse från den allmänna bokföringslagen, verksamhetsberättelsen som en bokslutshandling. Bokslutet undertecknas av kommunstyrelsen och kommundirektören eller borgmästaren. Kommunstyrelsens redogörelse i verksamhetsberättelsen Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen redogöra för balanseringen av ekonomin under den avslutade räkenskapsperioden samt för den gällande ekonomiplanens och det separata åtgärdsprogrammets tillräcklighet för balanseringen av ekonomin. Redogörelsen består av två delar. I redogörelsen för balanseringen av räkenskapsperioden ska det för det första ingå en redogörelse för verkställandet av den ekonomiplan som gällde under bokslutsåret. Om kommunen dessutom under den räkenskapsperiod som har gått ut hade ett gällande åtgärdsprogram för täckning av underskott som uppkommit, ska kommunstyrelsen också redogöra för hur åtgärderna i detta program genomförts. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska kommunstyrelsen för det andra redogöra för den under innevarande år gällande ekonomiplanens och det eventuella separata åtgärdsprogrammets tillräcklighet. I praktiken blir det i regel aktuellt med en redogörelse, om räkenskapsperiodens underskott är väsentligt mycket större än det var då ekonomiplanen och åtgärdsprogrammet godkändes föregående höst. Kommunstyrelsen ska såsom tidigare i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat (69 3 mom.). Däremot har bestämmelsen om att kommunstyrelsen ska lägga fram förslag till åtgärder som gäller balansering av ekonomin i verksamhetsberättelsen eller i samband med den slopats. Revisionsnämndens bedömning Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet (71 3 mom.). Revisionsnämnden ska således i sin utvärderingsberättelse ta upp balanseringen av ekonomin, om kommunens ekonomi eller planer som gäller ekonomin visar underskott. Revisionsnämndens bedömning bör bestå av två delar på samma sätt som kommunstyrelsens redogörelse i verksamhetsberättelsen. För det första ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under bokslutsåret. Nämnden ska härvid bedöma hur ekonomiplanen och ett eventuellt separat åtgärdsprogram utfallit. För det andra ska den bedöma om den gällande ekonomiplanen och åtgärdsprogrammet är tillräckliga och realistiska. Revisionsnämnden kan som grund för sin bedömning använda sig av kommunstyrelsens redogörelse i verksamhetsberättelsen och andra eventuella uppgifter som beskriver kommunens ekonomiska ställning. Revisorernas ställningstaganden Revisionsnämnden ska enligt 75 3 mom. i kommunallagen inhämta en förklaring samt kommunstyrelsens utlåtande om en anmärkning i revisionsberättelsen. Revisorerna ska rikta en anmärkning mot den redovisningsskyldige ifall kommunens för- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

26 valtning och ekonomi har skötts i strid med lag eller fullmäktiges beslut och felet eller den åsamkade skadan inte är ringa. Förutsättningarna för en anmärkning mot kommunstyrelsen kan uppfyllas om kommunstyrelsen inte lägger fram en balanserande ekonomiplan för fullmäktige i en situation där kommunens ekonomi uppvisar underskott. En anmärkning kan också föranledas av att kommunstyrelsen inte har framlagt ett åtgärdsprogram enligt 65 3 mom. för täckning av ett underskott som uppkommit i balansräkningen, när underskottet inte har kunnat täckas i ekonomiplanen. I sådana fall kan revisorerna bli tvungna att överväga att ge ett utlåtande som avstyrker ansvarsfrihet. En anmärkning kan också vara befogad i sådana fall där de uppgifter som kommunstyrelsen gett i verksamhetsberättelsen om hur balanseringen av ekonomin utfallit inte till väsentliga delar är riktiga eller tillräckliga. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Projekt om kostnadsberäkning Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet har inlett ett projekt om kostnadsberäkning för kommunal service. Projektet syftar till att utveckla och förenhetliga kostnadsberäkningen i kommunsektorn. Ett konkret mål för projektet är att revidera Kommunförbundets tidigare publikation Kostnadsberäkning i kommuner och samkommuner (1995). Det är tänkt att projektet ska resultera i god praxis i redigerad form som kan användas som rekommendation för alla kommuner, samkommuner och enheter som producerar kommunal kundservice. Ordförande för projektet är utvecklingschef Oiva Myllyntaus och sekreterare Tero Tyni, som är sakkunnig och har huvudansvaret för publikationen. I arbetsgruppen deltar medlemmar från kommuner, samkommuner och Kommunförbundets olika enheter, vilket innebär att olika förvaltningars erfarenheter, praxis och behov kan beaktas när publikationen utarbetas. Styrgruppen sammanträder sista gången i april 2007 och den nya publikationen kommer enligt planerna att ges ut på finska i apriljuni Den svenska översättningen kommer senare. Projektets sekreterare tar gärna emot idéer och kommentarer till projektet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

27 Kommunalekonomi 4/2006, bilaga 1 Statsbidrag för kommuner och samkommuner som omfattas av basservicebudgeten , mn euro och förändring , % budgetprop , % Kalkylerade statsandelar jämte utjämningsposter inom statsandelssystemet IM ,5 UVM ,4 därav finansiering till samkommunerna på basis av priset per enhet ,4 SHM Kalkylerade statsandelar sammanlagt ,6 Övrigt statsbidrag i basservicebudgeten IM, finansieringsunderstöd enligt prövning IM, understöd för kommunsammanslagningar UVM, understöd enligt prövning UVM, kulturverksamhet, idrottsväsende och ungdomsarbete UVM, anläggningsprojekt SHM, forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård (specialstatsandel) SHM, läkar- och tandläkarutbildning (specialstatsandel) SHM, barnskydd SHM, barn- och ungdomspsykiatri, vårdköer SHM, anläggnings- och utvecklingsprojekt SHM, grundläggande utkomststöd AM, sysselsättningsstöd till kommuner AM, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte AM, ersättning för kostnader för invandrare Övrigt statsbidrag i basservicebudgeten sammanlagt ,7 Statsbidrag inom budgeten för basservice sammanlagt ,9

28 Kommunalekonomi 4/2006, bilaga 2 De statliga åtgärdernas verkningarna på kommunernas och samkommunernas ekonomi i statsbudgeten, mn euro, förändringar från 2006 till 2007 Utgifter Inkomster 1. Ändringar i verksamheten och budgetbeslut Övergångsutjämningar som hänför sig till statsandelsreformen 6 Ändringar i finansieringen av arbetsmarknadsstödsreformen: - AM, passivt arbetsmarknadsstöd (över 500 dagar) IM, kompensation under den övergångsperiod som hänför sig till reformen -15 IM, finansieringsunderstöd enligt prövning -15 IM, understöd för kommunsammanslagningar och investeringsstöd 30 SHM, kalkylerad statsandel: - det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet, höjning av statsandelsprocenten 50 - utvecklingsprogrammet för det sociala området, höjning av statsandelsprocenten 8 - förbättring av tillgången på familjevårdare ökning av tolktjänsterna förlängd ledighet för närståendevårdare tillgång till service av specialbarnträdgårdslärare utökad dagverksamhet för handikappade höjt underhållsstöd syskonförhöjning av stödet för hemvård och vissa preciseringar kompensation för slopad självrisk för boendeutgifter 13 SHM, slopande av självrisken för boendeutgifter inom utkomststödet SHM, utvecklingsprojekt SHM, barn- och ungdomspsykiatri -4-4 UVM, höjning av läroavtalskvoten inom tilläggsutbildningen 7 7 UVM, projekt för skoltrivsel 4 UVM, ökning av det antal timmar som berättigar till ersättning inom morgon- och eftermiddagsverksamheten 7 UVM, yrkesprov inom yrkesutbildningen 2 1 UVM, datakommunikationsförbindelser för grundundervisningen 1 UVM, anläggningsprojekt -21 UVM, yrkesinriktad tilläggsutbildning 1 UVM, yrkeshögskolor, projektfinansiering -5 Sammanlagt Indexhöjningar 2,0 % (75 % av hela på 2,4 % kostnadsnivåstegringen och 75 % av 2005 års justering på 0,2 procentenheter) UVM, varav 62 - kommuner (77 %) 48 - privata (23 %) 14 SHM 82 IM 3 Sammanlagt, 147 varav kommuner Justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna UVM, varav 23 -kommuner 18 - privata 5 SHM 63 Sammanlagt, varav 86 kommuner Ändringar i beskattning och avgifter Sänkning av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen 185 (tidigareläggning av betalningen av den sista delen av justeringen av kost-nadsfördelningen mellan staten och kommunerna) Verkningar på kommunernas skatteinkomster av ändringarna i statsbeskattningen av förvärvsinkomstavdraget och inkomstskatteskalan (inpo-lättnader) -17 Höjning av maximibeloppet av avdraget för resekostnader -7 Kompensation för inpo-lättnaderna och det höjda avdraget för resekostnader genom en sänkning av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen 24 Sammanlagt 185 Verkningarna av statens åtgärder sammanlagt - utan indexhöjning indexhöjningarna inkluderade Netto utan indexhöjning 291 Netto, indexhöjningarna inkluderade 424

29 Det allmänna ekonomiska läget Kommunalekonomi 4/2006, bilaga 3 Variabel (förändring i %) Produktion (volym) Lönesumma Förtjänstnivå Löntagarens arbetsinsats Inflation ,8 3,7 4,0 0,6 0,9 2004* 3,5 4,0 3,8 0,7 0,2 2005* 2,9 4,9 3,9 1,0 0,9 2006** 2007** 4,5 4,7 2,9 1,7 1,1 3,0 3,6 2,5 0,8 1,1 (%-enheter) Arbetslöshetsgrad Skattegrad/BNP Offentliga utgifter/bnp Finansieringsöverskott/BNP Offentlig skuld/bnp Bytesbalans/BNP Euribor 3 kk, % 10 års ränta, % 9,0 43,8 50,0 2,3 44,3 5,9 2,3 4,1 8,8 43,5 50,3 2,1 44,3 7,6 2,1 4,1 8,4 43,8 50,1 2,5 40,5 4,6 2,2 3,4 7,7 43,0 49,0 2,9 38,4 5,4 3,0 3,8 7,4 42,7 48,7 2,8 37,0 4,7 3,6 4, B J. Turkkila/my

30 Prognossiffror för samhällsekonomin 2006 Inrättning Publicerad BNP Inflation Arbets- Ändring 2005/2006 ändring löshets- i löne- % % grad, % summan, % PT FM PTT FB ETLA Nordea FM ABC Sampo FB ETLA PT PTT Nordea FM PT FM Kommunalekonomi 4/2006, bilaga 4 augusti 3,9 1,2 8,1.. september 3,2 1,3 7,5 3,6 september 3,8 1,6 7,7 3,8 september 3,7 1,6 8,0.. december 3,6 1,5 8,0 3,8 januari 3,9 1,3 7,9.. mars 3,7 1,1 7,8 4,1 mars 3,5 1,3 7,9.. mars 3,4 1,4 8,0.. mars 3,4 1,1 8,0.. mars 3,8 1,2 8,0 4,0 mars 3,8 1,1 8,0.. april 3,9 1,1 7,9.. april 3,9 1,3 7,9.. juni 3,9 1,3 7,7 4,6 augusti 5,1 1,4 7,7 5,0 september 4,5 1,5 7,7 4, C J. Turkkila/my

31 Kommunalekonomi 4/2006, bilaga 5 Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (Inverkan av åtgärden eller en ändring i den totala lönesumman %) Lönesumma * 2006** 2007** Förtjänstnivåindex 2,9 3,5 3,2 3,7 4,0 4,2 3,0 2,5 Lokala avtal 0,3 0 0, Permitteringar 0, ,1-0,2.... Uppsägningar 0, Övriga faktorer 1) 0,9 2,1 1,6 0,7 0,5 0,2 0,7 0,8 SAMMANLAGT 1) Bland annat inverkan av en ändrad arbetsinsats och effekter av strukturella förändringar *) Förhandsuppgifter **) Prognos 4,2 5,6 5,0 4,4 4,4 4,2 3,7 3, D J. Turkkila/my

32 Kommunalekonomi 4/2006, bilaga 6 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (I procent av den lön som ligger som grund för avgiften) AVGIFT/ÅR * 2007** SOCIALSKYDDSAVGIFTER * folkpensionsförsäkring * sjukförsäkring ARBETSLÖSHETS- FÖRSÄKRINGSPREMIE KomPL-AVGIFT (i snitt) SPL-avgift (i snitt) ÖVRIGA (i snitt) Arbetsgivarens avgift (i snitt) Den försäkrades pensionspremie (i snitt) 2,40 1,614 2,45 a) 22,76 20,3 1,3 2,40 1,614 2,50 a) 23,19 20,5 1,3 2,416 1,6 2,8 b) 23,21 20,48 1,3 1,948 2,06 2,95 c) 23,73 20,76 1,3 30,28 30,74 31,05 31,69 4,6 4,6 4,9 d) 4,6 1,951 2,06 2,95 c) 23,83 20,50 1,3 31,77 4,7 a) 0,6 % för lönesumman upp till euro b) 0,7 % för lönesumman upp till euro c) 0,75 % för lönesumman upp till euro d) Arbetstagarens pensionsavgift spjälktes fr.o.m år 2005 upp i en avgift för personer under 53 år och en annan (högre) avgift för personer som fyllt 53 år E J. Turkkila/my

33 Kommunalekonomi 4/2006, bilaga 7 Kommunernas skatteinkomster, md År ** 2007** Redovisningar: Kommunalskatt 11,84 11,93 12,36 13,26 13,92 Andel av samfundsskatt 1,00 1,06 1,16 1,25 1,34 Fastighetsskatt 0,66 0,68 0,73 0,77 0,80 Redovisningar sammanlagt 13,50 13,67 14,25 15,28 16,06 Ändring, % -4,1 1,3 4,2 7,2 5,1 ** Prognos F J. Turkkila/my

34 Kommunalekonomi 4/2006, bilaga 8a Kommunernas och samkommunernas resultaträkning för åren , md * 2006** 2007** Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag 7,89-25,01-17,12 8,35-26,36-18,01 8,87-27,73-18,86 9,28-28,84-19,56 Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsposter, netto Årsbidrag 13,68 4,74 0,14 1,44 14,26 5,07 0,16 1,48 15,28 5,43 0,14 1,99 16,06 5,69 0,14 2,33 Avskrivningar Extraordinära poster, netto Årets resultat -1,69 0,14-0,11-1,75 0,28 0,01-1,82 0,60 0,77-1,89 0,30 0,74 Källa: Åren Statistikcentralen. Prognos för åren Delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning J. Turkkila/HP/my

35 Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl för åren , md Inkomstfinansiering Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter Investeringar Investeringar i anl.tillgångar Finansieringsandelar för invest. Försäljning av anl.tillgångar Inkomstfinans. och invest. netto Finansiering Förändr. av utgivna lån Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändr. av kortfristiga lån Övriga förändringar Inverkan på likviditeten Kassamedel Lånestock * 1,44 0,14-0,37-3,29 0,21 0,63-1,24-0,04 1,79-0,84 0,08 0,17-0,08 3,23 6,62 1,48 0,28-0,60-3,17 0,21 0,86-0,94-0,29 1,60-0,81 0,19 0,21-0,04 3,19 7,71 Kommunalekonomi 4/2006, bilaga 8b 2006** 1,99 0,60-0,75-3,25 0,21 1,00-0,20 0,00 1,25-0,80 0,00 0,00 0,25 3,44 8, ** 2,33 0,30-0,40-3,20 0,20 0,68-0,09 0,00 0,96-0,85 0,00 0,00 0,02 3,46 8,27 Källa: Åren Statistikcentralen. Prognos för åren Delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning A J. Turkkila/HP/my

36 Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen Avdragets belopp, Kommunalekonomi 4/2006, bilaga Förslag Avdragets maximibelopp: Beskattningsbar förvärvsinkomst, 1000 /år /J. Turkkila/hp

37 Kommunalekonomi 4/2006, bilaga 10 KOMMUNER SOM HAR RÄTT TILL FJÄRRORTSTILLÄGG Årsskiftet 2005/2006 Källa:IM/Kommunavdelningen Kommun Fjärrortstal Kommun Fjärrortstal Utsjoki 1,94 Puumala 0,75 Enontekis 1,89 Kyyjärvi 0,75 Savukoski 1,87 Iniö 0,72 Muonio 1,77 Lieksa 0,71 Kolari 1,71 Kuhmoinen 0,69 Pelkosenniemi 1,68 Vesanto 0,69 Salla 1,67 Kuusamo 0,68 Puolanka 1,62 Tervola 0,68 Kittilä 1,62 Heinävesi 0,65 Ranua 1,61 Savonranta 0,64 Pello 1,59 Rantsila 0,64 Taivalkoski 1,56 Joutsa 0,60 Enare 1,56 Kesälahti 0,58 Övertorneå 1,48 Ristijärvi 0,58 Posio 1,48 Sastmola 0,55 Hyrynsalmi 1,42 Gustavs 0,54 Vaala 1,40 Karvia 0,54 Pudasjärvi 1,35 Nagu 0,53 Sodankylä 1,34 Kangasniemi 0,52 Pyhäntä 1,34 Rantasalmi 0,51 Houtskär 1,29 Kestilä 1,26 Kinnula 1,24 Suomussalmi 1,24 Ilomantsi 1,23 Kemijärvi 1,21 Kuhmo 1,19 Kivijärvi 1,09 Rautavaara 1,06 Pulkkila 1,03 Piippola 1,03 Valtimo 1,00 Pihtipudas 0,99 Viitasaari 0,96 Keitele 0,92 Juuka 0,92 Perho 0,91 Utajärvi 0,88 Karstula 0,87 Pyhäjärvi 0,85 Karlö 0,84 Kannonkoski 0,83 Nurmes 0,83 Korpo 0,82 Kärsämäki 0,82 Halsua 0,81 Lestijärvi 0,78

38 Kommunalekonomi 4/2006, bilaga 11 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS KALKYLERADE KOSTNADER 2007 EFFEKTEN AV ÄNDRADE STATSANDELSGRUNDER /inv /inv /inv /inv /inv Arbetslöshet Handikapp Barnskydd /inv /inv /inv /inv /inv Arbetslöshet Handikapp Barnskydd Justering av kostnadsfördelningen 73,31 3,47 9,65 58,67 163,82 6,57 0,60 0,18 0,51 Indexjustering 2,0 % 95,86 4,54 12,62 76,70 214,19 8,60 0,79 0,23 0,66 Ökning av specialbarnträdgårdslärare 7,29 Ökning av familjevårdare 0,51 0,35 Ökning av tolktjänster 1,35 Ökning av dagverksamhet för handikappade 4,43 Ökning av ledighet för närvårdare 2,01 9,19 23,45 42,08 Ändringar i hemvårdsstödet 13,36 HÄLSOVÅRD Sjukfrekvens /inv Justering av kostnadsfördelningen 9,03 10,28 24,34 46,94 81,49 4,45 Indexjustering 2,0 % 11,81 13,45 31,82 61,37 106,54 5,82

39 Kommunalekonomi 4/2006, Bilaga 12 Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2007 År 2005 baserar sig på Statsrådets förordning (98/2005), samtidigt är 880/2004 upphävd Indexförhöjning 2,3 %. Av justeringen av kostnadsfördelningen har 27 % förverkligats (1291/2004) År 2006 baserar sig på statsrådets förordning (761/2005) Indexförhöjning 2,4 %. Av justeringen av kostnadsfördelningen förverkligas 44 % (1291/2004) År 2007 baserar sig på statsrådets förordning (835/2006) Indexförhöjning 2,0 %. Av justeringen av kostnadsfördelningen förverkligas 61 % (1291/2004) År 2005 År 2006 År 2007 Ändring i % /elev /elev /elev jämf. med (utan moms) (utan moms) (utan moms) år 2006 Grundläggande utbildning 5 043, , ,30 2,73 Förskoleundervisning 4 565, , ,80 2,73 Gymnasieutbildning 4 476, , ,31 3,30 Yrkesubildning 7 640, ,27 1) 8 498,08 1) 2,78 Yrkeshögskolor 6 408, ,20 2) 6 427,66 2) 2,61 Läroavtalsutbildning 6 112, , ,52 2,78 /timme /timme /timme Medborgarinstitut 63,52 65,07 66,39 2,03 Sommaruniversitet 63,52 124,57 127,13 2,06 Grundundervisning i musik och konst 54,97 56,43 57,69 2,23 Morgon- och eftermiddagsverks. 20,46 20,95 21,37 2,00 /invånare /invånare /invånare Bibliotek 44,31 46,52 46,58 2,33 Grundundervisning i konst 1,4 1,40 1,40 - Kulturväsendet 4,2 3,50 3,50 - Ungdomsarbete 12,5 13,00 13,00 - Idrott 10,8 10,80 10,80 - /årsv. /årsv. /årsv. Teatrar , , ,00 2,00 Orkestrar , , ,00 2,00 Museer , , ,00 2,00 Innehåller en höjning av priset per enhet på grund av ändring av statsandelssystemet för anläggningsprojekt enligt följande: 1) yrkesutbildning år ,61 och år ,37 2) yrkeshögskolor år ,99 och år ,04

40 Kommunalekonomi 4/2006, bilaga 13 Statsandelen år 2007 Kommunens verksamhet Prestation Pris per enhet 1) år 2007 De kalkylerade grunderna adderas: + Grundläggande utbildning Antal elever x Pris per enhet + Förskoleunderv. (inkl. skjutsförmån) 0,91 x Antal elever x Pris per enhet för grundläggande utbildning + Morgon- och eftermiddagsverksamhet 0,57 x Timantal x 21,37 + Gymnasieutbildning Antal studerande x Pris per enhet + Yrkesutbildning Antal studerande x Pris per enhet + Yrkeshögskolor Kalkylerat antal studerande x Pris per enhet 2) - antal examina, vikt 30 % (Antal examina 2) x Pris per enhet) - antal studerande enligt målavtal 70 % (0,70 x Antal studerande 2) x Pris per enhet (per utbildningsbransch)) + Yrkesinriktad tilläggsutbildning Arbetsår för x Pris per enhet studerande (enligt prisgrupp) + Grundläggande konstundervisning Invånarantal x 1,40 + Bibliotek 0, x Invånarantal x 47,00 + Kultur Invånarantal x 3,50 + Medborgarinstitut 0, x 0,57 x Timantal x 66,00 + Musikläroanstalter (grundläggande konstundervisning) - grundläggande utbildning 0,57 x Timantal x 58,00 + Idrott 0,297 x Invånarantal x 10,80 + Ungdomsarbete 0,297 x Inv. under 29 år x 13,00 + Museer 3) 0,37 x Årsverken x Teatrar 0,37 x Årsverken x Orkestrar 0,37 x Årsverken x Läroavtalsutbildning 0,77 x Antal studerande x 8 498,00 + Tilläggsutbildning med läroavtal examensförberedande Antal studerande x 3 027,38 annan tilläggsutbildning Antal studerande x 2 186,44 Subtraheras: Kommunens finansieringsandel 4) och 5) 640,00 6) Skillnad: Statsandelen för kommunens undervisnings- och kulturväsende 4) (Positiva poster betalas till kommunen, negativa till staten) 1) Priset per enhet förhöjt med indexjustering på 2,0 %. Inkluderar 61 % av hela justeringen av kostnadsnivån. I priserna per enhet för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning ingår pensionsavgifter för lärare. 2) Priset per enhet = delfaktorernas statsandelsgrunder sammanlagt dividerade med det kalkylerade antalet studerande. Antalen viktade med utbildningens längd. Examina enligt två års medeltal. Antal studerande enligt begynnelseplatser i målavtalet. Priset per enhet 2007 högst 6 % lägre eller 8 % högre än 2005 korrigerat till 2007 års nivå. 3) Koefficienten för specialmuseer är 0,47. 4) Vid beräkningen av den invånarbaserade finansieringsandelen beaktas inte yrkesinriktad påbyggnadsutbildning, medborgarinstitut, grundläggande konstundervisning, idrott, ungdomsarbete, museer, teatrar, orkestrar, läroavtal för yrkesinriktad tilläggsutbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet. 5) Undervisningens andel av skatteinkomstutjämningen (37 %) adderas till eller avdras. 6) Enligt statens budgetproposition ( ). Kommunförbundets uppskattning 637. OBS! I statsandelskalkylen medtas endast rader med sådan verksamhet som kommunen upprätthåller eller anordnar själv. T.ex. Morgon- och eftermiddagsverksamheten är frivillig för kommunen.

41 Kommunalekonomi 4/2006, bilaga 14 Finansieringsandel för undervisning och kultur 2007 Uträkning av kommunens finansieringsandel Slutlig år 2003 milj. Slutlig år 2004 milj. Slutlig år 2005 milj. Preliminär år 2006 milj. Budgetproposition 2007 milj. Kalkylerade kostnader ) Kommunernas andel 43 %/54,70 % 1) Investeringstillägg ) ) förändring i andel-% år ) överförs till priset per enhet 3) överförs till statsandelsprocenten /invånare /invånare /invånare /invånare /invånare Per invånare 461, , , , ,11 Skjutsar + tilläggsutbildning 6,275 6,389 6,538 3) - - Nedskärningar på 1990-talet 113, , ,843 3) , , , , ,11 5) Kommunens finansieringsandel ( /inv.) 580,59 590,75 607,42 623,15 640,00 6) Ökning från föregående år 4,37 % 1,75 % 2,82 % 2,59 % 2,70 % 4) Indexjustering i kostnadsgrunden 2,0 % (62 milj. i statsandel), justering av kostnadsfördelningen (23 milj. i statsandel), samt effekten av ändringar i prestationsmängder (bl.a. minskning av elevantal inom grundläggande utbildning, förskoleundervisning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning) 5) invånarantal årsskiftet 2005/2006 6) Kommunförbundets uppskattning: 637 /invånare (ökning 2,2 %)

42 Kommunalekonomi Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner Rekommendation Kommunförbundets rekommendation för den externa bokföringen i kommuner och samkommuner. Mallen är avsedd att tjäna som hjälpmedel vid val av rubriker och numrering av kontona i resultaträkningen och balansräkningen. Beställningsnummer Pris 17 euro. Klassificeringar för statistik över ekonomi och verksamhet 2006 Publikationen innehåller uppgiftsklassificeringar för statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2006 samt klassificeringar för den information som samlas in. Publikationen har genomgått omfattande revideringar. Mest förändringar har det skett i uppgiftsklasserna och verksamhetsuppgifterna för social- och hälsovården Beställningsnummer Pris 22 euro. Momshandbok för kommuner och samkommuner Handboken fokuserar på utredning och lösning av problem som uppstått i praktiken. Serviceproduktionen och uppgifterna behandlas enligt verksamhet, till exempel centralförvaltningen, måltidsservice, vård och omsorg, undervisnings- och kulturtjänster, tekniska väsendet samt byggnader och lokaler. I den andra upplagan har beaktats förändringar i mervärdesskattelagen som trätt i kraft före utgången av juni Också rätts- och beskattningspraxis och Skattestyrelsens anvisningar har beaktats ända till samma tidpunkt. Andra reviderade upplagan Beställningsnummer Pris 55 euro. Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering Den kommunala ekonomins struktur och väsentliga drag, betydelse som en del av samhällsekonomin; relationen mellan staten och kommunerna, basserviceprogrammet Beställningsnummer Pris 15 euro. Jatkuva kriisin pelko Kunnallistalouden myötä- ja vastamäkeä Den tionde ekonomiska analysen inom KommunFinland2004 beskriver den kommunala ekonomins utveckling med hjälp av de viktigaste ekonomiska variablerna. Publikationen beskriver också servicekostnadernas och arbetsplatsernas utveckling och behandlar utvecklingen av relationen mellan staten och kommunerna och orsakerna till att den kommunala ekonomin befinner sig i kris. Acta-serien Beställningsnummer Pris 20 euro. Talousjohtamisen kehityspolkuja Tutkimus kuntien talousjohtamisesta Acta-serien Beställningsnummer Pris 20 euro. Kuntatalouden ohjaus budjetoinnin ja kirjanpidon teoriaperusteita ja kehityssuuntia En utförlig bok med praktisk förankring som behandlar ekonomistyrningens utveckling i kommunsektorn och hur den genomförts i praktiken Beställningsnummer Pris 30 euro. På kommande Tutkimus palvelujen yksikkökustannuksista I undersökningen analyseras servicens enhetspriser på arbetsenhetsnivå samt hur och varför de förändrats under Undersökningsobjekt är vård- och omsorgsenheter i de kommuner som deltog i KommunFinland2004. Acta-serien Beställningsnummer Pris 20 euro. Handbok om förskottsuppbörd för kommunerna och samkommunerna Kommunens och samkommunens budget och ekonomiplan Fjärde upplagan Bokslutsmall för kommuner och samkommuner Andra upplagan Allmänna anvisningar av bokföringsnämndens kommunsektion om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner om upprättande av finansieringskalkyl för kommuner och samkommuner om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner om avskrivningar enligt plan för kommuner och samkommuner