5/2004 november. Kommunalekonomi

Transkript

1 5/2004 november Kommunalekonomi 1

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Toimialat > Kuntatalous > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi INNEHÅLL Skattefrågor 3 Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2003 Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2004 och 2005 Grunderna för beräkning av de enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för skatteåret 2005 Försöket med befrielse från socialskyddsavgifter utvidgas till Kajanaland Skattekorten 2005 Den elektroniska deklarationsskyldigheten utvidgas Momsfria ersättningar på basis av markanvändningsavtal Statsandelarna år Statsandelarna och periodiseringen av dem Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Den allmänna statsandelen Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet Bokföringsanvisningar 16 Utlåtande om bokföring av understöd för kommunsammanslagningar Kommunsektionens allmänna anvisningar har reviderats Klassificeringar för statistik över ekonomi och verksamhet 2004 Socialförsäkringsavgifterna Socialskydds- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna Pensionsavgifter Konkurrensutsättning av OFR-revision 21 Nya publikationer 22 Bilagor: Skattekort (bilaga 1) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2005 (bilaga 2) Exempel på hur nyckeltalet fastställs för den grundläggande utbildningen (bilaga 3) Grunder för beräkning av priset per enhet år 2004 för den grundläggande utbildningen (bilaga 4) Grunder för beräkning av priset per enhet för gymnasiet år 2004 (bilaga 5) Priserna per enhet för bibliotek och medborgarinstitut 2003 och 2004 (bilaga 6) Statsandelarna år 2005 (bilaga 7) Utlåtande om bokföring av understöd för kommunsammanslagningar (bilaga 8) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 9) Sida Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittaneet / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004

3 Skattefrågor Inkomstbeskattning Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2003 Beskattningen för skatteåret 2003 blev färdig i slutet av oktober Kommunerna har fått uppgifter om den verkställda beskattningen. Uppgifterna har också publicerats på skatteförvaltningens webbsidor, > Redovisningar till skattetagare. I tabellerna presenteras utöver uppgifter om kommunalbeskattningen också kommunernas andelar av samfundsskatten. På inkomst- och kapitalinkomster betalas skatt till ett totalt belopp av miljoner euro. Kommunalskattens andel av beloppet är 55,52 %, dvs miljoner euro. Eftersom den senast använda samfundsskatteandelen från 2003 var 55,11 % får kommunerna 89,1 miljoner euro som rättelse, dvs. skillnaden mellan den samfundsskatt som influtit och den som redovisats. Kommunalskattens andel av förskottsåterbäringen är 764,7 miljoner euro. Debiteringsredovisningen görs i samband med redovisningen i november. Kommunalskattens andel av kvarskatten är 459,8 miljoner euro. Kommunerna får merparten av den i redovisningarna i januari och mars Kommunalskattens belopp ökade med 3,1 procent jämfört med året innan. Kommunernas samfundsskatteandel uppgår till cirka miljoner euro, vilket innebär en förändring på 13,2 % jämfört med föregående år. Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2004 och 2005 I redovisningen i december rättas förskotten på den influtna kommunalskatten för 2004 så att den motsvarar uppgifterna från den verkställda beskattningen för Preliminärt uppskattas kommungruppens andel stiga med 0,15 procentenheter. Kommungruppens och de enskilda kommunernas utdelning blir klara i början av december och de kommunvisa rättelserna läggs ut på skatteförvaltningens webbplats (se adressen ovan). De nya samfundsskatteandelarna för 2005 tillämpas för första gången i februari Grunderna för beräkning av de enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för skatteåret 2005 De enskilda kommunernas andel av samfundsskatten fastställs som medeltalet av de samfundsskatteandelar som beräknats utgående från uppgifterna för de två senast slutförda beskattningarna. De kommunvisa samfundsskatteandelarna för skatteåret 2005 beräknas alltså som ett medeltal av de andelar som baserar sig på uppgifterna för skatteåren 2002 och Beskattningen för skatteåret 2003 slutfördes , vilket innebär att skatteuppgifterna finns tillgängliga för båda de år som används i beräkningarna. Också motsvarande års uppgifter om företag och verksamhetsställen håller på att bli klara. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004 3

4 I detta skede tillämpas samfundsskatteandelarna för år 2004 i redovisningarna av samfundsskatten för skatteåret De slutliga kommunvisa andelarna för skatteåret 2005 beräknas i början av december och tas i bruk i januari Försöket med befrielse från socialskyddsavgifter utvidgas till Kajanaland Regeringen har avlåtit en proposition till riksdagen (RP 144/2004) med förslag till en lag om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift inom Kajanalands förvaltningsförsöksområde Syftet med befrielsen är att främja sysselsättningen och arbetsgivarnas förutsättningar att sysselsätta. I propositionen föreslås att arbetsgivarens socialskyddsavgift slopas under fem år i städerna Kajana och Kuhmo och i kommunerna Hyrynsalmi, Paltamo, Puolanka, Ristijärvi, Sotkamo, Suomussalmi och Vuolijoki. Försöket ska omfatta privata arbetsgivare, dvs. företag och hushåll, statens affärsverk och kommunala arbetsgivare. På grund av EG-lagstiftningen står ändå t.ex. jordbruk, renskötsel, fiske och transport utanför försöket. Bestämmelserna om förutsättningarna för försöket, de maximala beloppen och förfarandena motsvarar lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner Den lagen omfattar kommuner i Lappland och vissa skärgårdskommuner. I Lappland och skärgårdskommunerna gäller försöket ändå inte kommunala arbetsgivare. Mer information om försöket ges bland annat i Skattestyrelsens anvisning nr 273/31/2003 som kan läsas på > Skatteinfo > Skattestyrelsens föreskrifter. Skattekorten 2005 De nya skattekorten beräknas träda i kraft I december 2004 utfärdar Skattestyrelsen ett beslut om ikraftträdandet av grunderna för förskottsinnehållningen. Det nya skattekortet för huvudsyssla ger valmöjligheter Skattekortet för 2005 ser annorlunda ut än tidigare (se bilaga 1). I det nya skattekortet finns två alternativ för förskottsinnehållningen. I alternativ A används en inkomstgräns enligt löneperiod medan nya alternativ B baserar sig på en årlig inkomstgräns. Innehållningsprocenten (grundprocenten och tilläggsprocenten) är den samma i båda alternativen. Genom att kryssa för önskat alternativ får löntagaren själv välja vilkendera inkomstgräns arbetsgivaren ska iaktta i förskottsinnehållningen. Valet kan inte ändras under året, inte ens om arbetsgivaren byts ut. Om löntagaren inte kryssar i någotdera alternativet ska arbetsgivaren använda inkomstgränsenenligt löneperiod. När inkomstgränsen överskrids verkställs förskottsinnehållningen enligt den tilläggsprocent som anges på skattekortet. Inkomstgränsen i alternativ B är årsinkomsten i proportion till kortets användningstid, dvs På skattekortet anges fortsättningsvis den inkomstgräns som motsvarar inkomsten för hela året. Möjligheten att välja mellan alternativ A och B finns bara på grundskattekortet. Ändringsskattekorten skrivs ut på skattebyrån enligt det alternativ löntagaren väljer. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004

5 Arbetsgivarens förfarande Arbetsgivaren ska iaktta löntagarens val. Om ingetdera alternativet är ikryssat följer arbetsgivaren de inkomstgränser som anges per löneperiod och kryssar i alternativ A. Anteckningen behövs om anställningen upphör medan kortet är i kraft. Om anställningen upphör och alternativ B tillämpats ska arbetsgivaren anteckna det utbetalda lönebeloppet på skattekortet. Alternativ A innebär att arbetsgivaren kan räkna ut förskottsinnehållningen antingen enligt löneperiod eller kumulativt. Om arbetsgivaren tar emot ett skattekort där alternativ B redan tillämpats ska arbetsgivaren beakta de löner som betalats under den tid kortet varit i kraft. Den kvarstående inkomstgränsen är då den inkomstgräns som antecknats på skattekorten minskad med de löner som betalats av tidigare arbetsgivare. Inkomstgränsen enligt alternativ B införs som ny information i direktöverföringen av uppgifter för förskottsinnehållningen. Vid behov kan arbetsgivaren på förhand fråga de anställda vilket alternativ de tänker välja. Så kan man göra till exempel om det finns en risk för att informationen inte hinner tas från skattekorten. Alternativ A lämpar sig för anställda som får lön regelbundet. Tidigare har det inte funnits något annat alternativ på grundskattekorten, och om de anställda varit nöjda med det systemet kan arbetsgivaren rekommendera att det används också i fortsättningen. Alternativ B lämpar sig för anställda som inte arbetar hela året eller som har väldigt varierande inkomster. Alternativ B används endast på arbetstagarens uttryckliga begäran. Om arbetstagaren uttrycker sin önskan om alternativ B för sent, är arbetsgivaren inte skyldig att rätta till förskottsinnehållning som redan verkställts. Detta är ändå att rekommendera, eftersom det annars kan vara besvärligt att följa upp den årliga inkomstgränsen. Skattestyrelsen kommer i december att ge ett beslut om ikraftträdandet av grunderna för förskottsinnehållningen. I beslutet kommer också att anges hur förskottsinnehållningen verkställs i januari. För närvarande ser det ut som om de arbetstagare som i januari 2005 använder skattekortet för 2004 inte ännu då skulle kunna kräva att få förskottsinnehållningen verkställd enligt alternativ B. Förskottsinnehållning enligt alternativ B I alternativ B har en inkomstgräns räknats ut på förhand för den tid skattekortet gäller. Den årliga inkomstgränsen på skattekortet motsvarar lönen för 12,5 månader. I gränsen ingår semesterpenning, som uppskattats till halva månadslönen. Inkomstgränsen i alternativ B gäller perioden Gränsen har räknats ut genom att man dividerat den årliga inkomstgränsen med 12,5 och sedan multiplicerat den med 11,5. Direktöverföring av uppgifter Anvisningarna om direktöverföringen av uppgifter om förskottsinnehållningen kommer fr.o.m. hösten 2004 att publiceras endast på Skattestyrelsens webbplats. Anvisningsbreven kommer inte längre att skickas per post till dem som deltagit i förfarandet. Anvisningarna hittar man på eller via sök- Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004 5

6 vägen > Tyvi-tjänsten > Programvarans utvecklare > 5. Övervakningsanmälningar och direktöverföring. Begäran om direktöverföring av förskottsinnehållningsuppgifter som gäller lön ska framföras senast , om arbetsgivaren lämnar in begäran på ett datamedium, t.ex. cd eller kassett. Om begäran skickas elektroniskt via TYVI-operatören rekommenderas att den lämnas in senast Enstaka begäran kan tas emot via TYVI ännu Den elektroniska deklarationsskyldigheten utvidgas Enligt planerna ska skatteförfarandena utvecklas så att de skattskyldiga och uppgiftsskyldiga får allt större möjligheter att sköta ärenden elektroniskt hos skatteförvaltningen. Redan nu finns det en TYVI-tjänst genom vilken man kan ge information i elektronisk form till myndigheter, även skatteförvaltningen. Det är tänkt att de förfaranden som gäller skatteförslag och skattedeklarationer ska förenhetligas fr.o.m. skatteåret Alla fysiska personer också jord- och skogsbruksidkare och näringsidkare ska då få en färdigt ifylld skattedeklaration. Skattedeklarationen ska enligt planerna skickas till den skattskyldige i mars-april Den skattskyldige ska korrigera eller komplettera skattedeklarationen och skicka den tillbaka i början av maj, dvs. 1 ½ månad tidigare än vad som gäller för det nuvarande skatteförslaget. Den stramare tidtabellen förutsätter att uppgifterna av utomstående kan behandlas snabbare än nu och att deras innehåll håller högre standard. För att dessa mål ska nås behövs mer elektronisk informationsöverföring från utomstående till Skattestyrelsen. Som ett led utvecklingen kommer förpliktande bestämmelser om elektronisk överföring att utfärdas. Enligt 22 3 mom. i den ändrade lagen om beskattningsförfarande kan Skattestyrelsen förordna att den uppgiftsskyldige ska lämna de uppgifter som avses i 3 kap. med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod. De nya bestämmelserna gäller endast utomståendes, alltså inte den skattskyldiges, skyldighet att ge uppgifter I praktiken kan Skattestyrelsen förplikta endast juridiska personer att lämna uppgifter elektroniskt, alltså inte fysiska personer och dödsbon. Skattestyrelsens föreskrift om skyldigheten att använda en elektronisk dataöverföringsmetod kommer att ingå i Skattestyrelsens beslut om allmän skyldighet att lämna uppgifter. Den första förpliktande föreskriften kommer att gälla uppgifter för skatteåret 2005 och omfatta arbetsgivare med mer än 40 anställda. Också de kommunala arbetsgivarna ska bland annat ge årsdeklarationen för skatteåret 2005 i elektronisk form till skatteförvaltningen i januari Man har velat att de som lämnar information ska få tillräckligt med tid på sig att övergå till det nya förfarandet. Därför har man frångått den ursprungliga planen enligt vilken arbetsgivarna hade varit skyldiga att ge information i elektronisk form redan fr.o.m. skatteåret Skatteförvaltningen och de andra aktörerna fortsätter utvecklingsarbetet och marknadsföringen för att utvidga användningen av TYVItjänsten. I syfte att effektivera utomståendes skyldighet att ge information har en bestämmelse om försummelseavgift införts i lagen om beskattningsförfarande (22 a ). En försummelseavgift kan för första gången påföras för underlåtelse att ge uppgifter 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004

7 som gäller år I praktiken kommer avgifter att påföras främst för försummelser som gäller årsdeklarationer, såsom arbetsgivarens årsdeklaration. Förutsättningarna för påförande av försummelseavgift och avgiftens belopp har graderats i tre nivåer i enlighet med bestämmelserna om skattehöjningar. Försummelseavgiften fastställs som jämna hundra euro. Den lägsta avgift som kan tas ut är alltså 100 euro. Den maximala försummelseavgiften på euro kan påföras när det är fråga om uppsåt eller grov vårdslöshet. Skattestyrelsen ska enligt planerna i ett senare skede ge förenhetligande anvisningar om fastställandet av försummelseavgiften. Mervärdesskatt Momsfria ersättningar på basis av markanvändningsavtal Enligt Centralskattenämndens lagakraftvunna förhandsavgörande (57/2004) är en kommun inte skyldig att betala mervärdesskatt på utvecklingsersättning som tas ut hos markägare eller på ersättning som grundar sig på markanvändningsavtal och som täcker kostnader för samhällsbyggande, dvs. för planering av kommunalteknik, övervakning av arbeten samt byggande och vägbyggen. Det är fråga om en offentligrättslig prestation som är att betrakta som myndighetsverksamhet och för vilken efterfrågan baserar sig på lag eller förordning och som kommunen har ensamrätt att producera. Centralskattenämnden /57 Mervärdesskatt Kommunen Myndighetsverksamhet Markanvändningsavtal Offentligrättslig avgift Den planläggningsverksamhet som kommunen utövar med ensamrätt enligt lagen och det samhällsbyggande som utförs för att uppfylla en plan utgör myndighetsverksamhet. Enligt markanvändnings- och bygglagen är markägaren skyldig att delta i kostnaderna för samhällsbyggande. Då kommunen tog ut ersättning av markägaren för en del av kostnaderna för samhällsbyggande på basis av ett markanvändningsavtal ansågs ersättningen utgöra en sådan offentligrättslig avgift som tas ut med stöd av markanvändnings- och bygglagen. Eftersom kommunens verksamhet inte utgjorde rörelsemässig försäljning av tjänst enligt 1 i mervärdesskattelagen, var kommunen inte skyldig att betala mervärdesskatt på de kostnader som togs ut av markägaren med stöd av markanvändnings- och bygglagen. Förhandsavgörande för tiden Mervärdesskattelagen 1 och 6. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004 7

8 Statsandelarna år 2005 (Uppdaterad version av artikeln i Kommunalekonomi 4/2004) Statsandelarna och periodiseringen av dem Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå ska det nya statsandelssystemet börja gälla vid ingången av Statsandelarna för 2005 bestäms enligt det nuvarande systemet. Statens budgetproposition ( ) har senare kompletterats enligt de nya uppgifterna om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna uppgår till 502 miljoner euro, som periodiserats över åren i enlighet med den proposition som avläts (RP 181/2004). Enligt den kompletterade budgetpropositionen är justeringsbeloppet för 2005 endast 86 miljoner euro. År 2006 och 2007 blir justeringen likaså 86 miljoner euro, medan den år 2008 blir 244 miljoner. Uppgifter om periodiseringen finns på > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Justeringsbeloppen för de enskilda kommunerna kan uppskattas per år eller som helhet genom att man multiplicerar det totala beloppet (t.ex. 416 miljoner euro för åren ) med kommunens invånarantal i relation till invånarantalet i hela landet. I statsandelarna för 2005 har det periodiserade beloppet på 86 miljoner euro redan beaktats (de kommunvisa statsandelarna för social- och hälsovård, de genomsnittliga statsandelarna för undervisning och kultur samt priserna per enhet för enskilda kommuner och huvudmän; de sistnämnda har fastställts i slutet av november). Kommunernas kalkylerade statsandelarna kommer att öka med 261 miljoner euro jämfört med år Följande faktorer har då beaktats: justeringen av kostnadsfördelningen 86 mn euro en indexjustering på 2,3 procent (75 % av det fulla beloppet) 136 mn euro andra höjningar av statsandelarna, netto 39 mn euro De övriga statsandelarna, främst behovsprövade, ökar med 9 miljoner euro. De statsandelar som ingår i basservicebudgeten ökar därmed med totalt omkring 270 miljoner euro. I genomsnitt stiger de kalkylerade statsandelar som ingår i basservicebudgeten med ungefär 4,6 procent. Detta innebär en nettoökning på cirka 50 euro per invånare. De kommunvisa statsandelarna har uppskattats och beräknats utgående från budgetpropositionen med beaktande av de korrigerade uppgifterna om justeringen av kostnadsfördelningen. De kalkylerade statsandelarna för social- och hälsovård ökar med omkring 200 miljoner euro, dvs. cirka 39 euro per invånare. Arbetet med det nationella hälso- 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004

9 och sjukvårdsprojektet och socialvårdsprojektet har fortsatt. Statsandelsprocenten är 32,99 och finansieringsandelen per invånare 1 533,37 euro. De kalkylerade statsandelarna för undervisning och kultur ökar med omkring 65 miljoner euro. Statsandelarna för morgon- och eftermiddagsverksamhet och förskoleskjutsar höjs med sammanlagt 30 miljoner euro jämfört med i år, då verksamheten utvidgas till att gälla hela året. Kommunens finansieringsandel för undervisnings- och kulturverksamhet har uppskattats till 618 euro per invånare (fastställs i december). Ändringarna för de olika förvaltningsområdena behandlas mer ingående nedan. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna baserar sig år 2005 på den verkställda beskattningen för skatteåret Beskattningen slutfördes , så beloppen för den kommunalskatt som ska betalas, samfundsskatten och fastighetsskatten enligt debiteringen är klara. De enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för skatteåret 2003 baserar sig på medeltalet av andelarna för 2000 och 2001 (skattetagarnas andel för år 2003 i den redovisningsspecifikation för samfundsskatten som skickats till kommunen). Beslutet om utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster fattas i december. De kommunvisa kalkylerna är alltså ännu förhandsuppgifter. Uppgifterna kommer dock sannolikt inte att ändras. Kommande kommunsammanslagningar under 2005 har beaktats i kalkylen. Kalkylen finns på Kommunförbundets webbplats, > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Den baserar sig på följande uppgifter: kalkylerad kommunalskatt euro (+ 3,1 %) samfundsskatt euro ( 13,3 %) kalkylerad fastighetsskatt euro (+ 4,9 %) Följande grunder har använts i utjämningskalkylen för 2005: invånarantalet (hela landet utom Åland ) den genomsnittliga inkomstskattesatsen 18,04 de genomsnittliga fastighetsskattesatserna: allmän 0,70 stadigvarande bostad 0,27 annan bostad 0,82 kraftverk 1,39 kärnkraftverk 2,20 allmännyttiga samfund 0,39 obebyggd byggplats 2,19 kalkylerad skatteinkomst euro/invånare utjämningsgräns (90 %) 2 318,16 euro/invånare Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004 9

10 Vid utbetalningen av statsandelar fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för socialoch hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kultur. Detta har inte beaktats i de kommunvisa kalkylerna. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen uppgår i år till i genomsnitt 27,64 euro/invånare (grunddelen). År 2005 blir grunddelen i den allmänna statsandelen med en indexjustering på 2,3 procent 27,32 euro/invånare (indexjustering på 75 % av det fulla beloppet). Grunddelen har fastställts av statsrådet I beloppet ingår ett avdrag på 6,15 miljoner euro med anledning av att kretsalarmcentralerna förstatligats. Dessutom inverkar den gamla nedskärningen på 7,53 euro/invånare, vilket innebär att grunddelen i verkligheten blir 19,80 euro per invånare. Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för särförhållanden, dvs. skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortstillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa tabellen och grunderna anges i lagen och förordningen om statsandelar till kommunerna. De kommunvisa uppgifterna är preliminära tills det slutliga beslutet om statsandelen fattas i december. Kommunsammanslagningarna har beaktats. Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster har inte beaktats i den allmänna statsandelen. De kommunvisa kalkylerna finns på Kommunförbundets webbplats, > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelarna för social- och hälsovård De preliminära statsandelarna för social- och hälsovård 2005 presenterades i förra numret av Kommunalekonomi. Statsandelarna har preciserats efter statens budgetproposition ( ) och efter avgörandet om kostnadsfördelningen. Uppgifterna om kostnadsfördelningen baserar sig på den proposition som avläts (RP 181/2004). Enligt propositionen ska de 502 miljoner som justeringen förutsätter periodiseras över åren Statens budgetproposition för 2005 har kompletterats med anledning av detta. Efter korrigeringarna är social- och hälsovårdens andel av justeringen av kostnadsfördelningen 370 miljoner euro, varav 63 miljoner euro har beaktats i grunderna för statsandelarna 2005; dels i statsandelsprocenten, dels i bestämningsgrunderna efter åldersgrupp (se nedan). År 2005 är det belopp som ska beaktas 9,5 miljoner 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004

11 euro lägre än vad som anges i budgetpropositionen När justeringen av kostnadsfördelningen beräknats har de halverade indexjusteringarna för 2001 och 2002 beaktats enligt statsandelslagen som en faktor som minskar kostnadsunderlaget. Utöver justeringen av kostnadsfördelningen har statsandelarna indexjusteras med 2,3 procent (75 procent av det fulla beloppet). Statsandelsprocenten har höjts med 1,17 procentenheter, dvs. från innevarande års 31,82 procent till 32,99 procent. I de kalkylerade statsandelsgrunderna enligt åldersgrupp har beaktats justeringen av kostnadsfördelningen och kostnadsökningar för uppgifter som påbörjas eller utvidgas år De statsandelar för social- och hälsovård som ingår i basservicebudgeten höjs med cirka 200 miljoner euro jämfört med i år. Per invånare beräknat är höjningen i genomsnitt cirka 39 euro. Faktorer som inverkar är: justeringen av kostnadsfördelningen 63 mn euro indexjusteringen 83 mn euro hälso- och sjukvårdsprojektet 75 mn euro socialvårdsprojektet och hemvårdsstödet 36 mn euro övriga tillägg 2 mn euro avdrag 59 mn euro Statsandelarna för social- och hälsovård skärs ner med ett belopp som motsvarar de försäkringsersättningar som kommer att betalas till kommunerna med anledning av det permanenta beslutet om totalt kostnadsansvar inom trafik- och olycksfallsförsäkringen. Dessutom minskar statsandelen till följd av större ersättningar än i år inom utjämningssystemet för stora kostnader inom barnskyddet. Utöver indexförhöjningen och justeringen av kostnadsfördelningen höjs statsandelarna för social- och hälsovård med cirka 54 miljoner euro. De kommunvisa kalkylerade statsandelarna för social- och hälsovård (SHM ) finns på Kommunförbundets webbplats, > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylerna bygger på följande mer detaljerade grunder: Som höjande faktorer i statsandelarna har beaktats cirka 91,7 miljoner euro för det nationella hälso- och sjukvårdsprojekten och utvecklingsprogrammet för det sociala området och 41,4 miljoner euro som 2005 års andel av justeringen av kostnadsfördelningen. höjande effekt på statsandelarna sammanlagt 1,17 procentenheter. I statsandelarna 2005 har beaktats följande statsandelstillägg och finansieringsandelar för nya uppgifter och skyldigheter i statsandelsgrunderna enligt åldersgrupp (angivet som statsandelsbelopp): resten av andelen 2005 av justeringen av kostnadsfördelningen, dvs. cirka 21,6 miljoner euro i proportion till de kalkylerade kostnaderna för de olika åldersgrupperna. en indexjustering på cirka 83,5 miljoner euro har beaktats i de kalkylerade grunderna enligt åldersgrupp Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

12 med anledning av den lagändring som medför en förhöjning och utvidgning av den partiella vårdpenningen har beaktats 1,6 miljoner euro (verkan för hela år 2005 av ändringen som trädde i kraft ). 18,5 miljoner euro som förhöjning för kompletterande utbildning inom socialvården och för hemvårdsstödet. Kommunernas finansieringsandel per invånare blir cirka 1 491,99 euro. Detta belopp höjs ytterligare med 41,38 euro per invånare, varvid finansieringsandelen blir totalt 1 533,37 euro. I höjningen ingår ett statsandelsavdrag på 51 miljoner euro på grund av försäkringsersättningar till kommunerna med anledning av det permanenta beslutet om totalt kostnadsansvar inom trafik- och olycksfallsförsäkringen och med anledning av det tillägg på cirka 8 miljoner euro som behövs för utjämningen av stora kostnader inom barnskyddet. Övriga tillägg baserar sig på gällande lag. Enligt de kommunvisa kalkylerna (SHM ) uppgår de kalkylerade kostnaderna till sammanlagt cirka 11,563 miljarder euro, varav statsandelen utgör 3,815 miljarder beräknad med en statsandelsprocent på 32,99. När höjningarna av finansieringsandelen per invånare beaktas blir statsandelen 3,600 miljarder euro. Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster har inte beaktats i de kommunvisa statsandelarna. Utjämningen minskar den totala förändringen enligt kalkylerna med ca 22 miljoner euro. Kommunsammanslagningar har beaktats. Sysselsättningskoefficienten för dagvården och sjukfrekvenskoefficienten för hälso- och sjukvården är de samma som i statsandelsbesluten för Invånarantalet och arbetslöshetsgrunderna har ändrats i enlighet med de grunder som används i statsandelskalkylerna för Beräkningarna för 2005 baserar sig på följande kalkylerade grunder efter åldersgrupp och övriga kalkylerade grunder: Åldersgrup Socialvård Hälso- och sjukvård (euro/invånare) (euro/invånare) år 2004 år 2005 år 2004 år 2005 (preliminär uppgift) (preliminär uppgift) 0 6-åringar 4 290, ,82 538,40 554, åringar 307,91 319,47 612,39 630, åringar 571,75 590, , , åringar 3 492, , , ,37 85 år och äldre 9 757, , , ,52 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004

13 Övriga kalkylerade grunder (euro/invånare): år 2004 år 2005 (preliminär uppgift) Enligt antal arbetslösa 391,28 402,69 Enligt arbetslöshetsgrad 35,72 36,76 Enligt sjukfrekvens 264,80 272,52 Kommunens finansieringsandel 1 461, ,99 ( Höjningar /i ) av finansieringsandelen (euro/inv.) 29,92 41,38 Finansieringsandel totalt (euro/inv.) 1 491, ,37 Övriga grunder: Arbetslöshetsprocent 11,6 % 11,40 % Invånarantal Statsandelsprocent 31,82 % 32,99 % Statsandelen för social- och hälsovård får man genom att multiplicera finansieringsandelen per invånare med invånarantalet och dra av resultatet från kommunens kalkylerade kostnader. Som invånarantal för år 2005 används invånarantalet vid årsskiftet 2003/2004. De kommunvisa kalkylerna är förhandsuppgifter som ändras efter att bland annat sysselsättnings- och sjukfrekvenskoefficienten räknats ut och efter andra eventuella ändringar. Uppgifterna för de enskilda kommunerna justeras senast i december när koefficienterna räknats ut. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet I förra numret av Kommunalekonomi gav vi preliminära uppgifter om statsandelarna för undervisning och kultur och priserna per enhet Grunderna för statsandelarna och priserna per enhet har justerats efter statens budgetproposition ( ) och efter avgörandet om kostnadsfördelningen. Uppgifterna om kostnadsfördelningen baserar sig på den proposition som avläts (RP 181/2004). Enligt propositionen ska de 502 miljoner euro som justeringen förutsätter periodiseras över åren Statens budgetproposition för 2005 har kompletterats med anledning av detta. Utbildningens och kulturverksamhetens andel av justeringen är 132 miljoner euro, varav 23 miljoner euro har beaktats i grunderna för statsandelarna 2005, i de fastställda genomsnittliga priserna per enhet och i de priser per enhet för enskilda kommuner och huvudmän som fastställdes i november. Detta är 22 miljoner euro mer än i statens budgetproposition och det syns i att priserna per enhet höjs mer än vad som uppskattats tidigare. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

14 De statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet som ingår i basservicebudgeten höjs med uppskattningsvis cirka 65 miljoner euro inklusive samkommunernas finansiering per enhet. Justeringen av kostnadsfördelningen för 2005 och indexjusteringen på 2,3 procent (75 % av det fulla beloppet) ger kommunerna en total statsandelsökning på cirka 72 miljoner euro, en ökning på 25 miljoner euro för morgon- och eftermiddagsverksamhet och en ökning på 5 miljoner euro för förskoleskjutsar. Avdrag görs bland annat på grund av förändringar i elevantalet och utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster. Finansieringen till samkommuner bestäms utgående från priset per enhet och investeringstillägg (elevantalet gånger priset per enhet). Statsandelen till kommunerna bestäms som skillnaden mellan statsandelsgrunderna (antalet elever/studerande gånger priset per enhet) och kommunens finansieringsandel per invånare. Resultatet kan också vara negativt, varvid kommunen ska betala det negativa beloppet till staten (betalning enligt faktura två gånger om året). Statsandelen för eftermiddagsverksamhet är cirka 450 euro per elev år Enligt finansieringslagen bestäms statsandelen för eftermiddagsverksamhet på basis av priset per enhet för ledda timmar och det antal ledda timmar som fastställts för nästa år. Som pris per ledd timme föreslås 20,46 euro, varav statsandelen är 57 %. Detta motsvarar i snitt en statsandel på 450 euro per elev. Till exempel i år gavs fler ledda timmar till kommuner med mycket specialundervisning, vilket höjde dessa kommuners statsandel per elev beräknat. Priset per enhet för förskoleundervisning beräknas enligt kommunens pris per enhet för grundläggande utbildning. År 2005 utgör grunden 91 procent. I övrigt bestäms priserna per enhet på samma sätt som tidigare. Priserna per enhet år 2005 beräknas på nytt på basis av de verkliga kostnaderna för år 2003 (den s.k. tvåårsjusteringen som ändrar till exempel formlerna för beräkning av priserna per enhet för den grundläggande utbildningen). Priserna per enhet höjs då utöver indexjusteringen också med 2005 års andel av justeringen av kostnadsfördelningen. Verkningarna av de halverade indexjusteringarna har i enlighet med statsandelslagen dragits av från kostnadsgrunderna innan priserna per enhet bestämts. Priserna per enhet, kommunens finansieringsandel och statsandelens belopp måste uppskattas enligt grunderna för 2004 tills besluten om priserna per enhet för enskilda kommuner och huvudmän finns tillgängliga (i slutet av november). Priserna per enhet kan uppskattas enligt följande, med priserna per enhet för 2004 och uppskattningen av finansieringsandelen för 2005 som grund: Om den struktur som ligger till grund för priserna per enhet (t.ex. skolnätet och mängden special- och handikappundervisning) i stort sett hålls oförändrad kan man till det nuvarande priset per enhet lägga till skillnaden mellan de genomsnittliga priserna per enhet (t.ex. grundläggande utbildning 3,3 %). Om det sker väsentliga förändringar i strukturen borde priserna per enhet beräknas/uppskattas på nytt enligt 2004 års formler, grunder och koefficienter men med 2005 års förändrade struktur (t.ex. beräkning av priset per enhet för den grund- 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004

15 läggande utbildningen med formlerna för 2004). För att få en uppskattning för år 2005 höjer man därefter det beräknade priset per enhet med ovan nämnda procenttal (t.ex. 3,3 % för den grundläggande utbildningen). Elevantalet uppskattas till ett så korrekt genomsnitt/vägt genomsnitt som möjligt för finansåret. Det finns anledning att iaktta försiktighet eftersom kalkylerna endast kan ge ett ungefärligt resultat. De genomsnittliga priserna per enhet för undervisnings- och kulturverksamhet enligt Statsrådets förordning (880/2004) framgår av bilaga 2. De kan dock inte som sådana användas som grund för budgeten annat än för uppskattning av hur priset per enhet ändras för enskilda huvudmän. Av de grunder som anges i bilagan kan man använda priserna per enhet för grundläggande konstundervisning, kultur, idrott och ungdomsarbete samt museer, teatrar och orkestrar. Av dessa indexjusteras endast priserna per enhet för museer och orkestrar. Priset per enhet för ungdomsarbete föreslås bli höjt till 12,50 euro (höjning 0,20 euro). Bestämningsgrunderna för priserna per enhet för den grundläggande utbildningen och gymnasieundervisningen år 2004 framgår av bilaga 3, 4 och 5. Priserna per enhet år 2005 för bibliotek och medborgarinstitut enligt bosättningsstruktur framgår av bilaga 6. Priserna per enhet för yrkesutbildningen, yrkeshögskoleutbildningen och andra uppgifter kan uppskattas utgående från förändringen i de genomsnittliga priserna per enhet eller med hjälp av priserna per enhet för enskilda utbildningsområden (yrkesutbildningen) och enskilda examina (yrkeshögskolorna). Dessa finns på utbildningsstyrelsens webbplats, > Rahoitus > Opetustoimen rahoitusjärjestelmä ja käyttökustannukset > Ajankohtaista > Keskimääräiset yksikköhinnat vuonna Kommunens finansieringsandel per invånare för 2005 påverkas av indexjusteringen på 2,3 procent och ändringarna i statsandelsgrunderna. Det att justeringen av kostnadsfördelningen blev 22 miljoner euro större än tidigare höjde den uppskattade finansieringsandelen till 618 euro. Det uppskattade beloppet höjdes alltså med 4 euro. Den slutliga finansieringsandelen fastställs i december. Finansieringsandelen har uppskattats på följande sätt: Kalkyl över finansieringsandelen år 2004 år 2005 (preliminär) (uppskattning) Kalkylerade kostnader (miljoner ) kommunernas andel (ca 43 %) investeringstillägg Sammanlagt (miljoner ) Kostnader per invånare ( /invånare) 470, ,433 skjutsar och tilläggsutbildning 6,389 6,536 statsandelsnedskärningar under 90-talet 115, ,812 Sammanlagt ( /invånare) 592, ,781 Kommunens finansieringsandel ( /inv.) 592,14 618,00 Ökning jämfört med året innan (%) 1,99 4,33 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

16 När statsandelarna för 2005 bestäms används invånarantalet (årsskiftet 2003/2004). Vid uppskattningen av den kommunvisa statsandelen kan statsandelsrapporten 6VOS för statsandelarna år 2004 användas som hjälpmedel. Det som då ska beaktas är det uppskattade elevantalet för nästa år, förändringar i invånarantalet och de uppskattade priserna per enhet. Finansieringsandelen per invånare dras av. Strukturen på statsandelskalkylen 6VOS för i år framgår av bilaga 7. Ur strukturen plockas de delar som gäller kommunens verksamhet och de korrigeras med antalet prestationer/invånare, priserna per enhet och finansieringsandelen per invånare år 2005 (koefficienten för förskoleundervisning 0,91, statsandelen för morgon- och eftermiddagsverksamhet 450 euro, en uppskattad finansieringsandel på 618 euro och det förhöjda priset per enhet för ungdomsarbete 12,50 euro har beaktats i tabellen; de övriga beloppen är från år 2004). Om antalet ledda timmar inom morgon- och eftermiddagsverksamheten går att uppskatta t.ex. på basis av antalet timmar som fastställts för i år, kan statsandelen också räknas ut enligt priset per enhet för en ledd timme (57 % x 20,46 x antalet timmar år 2005). Någon indexjustering ska inte göras i beloppen per invånare för grundläggande konstundervisning, kultur, idrott, ungdomsarbete, teatrar eller läroavtal inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Gustav Wikström, tfn (09) , Jouko Heikkilä, p. (09) , Päivi Rajala, p. (09) , Bokföringsanvisningar Utlåtande om bokföring av understöd för kommunsammanslagningar (Kommunsektionens utlåtande 66/ ) Kommunsektionen ansåg det nödvändigt att på eget initiativ ge ett utlåtande om bokföringen av sammanslagningsunderstöd för kommunerna. Vid ingången av år 2005 sker ett flertal kommunsammanslagningar och flera senare infallande sammanslagningar är dessutom under beredning. Sammanslagningsunderstöd När kommuner går samman har de möjlighet att söka och erhålla sammanslagningsunderstöd på det sätt som anges i kommunindelningslagen (1196/1997 jämte ändringar). De lagstadgade sammanslagningsunderstöden består av ett kalkylerat sammanslagningsunderstöd, ersättande av minskning av statsandelar och stöd för investerings- och utvecklingsprojekt. 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004

17 Det kalkylerade sammanslagningsunderstödet är avsett att ersätta de exceptionella kostnader eller inkomstminskningar som följer av kommunsammanslagningen. Sammanslagningsunderstödet betalas under fem år på så sätt att understödet och ersättningen årligen minskar utgående från beloppet för det första året. Under de följande åren utgör understödet och ersättningen 80/60/40/20 procent av beloppet under ikraftträdandeåret. Inrikesministeriet betalar understödet årligen före utgången av juni. Om en kommunsammanslagning medför minskning av statsandelarna ersätts minskningen under fem års tid, dvs. året då ändringen träder i kraft och de därpå följande fyra åren som en ersättning för minskade statsandelar. Ersättningsbeloppen betalas i samband med det kalkylerade sammanslagningsunderstödet och de minskar också på samma sätt. Förutom de ovan nämnda stöden finns det ett tredje understöd för sammanslagning av kommuner, stödet för investerings- och utvecklingsprojekt enligt gällande kommunindelningslag (ändring 1447/2001) för sammanslagningar som sker vid ingången av år Detta stöd betalas i sin helhet på förhand vid ingången av det år då kommunerna sammanslås. En ändring av kommunindelningslagen är under beredning. Bland annat föreslår man att stödet för investerings- och utvecklingsprojekt skall fortgå men ha ändrade grunder. På kommunsammanslagningar från 2006 skulle de ändrade bestämmelserna tillämpas. Bokföring av understöden Det kalkylerade sammanslagningsunderstödet och ersättningen för minskning av statsandelar bokförs som inkomst enligt kontantprincipen under utbetalningsåren. Grunden för bokföring enligt kontantprincipen är, enligt kommunsektionen, att exceptionella utgifter och eventuella bortfall i statsandelar till följd av sammanslagningen uppstår under flera års tid efteråt, varför understödet och ersättningen beviljas och betalas under fem års tid som successivt minskande belopp. På det sättet hänförs utgifter och förluster samt ersättningar för dessa till samma räkenskapsperiod. Understöden och ersättningarna upptas i budgeten och bokföringen som inkomst för ett resultatområde som bestämts av fullmäktige, t.ex. för kommunstyrelsen, och i bokslutet noteras de sedan i Understöd och bidrag som verksamhetsinkomster i resultaträkningen. Stödet för investerings- och utvecklingsprojekt inkomstförs så att det motsvarar uppkomsten av utgifter som skall ersättas under olika år, även om stödet betalas i början av det år som kommunerna sammanslås som en klumpsumma. Om ett projekt omfattar flera år, redovisas stödet i budgeten och bokföringen under de olika räkenskapsåren enligt uppkomsten av utgifter i proportion till totalkostnadskalkylen. Till den delen som det i förskott betalda understödet inte redovisats under betalningsåret som finansieringsandel för projekten, antecknas det som resultatreglering i balansräkningen. I bokslutets noter skall ges behövliga tilläggsuppgifter om erhållna bidrag, understöd och ersättningar samt om behandlingen av dessa i bokföringen. Utlåtandet 66/ finns i sin helhet i bilaga 8 Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

18 Kommunsektionens allmänna anvisningar har reviderats Kommunsektionen beslutade vid sitt möte se över sina allmänna anvisningar framför allt med anledning av sitt utlåtande 65/2004 om bokföring av anslutningsavgifter. De reviderade anvisningarna kan laddas ner på internet. Före innehållsförteckningen i varje anvisning står Reviderad , och i slutet av de ändrade styckena finns anmärkningen [ ]. Anvisningarna kan laddas ner i Kommunförbundets nätbokhandel, Man hittar dem genom att välja Kommunalekonomi som ämnesområde. Dessutom finns tryckta versioner på finska, och de kan beställas på samma adress. Beställningsinformation för de finskspråkiga tryckta publikationerna: Yleisohje kunnan ja kuntayhtymän konsernitilinpäätöksen laatimisesta ( ), ISBN , beställningsnummer , pris 15,00. Yleisohje kunnan ja kuntayhtymän rahoituslaskelman laatimisesta ( ), ISBN , beställningsnummer , pris 15,00. Yleisohje kunnan ja kuntayhtymän suunnitelman mukaisista poistoista ( ), ISBN , beställningsnummer , pris 15,00. Yleisohje kunnan ja kuntayhtymän taseen laatimisesta ( ), ISBN , beställningsnummer , pris 17,00. Yleisohje kunnan ja kuntayhtymän tilinpäätöksen liitetiedoista ( ), ISBN X, beställningsnummer , pris 8,50. Yleisohje kunnan ja kuntayhtymän tuloslaskelman laatimisesta ( ), ISBN , beställningsnummer , pris 17,00. Den allmänna anvisningen om bokföringsmässig behandling av affärsverk och fonder vilka utgör balansenheter i kommuner och samkommuner blir klar inom kort och läggs då ut på internet. Den kommer inte att tryckas upp. Övriga allmänna anvisningar: Kommunsektionens allmänna anvisning om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut för kommuner och samkommuner (2003) har inte ändrats. Den finns tryckt också på svenska och kan laddas ner eller beställas från bokhandeln. Beställningsnumret är för den svenska versionen och för den finska. Pris 9,00 euro. Klassificeringar för statistik över ekonomi och verksamhet 2004 En reviderad upplaga av Klassificeringar för statistik över ekonomi och verksamhet har kommit ut. Ändringarna beror främst på den nya lagstiftningen om morgonoch eftermiddagsverksamhet för skolelever som trädde i kraft i augusti. Den nya praxisen för bokföring av anslutningsavgifter har också gett upphov till ändringar. Dessutom har vissa andra smärre ändringar gjorts. Publikationen kan beställas från bokhandeln, ISBN , beställningsnummer 1089, pris 20 euro. Den kan också laddas ner på bokhandelns webbplats. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004

19 Socialförsäkringsavgifterna 2005 Socialskydds- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna Regeringen föreslår att arbetsgivarens folkpensionsavgift höjs temporärt med 0,016 procentenheter år Genom förhöjningen finansieras i fråga om år 2005 den temporära befrielsen från arbetsgivares socialskyddsavgift inom förvaltningsförsöksområdet i Kajanaland samt det temporära avgiftsförsök som gäller vissa kommuner i Lapplands län och vissa skärgårdskommuner. Avgiften för kommunarbetsgivare skulle i så fall uppgå till 2,416 procent år Samtidigt föreslås att den temporära höjningen av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på 0,014 procentenheter som genomfördes vid ingången av år 2003 i syfte att finansiera avgiftsförsöket i Lappland och skärgårdskommunerna slopas den 1 januari Kommunarbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift skulle då uppgå till 1,6 % år Arbetslöshetsförsäkringspremierna för år 2005 fastställdes av social- och hälsovårdsministeriet enligt följande: Under 2005 uppgår arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremie till 0,7 procent av lönen vid en lönesumma på upp till euro och 2,8 procent av lönen för den överstigande delen (år 2004 är motsvarande procentsatser 0,6 % och 2,5 %). Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie stiger år 2005 från nuvarande 0,25 procent till 0,5 procent. Pensionsavgifter Strukturförändringar i arbetstagarens pensionsavgift Arbetstagarens pensionsavgift är år 2004 densamma för alla, dvs. 4,6 %. I anslutning till arbetspensionsreformen betalar 53 år fyllda och äldre arbetstagare högre pensionsavgift än övriga från och med Pensionsavgiften för 53 år fyllda höjs då till 19/15-delar av avgiften för personer yngre än 53 år. Arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgiftsprocent får man genom att multiplicera pensionsavgiftsprocenten för personer under 53 år med en koefficient som för bl.a. kommunsektorn ännu är öppen. I SPL-pensionssystemet kommer koefficienten år 2005 att vara 1,07. Arbetstagarens pensionsavgift avgörs först i slutet av år Nedanstående uppskattningar över arbetsgivarens betalningsandelar baserar sig på antagandet att pensionsavgiften år 2005 för personer under 53 år är 4,6 %. Då skulle pensionsavgiften för personer som fyllt 53 år vara ca 5,8 % och arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift ca 4,9 %. I det fall att arbetstagarens slutliga pensionsavgift avviker från dessa antaganden påverkas arbetsgivarens andel i motsvarande mån. 1 Avgifterna har fastställts efter att det finska informationsbladet gått i tryck. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

20 KomPL-avgift Delegationen för Kommunernas pensionsförsäkring godkände en verksamhets- och ekonomiplan för , där den totala avgiften årligen beräknas stiga med ett belopp som motsvarar 0,3 procent av KomPL-lönesumman. KomPL-avgiften består av: en lönebaserad avgift en pensionsbaserad avgift självriskavgifter för förtidspensioner. Arbetsgivarens lönebaserade avgiftsprocent är den samma för alla medlemsorganisationer. Enligt Kommunernas pensionsförsäkrings uppskattning kommer arbetsgivarens lönebaserade avgiftsprocent år 2005 att vara 17,1 % av de utbetalade lönerna (Kommunernas pensionsförsäkrings cirkulär 1/2004). Detta procenttal innehåller inte arbetstagarens andel. Det totala beloppet av den pensionsbaserade avgiften för 2005 har uppskattats till ca 630 miljoner euro. Den pensionsbaserade avgiften bestäms på basis av pensioner som betalas till personer som varit anställda i medlemsorganisationen. Den pensionsbaserade avgiftens storlek inom enskilda medlemsorganisationer påverkas också av till exempel upplösning av eller utträde ur en samkommun. Kommunernas pensionsförsäkring har i sitt cirkulär 1/2004 gett anvisningar för budgetering av den pensionsbaserade avgiften för Enligt anvisningarna kan avgiften budgeteras genom att man multiplicerar det totala beloppet av de pensionsutgiftsbaserade förskottsfakturor som ska uppbäras år 2004 med talet 1,17. På grund av pensionsreformen sker år 2005 vissa förändringar i grunderna för självriskavgifterna för förtidspensionerna. Ändringarna inverkar inte i väsentlig mån på självriskandelarnas totalbelopp, som uppskattas uppgå till 80 miljoner euro. Självriskandelarna bestäms på basis av individuella förtidspensioner som börjar år 2005, invalidpensioner och arbetslöshetspensioner. En enskild medlemsorganisation kan beräknas sina självriskandelar närmast utgående från hur mycket självriskandelar som organisationen utbetalat under de senaste åren. Den genomsnittliga totala KomPL-avgiften inom kommunsektorn år 2005 beräknas sålunda uppgå till 28,30 procent. När man från detta avdrar arbetstagarens uppskattade genomsnittliga pensionsavgift på 4,90 % (ifall avgiften för personer som inte fyllt 53 år blir 4,6 %) skulle arbetsgivarens genomsnittliga KomPL-avgift blir 23,40 procent. Medlemsorganisationens verkliga avgift avviker ändå i allmänhet mycket från den genomsnittliga avgiften. SPL-pensionsavgift Den allmänna totala SPL-avgiftsprocenten för 2005 är 25,4 %. Genom att subtrahera arbetstagarens uppskattade genomsnittliga pensionsavgift 4,92 % (= pensionsavgiften för en person som inte fyllt 53 år multiplicerad med koefficienten 1,07) får man arbetsgivarens allmänna SPL-pensionsavgift, som blir 20,48 procent (år ,9 %). För kommunala arbetsgivare med anställda inom SPL-systemet har fastställts en pensionsavgiftsprocent som år 2005 varierar mellan 23,35 och 28,60 procent beroende på kommun. Arbetsgivarens avgift får man genom att dra av 4,92 procenten- 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2004