3/2008 september. Det allmänna ekonomiska läget Statsbudgeten 2009 Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Överföringen av vissa uppgifter från kommunerna

Transkript

1 3/2008 september Det allmänna ekonomiska läget Statsbudgeten 2009 Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Överföringen av vissa uppgifter från kommunerna till staten Bokföringsanvisningar Utredning om e-fakturering i kommunerna

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2008 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca 5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1120 kpl Upplaga 1120 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Maksuttomia tuotteita ja palveluita >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi INNEHÅLL Sida Det allmänna ekonomiska läget 3 Den kommunala ekonomin Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Statsbudgeten Skattefrågor 8 Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2007 Kommunernas andel av beskattningskostnaderna Ändringar i beskattningen i budgetpropositionen Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt (VOVA) Mervärdesskatt Statsandelarna år Övergångsutjämningen Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Den allmänna statsandelen Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelen för undervisning och kulturverksamhet Överföringen av vissa uppgifter från kommunerna till staten 19 Rättsbevakningstjänsterna inom förmyndarverksamheten överförs från kommunerna till rättshjälpsbyråerna Underhållsstödet överförs från kommunerna till Folkpensionsanstalten Bokföringsanvisningar 20 Kommunsektionens allmänna anvisningar Utredning om e-fakturering i kommunerna 21 Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2008 och 2009 (bilaga 2a och 2b) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl , md (bilaga 6 b) Centrala indextal och prognoser för dem 1) (bilaga 7) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2009 (bilaga 8) Statsandelen år 2009 (VOS6SL) (bilaga 9) Finansieringsandelen för undervisning och kultur 2009 (ZE60C) (bilaga 10) Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2008

3 Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin har femton års tillväxt bakom sig. Efter depressionen har ekonomin vuxit med i genomsnitt 3,6 procent per år. I år produceras 1,7 gånger mer produkter och tjänster än år Totalproduktionens värde är i år omkring 191,5 miljarder euro. År 2009 uppskattas produktionsvärdet blir 200 miljarder. Efter depressionen har pris- och kostnadsnivån i vår samhällsekonomi stigit måttligt. Till exempel mätt med prisindex för nationalprodukten har stegringen varit i snitt två procent per år. Konsumentpriserna har stigit ännu långsammare, i genomsnitt 1,6 procent per år. Den ekonomiska tillväxten var snabb ännu i fjol, då den enligt preliminära uppgifter var 4,5 procent. Högkonjunkturen har nu vänt och den ekonomiska tillväxten håller snabbt på att avta. I augusti-september uppskattade prognosinstituten att produktionstillväxten för i år blir 2 3 procent. För år 2009 förutspås allmänt en produktionstillväxt på mindre än två procent. Problemen inom den internationella ekonomin kan leda till att exporten blir långsammare och att störningar på finansmarknaden medför en ännu svagare tillväxt för vår samhällsekonomi än vad som förutspåtts. År 2008 beräknas konsumentpriserna stiga med mer än fyra procent. Särskilt matoch bränslepriserna har stigit snabbt. Också det inhemska kostnadstrycket har realiserats, delvis till följd av att löneförhöjningarna varit större än tidigare år. Nästa år uppskattas inflationen bli långsammare, bland annat på grund av avtagande stegring i importpriserna och lägre moms på livsmedel. De avtalsenliga löneförhöjningarna är nästa år mer måttliga än i år och också löneglidningarna väntas bli mindre till följd av konjunkturläget. Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. I år beräknas den sysselsatta befolkningen öka med omkring personer jämfört med genomsnittsnivån i fjol. Sysselsättningsgraden är i år 70,5 procent. År 2009 väntas ökningen i efterfrågan på arbetskraft avstanna och sysselsättningsgraden kvarstå på innevarande års nivå. Arbetslöshetsgraden sjunker i år jämfört med fjolårets genomsnittliga nivå och blir 6,2 procent. Finansministeriet har uppskattat att den genomsnittliga arbetslöshetsgraden nästa år minskar en aning jämfört med i år. Bilaga 1 innehåller uppgifter och uppskattningar om utvecklingen av totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin Uppgifterna och uppskattningarna för 2008 och 2009 baserar sig på finansministeriets konjunkturöversikt som gavs ut i augusti. Konjunkturöversikten finns på finansministeriets webbplats, > Publikationer och dokument > Publikationer > Ekonomiska översikter. Bilaga 2a och 2b innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur de ekonomiska variabler som är viktigast för kommunernas ekonomi utvecklas år 2008 och Den kommunala ekonomin Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas verksamhetsutgifter under årets första hälft med rentav omkring åtta procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Resultaten av de kommunala kollektivavtalsförhandlingar som slutfördes i fjol har i hög grad försnabbat den kommunala lönesummans tillväxt från och med det sista kvartalet år År 2007 växte kommunernas och samkommunernas lönesumma enligt preliminära uppgifter med 4,2 procent. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2008 3

4 Utöver de avtalsenliga förhöjningarna påverkar också löneglidningar och förändringar i arbetsinsatsen den kommunala lönesummans tillväxt i år och nästa år. Kommunernas och samkommunernas lönesumma har i början av året haft en tillväxttakt på nästan sju procent på årsnivå. Under hela året väntas lönesumman öka med över sex procent. Kommunsektorns förtjänstnivåindex stiger i år med i genomsnitt 5,3 procent. Nästa år växer lönesumman långsammare då de avtalsenliga höjningarna för nästa år är mindre. Förtjänstnivåindex stiger ändå med 3,7 procent nästa år. Lönesumman inom kommunsektorn väntas växa också på grund av personalökningar och strukturförändringar. I bilaga 3 ges uppgifter och uppskattningar om faktorer som inverkar på lönesummans utveckling inom kommunsektorn Enligt de uppgifter som finns att tillgå kommer det inte att ske några stora förändringar i de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2009 jämfört med årets grunder. Sjukförsäkringsavgiften höjs en aning. Gränsen för den lönesumma som utgör grund för högre arbetslöshetsförsäkringspremie blir liksom tidigare nästan 1,7 miljoner euro, men för den överskjutande delen sänks betalningsprocenten till 2,7. Arbetsgivarens genomsnittliga kalkylerade KomPL-avgift sjunker med 0,7 procentenheter och blir 23,1 procent år I bilaga 4 anges kommunarbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter för Avgifterna för år 2009 är de som anges i statsbudgeten. De kan ändras när de slutliga besluten om avgiftsprocenterna fattas senare i höst. Vi kommer att informera om eventuella ändringar. Den bifogade tabellen visar de kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga socialförsäkringsavgiftsprocent. I kalkylen har arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgifter viktats så att KomPL-avgiftens relativa andel är 90 procent och StaPL-avgiftens andel 10 procent. Siffrorna är genomsnittliga tal som beskriver de kommunala arbetsgivarna som helhet. Kommunsektorns kostnadsnivå stiger i år rätt snabbt jämfört med tidigare år. Till exempel mätt med prisindex för basservicen har den genomsnittliga årliga ökningen under legat på drygt tre procent. I år uppskattas kostnadsnivån stiga med 4,7 procent. Nästa år beräknas prisindex för basservicen stiga med 3,2 procent. Bilaga 7 beskriver utvecklingen av vissa för kommunsektorn viktiga indextal Siffrorna för år 2008 och 2009 är uppskattningar av finansministeriet. På Kommunförbundets webbplats > Publikationer, statistik och prognoser > Prisindex finns också s.k. långa tidsserier av de centrala indexen. Kommunerna kan i sin ekonomiplanering använda siffror som beskriver utvecklingen av totalekonomiska variabler för åren Utgångsantagandena finns på Kommunförbundets ovan nämnda webbadress under punkten prognoser. Basservicebudgeten har publicerats i sin helhet på finansministeriets webbplats. Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Redovisningarna av kommunalskatt har i år ökat med nästan sju procent under perioden januari-augusti. Den snabba ökningen förklaras bland annat av att den allmänna ekonomiska aktiviteten varit fortsatt livlig, vilket gett en bra resultatutveckling för företagen och förbättrat sysselsättningen. Lönesumman för hela samhällsekonomin har i januari-juli i år enligt preliminära uppgifter vuxit med åtta procent jämfört med motsvarande period i fjol. Kommunalskatteredovisningarna uppgår i år 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2008

5 till nästan 15 miljarder euro och den relativa tillväxten jämfört med fjolåret är 7 procent. Nästa år väntas kommunalskatteredovisningarna öka med omkring tre procent. Förvärvsinkomsternas nominella tillväxt kommer fortsättningsvis att vara rätt snabb, 5,5 procent, men skattelättnaderna i kommunalbeskattningen minskar inkomsterna av kommunalskatten med omkring 374 miljoner euro. Beskattningen av pensionsinkomster lindras genom höjning av pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Detta beräknas minska kommunernas skatteinkomster med 131 miljoner euro nästa år. Förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen slopas och i stället föreslås ett nytt arbetsinkomstavdrag. Avdraget görs i första hand från statsskatten. Om den statliga skatten inte räcker till för avdraget, avdras resten från övriga skattetagare. För kommunerna uppskattas avdraget medföra förlorade skatteinkomster på 236 miljoner euro nästa år. Kommunernas skatteinkomster påverkas också bland annat av högre hushållsavdrag (skatteminskning på uppskattningsvis 24 miljoner euro) samt större självrisk i resekostnadsavdraget (skatteökning på uppskattningsvis 17 miljoner euro). Kommunerna får kompensation för de totala skatteförlusterna på 374 miljoner euro genom höjning av statsandelen för social- och hälsovård år Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna uppgår i år till uppskattningsvis drygt 1,6 miljarder euro. Redovisningarna beräknas minska något nästa år när konjunkturerna försvagas. Redovisningarna av fastighetsskatt år 2008 beräknas uppgå till 890 miljoner euro. Nästa år väntas inkomsterna av fastighetsskatten öka med cirka fem procent och redovisningarna uppgå till 930 miljoner. Kommunernas skatteredovisningar uppgår i år till sammanlagt nästan 17,5 miljarder euro. Nästa år uppgår de till omkring 18 miljarder. Bilaga 5 beskriver utvecklingen av kommunernas skatteinkomster enligt skatteslag under åren Sifforna bygger på en justerad beräkning av Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Beräkningen av skatteinkomsterna presenteras också i basservicebudgeten som ingår i den allmänna motiveringen till statens budgetproposition för nästa år. Siffrorna utgör också grund för Kommunförbundets skatteprognos som uppdateras i september. Bilaga 6a och 6b innehåller en sammanlagd resultaträkning och finansieringskalkyl för kommunerna och samkommunerna enligt uppgifter från Statistikcentralen samt uppskattningar för åren av Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Ett sammandrag av kalkylerna har också presenterats i samband med basservicebudgeten. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2008 5

6 Statsbudgeten 2009 Regeringen har offentliggjort sin budgetproposition 2009 och överlämnat den till riksdagen. Utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin är inte längre riktigt lika positiv som den som presenterades i basserviceprogrammet i våras. Kommunernas årsbidrag förutspås ändå växa ännu under 2009, varefter den kommunala ekonomin igen väntas bli svagare. Skillnaderna mellan kommunerna uppskattas vara stora också under nästa år. Enligt budgetpropositionen höjs statsandelarna till kommunerna betydligt, uppskattningsvis med 684 miljoner euro. Kommunernas finansiella ställning förbättras ändå inte i praktiken, eftersom det är fråga om kompensation för högre kostnadsnivå och förlorade skatteinkomster (374 miljoner euro) som beror på lättnader i inkomstbeskattningen. Särskilt statsandelarna för social- och hälsovård höjs genom kompensationen för förlorade skatteinkomster. De ekonomiska prognoserna har under de senaste veckorna sänkts ytterligare och en recession är sannolikt att vänta. Det finns också risk för att ekonomin svänger tvärt när den globala kreditdepressionen och finanskrisen når Finland. Än så länge finns det bara osäkra uppskattningar om hur djup och långvarig konjunktursvängningen kommer att bli. De strukturella problemen inom vår exportindustri i kombination med turbulensen på finansmarknaden kommer att innebära ett anpassningsskede som det för tillfället är omöjligt att uppskatta längden på. I det här skedet finns det skäl att vara ytterst försiktig. Med tanke på det dyra löneavtalet och befolkningens stigande ålder har kommunerna nu skäl att till varje pris undvika alla åtgärder som innebär mer utgifter. Enligt finansministeriets prognos håller det på att uppstå en allt större konflikt mellan kommunernas inkomster och utgifter, och om den ekonomiska utvecklingen blir ännu långsammare än vad som förutspåtts finns det risk för att situationen förvärras. Utvecklas kommunernas inkomster och utgifter åt olika håll? Från och med år 2009 ökar verksamhetsutgifterna snabbare än skatterna och statsandelarna. Om den ekonomiska utvecklingen avtar snabbare än väntat blir situationen ännu mer tillspetsad. Kommunernas och samkommunernas skatteinkomster, statsandelar och verksamhetsutgifter förändring jämfört med året innan, md euro 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 0,3 0,2 1,2 0,8 0,8 0,0 0,3 0,4 0,2-0,1 0,0-0,6 0,8 0,4 0,3 0,3 0,3 0,4 0,3 0,5 1,1 1,2 0,4 0,9 0,6 0,5 0,9 0,9 0,9 0,2 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0, ,0 Skatteinkomster Statsandelar Verksamhetsutgifter 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

7 Eftersom servicebehovet växer bland annat till följd av befolkningens stigande ålder har Kommunförbundet föreslagit en extra, betydande nivåhöjning av statens finansieringsandel i nästa och de närmast följande årens budgetar, så att kommunernas finansiella ställning ska kunna tryggas. Kalkylmässigt ökar statsandelarna alltså betydligt samtidigt som skatteinkomsternas tillväxt hotar avta. Detta beror på att den ekonomiska tillväxten blir långsammare, att kommunernas skatteunderlag reduceras och att förlusten kompenseras genom höjda statsandelar. Enligt propositionen kommer statens finansieringsandel för de kommunala tjänster som ingår i basservicebudgeten ändå att minska med nästan en procentenhet under regeringsperioden. Md Kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter och finansieringen av dem (löpande priser), md euro och procentandelar åren ,1 % 77,8 % 76,8 % 75,6 % 74,5 % 74,1 % 73,0 % 73,3 % 71,9 % 71,3 % 71,9% 72,4 % 72,7 % ,9 % 22,2 % 23,2 % 24,4 % 25,5 % 25,9 % 27,0 % 26,7 % 28,1 % 28,7 % 28,1 % 27,76% 27,3 % Statsandelar (enligt basservicebudgeten) Övrig finansiering Källa: Åren Statistikcentralen. Prognos för åren : Basservicebudget Av de enskilda utgiftstrycken har utvidgningen av lagstiftningen om handikappservice den största betydelsen. Också åldersgränsen för serviceplaner för äldre ska sänkas och servicens kvalitet förbättras. Höjningen av avgifterna inom social- och hälsovården kanaliseras till staten. Den kostnadsbesparing som de mindre åldersgrupperna inom utbildningen medför dras inte av utan används för utveckling av utbildningen. Som helhet betraktad är statsbudgetens inverkan på kommunernas ekonomi så gott som neutral. Budgetens innehåll presenteras i detalj i följande artiklar. Närmare upplysningar: Reijo Vuorento, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2008 7

8 Skattefrågor Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2007 Beskattningen för skatteåret 2007 blir färdig inom oktober De senaste förhandsuppgifterna om beskattningen har publicerats på skatteförvaltningens webbplats, > Tjänster för skattetagare. Redovisningen enligt debiteringen för förvärvs- och kapitalinkomsterna för skatteåret 2007 görs i november. De skatter som redan redovisats för skatteåret 2007 rättas så att de motsvarar debiteringsförhållandena enligt den verkställda beskattningen. Dessutom avdras från kommunerna deras andel av förskottsåterbäringarna till de skattskyldiga för skatteåret En uppdaterad uppskattning av redovisningen enligt debiteringen finns på skatteförvaltningens webbplats. De förhandsuppgifter som finns att tillgå i september är endast riktgivande. Resultaten av den egentliga redovisningen preciseras allteftersom skatteberedningen framskrider. Förfallodagarna för tilläggsuppbörden av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster är och De skatter som influtit på förfallodagarna redovisas till kommunerna i januari och mars Aktuella frågor inom skatteredovisningen behandlas på kursen Verotulo-hotline Kommunernas andel av beskattningskostnaderna De beskattningskostnader som tas ut av kommunerna år 2009 uppskattas på basis av budgetpropositionen stiga med omkring 8,5 procent jämfört med budgeten Kommunernas andel av beskattningskostnaderna för 2009 uppskattas till omkring 123,1 miljoner euro. Ändringar i beskattningen i budgetpropositionen Regeringens budgetproposition (RP 112/2008) för 2009 innehåller förslag till ändringar i inkomstbeskattningen. De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med totalt omkring 380 miljoner euro. Regeringen kommer att överlämna en särskild proposition om höjning av statsandelarna för social- och hälsovården som kompensation för kommunernas förlorade skatteinkomster. Beskattningen av förvärvsinkomster I budgetpropositionen föreslås lättnader i inkomstbeskattningen år 2009 till ett belopp av sammanlagt 870 miljoner euro. Dessutom föreslås att den skärpning av beskattningen som följer på stegringen i inkomstnivån kompenseras med 160 miljoner euro och att en inflationsjustering på 4 procent görs i statens inkomstskatteskala. Skattelättnaderna genomförs genom att statens inkomstskatteskala sänks med 1 1,5 procentenheter och genom att ett nytt arbetsinkomstavdrag införs. I propositionen föreslås också att förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen slopas i inkomstskattelagen och att det i stället införs ett nytt arbetsinkomstavdrag. Arbetsinkomstavdraget ska i första hand göras från den statliga inkomstskatten. Till den del som den statliga inkomstskatten inte räcker till för avdraget ska avdraget göras från kommunalskatten, sjukförsäkringsavgiften och kyrkoskatten. Skattelättnaderna i beskattningen av förvärvsinkomster minskar kommunernas skattebas med sammanlagt 236 miljoner euro. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2008

9 Lindrigare beskattning av pensionsinkomster I syfte att lindra beskattningen av pensionsinkomster höjs pensionsinkomstavdraget i både stats- och kommunalbeskattningen. I kommunalbeskattningen innebär det höjda avdraget ett inkomstbortfall på cirka 79 miljoner euro. Skattelindringarna för pensionsinkomsterna minskar skatteinkomsterna med totalt 225 miljoner euro, varav kommunernas andel blir 131 miljoner. Kommunerna kompenseras för de förlorade skatteinkomsterna genom en höjning av statsandelarna. Motions- och kulturaktiviteter som skattefri personalförmån Kultursedlar och andra sedvanliga och skäliga frivilliga motions- och kulturaktiviteter som arbetsgivaren erbjuder arbetstagaren föreslås bli en skattefri personalförmån upp till 400 euro. Utvidgningen kommer uppskattningsvis att minska skatteinkomsterna med högst knappt 10 miljoner euro, varav kommunernas andel blir omkring 4 miljoner. Hushållsavdraget Hushållsavdragets maximala belopp föreslås bli höjt till euro. Höjningen av avdraget beräknas minska skatteinkomsterna med omkring 70 miljoner euro, varav kommunernas andel blir 24 miljoner. Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen Självriskandelen i de avdragbara kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen föreslås bli höjd från 500 till 600 euro. Senaste gång självriskandelen höjdes var år Efter det har resekostnaderna stigit betydligt. Höjningen av självriskandelen ökar skatteinkomsterna med omkring 31 miljoner euro, varav kommunernas andel blir cirka 17 miljoner euro. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt (VOVA) Skatteförvaltningens nya enhet för bevakning av skattetagarnas rätt har inlett sin verksamhet. Enheten bevakar skattetagarnas rätt i skattefrågor och vid sökande av ändring i beskattningen samt i andra ärenden som avses i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen. Saken har behandlats i bland annat Kommunalekonomi 1/08. De skatteombud som utses av Finlands Kommunförbund ger på begäran av en kommun, församling eller Folkpensionsanstalten uppgifter om den rättsbevakningsverksamhet som gäller skattetagaren i fråga. Alla skatteombud har befogenheter som omfattar hela landet, också om det finns en lista över den rekommenderade områdesindelningen på skatteförvaltningens webbplats. Kommunerna kan alltså kontakta vilket skatteombud som helst (skatteombud enligt 17 i lagen om skatteombud, andra skatteombud eller enheten överlag). Listan över skatteombuden och deras rekommenderade områdesindelning har gjorts så balanserad som möjligt ur nationellt perspektiv, och enheten är i huvudsak avsedd att fungera som en riksomfattande enhet. Samtliga skatteombud har tillgång till alla väsentliga handlingar i elektronisk form och vid behov kan handlingar skickas per post mellan olika orter. Mer information om enhetens verksamhet och uppgifter om de skatteombud som utsetts för samarbetet finns på skatteförvaltningens webbplats, > Tjänster för skattetagare > Rättsbevakning. En särskild samarbetsgrupp för bevakning av skattetagarnas rätt ska behandla utvecklingstrender och riktlinjer för skattetagarnas rättsbevakning och samarbetet mellan de olika skattetagarna och enheten när det gäller rättsbevakningsfrågor. Samarbetsgruppen kommer att utses inom den närmaste tiden. De medlemmar som utsetts av Kommunförbundet är Janne Laven, ekonomichef i S:t Karins och Annika Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2008 9

10 Suorto, utvecklingschef vid Finlands Kommunförbund. De kan kontaktas i rättsbevakningsärenden. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, p. (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Mervärdesskatt Rättspraxis Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i sitt beslut L 2227 (årsboken) tagit ställning till kommunens rätt att få kalkylerad återbäring av skatt på sådant hemvårdsstöd och stöd för privat vård av barn som betalats via Folkpensionsanstalten. Kommun A hade frågat om kommunen har rätt till kalkylerad återbäring av skatt på sådant hemvårdsstöd och stöd för privat vård av barn som betalats via FPA. Om A själv hade betalat stöden till serviceproducenten, hade kommunen haft rätt till kalkylerad återbäring. Centrala Finlands skatteverk och förvaltningsdomstolen hade förkastat A:s ansökan med motiveringen att A borde ha betalat stödet direkt till stödmottagaren. Enligt 130 a 1 mom. i mervärdesskattelagen har kommunerna rätt till återbäring för den kalkylerade skatten på följande skattefria tjänster och varor som de anskaffat: 1. hälso- och sjukvårdstjänster enligt 34 och i nämnda lagrum avsedda tjänster och varor som ingår i vården samt tjänster och varor enligt punkten, 2. tjänster eller varor i form av socialvård enligt 37. Enligt 2 mom. i samma lagrum har kommunerna rätt till återbäring även för understöd eller bidrag till en verksamhetsidkare för sådan verksamhet som avses i 1 mom. Enligt högsta förvaltningsdomstolen ingår inte ordet direkt i ordalydelsen i 130 a 2 mom. i mervärdesskattelagen, vilket både skatteverket och förvaltningsdomstolen hade använt som avgörande motivering till sitt negativa ställningstagande. I lagen sägs endast att det ska vara fråga om stöd som kommunen betalat och att stödet ska ges till en i lagen avsedd verksamhetsidkare för dennas verksamhet. Ordalydelsen i bestämmelsen kan anses förutsätta att det stöd som kommunen betalar ska överföras oavkortat från kommunen till serviceproducenten. Däremot kan bestämmelsen inte anses ställa några villkor för hur utbetalningen ska genomföras i praktiken. HFD har i sin behandling konstaterat att lagstiftaren med 130 a har avsett att lindra det neutralitetsproblem som mervärdesbeskattningen medför och förebygga snedvriden konkurrens. När lagen stiftades eftersträvades uttryckligen ett administrativt enkelt förfarande. Med beaktande av ordalydelsen i bestämmelsen och de omständigheter som framgår av regeringspropositionen måste lagstiftarens syfte anses ha varit att ge kommunerna rätt till kalkylerad återbäring av skatt på stöd som betalats till en socialvårdsproducent oberoende av hur stödet betalas. Med beaktande av innehållet i bestämmelsen är det enda väsentliga alltså att kommunen betalar stöd till en socialvårdsproducent för dennas verksamhet. Stödet ska vara finansierat av kommunen och ska som sådant gå till en producent av sådana tjänster som avses i lagen. Bestämmelsen utgör alltså inget hinder för kommunerna att arrangera utbetalningen av stödet så att det blir administrativt enklare och totalekonomiskt fördelaktigare. Eftersom A i sin helhet och på förhand står för kostnaderna för det stöd som betalas till producenterna av privat vård av barn och för att underlätta administrationen av utbetalningen använder Folkpensionsanstaltens tjänster, anses A med beaktande av det som sagts ovan samt 9, 10 och 20 i lagen om stöd för hemvård och privat 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2008

11 vård av barn ha rätt till kalkylerad återbäring av skatten på det stöd som kommunen betalat. I praktiken kan detta avgörande användas som hjälp också i bedömningen av skattskyldigheten vid andra motsvarande arrangemang. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna år 2009 Övergångsutjämningen Övergångsutjämningen i anslutning till statsandelsreformen 2006 gick ut År 2009 får alla kommuner med andra ord statsandelar i enlighet med reformen. Övergångsutjämningens inverkan på statsandelarna presenteras på Kommunförbundets webbplats i en tabell i samband med statsandelarna Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna år 2009 bestäms enligt beskattningen för år Utjämningen för de enskilda kommunerna har beräknats i samarbete mellan finansministeriet och Kommunförbundet. Beräkningen bygger på de preliminära uppgifterna om beskattningen (Skattestyrelsen ). Kalkylen är ännu inte tillförlitlig. Kommunerna bör ge akt på stora förändringar och vid behov utreda vad de beror på och om de är korrekta (t.ex. inverkan av inkomster från optioner) samt göra nödvändiga korrigeringar i den preliminära kalkylen. Den slutliga kalkylen kan presenteras när beskattningen för år 2007 har slutförts i slutet av oktober. Grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005). Utjämningen baserar sig på de uppgifter som för tillfället finns att tillgå om den kalkylerade kommunalskatten och den samfundsskatteandel som ska betalas. Den kalkylerade fastighetsskatten är redan slutgiltig. Beräkningen bygger på den genomsnittliga inkomstskattesatsen och de genomsnittliga fastighetsskattesatserna enligt tabellen nedan. Den kommunindelning som gäller från ingången av 2009 har beaktats, förutom i fråga om verkningarna av kommundelssammanslagningar. Den kommunvisa kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylen (Finansministeriet/Kommunavdelningen ) baserar sig på följande uppgifter: Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen - Kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 7,4 %) - Samfundsskatt euro (förändring + 21,7 %) - Kalkylerad fastighetsskatt euro (förändring + 8,0 %) Invånarantal och genomsnittlig inkomstskattesats - Antalet invånare vid årsskiftet 2006/2007 var (exkl. Åland) - Genomsnittlig inkomstskattesats 18,46 % Genomsnittliga fastighetsskattesatser i utjämningen - allmän 0,75 % Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

12 - stadigvarande bostad 0,29 % - annan bostad 0,87 % - kraftverk 0,75 % (den allmänna skattesatsen används) - allmännyttiga samfund 0,41 % - obebyggd byggplats 2,03 % Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare - kalkylerad skatteinkomst 3 156,43 euro/invånare - utjämningsgräns (91,86 %) 2 899,49 euro/invånare För en kommun som ligger under utjämningsgränsen betalas ett fullt utjämningstilllägg upp till gränsen. För en kommun som ligger ovan om gränsen är utjämningsavdraget 37 procent av de kalkylerade skatteinkomster som överskrider gränsen. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet. Beslutet fattas av finansministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalar eller debiterar). I de kommunspecifika kalkylerna på Kommunförbundets webbplats har ingen fördelning gjorts på de olika statsandelarna, utan utjämningskalkylen presenteras som en helhet för sig. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Grunddelen och avdrag i den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen år 2008 är i genomsnitt 29,06 euro per invånare (grunddelen). År 2009 blir grunddelen i den allmänna statsandelen enligt regeringspropositionen ( ) 29,68 euro per invånare. I uppskattningen har beaktats en full indexhöjning på 3,9 procent (indexhöjning av den del av statsandelen som inte skurits ned). Från det totala beloppet av den allmänna statsandel som beräknats på basis av grunddelen avdras den statsandelsnedskärning på 10,75 euro per invånare som alltjämt tillämpas. Den kommunindelning som gäller från början av 2009 har beaktats, förutom ändringar i invånarantalet vid kommundelssammanslagningar. I en del fall ändras statsandelen avsevärt. Ändringarna beror på att det uppstått särförhållanden som berättigar till tillägg i den allmänna statsandelen eller att tidigare särförhållanden inte längre existerar. I vissa fall är ändringarna en följd av kommunindelningen. Särförhållanden som påverkar statsandelarna är tätortsstrukturtillägg, förändringar i invånarantalet, skärgårdsförhållanden och avsides läge. Effekterna av den sist nämnda faktorn klarnar först senare i höst. Alla kommuners statsandelar påverkas negativt av överföringen av vissa uppgifter till staten, finansieringen av arbetsmarknadsstödet 2006 och finansieringen av vissa temporära uppgifter. Exempel på uppgifter som överförs till staten i början av år 2009 och som påverkar den allmänna statsandelen är konsumentrådgivning, intressebevakningen inom för- 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2008

13 myndarverksamheten och underhållsstödet (för de administrativa kostnadernas del). Dessa uppgifter minskar den allmänna statsandelen med totalt nästan 19,5 miljoner euro. År 2006 utökades eller minskades statsandelen med den kommunvisa kompensationen för arbetsmarknadsstödet (nettotillägget till den allmänna statsandelen var omkring 30 miljoner euro). Tillägget har slopats år 2007 och I praktiken har den allmänna statsandelen för varje kommun under bägge åren skurits ner med 2,90 euro/invånare (den minskande effekt som de aktiverande åtgärderna inom arbetsmarknadsstödsreformen uppskattades ha på kommunernas utgifter). Den kommunvisa kompensationen presenteras i tabellen i en egen spalt enligt situationen år Avdragen på totalt 5,80 euro per invånare med anledning av aktiverande åtgärder inom arbetsmarknadsstödsreformen ingår i spalten för nedskärningar av statsandelen. Med finansiering av temporära uppgifter avses kostnaderna för Kommun ITprojektet och kostnaderna för täckning av myndighetsradionätets finansieringsunderskott. Statsandelsnedskärningarna för dessa uppgifter är de samma som år 2008, dvs. 7,0 miljoner euro eller 1,33 euro per invånare. Alla avdrag (uppskattningsvis cirka 114 miljoner euro eller 21,63 euro per invånare) har beaktats i avdragsspalten. Efter avdragen får kommunerna sammanlagt 160,7 miljoner euro i allmän statsandel utan utjämningsposter. Statsandelens belopp minskar med 13,6 miljoner euro jämfört med år Tillägg för särförhållanden i den allmänna statsandelen och grunderna för dem Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för olika särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg, språktillägg, tillägg för en betydande förändring i invånarantalet samt tätortsstrukturtillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. I den statsandelsjustering som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår följande nya eller justerade tillägg för särförhållanden: - Förhöjt skärgårdstillägg för kommuner med minst skärgårdsbor. Tillägget är kommunens invånarantal multiplicerat med grunddelen, dvs. kommunen får grunddelens hela belopp fördubblat. - Alla kommuner som har skärgårdsdelar och som får skärgårdstillägg har samtidigt också rätt till fjärrortstillägg, om grunderna för tillägget uppfylls. - Förhöjt skärgårdstillägg med 7 x grunddelen för kommuner där minst hälften av befolkningen är utan fast vägförbindelse; för övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen. - Ett nytt fjärrortstillägg till kommuner med färre än 0,5 invånare per km 2. Beloppet är 9 x grunddelen. - Begreppet tätortstillägg ändrades till tätortsstrukturtillägg. Det graderas genom att följande koefficient multipliceras med tätortsbefolkningens mängd gånger grunddelen: 0,75, om tätortsbefolkningen uppgår till ,70, ,01, eller mer - Ett tillägg som baserar sig på förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under de tre år som föregår finansåret (förändring ). I så fall multipliceras grunddelen med 1,39. Följande tillägg för särförhållanden förblev oförändrade: - till kommuner med skärgårdsdelar betalas i skärgårdstillägg 1,5 x grunddelen x antalet skärgårdsbor (i skärgårdsdelarna mindre än invånare) Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

14 - fjärrortstillägg betalas på basis av fjärrortstalet (förordning 1178/2007) enligt följande: 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49 3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99 - språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde 0,10 x grunddelen. Tilläggens belopp framgår av den kommunspecifika tabellen. De kommunspecifika kalkylerna finns på > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster har inte beaktats i kalkylen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelsbeloppet På > Statsandelar > Statsandelarna 2009 finns kommunvisa kalkylerade statsandelar för social- och hälsovården. Kalkylerna (SHM ) baserar sig på statens budgetproposition och basservicebudgeten ( ) som ingår i propositionen. Kalkylen är ännu inte slutgiltig. Bland annat följande faktorer som påverkar statsandelen för social- och hälsovård har beaktats: förändringar i invånarantalet, indexjusteringen på 3,9 % för år 2009 statsandelsnedskärningar då vissa uppgifter förstatligas avdrag på grund av högre avgiftsinkomster vissa statsandelsökningar enligt budgetpropositionen skattekompensation (mer statsandelar för social- och hälsovård som kompensation för förlorade skatteinkomster). Dessutom har den nya kommunindelningen i början av 2009 beaktats. Uppgifterna om befolkningen och arbetslösheten motsvarar grunderna för år De kommunvisa befolkningsuppgifterna finns i den andra tabellen i statsandelskalkylen. I fråga om de övriga statsandelskoefficienterna, såsom dagvårdskoefficienten, handikappkoefficienten, barnskyddskoefficienten och sjukfrekvenskoefficienten har använts koefficienterna för 2008, eftersom de uppgifter som behövs för de nya koefficienterna ännu inte är tillgängliga (kommer troligen i november). I de fall då kommunindelningen ändras har en ny koefficient beräknats för den nya kommunen utgående från uppgifterna för Ändringar i invånarantalet vid kommundelssammanslagningar har ännu inte beaktats i kalkylerna. Enligt kalkylen kommer statsandelarna utan utjämningsposter att öka med omkring 529 miljoner euro, dvs. 10,5 % inklusive skattekompensationen. Statsandelens totala belopp blir då omkring miljoner euro. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2008

15 Ändringar i statsandelsbeloppet och statsandelsprocenten (utan utjämningsposter) Statsandelsprocenten år ,74 Förändring i statsandelen mn Procentuell förändring förändring i invånarantalet 46 indexjusteringen (3,9 %) 198 överföringen av underhållsstödet till staten 72 mn (fr.o.m. 1.4) genom kostnaderna - 49 genom procenten ,14 överföringen av ersättningar för sjukvård för utlänningar 7 mn och rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga 4 mn ,07 överföringen till genomförandet av KASTE-programmet - 2-0,01 överföringen av ökade avgiftsinkomster till staten ,22 vissa ökningar i statsandelarna (budgetpropositionen och basservicebudgeten) 29 bättre service för äldre 19 mn revideringen av handikapplagstiftningen 2 mn höjningen av hemvårdsstödet 7 mn utvidgningen av bröstcancerscreeningen 1 mn skattekompensation ,34 Ökningar jämfört med nivån år 2008 totalt (netto) ,90 Statsandelsprocenten år ,64 Grunderna för statsandelarna I de kommunvisa kalkylerna har beaktats en indexhöjning på 3,9 procent och övriga ovan nämnda faktorer som inverkar på statsandelsbeloppet. Statsandelsprocenten blir omkring 34,64 %, vilket är 1,90 procentenheter mer än år Höjningen av statsandelsprocenten till följd av skattekompensationen medför att den invånarbaserade finansieringsandelen höjs endast med cirka en procent jämfört med år Med en statsandelsprocent på 34,64 blir kommunens finansieringsandel per invånare 1 993,73 euro. Skattekompensationen minskar finansieringsandelen per invånare med 70,92 euro. Budgetpropositionen Kommunens finansieringsandel Förändring (%) Miljoner euro Euro/invånare 1 973, ,74 20,21 (1,0) Följande åldersgruppsvisa och andra kalkylerade grunder har använts som statsandelsgrunder i de kommunvisa kalkylerna (SHM ): De kalkylerade grunderna år 2009, euro/invånare Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0 6-åringar 6 080,74 749, åringar 280,05 854, åringar 824, , åringar 4 983, ,19 85 år fyllda , ,33 Övriga kalkylerade grunder: Enligt antalet arbetslösa/arbetslös 545,75 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

16 Enligt arbetslöshetsgraden/invånare 49,78 Enligt antalet gravt handikappade/invånare 14,84 Enligt antalet omhändertagna barn/invånare 41,93 Enligt sjukfrekvensen/invånare 369,15 Kommunens finansieringsandel/invånare 1 993,73 Arbetslöshetsprocent 8,50 % Invånarantal (årsskiftet 2007/2008) Statsandelsprocent 34,64 % De fjärrortskoefficienter som påverkar statsandelarna för social- och hälsovården är enligt de fjärrortstal som används i den allmänna statsandelen följande: 1,05, om fjärrortskoefficienten är 0,50 0,99 1,08, om 1,00 1,49 1,17, om 1,50 eller mer 1,10 för skärgårdskommuner Fjärrortstalen baserar sig på förordning 1178/2007 och fjärrortskoefficienterna på förordning 1391/2007 (se t.ex. Kommunalekonomi 5/2007). Vid kommunsammanslagningar kan fjärrortstalet ändras och påverka statsandelen (förordningarna ändras vid behov i slutet av året). I de kommunvisa tabellerna ingår ingen utjämning på basis av skatteinkomster. På Kommunförbundets webbsidor finns en kalkyleringstabell med hjälp av vilken man kan kontrollera eller räkna ut statsandelen för social- och hälsovården genom att mata in de egna uppgifterna om priset per enhet, invånarantal och koefficienter. Koefficienterna i de kommunspecifika kalkylerna räknas ut enligt de färskaste uppgifterna först i november-december, och inte förrän då kan man beräkna hur de inverkar på statsandelarna. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för undervisning och kulturverksamhet Uppgifter om statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet kan ännu inte ges för enskilda kommuner. På Kommunförbundets webbplats > Statsandelar > Statsandelarna 2009 finns en kalkyleringsmodell som underlättar uträkningen av statsandelsbeloppet och priset per enhet för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. År 2009 är ett år som bildar kostnadsbas i statsandelssystemet, och priserna per enhet för år 2012 kommer att beräknas utgående från kostnaderna år Därför är det viktigt att de kostnader som uppges för år 2009 så väl som möjligt motsvarar verkligheten. Det är möjligt att statsandelsreformen år 2010 orsakar förändringar i systemet, men eftersom det ännu är oklart vilka förändringarna blir finns det skäl att bereda sig på insamling av uppgifter enligt nuvarande system. Priser per enhet De genomsnittliga priserna per enhet för statsandelen år 2009 baserar sig på den förordning som utfärdas i slutet av september. De övriga priserna per enhet baserar sig på statens budgetproposition De flesta priser per enhet indexjusteras till fullt belopp, vilket enligt budgetpropositionen är 3,9 %. En del av priserna per enhet baserar sig endast på budgetpropositionen där det föreslås höjningar av bland annat de invånarbaserade priserna per enhet för idrott och ungdomsarbete: 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2008

17 idrott 12,00 euro/inv. (höjning 1,10 euro) ungdomsarbete 14 euro/inv. (höjning 0,50 euro) Det genomsnittliga priset per enhet för den grundläggande utbildningen höjs med omkring 40 euro jämfört med det som anges i tabellen med anledning av de föreslagna tilläggen för mindre gruppstorlekar inom den grundläggande utbildningen och förberedande undervisning för invandrare (se punkten Statsandelen nedan). Det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning minskar däremot med 27 euro jämfört med det angivna, med anledning av att ämnesstudier föreslås bli beaktade i statsandelen genom att kurser i ämnesstudier omräknas till kalkylerade studerande. Förfarandet och vilka kurser som godkänns bestäms genom en förordning av statsrådet som utfärdas senare. För vissa huvudmän för gymnasieutbildning minskar statsandelarna och för vissa ökar de en aning, beroende på hur många kurser som godkänns. De genomsnittliga priserna per enhet ser ut att bli följande: grundläggande utbildning 6 502,04 (budgetpropositionen 6 462,04 euro) gymnasieutbildning 5 887,83 euro (budgetpropositionen 5 914,83 euro) Priserna per årsverke för kulturinstitutioner (teatrar, orkestrar och museer) kommer utöver indexjusteringen att nivåjusteras, varvid priserna per enhet höjs så att de bättre motsvarar den verkliga grunden under tre år. Höjningarna grundar sig på den lagstiftning som trädde i kraft vid ingången av Den första nivåhöjningen gjordes för år Den andra nivåhöjningen görs för år 2009, varvid priserna per enhet höjs med 33 % av skillnaden mellan det ursprungliga priset och den verkliga statsandelsgrunden (höjning 66 % jämfört med den ursprungliga nivån). Den sista nivåhöjningen görs för år I likhet med det övriga statsandelssystemet för undervisning och kulturverksamhet baserar sig kostnaderna på kostnadsgrunderna för år Statsandelsbeloppet höjs med samma procentsats som priset per enhet. Statsandelen är inte öronmärkt, men det är bra att vara medveten om stegringen och vid behov beakta den när finansiering anslås för institutionerna. I propositionen föreslås följande priser per enhet för kulturinstitutioner: teatrar euro/årsverke (höjning euro) orkestrar euro/årsverke (höjning euro) museer euro/årsverke (höjning euro) I bilagorna har samlats de uppgifter om genomsnittliga och andra priser per enhet som anges i budgetpropositionen (bilaga 8 och 9). Finansieringsandelen Kommunens finansieringsandel per invånare har uppskattats till 803 euro på basis av de kalkylerade kostnaderna i tabell 30 i basservicebudgeten som anknyter till budgetpropositionen (bilaga 10). I uppskattningen har beaktats indexförhöjningen, likaså minskningen av antalet elever inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen och ökningen av elevantalet inom yrkesutbildningen. Den nuvarande preliminära finansieringsandelen per invånare är 772,89 euro, vilket ger en ökning på omkring 3,9 %. Som tillägg till finansieringsandelen har enligt propositionen dessutom beaktats kompensationen för förlorade statsandelar till kommuner som slås ihop (5 miljoner euro). Syftet med tillägget är att trygga att också statsandelarna för undervisning och kultur minskar med det nämnda beloppet, eftersom de statsandelar som kommunerna förlorar vid ändringar i kommunindelningen inte automatiskt minskar statsandelarnas nationella totalbelopp (till skillnad från social- och hälsovården). I praktiken betyder det att kommunens finansieringsandel är 0,07 procentenheter större än tidigare. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

18 Förändring i kommunens finansieringsandel: Kommunens finansieringsandel Förändring (%) Miljoner euro ) 182 Euro/invånare 772,89 803,00 30,11 (3,9) 1) Kalkylerade kostnader miljoner euro, höjning 4,5 % (tabell 30 i basservicebudgeten) Statsandelen Enligt tabell 24 i basservicebudgeten ökar de kalkylerade statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet inklusive utjämningsposter med 127 miljoner euro netto, varav största delen består av indexförhöjningen, som för kommunernas del uppgår till 100 miljoner euro. Höjningarna av priserna per enhet innebär att statsandelarna för konstinstitutioner ökar med omkring 16 miljoner euro. För minskning av gruppstorlekarna inom den grundläggande utbildningen anslås 16 miljoner euro och för förberedande undervisning för invandrare 9,5 miljoner euro. Dessa tillägg påverkar inte kommunens finansieringsandel per invånare. För den grundläggande utbildningens del införs en undantagsbestämmelse i finansieringslagen. Statsandelen för förberedande undervisning för invandrare fördubblas genom att antalet invandrare beaktas dubbelt upp vid beräkningen av statsandelsfinansieringen. Kommunerna beviljas fortfarande på särskild ansökan 17 miljoner euro för utveckling av kvaliteten på den grundläggande utbildningen. Understöden kommer troligen att kunna sökas i slutet av året. Förslaget om att utöka elevantalet inom yrkesutbildningen med över medför att enhetsprisfinansieringen för huvudmännen ökar, men också kommunernas finansieringsandel per invånare ökar samtidigt. Höjningen av priset per enhet för idrott och ungdomsarbete utökar statsandelen till kommunerna en aning. Normalt har dessa priser per enhet inte höjts ens på grund av höjningar i kostnadsnivån (indexförhöjning). Statsandelen kan beräknas med hjälp av kalkyleringstabellen på Kommunförbundets webbplats. För den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen finns endast utjämningskoefficienterna för år 2008 att tillgå, eftersom de ännu inte har räknats ut för år Statsandelsprocenten för undervisnings- och biblioteksväsendet är nuvarande 41,89 %. Också de övriga statsandelsprocenterna är i huvudsak de nuvarande och de finns i bilaga 9. Förändringar har föreslagits i procenttalen för läroavtalsutbildning och tilläggsutbildning och i priserna per enhet (både höjningar och sänkningar). Vid beräkningen finns det skäl att beakta att de angivna uppgifterna inte är slutgiltiga till alla delar (såsom till exempel priserna per enhet). Fastställande av grunderna och beslut om dem Säkra uppgifter om priserna per enhet år 2009 och kommunens finansieringsandel kommer i olika skeden under hösten De genomsnittliga priser per enhet som behövs för beräkningen av statsandelen fastställs före utgången av september. Priserna per enhet för kommunerna och huvudmännen fastställs före utgången av november och den preliminära finansieringsandelen per invånare kring den 10 december. De enskilda kommunernas statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet fastställs före utgången av december. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2008