Synpunkter på uppgörande av budget

Transkript

1 3/ Synpunkter på uppgörande av budget Skattefrågor Statsandelarna 2002 Åtskiljande av kommunens affärsverksamheter Systemet med återkrav av moms förnyas

2 INNEHÅLL Sida Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per år Julkaisija Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat Prenumeratimspris Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av infobladet. Lisätilaukset 400 mk/v/kpl 67,28 euroa. Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra årsprenumerationer à 400 mk 67,28 euro kan beställas av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös internetissä Kuntaliiton kotisivulla Infobladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Vastuuhenkilöt/Ansvarspersoner Martti Kallio Sisko Myöhänen Toimittaneet Raija Haaja ISSN x Sammanställt av Synpunkter på uppgörande av budget 3 Skattefrågor 4 Förhandsavgörande av centralskattenämnden Momsfrågor Återkrävd moms år 2001 och justering av betalningsandelarna för januari-mars i juni Meddelande om inkomstskattesats Kompletteringar till samfundsskatten Nya bestämmelser om kommunernas fördelningsandelar av samfundsskatten från ingången av skatteåret 2002 Kommunerna får bättre information om beräkningsgrunderna för samfundsskattens fördelningsandelar Mark omräknas till euro i skattelagarna Debiteringsstatistik och prognosram för skatteinkomsterna 7 Statistik över inkomstutvecklingen: Utvecklingen av förvärvsinkomster år 2000 Statsandelarna Hur de förslag som Sailas arbetsgrupp lagt fram inverkar på statsandelarna Utjämning av skatteinkomster Allmän statsandel Statsandel för social- och hälsovården Statsandel för undervisnings- och kulturväsendet Statsandelarna för anläggningskostnader och mervärdesskatten Finansieringsunderstöd enligt prövning Åtskiljande av kommunens affärsverksamheter 14 Systemet med återkrav av moms förnyas 15 Föreslagna ändringar i kommunallagen 18 Grundräntan sjunker till 4,5 procent 20 Nyckeltal för kommunens ekonomi 21 Aktuellt om euro 21 Övergången till euro i Kommunförbundet och dotterbolagen 24 Bilagor: Prognossiffror för samhällsekonomin 2001 (bilaga 1) Anslag och personal enligt verksamhetsplanen och budgetplanen för år 2002 (bilaga 1a) Beställningsblankett för debiteringsstatistiken (bilaga 2) Det finanspolitiska ministerutskottets beslut; inverkan på kommunernas utgifter och inkomster 2002 (bilaga 3) Åtskiljning av kommunens affärsverksamheter (bilaga 4) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001

3 Synpunkter på uppgörande av budget Det allmänna ekonomiska läget har bl.a. behandlats i nr 2/2001 av Kommunalekonomi. De senaste prognoserna från finansministeriet, d.v.s. finansministeriets konjunkturöversikt 2/2001 och bedömningen av den ekonomiska utvecklingen under de kommande åren (Ekonomiska och ekonomiskpolitiska översikter 3/2001) finns på finansministeriets webbsidor på adressen: I bilaga 1 presenteras några samhällsekonomiska nyckeltal som under det gångna året publicerats av de olika prognosinstituten. Bilaga 2 i Kommunalekonomi nr 2/2001 visar lönesummans utveckling inom kommunsektorn och i bilaga 3 anges kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter I dagens läge väntas inga väsentliga förändringar i siffrorna. Kommunförbundet, styrgruppen för projektet Arbetsförmåga i kommunen och styrelsen för Arbetarskyddscentralens kommungrupp uppmuntrar kommunerna och samkommunerna att reservera tillräckliga anslag för arbetslivsutveckling, utbildning och välmående på arbetsplatsen (se Kommunförbundets brev, bilaga 1a). Revideringen av statsandelarna och av systemet för återkrav av moms behandlas i informationsbladet fr.o.m. sidorna 8 och 14. Prognostabellen för kommunernas skatteintäkter uppdateras och skickas till kommunerna under juni månad. Tabellen innehåller uppgifter, uppskattningar av och prognoser för skatteintäkterna i hela landet. Den är ett praktiskt verktyg för kommunerna när de skall uppskatta skatteintäkterna i kommunen. Tabellen uppdateras också på Kommunförbundets webbsidor. Adressen är: För att få fram tabellen väljer man Service, Kommunalekonomi, Beskattning. Den 11 juni 2001 publicerade Statistikcentralen förhandsuppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut för år Uppgifterna finns på Statistikcentralens webbsidor på adressen: under Tilastouutisia. Mikael Enberg, tfn (09) , Christel von Martens, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001 3

4 Skattefrågor Förhandsavgöranden av centralskattenämnden Centralskattenämnden, som verkar i anslutning till skattestyrelsen, ger på ansökan förhandsavgöranden som gäller inkomst- och förmögenhetsbeskattning och mervärdesbeskattning. Ett ärende skall dock, för att tas upp till behandling, vara antingen principiellt viktigt eller så skall avgörandet i ärendet främja enhetlig beskattningspraxis. Andra vägande skäl som anförs av sökande kan också vara en grund för behandling. Centralskattenämnden publicerar resuméer av sådana avgöranden som innehåller nya eller annars viktiga ställningstaganden. Dessa avgöranden publicerades tidigare i justitieministeriets databas FINLEX. Från ingången av år 2001 förändrades förfarandet emellertid så, att endast det material som anknyter till justitieministeriets egen förvaltning publiceras i FINLEX. Skatteförvaltningen har därför beslutat att alla de avgöranden som centralskattenämnden träffat sedan år 1994 publiceras på Skatteförvaltningens egna webbsidor På det här sättet är avgörandena gratis tillgängliga för alla brukare. Avgörandena är årsvis grupperade och inkomst- och förmögenhetsbeskattningen har sina egna register. De gamla avgörandena har bevarats i den form i vilken de en gång i tiden publicerades i FINLEX. Därför har uppställningen förnyats först för de avgöranden som fattats år Momsfrågor Återkrävd moms år 2001 och justering av betalningsandelarna för januari mars i juni Enligt Skattestyrelsens uppgifter var momsåterbäringen till kommunerna och samkommunerna i fjol sammanlagt euro ( mk). Exakt uträknad är en enskild kommuns andel av den återkrävda momsen (kommunens invånarantal i årsskiftet /hela landets invånarantal dvs x euro ( mk). Återkravet av återbäringar är cirka 170,43 euro (1 013,31 mk) per invånare per år och cirka 14,20 euro (84,44 mk) per invånare per månad. Betalningsandelarna för januari-mars 2001, vilka betalats i mars-maj motsvarar fjolårets betalningsandelar. Återkravet var i fjol cirka 158,61 euro (943,06 mk) per år och cirka 13,22 euro (78,60 mk) per månad. I samband med att betalningsandelen för april erläggs i juni beaktas justeringen av de betalningsandelar som erlagts under början av året. I juni skall med andra ord betalningsandelen (cirka 14,20 euro eller 84,44 mk) per invånare samt de justerade betalningsandelarna från årets början (3 x 0,98 euro eller 5,84 mk) som tillsammans utgör cirka 17,15 euro (101,96 mk) per invånare erläggas. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001

5 Skattestyrelsen kommer inom kort att tillställa uträkningar över detta till kommunerna. Meddelande om inkomstskattesats Enligt nu gällande bestämmelser skall kommunerna senast den 17 november året innan meddela Skattestyrelsen den inkomstskattesats och fastighetsskatteprocent som kommer att tillämpas det kommande skatteåret. Enligt uppgift från justitieministeriet kommer samma tidpunkt att iakttas också när det gäller skattesatserna för år Eftersom den 17 november infaller på en lördag, skall skattesatserna meddelas till Skattestyrelsen senast måndagen den 19 november Enligt uppgift från justitieministeriet tas skattekorten för år 2002 i bruk vid ingången av mars Beslut i frågan har ännu inte fattats. Kompletteringar till samfundsskatten I april-maj 2000 betalade samfunden kompletteringar till samfundsskatten för skatteåret 1999 till ett värde av cirka 12 mrd mk. Av detta belopp redovisades dryga 4,3 mrd mk till kommunerna i maj-juni. För skatteåret 2000 har samfunden enligt en preliminär uppskattning betalat knappa 4,4 mrd mk i kompletteringar i april och cirka 4 mrd mk i maj. Till kommunerna redovisas därför troligen dryga 1,5 mrd mk i ovan nämnda kompletteringar i maj och cirka 1,2 mrd mark i juni. Uppskattningen av de belopp som kommer att redovisas till kommunerna bygger på förhandsuppgifter och det är därför skäl att förhålla sig litet avvaktande till beloppen. Nya bestämmelser om kommunernas fördelningsandelar av samfundsskatten från ingången av skatteåret 2002 I syfte att öka stabiliteten i kommunalekonomin beslutade finanspolitiska ministerutskottet att ändra grunderna för bestämning av kommunernas fördelningsandelar. Från ingången av skatteåret 2002 fastställs kommunernas slutliga fördelningsandelar på förhand. Fördelningsandelarna uträknas så att de bildar ett medeltal av fördelningsandelarna i de två senast verkställda beskattningarna. Fördelningsandelarna för skatteåret 2002 fastställs alltså som ett medeltal av fördelningsandelarna för åren 1999 och De övergångsbestämmelser som iakttagits i uträkningen av fördelningsandelarna för skatteåren 1999 och 2000 påverkar inte längre fördelningsandelarna för skatteåret De korrigeringar som ändringarna i samfundsskattens fördelningsandelar föranleder görs för sista gången i januari 2003, då de slutliga fördelningsandelarna för skatteåret 2001 fastställs efter att beskattningen för år 2001 verkställts. Fördelningsandelarna för skatteåret 2002 korrigeras inte. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001 5

6 Kommunerna får bättre information om beräkningsgrunderna för samfundsskattens fördelningsandelar Finansministeriet håller på att bereda en ny bestämmelse som skall infogas i lagen om skatteredovisning. Bestämmelsen syftar till att ge kommunerna bättre information om grunderna för beräkning av företagsverksamhetsposten. Enligt den nya bestämmelsen har enskilda kommuner rätt att för eget bruk få tillgång till uppgifter om de påförda samfundsskatter som använts i uträkningen av företagsverksamhetsposten och om personalstyrkan på samfundens olika driftsställen. Begreppet påförd skatt infogas i 23 som kommer att ändras i lagen om skatteredovisning. Med påförd samfundsskatt avses skattebeloppet subtraherat med gottgörelsen för bolagsskatt som räknats dividendtagaren till godo. Den samfundsskatt som beräknats utgående från företagsekonomiska grunder fördelas på kommunerna i förhållande till samfundens driftsställen. Avsikten är att den nya bestämmelsen skall träda i kraft vid ingången av år Bestämmelsen kommer att tillämpas redan för skatteårets 2002 fördelningsandelar, vilka fastställs utgående från beskattningsuppgifterna för 1999 och Efter det att ändringsförslaget lämnats som regeringsproposition till riksdagen kommer denna fråga att tas upp i senare nummer av detta infoblad. Mark omräknas till euro i skattelagarna Ändringar i skattelagstiftningen föreslås till följd av euroinförandet. Det föreslås att markbeloppen i skattelagarna omräknas till euro och cent vid ingången av år 2002, då marken tas ur bruk. Avsikten är att lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari Beskattningsgrunderna i mark omräknas till närmaste eurobelopp så, att de belopp som med stöd av inkomstskattelagen skall avrundas också avrundas i euro. Syftet är att den sammantagna ekonomiska effekten av ändringarna skall vara så neutral som möjligt. I de flesta fall avser man att genomföra ändringarna på ett sätt som gynnar skattebetalarna. Det föreslås inga andra ändringar i markbeloppen i skattelagarna än de som förorsakas av euroinförandet. Regeringen föreslår ytterligare att skatterna och avgifterna efter införandet av euro i regel påförs och uppbärs med en cents noggrannhet. Dessutom föreslår man att begreppet skatteöre slopas. Regeringen fastslog innehållet i lagpropositionen och presidenten överlät propositionen (RP 91/2001 rd) till riksdagen fredagen den 8 juni Ändringarna minskar den årliga skatteavkastningen med sammanlagt miljoner mark. Minskningen beror till största delen på ändringar i skatteinkomsterna. Effekten på kommunalskatten är cirka 30 miljoner mark. Effekten på avkastningen av såväl kyrkoskatten som sjukförsäkringsavgiften är ungefär två miljoner mark. Beskattningen av enskilda medborgare lindras något, för de flesta med cirka 20 mark i året. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001

7 Den största ekonomiska betydelsen inom inkomstbeskattningen har självriskandelen av kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, avdraget för inkomstens förvärvande, gränsvärdena för förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen och invalidavdraget i statsbeskattningen. Till denna del föreslås att avrundningen görs till närmaste belopp som är till fördel för de skattskyldiga. På grund av att så många är berättigade till dessa avdrag är den totala ekonomiska effekten av dem större än effekten av alla de andra ändringarna tillsammans. Omräkningen av mark till euro i skattelagstiftningen kommer att tas upp mera i detalj i de senare numren av infobladet detta år. : Mikael Enberg, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Debiteringsstatistik och prognosram för skatteinkomsterna Statistiken över debiteringen av skatter under skatteåret 1999 är färdig. Statistiken innehåller 16 olika tabeller. Uppgifterna per kommun fås antingen som pappersutskrift eller på diskett. Pappersutskrifterna levereras direkt från Skattestyrelsen och disketterna från Kommunförbundet. Debiteringsstatistiken är avgiftsbelagd i enlighet med det beslut om avgiftsbelagda prestationer inom skatteförvaltningen som finansministeriet fattat med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten. Pappersutskriften kostar 42,04 euro (250 mk) + moms per kommun. Till detta kommer expeditionskostnader. Disketten, som förutom tabellerna för debiteringsstatistiken per kommun också innehåller den s.k. prognosramen för kommunens skatteinkomster, kostar 84,09 euro (500 mk) + moms per kommun. I den del som gäller de enskilda kommunerna ingår kommunens debiteringsuppgifter för skatteåren 1998 och Uppgifterna har lagrats på en 3,5 HD-diskett i Excel 5-format. Disketter kan beställas hos Kommunförbundet per fax ( eller per e-post: mikael.enberg@kuntaliitto.fi. Beställningsblankett bifogas (bilaga 2). Debiteringsstatistiken kan beställas i pappersutskrift av Kim Ammondt på Skattestyrelsen, tfn ( Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001 7

8 Statistik över inkomstutvecklingen: Utvecklingen av förvärvsinkomster år 2000 Statistiken över utvecklingen av förvärvsinkomster under skatteåret 2000 har färdigställts och är avgiftsfritt tillgänglig på Internet för alla intresserade. Statistiken finns på adressen: Statistiken var tidigare avgiftsbelagd och skickades per post. Till innehållet motsvarar statistiken den tidigare och bygger på de årsanmälningar som arbetsgivare samt pensions- och försäkringsinrättningar lämnat till skatteförvaltningen. Statistiken innehåller uppgifter om de löne- och pensionsförmåner och arbetslöshets- och socialskyddsbidrag som utbetalats i Finland i fjol. Dessutom ingår en jämförelse med året innan. Uppgifterna är förhandsuppgifter från beskattningsuppgifterna för skatteåret Då man läser statistiken, skall man beakta att siffrorna grundar sig enbart på uppgifter av dem som betalat förmånerna och bidragen. Uppgifterna i den slutliga beskattningen kan i enskilda fall avvika från uppgifterna i årsanmälningarna. I inkomstuppgifterna har endast inkomster för vilka förskottsinnehållning uppbärs beaktats, t.ex. kapitalinkomster har inte medräknats. Skatteavdragen har inte avdragits från inkomsterna. De slutliga uppgifterna om beskattningen för skatteåret 2000 blir klara först på hösten Mikael Enberg, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Statsandelarna 2002 Hur de förslag som Sailas arbetsgrupp lagt fram inverkar på statsandelarna Det finanspolitiska ministerutskottet beslöt stödja de förslag som Sailas arbetsgrupp lagt fram till stabilisering av den kommunala ekonomin och utjämning av de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna. De tilltänkta åtgärder som påverkar statsandelarna 2002 är följande: 1) systemet med återkrav av mervärdesskatten slopas genom att återkravsbeloppet kvittas huvudsakligen mot samfundsskatten och delvis mot statsandelarna, 2) 15-procentstaket som tillämpas på utjämningsavdrag vid utjämningen av skatteinkomster slopas, 3) i och med att statens utgifter minskar till följd av att taket för utjämningsavdraget slopas, ökas statsandelarna för social- och hälsovården i gengäld och 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001

9 4) från den allmänna statsandelen fördelas 100 miljoner mark till avlägsna kommuner genom intern överföring. Effekterna av förslagen har räknats ut kommunvis på årsnivå för 2002 och 2004; kalkylerna från finns på Kommunförbundets webbsidor: under Service/Kommunalekonomi. Skillnaden mellan kalkylerna beror på skatteinkomstutjämningen. Då 4,9 miljarder mk av återkravet kvittas mot samfundsskatten 2002 sjunker kommunernas skatteinkomster och utjämningsgränsen med uppskattningsvis 950 mk per invånare. Detta minskar utjämningen Det överskott som uppstår läggs till statsandelarna för social- och hälsovården. De åtgärder som genomförs 2002 har följande effekter: 1) Återkravet av momsen slopas. Detta minskar kommunernas utgifter med 5,5 miljarder mk (ca mk per invånare). 2) Samfundsskatten till kommunerna minskas med 4,7 miljarder mk och ytterligare 200 miljoner mark för att en kalkylerad återbäring införs. Minskningen kommunvis fås fram genom att kommunens fördelningsandel multipliceras med 4,9 miljarder mark. I provkalkylerna har fördelningsandelen beräknats utgående från beskattningen ) Den del av den återkrävda momsen som kvittas mot statsandelarna, dvs. 700 miljoner mark, minskas från statsandelarna för social- och hälsovården och undervisnings- och kulturväsendet (den del av momsen som ingår i de kostnader som bildar underlaget för statsandelen). 4) Statsandelarna för social- och hälsovården ökas med 472 miljoner mk. Detta motsvarar minskningen av statens utgifter 2002 till följd av slopandet av 15 procentstaket för utjämningen av skatteinkomster. Utjämningsavdraget växer i gengäld i de kommuner där taket haft betydelse. 5) Vikten av fjärrortsfaktorn för den allmänna statsandelen fördubblas. I gengäld sänks basbeloppet med ca 15 mark per invånare. Kommunerna och samkommunerna får återbäring av moms för skattefri verksamhet som tidigare. Eftersläpningen i utjämningen av skatteinkomster är fortfarande två år. Vid beräkning av utjämningen av skatteinkomster beaktas alla kommunala skatter, dvs. kommunalskatten, samfundsskatten och fastighetsskatten. En uppdaterad kalkyl har uppgjorts över effekterna av det finanspolitiska ministerutskottets beslut på kommunernas utgifter och inkomster 2002 (bilaga 3). Siffrorna i kalkylen är precis desamma som i den uppdaterade kalkylen för år 2002, men grupperingen är annorlunda och man har försökt framställa kalkylen i klarare form. Kalkylen visar hur stor förändringen i skillnaden mellan kommunens inkomster (statsandelar och utjämning av skatteinkomster) och utgifter (återkrav av momsen) är uttryckt i mark Kalkylen finns också på Kommunförbundets hemsida: under Service/ Kommunalekonomi. År 2004 har åtgärderna därutöver följande effekter: 1) Utjämningen av skatteinkomsterna 2004 sker på basis av beskattningen Efter att 4,9 miljarder mark kvittats mot samfundsskatten 2002, minskar också skatteinkomstutjämningarna. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001 9

10 2) Det att statens utgifter minskar med ca 390 miljoner mark på grund av förändringen i utjämningen beaktas genom att statsandelarna för socialoch hälsovården ökas. Mikael Enberg, tfn (09) , Christel von Martens, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Utjämning av skatteinkomster Utjämningen av skatteinkomsterna 2002 beräknas enligt de förslag som Sailas arbetsgrupp lagt fram. Den enda förändringen är att 15-procentstaket för utjämningsavdraget slopas. Enligt tillgängliga uppgifter gäller 15- procentstaket Helsingfors, Esbo och Grankulla. I och med att avdragstaket slopas, ökas statsandelarna för social- och hälsovården med 472 miljoner mark. I övrigt gäller beräkningen för utjämning av skatteinkomster från på webbadressen under Service/Kommunalekonomi. Den kommer att ändras före utgången av innevarande år när beskattningen för år 2000 är slutförd. Ändringarna jämfört med kalkylen från (i tusental mk): Esbo Helsingfors Grankulla Allmän statsandel Fjärrortskoefficienterna för den allmänna statsandelen 2002 höjs enligt de förslag som Sailas arbetsgrupp lagt fram. Enligt preliminära uppgifter skulle fjärrortstillägget uppgå till följande belopp: 6 x genomsnittliga beloppet till kommuner vars fjärrortstal är 1,50 eller högre 5 x genomsnittliga beloppet till kommuner vars fjärrortstal är 1,00 1,49 3 x genomsnittliga beloppet till kommuner vars fjärrortstal är 0,50 0,99 Skärgårds- eller fjärrortstillägget betalas enligt det förmånligaste alternativet. En följd av detta är att skärgårdstillägget på grund av förhöjningen av fjärrortstillägget blir fjärrortstillägg för Gustavs, Houtskär, Puumala och Sulkava. Genomsnittsbeloppet är 28,05 euro per invånare (166,80 mk per invånare), om indexjusteringen halveras (den slutliga nivån blir klar senare). Genomsnittsbeloppet sjunker med 2,59 euro per invånare (15,40 mark per invånare) från det tidigare beräknade beloppet av 30,64 euro per invånare (182,20 mark per invånare). Kalkylen på Kommunförbundets hemsida förändras i motsvarande grad i fråga om genomsnittsbeloppet och fjärrortstilläggen. Beloppet av den allmänna statsandelen blir klar efter budgetmanglingen i början av augusti. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001

11 Statsandel för social- och hälsovården Statsandelarna för social- och hälsovården 2002 höjs enligt de förslag som Sailas arbetsgrupp lagt fram med ca 79,38 miljoner euro (472 miljoner mark). Enligt preliminär uppgift genomförs förhöjningen sannolikt genom att statsandelsprocenten höjs, varvid effekten enligt Kommunförbundets uppskattning stannar under en procentenhet. Statsandelarna sänks dessutom med 2,5 procent som en följd av att mervärdesskatten minskas från de kostnader som ligger till grund för statsandelen. Statsandelsgrunden sjunker med ca 252,28 miljoner euro (1 500 miljoner mark), vilket betyder att statsandelen minskar med ca 61 miljoner euro (ca 363 miljoner mark). De tidigare presenterade beräkningarna över förhöjningarna av beloppen per invånare gäller fortfarande. Indexförhöjningarna har beaktats till hälften (1,3 %, den slutliga nivån blir klar senare). Kommunens finansieringsandel per invånare sjunker enligt Kommunförbundets uppskattning med ca euro per invånare (ca mark per invånare) jämfört med vad man tidigare beräknat. Finansieringsandelen per invånare för i år stiger sannolikt med ca 3,5 procent (mot 4,5 + 0,8 % enligt tidigare beräkningar). De slutliga siffrorna och procenttalen kan uppges först då man vet hur mycket statsandelen höjs och på vilket sätt. Närmare besked fås efter budgetmanglingen i början av augusti (jfr infobladet Kommunalekonomi 2/2001, s. 10). Också om förändringar i uppgifter och deras kostnadseffekter ges närmare besked i samband med budgetmanglingen. Tidigare påbörjade förändringar i uppgifter fortsätter i fråga om utkomststöd, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och tandvård. Förändringar i mentalvården behandlas i samband med fattigdomspaketet. De beräknade kostnadseffekterna av de uppgiftsförändringar som redan varit kända ingår i de kalkyler som presenterats tidigare. Om det framkommer något nytt i samband med budgetmanglingen så kan detta medföra ändringar i kalkylerna (se infobladet Kommunalekonomi 2/2001, s. 10) Christel von Martens, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet 2002 sänks enligt de förslag som Sailas arbetsgrupp lagt fram i och med att systemet med återkrav av mervärdesskatten slopas. I övergångsskedet fastställs sannolikt genomsnittsbeloppen i mark inklusive moms, men effekten av momsen torde minskas vid utbetalningen av statsandelarna till kommunen. Detta minskar kommunernas och samkommunernas priser per enhet samt kommunens finansieringsandel (statsandel) per invånare. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

12 Enligt föreliggande, preciserade kalkyl är den moms som ingår i genomsnittsbeloppen följande: grundläggande utbildning 2,84 % gymnasier 2,09 % bibliotek 3,45 % yrkesutbildning 4,20 % yrkeshögskolor 4,38 % medborgarinstitut 1.92 % Finansieringsandelen per invånare beräknas sjunka med 3 procent i genomsnitt. De tidigare presenterade förhöjningarna av priserna per enhet 2002 (t.ex. infobladet Kommunalekonomi 2/2001 s. 11) har sannolikt beräknats 1,5 2,5 procent i underkant. Priserna per enhet 2002 beräknas utgående från 1999 års kostnadsbas i vilken beaktas indexjusteringar för tre år, pensionsavgifter för grundskole- och gymnasielärare samt hyror för yrkeshögskolor och yrkesutbildning. Priserna per enhet kommer inte att räknas om, eftersom det år som är kostnadsbas inte förändras. Formlerna och konstanterna för regressionsanalysen av den grundläggande undervisningen förändras t.ex. inte. Av detta följer också att värdet av utjämningskoefficienten för den grundläggande undervisningen sannolikt kommer att ligga närmare ett än i år (då värdet var 0,956799). Också gymnasiets utjämningskoefficient närmar sig värdet ett, men effekten är inte lika stor. Indexförhöjningarna har beaktats till hälften (den slutliga nivån på 1,3 % blir klar senare). Då ovan nämnda faktorer beaktas blir den beräknade förhöjningen av priserna per enhet, uttryckt i procent utan avdrag av moms, från 2001 till 2002 följande: grundläggande utbildning 10,2 % gymnasiet 10,2 % grundläggande musikutbildning 10,5 % medborgarinstitut 10,4 % bibliotek 10,2 % yrkesutbildning 10,3 % yrkeshögskolor 10,0 % Justeringen utgår från de utjämnade priserna per enhet efter utbildningsområde inom yrkesutbildningen år 2001: naturbruk mk/elev 8 594,74 euro teknik och kommunikation ,43 euro handel och administration ,00 euro turism-, kosthålls- och ekonomibranschen ,60 euro social- och hälsovårdsbranschen ,71 euro kultur ,08 euro fritidsverksamhet och idrott ,20 euro 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001

13 Justeringen utgår från de utjämnade priserna per enhet för yrkeshögskoleexamina 2001: lant- och skogsbruk mk/elev 7 443,49 euro teknik ,29 sjöfart ,05 företagsekonomi ,78 turism och kosthåll ,23 social- och hälsovård ,88 skönhet ,36 kultur ,46 idrott ,22 humanistisk utbildning ,34 Priset per enhet påverkas dessutom av den andra utjämningskoefficienten för yrkesutbildning och yrkeshögskolor bl.a. genom fördelningen av separata hyror, förhöjningar enligt prövning och antal studerande. I de beräknade förhöjningarna har man inte beaktat eventuella förändringar år 2002 i de faktorer som påverkar graderingen. De slutliga priserna per enhet 2002 fastställs före utgången av november på grundval av uppgifterna om elever/studerande registreringsdagen och andra faktorer som påverkar priset per enhet, bl.a. graderingar. Finansieringsandelen per invånare måste enligt denna uppskattning höjas med 2 2,5 procent mer än vad som framförts tidigare, dvs. med 6,5 7 procent jämfört med i år (jfr infobladet Kommunalekonomi 2/2001 s. 11). Statsandelarna för anläggningskostnader och mervärdesskatten Från 2002 är mervärdesskatten inte längre en kostnad som berättigar till statsandel, i och med att återkravet av momsen slopas. Detta gäller också statsandel för anläggningsprojekt. Momsen kan således inte längre räknas med i kostnaderna för anläggningsprojekt för att få statsandel. Principen tillämpas på beslut om statsandel för anläggningsprojekt från Christel von Martens, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Päivi Rajala, tfn (09) , Finansieringsunderstöd enligt prövning 2002 För år 2001 skall finansieringsunderstöd enligt prövning sökas senast För att påskynda behandlingen ombeds kommunerna lämna in sina ansökningar till inrikesministeriet redan före slutet av juni, under adressen Inrikesministeriet, Kommunavdelningen, PB 26, STATSRÅDET. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

14 En kopia av ansökningen bör också skickas till Kommunförbundet under adressen Finlands Kommunförbund, utvecklingschef Jouko Heikkilä, PB 200, Helsingfors. Med inrikesministeriets brev SM /Ha-43 följde två blanketter som skall fyllas i och bifogas ansökan. Blanketterna (bilaga 1 och bilaga 2) finns också på inrikesministeriets webbadress För de understöd som beviljas enligt prövning år 2001 finns 340 miljoner mark förutsatt att förhöjningen av anslaget med 20 miljoner mark godkänns. Christel von Martens, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) Jouko Heikkilä, tfn (09) På inrikesministeriet ger närmare upplysningar: Rainer Alanen, tfn (09) Markku Nissinen, tfn (09) Ville Salonen, tfn (09) Åtskiljande av kommunens Affärsverksamheter Förpliktande bestämmelser om åtskiljande av kommunens affärsverksamhet finns i tre lagar som hänför sig till ordnande av affärsverksamhet: elmarknadslagen (386/95), naturgasmarknadslagen (508/00) och lagen om vattentjänster (119/01). Med åtskiljande avses i dessa lagar att inkomster av och utgifter för affärsverksamhet samt tillgångar och kapital skall skiljas åt i kommunens bokföring så att man kan upprätta en resultaträkning och balansräkning för affärsverksamheten. Direktiv om särredovisning av affärsverksamheter finns i kommunsektionens allmänna anvisning om bokföringsmässig behandling av affärsverk och fonder vilka utgör balansenheter i kommuner och samkommuner (1999). Åtskiljande av affärsverksamheten i kommunens budget behandlas i kapitel 6 i rekommendationen Kommunens och samkommunens budget och ekonomiplan (Kommunförbundet 2000). I Kommunförbundets infoblad Kommunalekonomi 3/2000, 6/2000 och 7/2000 ges rekommendationer om åtskiljande av affärsverksamheten inom naturgasverksamhet och vattentjänster. Kommunförbundet utarbetar som bäst en rekommendation som i samlad form tar upp skyldigheten att särredovisa olika affärsverksamheter, behovet av och målet för särredovisning samt olika alternativ för särredovisning och hur de genomförs i bokföring, bokslut och budget. Speciellt frågan om när 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001

15 en redovisning skall göras skilt i bokföringen och när den alternativt kan göras kalkylmässigt måste utredas. Det behövs också ytterligare rekommendationer för hur åtskild affärsverksamhet skall behandlas i kommunens budget i de fall då andra alternativ än kommunala affärsverk tillämpas vid särredovisningen. Utlåtanden om utkastet till rekommendation önskas före utgången av augusti och avsikten är att kommuner och samkommuner skall ha rekommendationen till sitt förfogande i september Syftet med rekommendationen är att särredovisningen av affärsverksamheten skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt med hänsyn till affärsverksamhetens omfattning, finansieringen av investeringarna och kommunens storlek och tätortsgrad. Särskilt för små kommuner och landsortskommuner görs så vitt möjligt en modell där särredovisningen för vatten- och avloppsverk görs kalkylmässigt och investeringarna finansieras i kommunens budget. Bilaga 4 innehåller följande textdelar till utkastet till rekommendation: särredovisningskravet, behovet av och målet för särredovisning, alternativa sätt att ordna särredovisningen samt ordnandet av bokföringen. Utkastet till rekommendation i sin helhet kan läsas och kommenteras på Kommunförbundets webbsidor för kommunalekonomi vecka 27. Mikael Enberg, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Systemet med återkrav av moms förnyas Det nuvarande systemet I samband med att mervärdesbeskattning infördes i början av juni 1994 började kommuner och samkommuner få återbäring av den moms som ingår i deras anskaffningar. Största delen av den kommunala verksamheten är skattefri, exempelvis socialväsendet, hälso- och sjukvården och undervisningsverksamheten. Hade det inte funnits ett särskilt system hade det varit förmånligare för kommuner och samkommuner att själva producera t.ex. transport-, byggnads-, tvätteri och adb-tjänster än att köpa dem, därför att kommunen och samkommunen inte behöver betala skatt när de producerar dessa tjänster själva för sin egen skattefria verksamhet. Syftet med återbäringssystemet är att garantera upphandlingsneutralitet mellan de skattefria tjänster som kommunen själv producerar och köpta tjänster, så att den mervärdesskatt som ingår i tjänster som köps av utomstående inte inverkar på beslutsfattandet när det gäller att välja mellan egen tjänsteproduktion och köpta tjänster. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

16 Ibruktagandet av återbäringssystemet fick emellertid inte ändra grunderna för kostnadsfördelningen mellan staten och kommunsektorn. Vid övergången till mervärdesbeskattning ansåg man att mervärdesskatten var avsedd att bli kvar inom kommunsektorn som en slutlig kostnad. För att kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna skall bestå återkrävs mervärdesskatt som återburits till kommuner och samkommuner och till landskapet Åland av kommunerna i form av andelar som bestäms enligt invånarantalet. Återbäringen regleras i en särskild lag (lag om återkrävande av mervärdsskatteåterbäring hos kommunerna /79). Samkommunerna togs inte med i återkravssystemet för att inte komplicera förvaltningen. Återkravet sker året efter det kalenderår då återbäringen betalts. Som bestämningsgrund används invånarantalet den första dagen under det år då återbäringen betalas. Varje månad återkrävs 1/12 av de totala återbäringarna. I början av året fastställs den rat som återkrävs månatligen enligt uppskattning. Från och med april grundar sig återkravet på det verkliga återbäringsbeloppet. Betalningsraterna från början av året justeras i april. Kommunen skall betala sin betalningsandel under den andra månaden efter den månad då raten bestäms. Den första månadsraten för år 2001 (för januari) har exempelvis betalts under mars. Bokföringens prestationsprincip gäller också återkrävd mervärdesskatt. Därför bokförs exempelvis månadsraterna för november-december år 2001 (som betalas i januari-februari 2002) som kostnad och resultatreglering för räkenskapsperioden Finansministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för mervärdesskattefrågor som utreder det återbärings- och återkravssystem för mervärdesskatt som ingår i kommunernas upphandling samt andra tangerande problem och utvecklingsförslag. Arbetsgruppens promemoria (finansministeriets arbetsgruppspromemorior 3/2001) finns på finansministeriets webbsida under adressen Regeringens ekonomiskpolitiska ministerutskott behandlade de utredningar som gjorts av utredningsman Jukka Pekkarinen och av den ovan nämnda arbetsgruppen för mervärdesskatt på kommunal upphandling, och som gäller revidering av kommunernas finansieringsgrund. Ministerutskottet tillsatte en arbetsgrupp som skall utreda hur en revidering av återbäringsoch återkravssystemet för mervärdesskatt skall finansieras samt alternativen för en utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna samt finansieringen av dessa. Denna arbetsgrupp (den s.k. Sailas arbetsgrupp) avgav sin rapport Rapporten finns på finansministeriets webbsida under adressen julkaisut/index.html. Revidering av återkravssystemet Regeringens ekonomiskpolitiska ministerutskott beslöt bl.a. att systemet med återkrav av mervärdesskatt skall ändras Revideringen gäller alltså endast återkravet av mervärdesskatt hos kommunerna. Själva återbäringssystemet och dess bokföringsmässiga behandling ändras inte (med undantag av den kalkylerade återbäringen som behandlas nedan i denna text). 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001

17 Systemet med återkrav ändras från början av år 2002 så att det belopp som återkrävs huvudsakligen kvittas mot samfundsskatten och dessutom mot statsandelarna till den del som mervärdesskatt ingår i sådana kostnader som berättigar till statsandel för kommuner och samkommuner. Mervärdesskatten räknas inte längre i statsandelssystemet som en utgift som berättigar till statsandel. Efter revideringen är det meningen att kommuner och samkommuner också får finansiering enligt pris per enhet för undervisningsväsendet utgående från kostnaderna utan mervärdesskatt. I den finansiering av priset per enhet som betalas privata läroinrättningar som inte hör till tillämpningsområdet för återbäringssystemet för mervärdesskatt bör vidare tas in en ersättning för den mervärdesskatt som ingår i kostnaderna. I början av år 2002 försvinner raden återkrävd moms i kommunens (och samkommunens) resultaträkning. Månadsraterna för återkrävd moms för november och december år 2001 (som betalas i januari-februari 2002) bokförs enligt tidigare anvisningar i bokslutet för räkenskapsperioden 2001 som kostnad och utgiftsrest. Vi betonar alltså ytterligare att ändringen endast gäller återkrav och att den bokföringsmässiga behandlingen av mervärdesskatt som ingår i upphandlingar inte ändras. Kommunen och samkommunen har fortfarande rätt att få den mervärdesskatt som ingår i upphandling som gäller skattefri verksamhet som återbäring. En revidering av systemet med återkrav av mervärdesskatt förutsätter att lagstiftningen ändras. Vi informerar utförligare när lagberedningen framskrider. Kalkylerad återbäring Regeringens ekonomiskpolitiska ministerutskott beslöt vidare att en kalkylerad momsåterbäring som beviljas kommuner och samkommuner tas i bruk från början av år 2002 med tanke på beskattningens neutralitet. En summa som motsvarar den kalkylerade återbäringen, uppskattningsvis 200 milj. mark, kvittas mot kommunernas samfundsskatt. Summan baserar sig på beräkningar som utförts av arbetsgruppen för mervärdesskatt. Enligt dessa kalkyler berättigar skattefri socialvård samt hälso- och sjukvårdstjänster och till dem nära ansluten verksamhet till återbäring. Kalkylerad återbäring betyder i korthet följande: Återbäringssystemet tilllämpas endast på kommuner och samkommuner. Kommunal verksamhet bedrivs dock även av privaträttsliga organisationer; kommunen köper exempelvis dagvårdsservice för barn av ett privat daghem. Ett privaträttsligt samfund har inte rätt att avdra mervärdesskatt som ingår i anskaffningarna för skattefri verksamhet. Mervärdesskatten ingår därför i sammanslutningens verksamhet som en direkt kostnad. I tjänster som kommunen köper exempelvis av ovan nämnda privata daghem ingår därför dold mervärdesskatt. Problemet med upphandlingsneutralitet i samband med skattefri upphandling är tänkt att lösas så, att kommuner och samkommuner beviljas kalkylerad återbäring av den dolda moms som ingår i skattefri service som köpts av den privata sektorn. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

18 Systemet med kalkylerad återbäring behandlas i rapporten från den arbetsgrupp som dryftat mervärdesskattefrågor som gäller kommunal upphandling. För att systemet skall bli enkelt att administrera bör återbäringen beviljas till samma belopp på alla inköp av hälso- och sjukvårdsfunktioner och socialvårdsfunktioner. Om återbäringen beräknas så att den motsvarar den genomsnittliga dolda mervärdesskatt som ingår i en tjänst som köpts inom den privata sektorn blir återbäringen cirka 5 % av inköpspriset eller understödet. Den kalkylerade återbäringen blir då en genomsnittlig ersättning. Arbetsgruppen för mervärdesskattefrågor har konstaterat att av neutralitetsorsaker bör man överväga att också bevilja återbäring när kommunen understöder skattefri hälso- och sjukvård och socialvård som bedrivs av privata. Om återbäring inte beviljas belastas den privata verksamheten av dold moms. Att ordna motsvarande verksamhet själv blir då skattemässigt förmånligare än att bevilja understöd. Eftersom det är tänkt att återbäring beviljas för köp av privata tjänster blir det mindre förmånligt att ge understöd än att använda köpta tjänster. En revidering av återbäringssystemet förutsätter att mervärdesskattelagen ändras. Vi informerar närmare om detta när beredningen av lagstiftningen framskrider. Christel von Martens, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Oiva Myllyntaus, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Föreslagna ändringar i kommunallagen Regeringen har avlåtit en proposition till riksdagen med förslag till ändring av kommunallagen (RP 46/2001 rd). Propositionen finns på riksdagens webbsida på adressen Där går man vidare till startsida/ärenden och dokument/dokument. Här behandlar vi kort de ändringsförslag som gäller kommunernas ekonomi. Vi återkommer senare när förslaget har behandlats i riksdagen. Kommunens placeringsverksamhet Enligt förslaget skall 13 2 mom. kommunallagen kompletteras med en bestämmelse enligt vilken fullmäktige skall besluta om grunderna för placeringsverksamheten. Med stöd av bestämmelsen i 2 kommunallagen kan kommunen bedriva placeringsverksamhet med vissa begränsningar. Gränserna för verksamheten har fastställts i högsta förvaltningsdomstolens praxis. Genom placeringarna bör man i allmänhet främja mål som hör till kom- 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001

19 munens verksamhetsområde, exempelvis en förändring av näringsstrukturen och i anslutning till detta trygga sysselsättningen inom området och på orten. Placeringar genom vilka man enbart eftersträvar vinst hör inte till kommunens verksamhetsområde. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall fullmäktige besluta om grunderna för placeringsverksamheten. Kommunens penningtillgångar bör placeras på ett betryggande och räntabelt sätt. Kreditrisken bör begränsas så att risken för att förlora kapitalet är liten. Fullmäktige bör ange det maximibelopp som kan placeras i värdepapper som ingår i finansieringstillgångar, där det finns en kreditrisk. Sådana är bl.a. aktier, andelar i aktiefonder och företagscertifikat. Fullmäktige bör också besluta om enligt vilka principer kommunens penningtillgångar binds i placeringsverksamheten för en längre tid än ett år. Principerna omfattar även spridning av placeringarna, vilken kan gälla placeringstiden, placeringsinstrumentet eller gäldenären. I förvaltningsstadgan eller i en annan instruktion bör ingå bestämmelser om hur behörigheten överförs inom placeringsverksamheten. I fråga om enskilda placeringar är det motiverat att överföra behörigheten på kommunstyrelsen eller den tjänsteinnehavare som ansvarar för placeringsverksamheten. Beredning av bokslutet för fullmäktige I 68 1 mom. föreslås en ändring av teknisk natur. Dess syfte är att klargöra kommunalförvaltningens roll i beredningen och uppgörandet av bokslut. Ändringen påverkar inte den nuvarande situationen i sak. I 53 i den gällande kommunallagen sägs att: "Kommunstyrelsen skall bereda de ärenden som behandlas i fullmäktige, med undantag för ärenden som gäller den interna organisationen av fullmäktiges verksamhet eller som har beretts av den revisionsnämnd som avses i 71. "Enligt 71 2 mom. kommunallagen skall revisionsnämnden bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige skall fatta beslut om. På revisionsnämnden ansvar faller således att för fullmäktige bereda ärenden i anslutning till granskningen av förvaltningen och ekonomin. Det har uppstått vissa tolkningsfrågor när bokslutets behandling och godkännande beretts för fullmäktige. En del av problemen har lösts genom högsta förvaltningsdomstolens beslut /2129. Kommunerna har fått anvisningar om beredningen av bokslutet för fullmäktige vilka bygger på detta beslut. Det är ändå nödvändigt att ännu precisera frågan i lag. Bokslutet upprättas enligt 68 kommunallagen. Till bokslutet hör resultaträkning, balansräkning och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutet skall ges till fullmäktige för behandling före utgången av juni det år som följer på räkenskapsåret. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i kommunstyrelsen och kommundirektören. När bokslutet undertecknats ges det till revisorn för granskning. I revisionsberättelsen skall revisorn ta ställning till om bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet. Det hör till revisionsnämndens uppgifter att bereda ärenden i anslutning till revisionsberättelsen och därför skall också revisionsnämnden ta ställning till Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

20 om bokslutet kan godkännas och ärendet behandlas till denna del i fullmäktige utgående från revisionsnämndens förslag. Själva bokslutet har däremot uppgjorts av kommunstyrelsen och det behandlas i fullmäktige på basis av beredningen i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ansvarar med andra ord för innehållet i bokslutet. Ändring av grundavtalet för samkommuner Enligt förslaget ändras 79 kommunallagen så att grundavtalet även i frivilliga samkommuner skall kunna ändras på samma sätt som i samkommuner som baserar sig på tvångsmedlemskap, dvs. om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder ändringen och deras invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner. Kommunallagens 79 2 mom. ändrades redan tidigare så, att i samkommuner som baserar sig på tvångsmedlemskap kan grundavtalet ändras om två tredjedelar av medlemskommunerna understöder en ändring. Dessutom förutsätts att dessa medlemskommuners invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner. För att grundavtalet skall godkännas och ändras i andra samkommuner förutsätts enligt den gällande kommunallagen att de kommuner som är medlemmar i samkommunen är eniga. Även i samkommuner som baserar sig på frivillighet har kravet på enighet visat sig vara ett problem när grundavtalet skall godkännas eller ändras. Trots att frivilliga samkommuner i princip är ett smidigare alternativ än samkommuner som baserar sig på tvångsmedlemskap kan det också i frivilliga samkommuner uppkomma en svår konfliktsituation om t.ex. en enskild kommun förhindrar en sådan ändring av förvaltningsstrukturerna som skulle göra verksamheten smidigare, eftersom den anser att ändringen inte är förenlig med dess intressen. Christel von Martens, tfn. (09) , Heikki Harjula, tfn.(09) , Oiva Myllyntaus, tfn. (09) , Sisko Myöhänen, tfn. (09) , Grundräntan sjunker till 4,5 procent Finansministeriet har fastställt grundräntan till 4,5 procent från till slutet av år Grundräntan har varit 5,25 procent sedan Grundräntan fastställs regelbundet för ett halvt år åt gången. Räntan bestäms enligt medeltalet av den 12 månaders marknadsränta (euriborränta) som 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2001

21 publicerats under de tre kalendermånader som föregått fastställandet. Finansministeriet fastställer grundräntan med en fjärdedels procentenhets noggrannhet (lagen om vissa referensräntor 996/1998). Mikael Enberg, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Nyckeltal för kommunens ekonomi Kommunalekonomiska enhetens Excelfil över kommunernas ekonomi uppdateras i juni/juli med bokslutsuppgifterna för Samtidigt korrigeras de gamla nyckeltalen i bokslutsuppgifterna så att de blir jämförbara med bokslutsuppgifterna för Filen innehåller alla kommuners uppgifter för perioden Uppgifterna baserar sig i huvudsak på kommunernas bokslut. I filen finns färdiga utskriftsmallar, där kommunens uppgifter jämförs med hela landet, landskapet och kommuner i samma storleksklass. Förutom bastabellen innehåller filen kommunernas verksamhetsbidrag, löner, förvärvsören, skatteinkomster, statsandelar för driftsekonomin, årsbidrag, årsbidrag i procent av avskrivningarna, anskaffningsutgifter för investeringar, likviditet, kassa, lånestock, soliditetsgrad och finansieringsförmögenhet. Filen kan beställas per e-post: heikki.pukki@kuntaliitto.fi. Ange också faktureringsadress vid beställning. Filen levereras som e-postbilaga. Priset är 135 euro (802,67 mk) + moms och där ingår också uppdateringar som görs i slutet av år Heikki Pukki, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Aktuellt om euro Resultat från Kommunförbundets enkät Kommunförbundet gjorde i början av maj 2001 en förfrågan om läget och beredskapen i kommunerna och samkommunerna inför övergången till euro. Enkäten besvarades av 242 kommuner och 127 samkommuner. Det allmänna intrycket är att kommunerna och samkommunerna har förberett sig väl. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/