INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007

Transkript

1 5/2007 december Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Bokföringsanvisningar Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA Grund- och dröjsmålsräntan

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca 5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1130 kpl Upplaga 1130 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Maksuttomia tuotteita ja palveluita >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Sida Det allmänna ekonomiska läget 3 Den kommunala ekonomin Skatteinkomsternas utveckling Skattefrågor 6 Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2006 Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2007 och 2008 Grunderna för beräkning av de enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för skatteåret 2008 Naturaförmånsvärden 2008 Årsanmälningar för 2007 Elektronisk anmälan 2008 Mervärdesskattelagen ändras Överlåtelsebeskattning Statsandelarna för de enskilda kommunerna år Statsandelstillägg Övergångsutjämningen Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Den allmänna statsandelen Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelen för undervisning och kultur Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter Socialskyddsavgifter Arbetslöshetsförsäkringsavgifter Pensionsavgifter KomPL-avgift StPL-avgiften Bokföringsanvisningar 23 Utlåtande 81 Utlåtande om bokföringen vid ändring i kommunindelningen Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA 26 Grund- och dröjsmålsräntan Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2008 (bilaga 2) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3a) Lönesumman för hela kommunsektorn, mn (bilaga 3b) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4a) StPL-pensionsavgifterna 2008 (bilaga 4b). Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys , md (bilaga 6 b) Centrala indextal och prognoser för dem 1) (bilaga 7) Förordning om ändring av 3 i förordningen om statsandelar till kommunerna (bilaga 8) Statsrådets förordning om ändring av 1 i statsrådets förordning om fjärrortskoefficienter som används vid beräkning av social- och hälsovårdens statsandel (bilaga 9) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2008 (bilaga 10) Statsandelen år 2008 (VOS6SL) (bilaga 11) Finansieringsandelen för undervisning och kultur 2008 (bilaga 12) Utlåtande om bokföringen vid ändring i kommunindelningen (bilaga 13) Kurser på svenska 2008 (bilaga 14) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007

3 Det allmänna ekonomiska läget Totalproduktionen har år 2007 ökat med ca 4,5 procent. Tillväxttakten inom produktionen kommer enligt prognoserna att avmattas något år De olika prognosinstituten förutspår en tillväxt på 3 3,5 procent. Den internationella ekonomin fortsätter att utvecklas i gynnsamma tecken 2008 även om utvecklingen är förknippad med vissa hotbilder bland annat på finans- och råvarumarknaden, i synnerhet oljemarknaden. Finland har under de senaste två åren haft en snabb produktionstillväxt inom snart sagt alla huvudsektorer. Särskilt snabb har tillväxten varit inom fabriksindustrin, handeln samt finansierings- och försäkringsverksamheten. Inom fabriksindustrin kommer tillväxten 2008 sannolikt att uppgå till cirka sex procent, vilket är i linje med utvecklingen under de senaste tio åren. Även inom de andra huvudsektorerna kommer tillväxten att följa den tidigare trenden inom respektive sektor. Inflationen har hittills hållit sig på en rätt måttfull nivå, men inflationstakten har ökat på senare tid. I fråga om konsumentpriserna 2008 har uppskattningarna rört sig kring 2,5 procent och uppåt. Inflationen påverkas mest av den allmänna räntenivån och prisutvecklingen för råolja och boende. I Finland kan även löneinflationen accelerera om produktivitetsutvecklingen inte är tillfredsställande. Antalet sysselsatta beräknas år 2007 ha ökat med uppemot personer. Sysselsättningsgraden har redan överskridit 70 procent. År 2008 kommer ökningen av antalet sysselsatta att mattas av. Den sysselsatta arbetskraften överskrider 2,5 miljoner personer. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden beräknas år 2008 sjunka till ungefär sex procent. Bilaga 1 innehåller uppgifter och uppskattningar om utvecklingen av totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin Uppskattningarna och prognoserna för åren bygger på den ekonomiska översikt som publicerades som bilaga till budgetpropositionen och på en justering av Finlands stabilitetsprogram. Justeringen av stabilitetsprogrammet publicerades i november Justeringen baserar sig på ett rambeslut för statsekonomin och budgetpropositionen för I stabilitetsprogrammet ingår bland annat bedömningar av den totalekonomiska utvecklingen fram till 2011 och analyser av i synnerhet den offentliga ekonomins utveckling och stabilitet på sikt. Bilaga 2 innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av de viktigaste totalekonomiska variablernas utveckling år Den kommunala ekonomin Kommunernas och samkommunernas lönesumma har ökat rätt måttfullt under de tre första kvartalen En förklaring till den måttfulla utvecklingen är att inga allmänna löneförhöjningar då var aktuella inom kommunsektorn. Att en lokal justeringspott i september 2007 inriktades på lönerna har en retroaktiv verkan på det tredje och fjärde kvartalet. Det förhandlingsresultat som nåddes beträffande kollektivavtalen inom kommunsektorn omfattade flertalet anställda. Det nya avtalet undertecknades av tre huvudavtalsorganisationer (FKT, FOSU och Kommunfackets union) och SuPer. Tehy undertecknade inte detta avtal. Avtalet är i kraft från till , och under denna period genomförs tre allmänna förhöjningar. I avtalet ingår även en engångsersättning som utbetalas i december 2007 och lokala juster- Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007 3

4 ingspotter samt åtgärder för att främja likalön Kostnadseffekterna varierar något efter avtalsområde, men i snitt utgör de 11,6 procent. Höjningarna i enlighet med uppgörelsen mellan Kommunala arbetsmarknadsverket och Tehy innebär något högre kostnadseffekter än förhandlingsresultatet med de övriga organisationerna. Avtalsperioden är Tidpunkterna för allmänna och andra förhöjningar avviker från dem som överenskommits med de andra avtalsorganisationerna. Enligt nuvarande uppskattningar är kostnadseffekterna av Tehyuppgörelsen fram till cirka 13,6 procent. Närmare upplysningar och anvisningar om de nya avtalens effekter på avtalshöjningarna inom kommunsektorn och tillämpningen av avtalsbestämmelserna inom ramen för AKTA finns på Kommunala arbetsmarknadsverkets webbplats På basis av ovan anförda avtal kan man göra en uppskattning av den kommunala lönesummans utveckling Utvecklingen av lönesumman påverkas inte bara av avtalshöjningarna, utan också av löneglidningar, strukturomvandlingar och ändringar i arbetsinsatsen. Att bedöma dessa olika faktorer är svårare än i normala fall, bland annat därför att det än så länge är oklart om engångspotten i december ska beaktas i kommunsektorns förtjänstnivåindex eller inte. I den kalkyl som presenteras i bilagan tillämpas därför den praxis som gäller för närvarande och enligt vilken engångspotten inte ingår i förtjänstnivåindexet. Effekterna av engångspotten syns i stället i övriga faktorer. Förtjänstnivåindexet inom kommunsektorn stiger år 2007 med 2,7 procent, 2008 med cirka 5,5 procent och 2009 med närmare 4 procent. Effekten av övriga faktorer som påverkar lönesummans utveckling (se bilaga 3a) är som störst 2007, eftersom engångspottens effekter beaktas i de övriga faktorerna. Uppskattningen bygger på antagandet att förändringen av den kommunala arbetsinsatsen årligen utgör i snitt en halv procent. Den ökning med cirka en procent som beräknats i basserviceprogrammet kommer antagligen att vara mindre, bland annat därför att en strävan att bromsa upp personaltillväxten är inskriven i Tehyavtalet. I bilaga 3a ges uppgifter och uppskattningar om faktorer som inverkar på lönesummans utveckling inom kommunsektorn I bilaga 3b presenteras uppskattningar av kommunsektorns lönesummor och personalutgifter Personalutgifterna antas öka med ungefär 2,5 miljarder euro från år 2006 till En del av de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter har fastställts för år De behandlas närmare i ett skilt avsnitt längre fram. I bilaga 4a anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter för I tabellen presenteras de genomsnittliga procentsatserna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter. I kalkylen har pensionsförsäkringsavgifterna viktats så att KomPL-avgiftens relativa andel är 90 procent och StPLavgiftens andel 10 procent. År 2008 sjunker den genomsnittliga avgiften med cirka 0,2 procentenheter med anledning av att den undre gränsen för arbetslöshetsförsäkringsavgiften stiger. Siffrorna beskriver den genomsnittliga storleken på de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i relation till den lön som ligger till grund för avgiften. I bilaga 4b anges grunderna för StPL-avgiften år Kostnadsnivån inom kommunsektorn kommer 2008 att stiga betydligt snabbare än tidigare. Under de senaste åren har kostnadsnivån stigit med i genomsnitt drygt tre procent per år. År 2008 antas kostnadsnivån stiga med 4,5 procent, vilket i huvudsak beror på löneuppgörelsen. I bilaga 7 presenteras tidsintervaller för utvecklingen av de prisindex som är centrala för den kommunala ekonomin samt prognoserna för indextalen under åren Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007

5 Skatteinkomsternas utveckling Redovisningarna av kommunalskatt har i januari november 2007 ökat med närmare sex procent jämfört med motsvarande period i fjol. Redovisningarna i december påverkas framför allt av en ökning i förskottsbeloppen, som bland annat till följd av löneuppgörelserna beräknas vara rätt stor, och en ändring av kommungruppens fördelningsandel till 56,74 procent. Kommunalskatteredovisningarna uppgår i år till ganska exakt 14 miljarder euro. Det motsvarar en ökning med 6,6 procent jämfört med året innan. År 2008 ökar kommunalskatteredovisningarna med ungefär en miljard euro, så den relativa förändringen kommer att vara på samma nivå som Till den ökade kommunalskatten bidrar den snabba ökningen av hela den samhällsekonomiska lönesumman och höjda inkomstskattesatser. De influtna kommunalskatterna reduceras i sin tur till följd av det ändrade förvärvsinkomstavdraget inom kommunalbeskattningen. Den gynnsamma allmänna ekonomiska utvecklingen har avspeglat sig i en oväntat snabb ökning av samfundsskatten. Samfundsskatteutfallet uppgår år 2007 till närmare 1,5 miljarder euro. Redovisningarna av samfundsskatt år 2008 antas utgöra cirka 1,6 miljarder euro. År 2009 kommer den relativa tillväxten i samfundsskatter antagligen att minska med hälften, till cirka 5 procent av ändringen år 2008, eftersom samfundens inkomstutveckling då mattas av. Fastighetsskatterna har 2006 och 2007 ökat snabbt, dvs. med mer än 8 procent per år i snitt. En del av ökningarna beror på höjda beskattningsvärden. Under åren torde fastighetsskatterna öka med i genomsnitt 5 procent per år. År 2008 kommer redovisningen av fastighetsskatt till kommunerna troligen att uppgå till totalt cirka 900 miljoner euro. Bilaga 5 beskriver utvecklingen av kommunernas skatteinkomster enligt skatteslag under åren Siffrorna baserar sig på Kommunförbundets nyligen uppdaterade skatteprognosram där man har beaktat de färskaste prognosuppgifterna om utvecklingen av förvärvsinkomsterna, kapitalinkomsterna och samfundens inkomster. Även skattegrunderna har ändrats så att de motsvarar gällande beslut. De siffror som presenteras avviker därför i någon mån från de siffror som ingick i basservicebudgeten. Tack vare den snabba tillväxten av kommunernas skatteinkomster och av statsbidragen har den kommunala ekonomin på det hela taget utvecklats gynnsamt under de senaste två åren. I en stor del av kommunerna räcker årsbidraget redan till för att täcka avskrivningarna. Det förekommer dock alltjämt stora skillnader i kommunernas ekonomi. År 2008 kommer hela det kommunalekonomiska läget ytterligare att förbättras tack vare en gynnsam utveckling i fråga om skatteinkomster och statsbidrag. Ökningen av verksamhetsutgifterna kan dock bli alltför snabb i förhållande till finansieringsmöjligheterna på grund av den konkurrens som följer av en hotande arbetskraftsbrist och den allmänna kostnadsutvecklingen. De köpta tjänsterna kan också öka betydligt mer än med 6,5 procent, vilket den nominella ökningen har beräknats vara. Kommunernas och samkommunernas investeringar i anläggningstillgångar uppgår 2008 till ungefär fyra miljarder euro. Bilagorna 6a och 6b innehåller kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultaträkning och finansieringskalkyl för 2005 och 2006 enligt uppgifter från Statistikcentralen samt Kommunförbundets prognoser för 2007 och Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007 5

6 Skattefrågor Skatteredovisningar Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2006 Beskattningen för skatteåret 2006 blev färdig i slutet av oktober Kommunerna har fått uppgifter om den verkställda beskattningen. Uppgifterna har också publicerats på skatteförvaltningens webbsidor, > Redovisningar till skattetagare. I tabellen presenteras utöver uppgifter om kommunalbeskattningen också kommunernas andelar av samfundsskatten. På inkomst- och kapitalinkomster betalas skatt till ett totalt belopp av miljoner euro. Kommunalskattens andel av beloppet är 55,29 procent, dvs miljoner euro. Eftersom den senast använda samfundsskatteandelen från 2006 var 55,87 procent, tas 142,2 miljoner euro ut av kommunerna som rättelse, dvs. skillnaden mellan den samfundsskatt som influtit och den som redovisats. Kommunalskattens andel av förskottsåterbäringen är 930,3 miljoner euro. Debiteringsredovisningen har gjorts i samband med redovisningen i november. Kommunalskattens andel av kvarskatten är 566,0 miljoner euro. Kommunerna får merparten av den i redovisningarna i januari och mars Kommunalskattens belopp ökade år 2006 med 5,7 procent jämfört med året innan. Kommunernas samfundsskatteandel uppgår till cirka miljoner euro, vilket innebär en förändring på 14,6 procent jämfört med föregående år. Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2007 och 2008 Fördelningsandelarna för skatteåret 2007 justeras i december. Kommunalskattens andel sänks från 57,18 till 56,74 procent. Ändringen beror framför allt på att kapitalinkomsterna har ökat snabbare än beräknat, vilket ökar statens andel och minskar kommunernas andel med cirka 90 miljoner euro. Ändringen genomförs i samband med redovisningen i december. Samtidigt justeras de kommunspecifika fördelningsandelarna för förskottsuppbörden för skatteåret 2007 på basis av de slutliga beskattningsuppgifterna för Skatteförvaltningen har publicerat preliminära uppgifter om andelarna på sin webbplats. De nya samfundsskatteandelarna för 2008 tillämpas för första gången i februari Grunderna för beräkning av de enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för skatteåret 2008 De enskilda kommunernas andel av samfundsskatten fastställs som medeltalet av de samfundsskatteandelar som beräknats utgående från uppgifterna för de två senast slutförda beskattningarna. De kommunvisa samfundsskatteandelarna för skatteåret 2008 beräknas alltså som ett medeltal av de andelar som baserar sig på uppgifterna för skatteåren 2005 och Beskattningen för skatteåret 2006 slutfördes , vilket innebär att skatteuppgifterna finns tillgängliga för båda de år som används i beräkningarna. Också motsvarande års uppgifter om företag och verksamhetsställen håller på att färdigställas. I detta skede används samfundsskatteandelarna för år 2007 i redovisningarna av samfundsskatten för skatteåret Skatteförvaltningen har publicerat förhandsuppgifter (s.k. simulerade samfundsskatteandelar) för skatteåret Förhandsuppgifterna har också publicerats på skatteförvaltningens webbsidor, > Redovisningar till skattetagare. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007

7 De slutliga kommunvisa andelarna för skatteåret 2008 beräknas vid årsskiftet och tas i bruk i januari Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Naturaförmånsvärden 2008 Naturaförmånerna för 2008 har fastställts. Beslutet finns på skatteförvaltningens webbplats, Bilförmån Om löntagaren eller löntagarens familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning betraktas förmånen som bilförmån. Bilförmånens belopp består av två delar: en procentuell del som räknas på kapitalkostnaderna och ett belopp som baserar sig på driftskostnaderna. När den procentuella delen räknas ut används det nyanskaffningspris som importören uppgett för bilen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk. Från och med år 2008 är åldersgruppen C prisbaserad vid värderingen av bilförmånen. I åldersgrupp C ingår bilar som första gången tagits i bruk före år Naturaförmånsvärdet fastställs i C på samma sätt som i åldersgrupperna A och B. Bilförmånens värden år 2008: Fri bilförmån/mån. Bruksförmån/mån. åldersgrupp A 1,4 % ,4 % åldersgrupp B 1,2 % ,2 % åldersgrupp C 1 % % Telefonförmånerna oförändrade Telefonförmånernas värden är oförändrade år Såväl mobiltelefonernas som de fasta anslutningarnas naturaförmånsvärden är 20,00 euro i månaden. Värdet på en mobiltelefonsförmån täcker kostnaderna för samtal, sms- och multimediemeddelanden. Bostadsförmånernas värden ändras Bostadsförmånernas värden ändras i hela landet. Penningvärdet av bostadsförmån inklusive uppvärmning för bostad med centralvärme är följande: a) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda), förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1961 åren år 1984 eller senare Förmånens värde euro/mån 131,00 + 8,20 per kvadratmeter 121,00 + 6,60 per kvadratmeter 131,00 + 7,20 per kvadratmeter b) Övriga Finland, förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1984 åren år 1992 eller senare Förmånens värde euro/mån 86,00 + 4,90 per kvadratmeter 88,00 + 5,70 per kvadratmeter 90,00 + 6,70 per kvadratmeter Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007 7

8 Kostförmån Penningvärdet för kostförmån i samband med anstaltsmåltider för personalen på sjukhus, skolor, daghem eller andra motsvarande inrättningar är 3,90 euro per måltid år 2008 (3,75 euro år 2007). Värdet på den kostförmån som personalen i skolor, daghem eller motsvarande inrättningar får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 3,12 euro per måltid (3,00 euro år 2007). Beskattningsvärdet för sedvanlig kostförmån år 2008 är 5,20 euro per måltid (5,00 euro 2007) om summan av de direkta kostnader som anskaffning av förmånen åsamkat arbetsgivaren och mervärdesskatten är minst 5,20 euro och högst 8,70 euro per måltid (8,40 euro år 2007). Om summan understiger 5,20 euro eller överstiger 8,70 euro, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna och mervärdesskatten på dessa. Årsanmälningar för 2007 Årsanmälningarna för år 2007 ska i regel lämnas in senast Årsanmälan ska vara framme på skatteverket senast den sista inlämningsdagen. Man kan ansöka om förlängd inlämningstid för årsanmälan om man inte kan lämna in anmälan inom utsatt tid. Ansökan om anstånd ska lämnas in hos hemkommunens skatteverk senast den sista inlämningsdagen för årsanmälan före tjänstetidens utgång. Årsanmälan ska lämnas in senast på den dag till vilken skatteverket beviljat uppskov. Elektronisk årsanmälan (Tyvi-tjänsten) är det snabbaste och enklaste sättet att lämna uppgifter. I Skattestyrelsens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter sägs att en arbetsgivare måste lämna årsanmälan elektroniskt via Tyvitjänsten om årsanmälan gäller över 40 arbetstagare. Detta gäller också kommunala arbetsgivare. Läs mer om elektronisk anmälan på skattestyrelsens webbtjänst eller ring skatteförvaltningens servicenummer Skatteverket kan påföra en försummelseavgift om uppgifterna lämnas på något annat sätt än vad Skattestyrelsen har bestämt. Årsanmälningar kan tills vidare ges även på datamedier, t.ex. disketter och cdromskivor. Datamedierna ska sändas under adressen Skattestyrelsen, Produktionscentralen, PB 265, JYVÄSKYLÄ. Årsanmälningsuppgifterna kan också lämnas på de årsanmälningsblanketter som fastställts för år Blanketterna med anvisningar för ifyllning finns på skatteförvaltningens webbplats, > Årsanmälningsblanketter. Årsanmälan får inte göras på gamla blanketter eller som adb-utskrift. Skatteförvaltningen läser optiskt de årsanmälningar som kommer in på blanketter. För att den optiska läsningen ska lyckas är det viktigt att alla siffror och andra uppgifter antecknas tydligt och i rätta fält enligt instruktionerna på blanketterna. Bäst är att använda en blankett som utskrivits via webben. Den optiska läsningen lyckas inte om blanketterna har kopierats. Optiskt läsbara blanketter ska sändas till följande adress: Optisk läsning av årsanmälningar, PB 300, SKATT. Närmare upplysningar om årsanmälningarna ges på skatteförvaltningens servicenummer: Årsanmälningsrådgivning för arbetsgivare , årsanmälningsrådgivning för andra Elektronisk anmälan 2008 Från ingången av år 2008 behöver man en Katso-kod för att sköta ärenden elektroniskt via skatteförvaltningen. Katso-koden är en identifikationskod avsedd för företagskunder (även kommuner och samkommuner). De gamla avgiftsfria koderna (Itellas Lite-koder och TeliaSoneras Tyvi-koder) går inte att använda efter årsskiftet. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007

9 De ovan nämnda Tyvi-koderna kan omvandlas till Katso-koder, med hjälp av vilka övervaknings- och årsanmälningar kan sändas till skatteförvaltningen. Närmare upplysningar om Katso-koden finns på Mervärdesskatt Mervärdesskattelagen ändras Nya bestämmelser om fastighetsinvesteringar träder i kraft Vid fastighetsöverlåtelser och överföring av fastigheter från mervärdesskattepliktig verksamhet tillämpas inte längre beskattning baserad på eget bruk. Enligt det nya systemet ska avdrag som gäller fastighetsinvesteringar justeras om den till avdrag berättigande användningen av fastigheten ökar eller minskar under justeringsperioden. Med fastighetsinvestering avses nybygge eller ombyggnad av en fastighet. Justeringsperioden är tio år i stället för fem år, som tidigare har tillämpats vid beskattning av eget bruk. Enligt det nya systemet görs justeringar med anledning av ändrad användning årligen. Rättigheten och skyldigheten att justera avdrag skulle under vissa förutsättningar överföras på mottagaren i samband med fastighetsöverlåtelser. I 120 i mervärdesskattelagen bestäms om justering av avdrag som gjorts för en fastighetsinvestering. Om användningen av en fastighet som förvärvats för skattepliktig eller skattefri affärsverksamhet ändras under justeringsperioden, om fastigheten överlåts eller om näringsidkarens skattskyldighet upphör under justeringsperioden, ska avdraget för fastighetsinvesteringen justeras. De nya bestämmelserna tillämpas också på fastigheter som brukas i kommunernas och samkommunernas skattefria verksamhet. Rättigheten och skyldigheten att justera avdrag gäller näringsidkare eller kommuner som själva har utfört eller köpt byggtjänsten eller förvärvat fastigheten av en sådan överlåtare som har betalat skatt på eget bruk av byggtjänsten. Vid en fastighetsinvestering som gjorts för ett ändamål som helt eller delvis berättigar till avdrag justeras avdraget om användningen av fastigheten ändras antingen så att den avdragsgilla användningens andel minskar eller så att den avdragsgilla användningens andel ökar i förhållande till det ursprungliga användningsändamålet. Sådan annan i bestämmelsen avsedd verksamhet som inte berättigar till avdrag är skattefri affärsverksamhet och användning som är underställd avdragsbegränsningar enligt 114 i lagen. Avdraget justeras om näringsidkaren eller kommunen från rörelsetillgångarna avför en fastighet, som förvärvats för ett ändamål som helt eller delvis är avdragsgillt, genom att varaktigt ta fastigheten i annat bruk än för affärsverksamhet eller sådant bruk som berättigar kommunen till återbäring. Justering ska också verkställas om fastigheten överlåts under justeringsperioden såvida inte rätten och skyldigheten till justering överförs i samband med överlåtelsen av fastigheten. Justeringsperioden är tio år från början av det kalenderår under vilket byggtjänsten i anslutning till nybygge eller ombyggnad av fastigheten har slutförts. Perioden på tio år räknas från mottagandet av den färdiga fastigheten, om fastigheten har förvärvats av en mottagare som betalat skatt på eget bruk av byggtjänst i anslutning till nybygge eller ombyggnad av fastigheten. I justeringsperioden inkluderas inte den del av kalenderåret som föregår slutförandet av byggtjänsten eller mottagandet av fastigheten. Om fastigheten blir färdig under pågående kalenderår, är det första justeringsåret inte ett helt år. Justeringen verkställs varje kalenderår. När skattskyldigheten upphör och fastigheten överlåts eller när fastigheten avförs från rörelsetillgångarna verkställs justering- Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007 9

10 en som en engångsjustering för hela den återstående justeringsperioden. När justeringen verkställs som en engångsjustering för den återstående justeringsperioden anses fastigheten under den återstående justeringsperioden vara i sådan användning som inte berättigar till avdrag eller återbäring för kommunen. Det belopp som årligen ska justeras utgör 1/10 av den del av skatten i anskaffningen som motsvarar skillnaden mellan den ursprungliga andelen avdragsgill användning (berättigar till återbäring till kommunen) och andelen användning som under justeringsåret är avdragsgill (berättigar till återbäring till kommunen). Rättigheten och skyldigheten att justera avdrag övergår till mottagaren om överlåtaren är en näringsidkare eller kommun; mottagaren anskaffar fastigheten för affärsverksamhet eller mottagaren är en kommun eller staten; och överlåtaren och mottagaren inte i samband med överlåtelsen avtalar om att överlåtaren verkställer justeringen. Ett avtal om att justeringsrätten inte övergår måste ingås i samband med överlåtelsen av fastigheten, antingen i överlåtelseavtalet eller i ett separat avtal. Om ett sådant avtal har ingåtts, är överlåtaren justeringsskyldig. Mottagaren får inte dra av den skatt som överlåtaren betalar som justering. Fakturor, verifikat och utredningar i anslutning till fastighetsinvesteringar ska förvaras i 13 år från utgången av det kalenderår under vilket justeringsperioden har inletts. Efter den allmänna förvaringstiden på sex år kan fakturorna och verifikaten ersättas med en utredning varav framgår det som Skattestyrelsen föreskriver. Skattestyrelsen kommer inom en snar framtid att meddela anvisningar om innehållet i en sådan utredning. De nya bestämmelserna om fastighetsinvesteringar i mervärdesskattelagen träder i kraft De ska i regel tillämpas på ändringar av användningsändamål och överlåtelser av fastigheter som varit föremål för investering på den dag då lagen trädde i kraft eller senare. På ändringar av användningsändamålet för och överlåtelser av fastigheter vars nybyggnad eller ombyggnad har slutförts eller senare ska de nya bestämmelserna tillämpas till alla delar. Bestämmelserna om justering av avdrag för fastighetsinvesteringar tillämpas inte om byggtjänsten i anslutning till nybygge eller ombyggnad av fastigheten har slutförts före år Sådana fastigheter kan säljas eller tas i icke-avdragsgillt bruk utan skattepåföljder. Om byggtjänsten har slutförts år 2004 eller senare men före , tillämpas de nya bestämmelserna på den del av justeringsperioden som infaller efter att lagen trätt i kraft. Justeringsperioden är dock fem år från början av det kalenderår under vilket byggtjänsten har slutförts. Vid beräkningen av justeringsbeloppet används 1/5 som relationstal i stället för 1/10. På överlåtelser av fastigheter och ändringar av användningsändamålet som skett innan lagen trädde i kraft tillämpas den tidigare bestämmelsen om skatt på eget bruk enligt 33 i mervärdesskattelagen och avdragsbestämmelsen i 104. Den skattskyldige kan dock välja om han eller hon i stället för det förfarande som föreskrivs i mervärdesskattelagen följer ett förfarande enligt mervärdesskattedirektivet, som beskrivs i Skattestyrelsens anvisningar , dnr 1799/40/2006. Skattestyrelsen kommer inom kort att utfärda anvisningar om mervärdesbeskattning vid fastighetsinvesteringar. I anvisningarna ingår mer detaljerade instruktioner och räkneexempel. Ytterligare information kommer vid årsskiftet att publiceras även 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007

11 på Kommunförbundets webbplats Kommunerna.net och i följande nummer av infobladet Kommunalekonomi. Överlåtelsebeskattning Temporär skattefrihet enligt 43 a i lagen om överlåtelseskatt vid överlåtelse av en hyreshusfastighet, bostadsrättshusfastighet eller aktier i ett hyreshus- eller bostadsrättshusbolag som kommunen eller ett kommunägt bolag överlåter till ett aktiebolag som en eller flera kommuner äger eller som ett sådant bolag äger är i kraft under åren I praktiken har kommunerna under den tid skattefriheten varit i kraft inte hunnit genomföra alla de ägararrangemang som eftersträvats. Ägararrangemangen måste dessutom omprövas med anledning av kommun- och servicestrukturreformen. Från ingången av år 2008 gäller därför en ny temporär ändring av lagen om överlåtelseskatt som innebär att motsvarande skattefrihet gäller under åren I förhållande till den föregående temporära ändringen har bestämmelsen inte ändrats annat än i fråga om giltighetstiden. Den nya lagen tilllämpas på samma objekt som den tidigare skattefriheten. Om en kommun eller ett bolag som kommunen äger under åren överlåter en hyreshusfastighet, en bostadsrättshusfastighet eller aktier i ett hyreshus- eller bostadsrättshusbolag som den äger till ett aktiebolag som en eller flera kommuner äger eller som ett sådant bolag äger och om kommunen som vederlag får aktier i det mottagande bolaget, återbetalar skatteverket på ansökan den betalade skatten. Den skattefrihet som avses i lagen gäller överlåtelser där kommunen eller flera kommuner tillsammans direkt eller indirekt äger minst 90 procent av överlåtelseobjektet, dvs. hyreshusfastigheten eller bostadsrättshusfastigheten eller av de aktier som ger rätt att besitta hyresbostaden, hyreshuset eller bostadsrättshuset samt också av det mottagande bolagets aktier. Objektet för den skattefria överlåtelsen kan vara 1. sådana hyresbostäder och aravahyreshus eller till deras besittning berättigande aktier som är underkastade i aravabegränsningslagen avsedda begränsningar av användning och överlåtelse, 2. sådana hyresbostäder och räntestödshyreshus eller till deras besittning berättigande aktier som är underkastade i 17 i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) avsedda begränsningar av användning och överlåtelse, 3. sådana bostäder eller till deras besittning berättigande aktier som är underkastade den användningsbegränsning på 20 år som avses i 10 i lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980), 4. sådana andra i lagen om bostadsrättsbostäder (650/1990) avsedda bostäder än fritt finansierade bostadsrättsbostäder. Ansökan om skatteåterbäring ska göras inom ett år från det att skatten betalades. Till ansökan ska fogas ett av Statskontoret utfärdat intyg över att överlåtelsen gäller ett objekt som avses i 43 a 3 mom. i lagen om överlåtelseskatt. Om ansökan har gjorts och utredning har lämnats över att villkoren för skattefri överlåtelse är uppfyllda innan skatten har betalats, kan skatteverket besluta att skatt inte ska betalas. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

12 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Statsandelstillägg I den kompletterande statsbudgeten ( ) föreslogs bl.a. statsandelstillägg för löneuppgörelsen inom kommunsektorn. I detta sammanhang föreslogs bl.a. en indexjustering av statsandelarna på 5,2 procent. I budgetpropositionen i september var procenttalet 4,7. Dessutom ökade kommunernas statsandelar med en engångspott på 18 miljoner euro för kommunsektorns löneuppgörelse. Även kommunernas statsandelar för idrott och ungdomsarbete ökade något. Statsandelstilläggen: - indexjustering 36 miljoner euro (varav kommunerna 33 miljoner euro) - statsbidrag för löneuppgörelsen 150 miljoner euro - engångspott i januari 18 miljoner euro - ungdomsarbete och idrott 5 miljoner euro Av indexjusteringarna realiseras 23 miljoner euro i statsandelarna för social- och hälsovården, 12 miljoner euro i statsandelarna för utbildnings- och kulturverksamheten (kommuner och samkommuner 9 miljoner euro) och 0,5 miljoner euro i den allmänna statsandelen. De potter som gäller löneuppgörelserna realiseras i statsandelarna för social- och hälsovården så att statsandelsprocenten för social- och hälsovården höjs permanent med 150 miljoner euro och 0,97 procentenheter och 18 miljoner euro betalas som en engångspott i samband med den del av statsandelen för social- och hälsovården som betalas i januari. Enligt den egentliga budgetpropositionen ökar kommunernas statsandelar för år 2008 med nära 920 miljoner euro. Övergångsutjämningen Övergångsutjämningen från statsandelsreformen 2006 gäller fortfarande fem kommuner (Kuusamo, Pello, Taivalkoski, Vaala och Ylämaa). Verkningarna på statsandelarna presenteras på Kommunförbundets webbplats i en tabell på > Statsandelar > Statsandelarna år Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna år 2008 bestäms enligt beskattningen för år Uppgifter från den verkställda beskattningen har fåtts från Skattestyrelsen, och på basis av dem har beräknats en förhandsuppgift om utjämningsbeloppet för de enskilda kommunerna (Skattestyrelsen ). Förhandsuppgiften är slutlig om inte det uppstår behov att ändra debiteringsstatistiken innan det slutliga beslutet fattas. Beslutet kommer att fattas i före utgången av december. Grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005). Den kommunvisa kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylen (IM ) baserar sig på uppgifter om den kalkylerade kommunalskatten, den kalkylerade fastighetsskattesatsen beräknad med de genomsnittliga 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007

13 skattesatserna och kommunernas samfundsskatteandel. I kalkyleringsgrunderna ingår inte skatterna och invånarantalet för Längelmäki. Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen Kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 5,7 %) Samfundsskatt euro (förändring + 14,6 %) Kalkylerad fastighetsskatt euro (förändring + 7,7 %) Genomsnittlig inkomstskattesats Invånarantal (hela landet utom Åland) Genomsnittlig inkomstskattesats 18,40 % Genomsnittliga fastighetsskattesatser: allmän 0,75 % stadigvarande bostad 0,29 % annan bostad 0,86 % kraftverk 0,75 % (allmän procent) kärnkraftverk 0,75 % (allmän procent) allmännyttiga samfund 0,41 % obebyggd byggplats 2,00 % Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare Kalkylerad skatteinkomst 2 917,86 euro/invånare Utjämningsgräns (91,86 %) 2 680,34 euro/invånare När utjämningen räknas ut används enligt lagen den allmänna genomsnittliga fastighetsskattesatsen som genomsnittlig fastighetsskattesats för kraftverk och kärnkraftverk (förordning 1203/ a ). Vid utjämningen av statsandelarna är utjämningstillägget 100 procent upp till utjämningsgränsen. Utjämningsavdraget utgör 37 procent av de kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för social- och hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kultur. Beslutet fattas av inrikesministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalning eller uppbörd). I de kommunvisa kalkylerna på Kommunförbundets webbplats har utjämningen inte fördelats på de olika statsandelarna. Utjämningarna beaktas i ministeriernas statsandelsbeslut och ingår alltid i de månatliga belopp som ska betalas. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen är år 2007 i genomsnitt 28,19 euro per invånare (grunddelen). Enligt budgetpropositionen och den kompletterande propositionen blir grunddelen i den allmänna statsandelen år ,06 euro per invånare, vilket innehåller de avdrag som anges i följande stycken och en indexjustering på 5,2 procent. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

14 Kommunvisa kalkyler (IM ) inklusive tillägg för särförhållanden och andra verkningar finns på > Statsandelar > Statsandelarna Beslutet kommer att fattas i före utgången av december. Från beloppet av den allmänna statsandel som beräknats på basis av grunddelen (med beaktande av tillägg för särförhållanden) avdras som statsandelsnedskärning den tidigare nedskärningen på 10,75 euro/invånare. År 2006 utökades eller minskades den kommunvisa statsandelen med kompensationen för arbetsmarknadsstödet. Både år 2007 och 2008 har 2,90 euro per invånare avdragits från kompensationen (arbetsmarknadsstödsreformens uppskattade verkan på utgifterna). Kompensationen har presenterats i kalkylen i en egen spalt enligt uppgifterna från år De sammanlagda avdragen för två år på 5,80 euro/invånare har däremot beaktats i spalten för statsandelsnedskärningar. Statsandelen år 2008 har skurits ner med 0,96 euro/invånare för finansiering av kostnaderna för utveckling av statens och kommunernas gemensamma datasystem (Kommun-IT). Nedskärningen år 2007 och 2008 är sammanlagt 10 miljoner euro och baserar sig på en lagändring (1320/2006). Dessutom har statsandelen år 2008 skurits ner med 0,37 euro/invånare för finansiering av myndighetsradionätverket (minskningen är 1,9 miljoner per år under , RP 83/2007 om ändring av 27 i lagen om statsandelar till kommunerna). Avdragen på sammanlagt 17,88 euro/invånare har angetts i statsandelskalkylens avdragsspalt. Tillägg för särförhållanden i den allmänna statsandelen Vissa kommuner får utöver grunddelen av den allmänna statsandelen tillägg för särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortsstrukturtillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. I den statsandelsjustering som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår följande nya eller justerade tillägg för särförhållanden: - förhöjt skärgårdstillägg för kommuner med minst skärgårdsbor. Tillägget är kommunens invånarantal multiplicerat med grunddelen, dvs. kommunen får grunddelens hela belopp fördubblat - alla kommuner som har skärgårdsdelar och som får skärgårdstillägg har samtidigt också rätt till fjärrortstillägg, om grunderna för tillägget uppfylls - förhöjt skärgårdstillägg med 7 x grunddelen för kommuner där minst hälften av befolkningen är utan fast vägförbindelse; för övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen - ett fjärrortstillägg till kommuner med färre än 0,5 invånare/km 2. Beloppet är 9 x grunddelen - ett tätortsstrukturtillägg som graderas genom att följande koefficient multipliceras med tätortsbefolkningens mängd gånger grunddelen: 0,75, om tätortsbefolkningens mängd är ,70, ,01, eller mer - ett tillägg som baserar sig på förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under de tre år som föregår finansåret (förändring ). I så fall multipliceras grunddelen med 1, Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007

15 Följande tillägg för särförhållanden förblev oförändrade: - till kommuner med skärgårdsdelar betalas i skärgårdstillägg 1,5 x grunddelen x antalet skärgårdsbor (i skärgårdsdelarna mindre än invånare) - fjärrortstillägg betalas på basis av fjärrortstalet (förordning 855/2006) enligt följande: 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49 3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99 - språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde 0,10 x grunddelen. Vid kommunsammanslagningar kan fjärrortstalet ändras eller falla bort, varvid statsandelens belopp ändras. Statsandelsförordningen om fjärrortstal ändras fr.o.m genom en förordning som utfärdats (bilaga 8). Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa tabellen. Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster och övergångsutjämningen har inte beaktats i kalkylen. De kommunvisa uppgifterna är ännu preliminära. Närmare upplysningar: Mikael Enberg tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelsbeloppet De kommunvisa kalkylerna om statsandelen för social- och hälsovård finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylerna baserar sig på statens budgetproposition som publicerades och kompletterande proposition och ministeriets förhandsberäkningar för de enskilda kommunerna (SHM ). Kalkylerna är ännu inte helt slutliga. De kommunvisa befolkningsuppgifterna finns i den andra tabellen i arbetsboken. Enligt statens budgetproposition 2008 påverkas statsandelsbeloppet för social- och hälsovården 2008 av förändringarna i invånarantal, justeringen av kostnadsfördelningen 2008, tidigareläggningen till 2007 av betalningen av kostnadsfördelningen 2005, som skulle ha betalats år 2008, indexjusteringen 2008, kompensationen för förlorad skatteinkomst, en del revideringar (ökningar och minskningar), minskningen av statsandelarna till följd av de höjda klientavgifterna, ett statsandelstillägg för en löneuppgörelse och de egentliga statsandelsökningarna i enlighet med regeringsprogrammet 2008 (tabellen nedan). Statsandelssystemet påverkas också av att statsandelsgrunderna beräknas till fullt belopp fr.o.m Inverkan av indexnedskärningarna tas därför med i de kalkylerade statsandelsgrunderna, men samtidigt sänks statsandelsprocenten (kommunens finansieringsandel per invånare höjs). Andelen av indexnedskärningarna i statsandelarna utgör 243 miljoner euro. Den tidigarelagda betalningen av kostnadsfördelningen 2008 utgör 146 miljoner euro i form av statsandelar. Utan utjämningsrater ökar statsandelarna med 747,5 miljoner euro och enligt den kommunvisa kalkylen publicerad på webben med 746,2 miljoner euro. Ändringarna i statsandelsbeloppet och statsandelsprocenterna i sammandrag (utan utjämningsrater) Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

16 Statsandelsprocenten ,88 Förändring av statsandelen Mn Procentuell förändring förändring i invånarantal o.d. jämfört med utgångsnivån 53 justering av kostnadsfördelningen indexjustering (5,2 %) tidigareläggning av kostnadsfördelningsraten 2005 (till kostnaderna) - 1,00 indexnedskärningar ( ) (till kostnaderna) - 1,58 återbäring av en rat i utvecklingsprogrammet för det sociala området 1,5 + 0,01 överföring av ökade avgiftsinkomster till staten ,16 kompensation för förlorad skatteinkomst ,77 slopande av gränsen mellan öppen- och institutionsvård ,29 - ökning av statsandelarna för löneuppgörelsen ,97 statsandelsökningarna i regeringsprogrammet 21,3 + 0,14 reformen av barnskyddet 7,2 utvidgning av bröstcancerscreening 0,5 Ökningarna till 2007 års nivå totalt (netto) 747,5 Statsandelsprocenten ,74 De ökningar och minskningar som påverkar statsandelen har beskrivits i moment i statens budgetproposition och den kompletterande propositionen. De kalkylerade statsandelarna ökar med i genomsnitt 17,4 procent när man beaktar löneuppgörelsepotten på 150 miljoner euro och den ökning på 23 miljoner euro som beror på den förhöjda indexjusteringen (0,5 procentenheter). Med anledning av löneuppgörelsen för kommunsektorn höjs kommunernas statsandelar med en engångspott på 18 miljoner euro som inte läggs till det kalkylerade statsandelssystemet. Statsandelen betalas som en separat pott i januari och utgör 3,43 euro per invånare. Grunder för bestämning av statsandelarna I de kommunvisa kalkylerna har indexjusteringen på 5,2 procent beaktats. Statsandelsprocenten är 32,74. De kostnader som ligger till grund för statsandelen har stigit jämfört med den tidigare kalkylen, eftersom indexhöjningen steg från 4,7 procent till 5,2 procent. Jämfört med 2007 har de kalkylerade kostnaderna ökat med 21,4 procent och finansieringsandelarna med 23,0 procent. Statsandelsprocenten höjs genom höjning av statsandelen i syfte att kompensera de förvärvs- och pensionsinkomstavdrag och arbetsbostadsavdrag som föreslagits i kommunalbeskattningen 2008 (effekt + 0,77 %) och genom ett statsandelstillägg för löneuppgörelsen (effekt + 0,97 %). Statsandelsprocenten sjunker ändå med 1,14 procentenheter jämfört med En lägre statsandelsprocent påverkar i hög grad kommunens finansieringsandel per invånare: Kommunens finansieringsandel Ändring, % Miljoner euro (23,5) Euro/invånare 1 603, ,52 369,60 (23,0) Följande åldersgruppsvisa och andra kalkylerade grunder har använts som statsandelsgrunder i de kommunvisa kalkylerna (SHM ): 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007

17 År 2008 euro/invånare Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0-6-åringar 5 931,23 721, åringar 291,63 822, åringar 781, , åringar 4 712, ,02 85 år fyllda , ,61 Övriga kalkylerade grunder (euro/invånare): Enligt antalet arbetslösa/arbetslös 525,26 Enligt arbetslöshetsgraden/invånare 47,91 Enligt antalet gravt handikappade/invånare 14,28 Enligt antalet omhändertagna barn/invånare 40,36 Enligt sjukfrekvensen/invånare 355,29 Kommunens finansieringsandel/invånare 1 973,52 Arbetslöshetsprocent 9,80 % Invånarantal (årsskiftet 06/07) Statsandelsprocent 32,74 % De fjärrortskoefficienter som påverkar statsandelarna för social- och hälsovården är enligt de fjärrortstal som används i den allmänna statsandelen följande: 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, om 1,00 1,49 1,17, om 1,50 eller högre 1,10, om det är fråga om en skärgårdskommun Fjärrortstalen bygger på statsandelsförordningen, och de kommuner på vilka fjärrortstalen tillämpas anges i förordningen om fjärrortskoefficienter. Vid kommunsammanslagningar kan fjärrortstalet ändras och påverka statsandelen. Förordningen om fjärrortskoefficienter som används vid beräkning av statsandelen för social- och hälsovården ändras fr.o.m genom en förordning som utfärdats (bilaga 9). I de kommunvisa tabellerna finns inga utjämningsposter (utjämning på basis av skatteinkomster och en eventuell övergångsutjämning). Statsandelen för undervisning och kultur Kommunvisa kalkyler kan inte ges om statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet. På Kommunförbundets webbsidor > Statsandelar > Statsandelarna 2008 finns en kalkyleringsmodell som underlättar uträkningen av statsandelsbeloppet och också priset per enhet för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. De kommunvisa kalkylerna fås före utgången av december. Pris per enhet De genomsnittliga och övriga priser per enhet som ligger till grund för statsandelen 2008 baserar sig på statens budgetproposition den 13 september 2007, och på den kompletterande propositionen och på förordning 909/2007, bilagorna 10 och 11. Priserna per enhet har beräknats till fullt belopp. De innehåller inte längre tidigare års ofullständiga justeringar av kostnadsnivån, dvs. indexjusteringar. Priserna per enhet innehåller en indexjustering på 5,2 procent för I priserna per enhet har också beaktats den nya modellen för justering av kostnadsfördelningen med vars hjälp eftersläpningen i priserna per enhet har korrigerats. Enligt budgetförslaget är statsandelsprocenten för undervisningen 41,89 procent och då utgör kommunernas andel 58,11 procent. Den nuvarande statsandelsprocenten är 45,3 procent, alltså sjunker statsandelsprocenten med totalt 3,41 procentenheter. Till följd av detta ökar statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten jäm- Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

18 fört med i år endast med cirka 165 miljoner euro, alltså i genomsnitt med 6,6 procent. Inom social- och hälsovården är ökningen mer än dubbelt så stor. Skillnaden förklaras av den så kallade huvudmannamodellen inom undervisningsväsendet. Priserna per enhet för undervisning och kultur stiger i snitt med cirka 14,8 procent. Närmare uppgifter om priserna per enhet för kommunerna och huvudmännen som fastställdes vecka 46 finns på Utbildningsstyrelsens webbplats, >Raportit > Yksikköhinnat. Finansieringsandelen 2008 Kommunens preliminära finansieringsandel per invånare för 2008 har fastställts till 772,89 euro/invånare, bilaga 12. Finansieringsandelen stiger med 21,4 procent (nu 636,44 euro/invånare). Den största enskilda faktorn som höjer finansieringsandelen är den höjande inverkan av de ofullständiga indexjusteringarna (dels höjs priserna per enhet, dels finansieringsandelen vilket syns som en minskning av statsandelen). Inverkan av de ofullständiga indexjusteringarna på statsandelen är 184 miljoner euro. Eftersom priserna per enhet för de privata och för samkommunerna stiger på lika grunder som för kommunerna, stiger kommunernas finansieringsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten med anledning av huvudmannamodellen procentuellt mycket mer än priserna per enhet. Detta med anledning av att kommunerna ansvarar också för dessa utbildningsanordnares kommunandel, vilket innebär att den genomsnittliga ökningen av statsandelen till kommunerna endast utgör 6,6 procent. Detta leder till att statsandelarna för undervisning och kultur minskar i många kommuner och att de andelar som faktureras av staten ökar jämfört med En minskning av elevunderlaget inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen leder till ytterligare minskning av statsandelen. Kommunerna belastas alltså fortfarande av de ofullständiga indexjusteringarna vilket innebär att kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna kvarstår oförändrad. Staten ökade inte sin finansiering för detta ändamål. Ändring av kommunens finansieringsandel: Kommunens finansieringsandel Ändring (%) Miljoner euro (20,7) Euro/invånare 636,44 772,89 136,45 (21,4) Justering av kostnadsfördelningen och ändring av statsandelsprocenten Inom undervisnings- och biblioteksväsendet innebär en justering av kostnadsfördelningen till fullt belopp att statsandelarna ökar med 258 miljoner euro. Enligt tabellen nedan utgör andelen poster som ska dras av och som påverkar statsandelsprocenten 230 miljoner euro och då är nettoökningen av statsandelarna för kommunernas undervisnings- och biblioteksväsende till denna del 28 miljoner euro, av vilket kommunernas andel utgör 22 miljoner euro. Inverkan har beaktats i priserna per enhet som en justering av kostnadsfördelningen. Enligt basservicebudgeten ökar de kalkylerade statsandelarna inklusive utjämningsposterna för undervisnings- och kulturverksamheten med 165 miljoner euro. Av ökningen utgör 126 miljoner euro 2008 års indexjustering, andelen av kostnadsfördelningen 22 miljoner euro och andelen av övriga ändringar 17 miljoner euro (yrkesutbildning 7 miljoner euro, museer, teatrar och orkestrar 10 miljoner euro). Minskningen av statsandelsprocenten med 3,41 procentenheter inklusive inverkan av statsandelarna enligt delfaktorer anges i tabellen nedan: 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007

19 Statsandelar, % mn Statsandelsprocenten ,30 1. ofullständiga indexjusteringar åren , tidigareläggning av kostnadsfördelningsposten , korrigering av projektfinansieringen för yrkesutbildning och yrkeshögskolor så att kostnadsfördelningen förblir oförändrad +0,05 Statsandelsprocenten , Statsandel Statsandelsbeloppet kan beräknas med hjälp av kalkyleringsmodellen på Kommunförbundets webbplats (kalkyleringsmodell bilaga 11). Särskilda statsandelsprocenter används för: morgon- och eftermiddagsverksamhet 57 % medborgarinstitut 57 % timbaserad grundläggande konstundervisning 57 % idrott och ungdomsarbete 29,7 % museer, teatrar och orkestrar 37 % (specialmuseum 47,5 %) läroavtalsutbildning 77 % Utjämningskoefficienter för priser per enhet: grundläggande utbildning 0, gymnasieutbildning 0, bibliotek 0,9844 medborgarinstitut 0, En del av priserna per enhet har höjts jämfört med tidigare i den kompletterande statsbudgeten : idrott 10,90 euro/inv. (höjning 0,10 euro) ungdomsarbete 13,50 euro/per invånare under 29 år (höjning 0,50 euro) Fastställande av grunderna och beslut De genomsnittliga priser per enhet som behövs för beräkningen av statsandelen bestämdes (förordning 909/2007) och de pris per enhet som räknats ut på basis av dessa meddelades kommunerna och de övriga huvudmännen i november. Den preliminära finansieringsandelen per invånare fastställdes som grund för statsandelen (772,89 euro/inv.). Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten i de enskilda kommunerna fastställs före utgången av december och skickas efter det till kommunerna för kännedom. Nätverksgymnasium I kommunsammanslagningar och i kommunal samverkan är det är möjligt att behålla tillägget för de så kallade små gymnasierna. En ändring som tryggar tillägget har gjorts i förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (944/2007). Gymnasieutbildning måste dock läggas samman före och förutsättningarna för höjningen för det avsedda gymnasiet och nyckeltalet måste kvarstå oförändrade (studerandeantalet ska understiga 200). Ändringen av förordningen träder i kraft och förordningen kan inte tillämpas på sammanläggningar som genomförts före detta datum. Uträkningen av höjda nyckeltal i fråga om samarbete kräver ändring av tillståndet att anordna utbildning. I övrigt förutsätts att separata höjningar av priset per enhet fortfarande kan räknas ut i praktiken (de fristående gymnasierna kvarstår). Nyckeltalet för anordnare av sammanslagen utbildning är det med studerandeantalet vägda medeltalet av de uträknade nyckeltalen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

20 Hemkommunsandelen för en placerad elev i grundläggande utbildning Enligt barnskyddslagen ska hemkommunen för ett barn som placerats i en annan kommun betala en betalningsandel för grundläggande utbildning. Ändringen i finansieringslagen (420/2007) som avser detta träder i kraft den 1 augusti Till utbildningsanordnaren ska betalas en betalningsandel för de arbetsdagar då undervisning getts. Grunden är de genomsnittliga faktiska årliga kostnaderna för undervisningen per arbetsdag i skolan. Från betalningsandelen ska avdras den andel enligt statsandelsgrunden som räknats ut för utbildningsanordnaren. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Socialskyddsavgifter Sjukförsäkringsavgiften Kommunarbetsgivarens sjukförsäkringsavgift år 2007 är 2,05 procent av lönen och den sjunker år 2008 till 1,97 procent (fastställt ). Folkpensionsavgiften Arbetsgivarens folkpensionsavgift sänks med 0,1 procentenheter vid ingången av Kommunarbetsgivarens folkpensionsavgift är därmed 1,851 procent av lönen år 2008 (fastställt ). Befrielse från socialskyddsavgift i vissa kommuner Lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner (1200/2002) har gällt i Enare, Enontekis, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski, Sodankylä, Utsjoki och Övertorneå och i de så kallade A-skärgårdskommunerna, dvs. Houtskär, Iniö, Karlö, Korpo, Nagu och Velkua (försöksområde) från ingången av Lagen ändrades år 2005 (1112/2005) då dess giltighetstid förlängdes från 2006 till utgången av Samtidigt utvidgades avgiftsbefrielsen så att den utöver privata arbetsgivare också gäller bland annat kommuner och samkommuner. Ett liknande försök med socialskyddsavgifter har också genomförts i landskapet Kajanaland (1094/2004). Befrielsen från arbetsgivarens socialskyddsavgift utvidgades från ingången av 2007 till utgången av 2009 till följande kommuner: Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes, Rautavaara och Valtimo (1056/2006). Även i dessa kommuner gäller avgiftsbefrielsen också kommunarbetsgivare. Maximibeloppet för avgiftsbefrielsen uppgår årligen till euro. Arbetslöshetsförsäkringsavgifter Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift har fastställts till 0,7 procent ända till gränsen för lönesumman och 2,9 procent av den andel som överstiger gränsen för lönesumman. Gränsen för lönesumman höjs ändå från euro detta år till euro och därför sjunker den genomsnittliga avgiften med 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2007