Skattefrågor. Statsandelarna år Bokföringsanvisningar

Transkript

1 1/2003 Helmikuu Februari Skattefrågor Statsandelarna år 2003 Bokföringsanvisningar Resultatet av enkäten om kommunalekonomi

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2003 Lehti ilmestyy n. 6 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 6 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1450 kpl Upplaga 1450 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi eller fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor > Palvelut >Kuntatalous > Service >Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Sisko Myöhänen Toimittaneet / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Skattefrågor 3 Kommungruppens andelar i redovisningarna av kommunalskatten Kommunernas andelar av samfundsskatten Justering av grunderna för beräkning av kommunens samfundsskatteandelar Beskattning av handsfreeutrustning Ändrad momsbeskattningen av konstföremål vid ingången av år 2003 Nya giroblanketter för betalning av skatt fr.o.m Momsen i samarbetsavtalen för räddningsväsendet Statsandelarna år Utjämning av statsandelarna på basis av skatteinkomster Den allmänna statsandelen Statsandel för social- och hälsovården Statsandel för undervisning och kultur Statsandelsprocent för anläggningsprojekt år 2003 Rättelser och slutliga statsandelar för undervisning och kultur Rapporter till hemkommunerna De kalkylerade priserna per enhet vid ersättningar mellan kommuner 14 Avtalsfrihet Ersättningens storlek Verkliga kostnader Den kalkylerade grundens belopp Kommunsektionens anvisningar 15 Utlåtande om periodisering av vissa löner vid årets slut Utlåtande om bokförbarhet och bokföring av kreditförluster som uppkommit i samband med företagssanering Utlåtande om mall för samkommunens resultaträkningsschema och hur erlagd inkomstskatt skall upptas i resultaträkningen Bokföringsanvisningar 18 Rättelse av samfundsskatteinkomster i bokslutet för 2002 Ändringar i kontoplanen Socialförsäkringsavgifter år Dröjsmålsränta Konkurrens- och upphandlingsfrågor 20 Resultatet av enkäten om kommunalekonomi 21 Slutledningar och åtgärder Bilagor: Samfundsskatt kommunens andel (bilaga 1) Pris per enhet för elever inom specialundervisningen (bilaga 2) Pris per enhet för TRÄNS 1-elever år 2003 (bilaga 3) Pris per enhet för högstadieelever år 2003 (bilaga 4) Utlåtande 58 om periodisering av vissa löner vid årets slut (bilaga 5) Utlåtande 59 om bokförbarhet och bokföring av kreditförluster som uppkommit i samband med företagssanering (bilaga 6) Utlåtande 60 om mall för samkommunens resultaträkningsschema och hur erlagd inkomstskatt skall upptas i resultaträkningen (bilaga 7) Resultatet av enkäten om kommunalekonomi (bilaga 8) Sida 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003

3 Skattefrågor Kommungruppens andelar i redovisningarna av kommunalskatten Justering av andelarna för skatteåret 2002 Eftersom det ekonomiska läget förändrades under slutet av 2002 bl.a. för överlåtelsevinsternas del, har finansministeriet gjort nya kalkyler för skattetagargruppernas andelar. Därför rättas skattetagargruppernas andelar av kommunalskatten för skatteåret 2002 i samband med redovisningen i februari Vid redovisningen rättas de förskott som betalas för Kommungruppens andel stiger med 0,87 procentenheter. Den tidigare andelen är 53,83 och den nya 54,70 procent. I februari 2003 redovisas därför ca 180 miljoner euro i tilläggsförskott till kommunerna för skatteåret De enskilda kommunernas andel av justeringen får man genom att multiplicera tilläggsbeloppet till hela kommungruppen med kommunens egen andel för skatteåret Beräkningen har gjorts på basis av uppgifterna om beskattningen för år 2001 med beaktande av utvecklingen av olika inkomstslag och avdrag under perioden Löntagarnas inkomstnivå har beräknats stiga med 3,5 % under Andelarna för enskilda kommuner ändras inte vid justeringen. Justeringen av gruppandelen bokförs på år 2003 enligt huvudregeln för kontantprincipen. Vid rättelse av gruppandelarna i skatteredovisningarna tillämpas inte kommunsektionens anvisning om uppgörande av resultaträkning som föreskriver att vid bokföringen av skatteinkomster skall beaktas rättelser i de belopp som redovisats under räkenskapsperioden och tidigare perioder, vilka beror på förändringar i de kommunvisa fördelningsandelar skatteförvaltningen meddelat innan bokslutet upprättats. Den rättelse av kommungruppens andel för 2002 som görs i februari 2003 skall alltså inte tas upp i bokslutet för Fastställande av andelarna för skatteåret 2003 I februari togs nya andelar i bruk vid redovisningen av förvärvs- och kapitalinkomstskatter för skatteåret Ändringen beror på en översyn av skattetagargruppernas och de enskilda kommunernas andelar av utdelningen. Skattetagargruppernas andelar av utdelningen beräknas på basis av uppgifterna om beskattningen för år 2001 och uppskattningen av hur olika inkomster och avdrag utvecklas under perioden Löntagarnas inkomstnivå har beräknats stiga med 7,33 % under Som skattegrund har använts skattegrunderna för Den inkomst av använda anställningsoptioner som beskattas som förvärvsinkomst beräknas år 2003 uppgå till ca 300 miljoner euro. Kommungruppens andel av förskotten har fastställts till 55,02 %. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003 3

4 Andelarna för enskilda kommuner fastställs så att den kommunalskatt som skall betalas för skatteåret 2001 justeras med hjälp av en korrigeringskoefficient som utgörs av förhållandet mellan kommunens invånarantal och och eventuella ändringar i inkomstskattesatserna. Kommunernas andelar av samfundsskatten Fördelningsandelarna 2001 Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2001 tillämpas andelarna enligt det nya systemet fullt ut. Den minskning av skatteintäkter som beror på ändrade fördelningsandelar får vara högst mk (ca 673 ) per kommuninvånare. Endast tre kommuner drabbades av sådan minskning år Fördelningsandelarna för skatteåret 2001 justerades slutligt i januari 2003 på basis av uppgifterna om beskattning och arbetsställen Ändringarna i fördelningsandelarna kunde vara betydliga beroende på hur mycket mindre eller större skatteintäkten blev av kommunens egna företag, om man jämför åren 2000 och Den justering av fördelningsandelarna för skatteåret 2001 som gjordes i januari 2003 var den sista i sitt slag. Från och med skatteåret 2002 justeras fördelningsandelarna inte längre; endast uppdagade fel i beräkningsgrunderna rättas till. På sidan 19 i detta informationsblad beskrivs bokföring av samfundsskatterättelser i bokslutet för Fördelningsandelarna 2002 År 2002 slopades återkravet av kommunernas momsåterbäringar. I syfte att kvitta detta och utgående från dåvarande uppskattningar av avkastningen fattades beslut om att sänka kommungruppens samfundsskatteandel med 12,03 procentenheter för år Dessutom minskades andelen med 1,13 procentenheter med hänvisning till förändringarna i kommunernas och statens finansiella förhållanden och med 0,87 procentenheter med hänvisning till förändringarna i utjämningen av skatteintäkter. Kommungruppens andel av samfundsskatten blev 23,22 procent år De enskilda kommunernas fördelningsandelar för skatteåret 2002 fastställs som ett medeltal som beräknats på basis av uppgifterna för de två senast slutförda beskattningarna (1999 och 2000) och uppgifterna om arbetsställen för samma år. Till följd av detta ges för skatteåret 2002 endast en fördelningsandel som inte kan ändras i efterskott, utom i de fall begränsningarna av högsta möjliga minskning medför ändringar. Dessutom korrigeras eventuella fel som uppdagats i grunderna för beräkningen. Bestämmelserna om begränsningar av minskningen har förlängts till skatteåren 2002 och 2003, då skatteintäkterna får minska högst 840 euro jämfört med det belopp som beräknats på basis av utdelningen enligt det gamla systemet. Fördelningsandelarna 2003 Skatteredovisningslagen ändrades vid årsskiftet så att kommungruppens samfundsskatteandel sänktes till 19,75 procent från och med skatteåret Samfundsskatteandelen är hädanefter konstant. Slopandet av systemet 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003

5 med återkrav av momsåterbäringarna sänkte kommungruppens fördelningsandel med 14,98 procentenheter. I fördelningsandelen ingår en minskning på 0,50 procentenheter som motiverades med beslutet i fjolårets budgetmangling att sänka kommunernas folkpensionsavgift. Effekten av ändringarna i skatteinkomstutjämningen enligt 12 lagen om skatteredovisning blev 2,02 procentenheter. Dessa faktorer medför att kommungruppens samfundsskatteandel blir 19,75 %. De enskilda kommunernas fördelningsandelar för skatteåret 2003 fastställs som ett medeltal som beräknats på basis av beskattningen och uppgifterna om arbetsställen för 2000 och Till följd av detta ges för skatteåret 2003 endast en fördelningsandel som inte kan ändras i efterskott, utom i de fall begränsningarna av högsta möjliga minskning medför ändringar. Dessutom korrigeras eventuella fel som uppdagats i beräkningsgrunderna. Bestämmelserna om begränsningar av minskningen har förlängts till skatteåren 2002 och 2003, då minskningen av skatteintäkter får vara högst 840 euro jämfört med det belopp som beräknats på basis av utdelningen enligt det gamla systemet. Finansministeriet har genom en förordning fastställt principerna för hur de enskilda kommunernas fördelningsandelar skall beräknas. Förordningen trädde i kraft och de kommunvisa fördelningsandelarna infördes i redovisningarna för januari De samfundsskatter för skatteåret 2003 som redovisades före utgången av 2002 rättades i redovisningarna i januari 2003 i enlighet med de nya fördelningsandelarna. Ingen kommun ser i det här skedet ut att beröras av begränsningen om högsta möjliga förlust. Grunderna för bestämning av samfundsskatteandelarna för enskilda kommuner har ändrats ofta under de senaste åren. I bilaga 1 finns en sammanställning av beräkningsgrunderna och andra ändringar. Justering av grunderna för beräkning av kommunens samfundsskatteandelar En kommuns utdelning av samfundsskatten bestäms som en relativ andel uträknad som summan av kommunens företagsverksamhetspost och skogspost i förhållande till summan av motsvarande tal för alla kommuner. Vid beräkning av posterna andvänds beskattningsuppgifterna för skatteåret 2001, Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister 2001 och Skogsforskningsinstitutets uppgifter om bruttorotprisinkomsterna per kommun år Vid beräkningen av företagsverksamhetsposten används som ett samfunds beskattningsuppgifter den skatt som har påförts samfundet minskad med gottgörelsen för bolagsskatt, dvs. det skattebelopp som samfundet faktiskt skall betala (samfundsskatt som skall betalas). Den samfundsskatt som skall betalas är ingen offentlig beskattningsuppgift, men i enlighet med det nya 5 mom. i 13 lagen om skatteredovisning, som trädde i kraft vid årsskiftet, har skatteförvaltningen skickat uppgifter till alla kommuner (redovisningsspecifikation T 211) om den samfundsskatt som varje samfund skall betala, till den del skatten vid beräkningen av utdelningen har hänfört sig till kommunen. Med tanke på smidigheten har uppgifterna begränsats så att det för varje kommun lämnas uppgifter som gäller Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003 5

6 de 50 största företagen i varje grupp för företagsverksamhetsposten. Varje kommun får alltså uppgifter om högst 150 företag. Kommunerna får inga uppgifter om andra kommuners andelar. Eftersom dessa beskattningsuppgifter inte är offentliga får de inte ges vidare. Uppgifterna får användas bara för kontroll av samfundsskatteandelarna. Vid bestämning av kommunandelen av företagsverksamhetsposten används även uppgifter om hur många anställda samfunden har i varje kommun. Vid beräkningen av antalet anställda används Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister där uppgifterna statistikförs som årsverken. För samfund som är verksamma i flera kommuner än en fördelas skatten i förhållande till antalet anställda i de olika kommunerna. Genom ändringen av 17 i statistiklagen blev uppgifterna om antalet anställda kommunvis offentliga i början av år 2002 och dessa uppgifter har skickats till kommunerna i den nämnda specifikationen, T 211. Kommunernas skogsskatteandel beräknas så, att kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats för skatteåret tillämpas på nettoinkomsten av skogsbruket i hela landet under skatteåret. Skogsskatteandelen är minst 5 och högst 15 procent av kommunernas samfundsskatt. En enskild kommuns skogspost beräknas utgående från kommunens rotprisinkomster. Skogsskatteandelen plus de samfundsskatter som påförts Forststyrelsen delas upp i skogsposter för de enskilda kommunerna i förhållande till kommunernas på detta sätt uträknade kalkyleringsposter. Skatteförvaltningen har skickat utskrifter av beräkningen av andelar till kommunerna i samband med redovisningsspecifikationerna för januari i år. Specifikation T 201 innehåller alla beräkningsfaktorer för andelarna för kommunen och hela landet. På specifikation T 202 sammanställs alla faktorer för de skatteår som ingår i beräkningen. Begränsningen av högsta möjliga förlust har uppgetts i den valuta som anges i lagstiftningen. På specifikation T 211 finns uppgifter om samfund som bidragit mest till kommunens företagsverksamhetspost. Eftersom samfunden indelats i tre kategorier i beräkningen, har utskriften högst 150 datarader. I namnfältet står namnet på samfundet enligt skatteförvaltningens uppgifter. Som koncernnamn används namnet på koncernens moderbolag. I fältet för belopp står den andel av samfundets inkomstskatt (35,29 % år 2001) som tillfaller kommunen. I antalsfältet anges antalet årsverken. I fältet med procentandel står kommunens relativa andel av samfundets årsverken, vilket samtidigt anger kommunandelen av inkomstskatten. Procentandelen anges med en decimals noggrannhet och därför kan den statistiska uppgiften ge resultatet 0,0 %. Det är önskvärt att alla kommuner granskar specifikationerna. Kommunerna bör ägna särskild uppmärksamhet åt följande punkter på blankett T 211: att alla de viktigaste samfund som har verksamhet i kommunen finns med på utskriften (kontrollera om de samfund som finns med i de officiella uppgifterna har debiterats samfundsskatt), att de uppgivna årsverkena motsvarar den uppfattning som kommunen har om samfundens personalfördelning på olika orter och att utskriften innehåller uppgifter om de samfund i en koncern enligt koncernbidragslagen som har verksamhet i kommunen. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003

7 Vi ber er omgående meddela alla fel till Skattestyrelsen (Ilkka Karjalainen, tfn ) så att felaktigheterna kan rättas till så snabbt som möjligt. Genom snabba reaktioner kan antalet korrigeringsomgångar minimeras. Beskattning av handsfreeutrustning Med stöd av 24 a vägtrafiklagen får föraren av ett motordrivet fordon inte under körning använda mobiltelefon så att han eller hon håller den i handen. Lagändringen trädde i kraft vid ingången av Handsfreeutrustning som har skaffats till en tjänstebil av arbetsgivaren är extrautrustning till bilen. Extrautrustning till en bil som ges som natura förmån höjer bilförmånens värde om det sammanräknade priset för den extra utrustningen överstiger 850,00 euro. Också priset på och monteringskostnaderna för handsfreeutrustning som skaffats av arbetsgivaren betraktas som extrautrustning. Om arbetsgivaren skaffar handsfreeutrustning till en löntagares egen bil, betraktas anskaffningspriset och monteringskostnaderna som en del av den anställdas lön. Förmånens värde beaktas i samband med följande lönebetalning. Om arbetsgivaren skaffar ett headset med clips för en mobiltelefon som är en natura förmån, kan detta betraktas som extrautrustning till telefonen och dess värde påverkar därför inte värdet på bilförmånen. Då stiger inte heller beskattningsvärdet på mobiltelefonen. Ändrad momsbeskattning av konstverk vid ingången av år 2003 Fram till kunde en konstnär skattefritt sälja konstverk av egen tillverkning och skattefritt förmedla och importera konstverk som han ägde. Skattefriheten slopades från och med eftersom den stod i strid med EU:s sjätte direktiv om mervärdesskatt. På förstaförsäljning av konstverk tillämpas från och med en skattesats på 8 % då en konstnär själv säljer ett konstverk av egen tillverkning. Momsen är 8 % också vid import av konstverk i allmänhet och vid gemenskapsinterna förvärv, dvs. då exempelvis ett museum köper ett konstverk direkt av konstnären. I andra fall tillämpas en allmän skattesats på 22 % på förmedling och återförsäljning av konstverk, t.ex. på gallerier. Skattestyrelsen har gett en anvisning om momsbeskattningen av bildkonstnärer fr.o.m (Dnr 3225/40/2002, ). Anvisningen finns på skatteförvaltningens webbsidor på adressen Nya gireringsblanketter för betalning av skatt fr.o.m I samtliga banker som staten använder i sin betalningsrörelse, dvs. Nordea, OKO och Sampo Bank, har konton för skattebetalning öppnats fr.o.m Kunderna märker förändringen genom att kontonumren för samtliga tre banker som sköter statens betalningsrörelse har angetts som mottagarens kontonummer på de förnyade gireringsblanketterna. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003 7

8 De gamla gireringsblanketterna med endast Sampo Banks kontonummer faller stegvis ur bruk. Skatten kan betalas också med de gamla gireringsblanketterna. Bankerna dirigerar betalningarna från de gamla kontona till skatteuppbördens nya konton och skatteverket registrerar kundernas betalningar. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Aktuell momsfråga Momsen i samarbetsavtalen för räddningsväsendet Med stöd av lagen om bildande av räddningsområden (1214/2001) skulle kommunerna ingå samarbetsavtal senast I de flesta fall genomförs detta så, att den verksamhet som kommunen driver överlåts till en samkommun eller till en annan kommun på så sätt att personalen med oförändrade anställningsvillkor övergår i mottagarens tjänst. De avtal som hör samman med verksamheten överförs till den som fortsätter verksamheten. I regel är den kommun som överlåter verksamheten medlem i den samkommun som verksamheten överförs till. De fastigheter och den utrustning som finns kan överlåtas till den som fortsätter verksamheten antingen genom försäljning eller uthyrning, utan eller mot vederlag. I momsbeskattningen behandlas dessa överlåtelser inte på samma sätt. Med stöd av 27 MomsL betalas inte skatt på försäljning av fastigheter. Med stöd av 33 i samma lag skall momsåterbäringar för investeringar i en fastighet som har sålts (byggnads- och ombyggnadskostnader) återbetalas till staten i fem år. Denna skyldighet gäller inte de momsåterbäringar som bokförts som kostnader för kalenderåret. Med stöd av lagens 130 får den som köpt fastigheten på motsvarande sätt rätt till återbäring av de skatter som försäljaren har redovisat som återkrävd moms. Om kommunen hyr ut en fastighet till den kommun eller samkommun som fortsätter verksamheten, kan det vara skäl för uthyraren att med stöd av 30 i samma lag ansöka om att bli skattskyldig och kommunen fakturerar då en skattebelagd hyra av hyresgästen. Uthyraren är inte skyldig att återbetala den moms som erhållits som återbäring eftersom fastigheten alltjämt används av räddningstjänsten som är berättigad till återbäringen. Skyldighet att återbetala momsåterbäringar på det sätt som avses i 33 MomsL kan uppstå om fastigheten säljs eller dess användningsändamål ändras till verksamhet som inte berättigar till återbäringar inom fem år efter att byggnaden blivit färdig. Efter att ha ansökt om att bli skattskyldig har den uthyrande kommunen med stöd av 102 MomsL rätt till avdrag på den moms som ingår i investeringar och driftsutgifter. Den part som hyr och fortsätter räddningsverksamheten har för sin del rätt till återbäring av den skatt som ingår i den betalda hyran. I praktiken lär det inte ha förekommit vederlagsfria överlåtelser av fastigheter till de organisationer som har fortsatt med räddningsverksamheten. I teorin är det emellertid möjligt. Det är dock oklart om en vederlagsfri överlåtelse av fastighet skulle leda till skattepåföljder för eget bruk eller skyldighet att återbetala återbäringar. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003

9 Då man vederlagsfritt överlåter utrustning i samband med omorganisering av räddningsväsendet behöver moms inte betalas. Centralskattenämnden ansåg i sitt förhandsavgörande 77/2002 av att kommunen inte behöver betala moms för vederlagsfri överlåtelse av utrustning och inventarier till den kommun som kommer att svara för det regionala räddningsväsendets förvaltning och räddningsuppgifterna inom regionen. Mottagaren skulle använda utrustningen och inventarierna för motsvarande verksamhet som den överlåtande parten och därtill skulle servicen produceras också för den överlåtande parten. Man ansåg att det var fråga om en överlåtelse som kan likställas med en delvis överlåtelse av rörelse till den som fortsätter verksamheten och som avses i 62 MomsL. Kommunen behövde inte betala moms för försäljning eller eget bruk av varor. Om utrustning mot en köpesumma eller en hyra överlåts till den organisation som fortsätter räddningsverksamheten är det fråga om skattepliktig verksamhet. Enligt 6 2 mom. MomsL skall kommunen som regel betala skatt på försäljning av varor som skaffats för anläggningstillgångar och för sådan användning som berättigar till återbäring enligt 130. Försäljningen av anläggningstillgångar är skattepliktig oberoende av om försäljningen sker i form av rörelse, dvs. oberoende av försäljningsarrangemang och prissättning. Skatteplikten gäller försäljning av anläggningstillgångar som skaffats eller därefter. För dessa varor har den skatt som ingår i inköpspriset i anskaffningsskedet bokförts som skatt som skall återbäras. Om kommunen säljer anläggningstillgångar som skaffats före är försäljningen befriad från moms. Försäljningen av utrustning kan dock vara skattefri vid sådana överlåtelser av rörelse som avses i 62 MomsL (se centralskattenämndens förhandsavgörande 77/2002). I samband med att en rörelse överlåts helt eller delvis är också försäljningen av varor skattefri enligt lagrummet. Uthyrning av varor innebär i normala fall inte att äganderätten till varorna överlåts, och uthyrningen betraktas därför som försäljning av tjänster. Om hyresavtalen innehåller en bindande inlösningsklausul är det fråga om sådan försäljning av varor som kan likställas med försäljning på avbetalning. Skyldigheten att betala skatt bestäms då enligt tidpunkten för överlåtelse av varan. När det gäller tjänster erläggs moms i den takt som tjänsterna utförs. Då man säljer eller hyr ut skattepliktig utrustning inom räddningsväsendet har mottagaren (köparen eller hyrestagaren) med stöd av 130 MomsL rätt till återbäring av den skatt som överlåtaren (säljaren eller uthyraren) uppburit. Kommunförbundet kommer senare i februari att ge ut ett cirkulär om situationen i räddningsområdena och om frågor som blir aktuella år Förutom de momsfrågor som behandlats här kommer cirkuläret att ta upp bl.a. samarbetsavtalen för räddningsväsendet, lagstiftningen som gäller räddningsverksamheten och avtalen för frivilliga brandkårer. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003 9

10 Statsandelarna år 2003 De kommunvisa statsandelarna 2003 och grunderna för hur de bestäms finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen >Service >Kommunalekonomi >Statsandelar. Uppgifterna har uppdaterats och justerats i överensstämmelse med statsandelsmyndigheternas beslut. Statsandelarna har höjts enligt en halverad indexjustering på 1,4 procent. Också korrigeringen av indexfelet från år 2000 har beaktats, liksom även de kommunsammanslagningar som trädde i kraft vid årsskiftet. På Kommunförbundets hemsidor finns också ett sammandrag av alla kalkylerade statsandelar för de enskilda kommunerna. Utjämning av statsandelarna på basis av skatteinkomster De kommunvisa beräkningarna baserar sig på den slutliga beskattningen för år Inrikesministeriet har utfärdat ett beslut om utjämningen (SM /Ha-43). Beräkningen baserar sig på följande skatteuppgifter: kalkylerad kommunalskatt euro influten samfundsskatt euro och kalkylerad fastighetsskatt euro. Som grund för beräkningen används genomsnittliga skattesatser. Kommunernas egna skattesatser har alltså inte inverkat på utjämningen. I beräkningen har använts följande belopp per invånare: kalkylerad skatteinkomst 2611 euro utjämningsgräns (90 %) 2 350,26 euro. Övriga grunder: invånarantalet i början av 2001: genomsnittlig inkomstskattesats 17,68 genomsnittliga fastighetsskattesatser: allmän 0,68 stadigvarande bostad 0,26 annan bostad 0,79 kraftverk 1,39 kärnkraftverk 2,20 allmännyttiga samfund 0,39 Begreppet skatteöre har slopats i beskattningen. Skatteöre används inte heller i skatteinkomstutjämningen. Begreppet motsvaras i det nuvarande systemet av beskattningsbar inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas. I den har avdrag från inkomster och skatter beaktats. Den kalkylerade kommunalskatten får man genom att dividera den genomsnittliga inkomstskattesatsen med kommunens egen inkomstskattesats (för skatteåret 2001) och multiplicera detta relationstal med den kommunalskatt som skall betalas i kommunen (för skatteåret 2001). 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003

11 Vid utbetalningen av statsandelar fördelas skatteinkomstutjämningen på olika förvaltningar så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet. Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen per invånare blir med en halverad indexjustering på 1,4 procent 27,55 euro/inv. Beloppet minskar ytterligare till följd av nedskärningen på 7,53 euro per invånare i den allmänna statsandelen. Inrikesministeriet har utfärdat ett beslut om den allmänna statsandelen (SM /Ha-43). Till den allmänna statsandelen för vissa kommuner har lagts tillägg för särförhållanden, såsom språktillägg, tätortstillägg, skärgårdstillägg och fjärrortstillägg. Dessa finns på Kommunförbundets webbsidor. Statsandel för social- och hälsovården Statsandelsprocenten för social- och hälsovården år 2003 har fastställts till 27,01, vilket betyder en ökning på 1,65 procentenheter jämfört med fjolåret. Statsandelsprocentens nivå påverkas av nedskärningarna i statsandelarna. Kommunens finansieringsandel per invånare är 1 544,45 euro. I statsandelarna har beaktats de tillägg som riksdagen tidigare avtalat om och som fastställts för år 2003 (bl.a. det nationella hälsovårdsprojektet) till ett totalt belopp av ca 160 miljoner euro samt utökade uppgifter såsom utvidgningen av tandvården för vuxna så att den omfattar hela året. Social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om statsandelarna (nr 24/502/2002). Den halverade indexjusteringen på 1,4 procent har beaktats. Övriga grunder för bestämning av statsandelarna finns på Kommunförbundets webbsidor. Statsandel för undervisning och kultur Kommunernas preliminära finansieringsandel för undervisnings- och kulturverksamhet är 579,86 euro per invånare år Undervisningsministeriet har fastställt priserna per enhet så att kommunerna och andra huvudmän fått tillgång till dem vecka 48. Undervisningsministeriet har fattat beslut om preliminära statsandelar för 2003 (nr 56/400/2002). Den halverade indexjusteringen på 1,4 procent har beaktats. Statsandelsprocenten enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är 57. Till följd av nedskärningarna i statsandelarna är den verkliga procenten ca 45. Procenten för de enskilda kommunerna varierar beroende på verksamhet, eftersom finansieringsandelen per invånare avdras från de kalkylerade grunderna för kommunens statsandel. I beloppet ingår utöver nedskärningarna av statsandelarna även kommunens andel av andra huvudmäns verksamhet. Därför är statsandelen för tiotals kommuner negativ, vilket innebär att kommunen står i skuld till staten. De övriga huvudmännen, såsom staten, privata och samkommuner redovisas priset per enhet oavkortat. De övriga huvudmännen drabbas inte heller av de besparingar som kommunerna blivit föremål för, dvs. statsandelsnedskärningar på 113,10 euro per invånare, sammanlagt 584,6 miljoner euro. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

12 De kommunvisa statsandelarna och priserna per enhet för undervisning och kultur finns bl.a. på utbildningsstyrelsens webbsidor, Information om grunderna för statsandelarna för undervisning och kultur finns också på Kommunförbundets webbsidor. Statsandelsprocent för anläggningsprojekt år 2003 Statsandelsprocenten för anläggningsprojekt för år 2003 har beräknats utifrån de kalkylerade skatteinkomsterna år 2001 (IM ). Procentsatserna tillämpas på de anläggningsprojekt som godkänts och för vilka beslut om statsandel fattats år I samkommunerna tillämpas kommunvisa procenttal på respektive kommuns andel i projektet. Samma procenttal används så länge projektet pågår. I de projekt som godkänns för år 2003 och därefter kan moms inte räknas som kostnader, eftersom momsåterkravet har slopats (lagen om återkrävande av mervärdesskatteåterbäring hos kommunerna har upphävts). Till exempel de beräkningsgrunder som undervisningsministeriet bestämt har fastställts utan moms fr.o.m För klarhetens skull vill vi framhålla att kommunerna och samkommunerna trots detta fortfarande har rätt att få återbäring av moms som ingår i upphandling för skattefri verksamhet. På de beslut som fattats före år 2002 tillämpas de statsandelsprocenttal som beräknats för respektive år. I de beslut som fattats före år 2002 har moms också ingått som en till statsandel berättigad kostnad, även i de fall då projektet fortsatt under år 2002 eller ännu längre. Kommunvisa statsandelsprocent för anläggningstillgångar finns på Kommunförbundets webbsidor under adressen >Palvelut >Kuntatalous > Valtionosuudet >Perustamishankkeiden vos-prosentit vuonna Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Rättelser och slutliga statsandelar för undervisning och kultur 2002 Orsak till rättelsen Statsandelarna för 2002 har rättats till eftersom kommunerna fått för mycket på grund av ett fel i kommunernas förtjänstnivåindex år Felets storlek 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003

13 är 0,3 procentenheter. I Kommunalekonomi nr 5/2002 förklarades mer ingående hur detta fel har rättats till. Mer information finns också på förbundets webbsidor, >Palvelut >Kuntatalous >Valtionosuudet >Vuoden 2002 valtionosuuksien oikaisu. Den allmänna statsandelen och statsandelen för social- och hälsovården har rättats till år 2002 och beaktats redan i månadsredovisningarna för november. Rättelse för undervisnings- och kulturväsendet Statsandelarna för undervisning och kultur rättades senare än andra. I slutet av november rättades priserna per enhet för 2002 på grund av indexfelet. Dessa rättade priser har sedan beaktats samtidigt som förändringarna i antalet elever och studerande samt övriga förändringar som påverkar statsandelen för Undervisningsministeriet fattade ett slutligt beslut om statsandelarna för 2002 (Dnr 63/400/2001). Beslutet och rapporter har skickats till kommunerna och övriga huvudmän i januari 2003 så att statsandelstagarna haft tillgång till dem vecka 4. I februari 2003 betalas statsandelarna för undervisning och kultur korrigerade med rättelsen av indexfelet. Staten redovisar tilläggsbetalningar och tar ut de rater som kommunerna och andra huvudmän skall betala till staten. Rapporter till hemkommunerna I samband med det slutliga statsandelsbeslutet för 2002 har också s.k. hemkommunsrapporter skickats till kommunerna (ZKUN6). Dessa rapporter innehåller kalkylerade statsandelar som fördelats på hemkommunerna. Inga statsandelsredovisningar görs på basis av dessa rapporter. Kommunerna skall inte heller ta upp kalkylerna i sin bokföring. I rapporterna har eleverna i läroanstalter med andra huvudmän än hemkommunen överförts till sina hemkommuner med huvudmännens priser per enhet. Från de kalkylerade grunder som rättats till på detta sätt har avdragits kommunens finansieringsandel per invånare varvid man fått en kalkylerad statsandel för hemkommunen. Grunderna förklaras närmare i följebrevet till rapporterna. Till exempel av rapporten ZKUN6KB2 framgår hur många kommuninvånare som deltar i grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning och hur många elever det finns hos olika huvudmän sammanlagt. Rapporterna kan användas för kontroll av elevströmmarna och för olika kalkyler. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

14 De kalkylerade priserna per enhet vid ersättningar mellan kommuner Avtalsfrihet Om två kommuner kommer överens om att den ena ordnar t.ex. grundläggande utbildning för den andras räkning bör kommunerna ingå ett skriftligt avtal om eventuella ersättningar. Också ett muntligt avtal är giltigt, men i oklara fall kan det uppstå oenighet om vad som avtalats. Kommunen har ingen lagstadgad skyldighet att betala ersättning. Ersättningen kan bestämmas t.ex. utifrån skillnaden mellan de verkliga kostnaderna och statsandelsgrunden per elev. Priset per enhet (statsandelen) tillfaller den kommun i vars skola eleven är skriven på registreringsdagen. En elev kan inte vara skriven i två skolor på registreringsdagen. Eftersom systemet för undervisningsväsendet baserar sig på den s.k. huvudmannamodellen, tillfaller det fastställda priset per enhet huvudmannakommunen till fullt belopp. Om utgifterna för en elev från en annan kommun överstiger priset per enhet är det huvudmannakommunen som får stå för dem. Ersättningens storlek Ersättningsgrunden kan vara t.ex. de verkliga kostnaderna för undervisningen minskade med statsandelens belopp enligt bruttoprincipen (priset per enhet). Beloppen kan fastställas separat för exempelvis specialundervisningen, handikappundervisningen och högstadieundervisningen m.m. Verkliga kostnader De verkliga kostnaderna bör utredas så noggrant som möjligt för verksamheten i fråga, t.ex. specialundervisningen, i den utsträckning som avtalas. Man måste bestämma om avtalet ska inkludera kapitalkostnader (avskrivningar) eller om endast direkta verksamhetskostnader (särkostnader) eller också indirekta kostnader (samkostnader) ska beaktas, och i så fall i vilken utsträckning. Indirekta kostnader är t.ex. kostnader för uppgifter som sköts centralt, avskrivningar och räntor samt andra samkostnader. Den kalkylerade grundens belopp Beloppet för den kalkylerade grund som skall avdras kan härledas ur enhetspriskalkylen för den grundläggande utbildningen i kommunen genom att man använder formlerna för priserna per enhet samt graderings- och förhöjningsfaktorerna. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003

15 Den kalkylerade grunden för specialundervisning får man genom att använda förhöjningspoängen för specialundervisning, 106. I formeln för priset per enhet enligt nyckeltal byter man ut nyckeltalet mot poängtalet 186 ( ) för en elev i årskurs 1 6 och poängtalet 246 ( ) för en elev i årskurs 7 9. Till övriga delar används enhetspriskalkylen inklusive utjämningskoefficienten. Om det inte är fråga om en handikappad elev utelämnas förhöjningarna för handikapp i kalkylen. I bilaga 2 finns ett exempel för specialundervisningen, utan förhöjning för handikapp. Den kalkylerade grunden för handikappundervisning får man genom att lägga till förhöjningen för handikappundervisning. För en TRÄNS1-elev är förhöjningen 2 x det genomsnittliga priset per enhet och för en TRÄNS2- elev är den 3,5 x det genomsnittliga priset per enhet. Till exempel har det genomsnittliga priset per enhet för den grundläggande utbildningen år 2003 fastställts till 4 764,42 euro per elev. För handikappade elever beräknas också ett tillägg för specialundervisning. I bilaga 3 finns ett exempel för handikappundervisningen. Den kalkylerade grunden för högstadieundervisning får man genom att sätta in poängtalet för högstadieelever (140) i formeln enligt nyckeltal. Till övriga delar används enhetspriskalkylen inklusive utjämningskoefficienten. Om det inte är fråga om en handikappad elev utelämnas förhöjningarna för handikapp i kalkylen. I bilaga 4 finns ett exempel för högstadieundervisningen, utan förhöjning för handikapp. Avsikten med förklaringarna ovan är att beskriva hur enhetspriskalkylen för den grundläggande utbildningen kan användas vid eventuella ersättningar kommunerna emellan. Kommunerna får själva vid förhandlingar och avtal avgöra vilka grunder som skall användas. Om de verkliga kostnaderna ligger under den kalkylerade grunden får huvudmannakommunen inga kostnader som överstiger det fastställda priset per enhet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Utlåtanden av kommunsektionen Utlåtande 58/2002 Utlåtande om periodisering av vissa löner vid årets slut (Bilaga 5) Sökanden är en stad som bett kommunsektionen ge ett utlåtande om huruvida man kan anse att principen om god bokföringssed och väsentlighetsprincipen har följts om vissa av lönerna för december 2002 registreras i bokföringen år 2003 enligt kontantprincipen, med hänsyn till att dessa löner är av Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

16 ringa betydelse. Andelen löner och lönedelar som är avsedda att bokföras på följande år och arvoden för närståendevård i december utgjorde i bokslutet för 2001 ca 0,6 % av årslönerna, sammanlagt ca 1,4 miljoner euro. Under har andelen varit av samma storleksklass, ca 0,6 0,8 % av årslönerna i staden. Kommunsektionen ansåg i sitt utlåtande att obetalda löner jämte lönebikostnader som hänför sig till räkenskapsperioden skall, med undantag av registreringen av ringa poster, bokföras som kostnader och resultatregleringar i bokslutet. De löner och lönedelar som den sökande avser är att anse som väsentliga till sitt totala belopp och det bör anses förenligt med god bokföringssed att dessa periodiseras. Väsentliga poster som ingår i resultatregleringar skall specificeras i noterna till bokslutet. Kommunsektionen konstaterar i sitt utlåtande att den grundläggande principen i bokföringslagen är att utgifter och intäkter periodiseras på rätt räkenskapsperiod enligt prestationsprincipen eller på motsvarande sätt, med undantag av affärshändelser av ringa betydelse. När det gäller sökandens fall kan man inte anse de löner jämte lönebikostnader som föreslås lämnas icke periodiserade som affärshändelser av ringa betydelse i enlighet med 3 kap. 4 bokföringslagen, och att lämna dem icke periodiserade kan inte anses vara förenligt med god bokföringssed. Kommunsektionen framhöll i sitt ställningstagande att periodiseringen kan göras kalkylmässigt, till exempel i förhållande till kalenderdagarna under den period som går över årsskiftet. För att underlätta arbetet och minska arbetsmängden vid kalkyleringen av beloppet kan man utveckla sådana redovisningssystem och funktioner att det är lätt att ta fram periodiserade löner och arvoden jämte lönebikostnader. Utlåtande 59/2002 Utlåtande om bokförbarhet och bokföring av kreditförluster som uppkommit i samband med företagssanering (Bilaga 6) Sökanden är en stad som bett kommunsektionen ge ett utlåtande om bokföringen av dels en kreditförlust som uppkommit genom ett fastställt företagssaneringsprogram för ett företag i kommunen, dels en efterredovisning som eventuellt betalas till staden. Sökandens olika fordringar på företaget uppgick när företagssaneringen inleddes till totalt nästan 2,7 miljoner euro, varav drygt 2 miljoner euro enligt stadens uppfattning blir kredit- och borgensförluster. Saneringsprogrammet har fastställts och vunnit laga kraft under Sökanden undrar också hur man skall bokföra efterredovisningar som förfallit till betalning för gäldenärerna före utgången av 2002 i det fastställda företagssaneringsprogrammet om betalningarna flyter in först under 2003 och hur, i vilken omfattning och var i bokslutsnoterna behövliga tilläggsutredningar skall ges. Enligt kommunsektionens utlåtande skall de realiserade kreditförlusterna av kapitallån och utgivna lån samt kreditförlusterna av räntefordringar som tagits upp bland finansieringstillgångar enligt prestationsprincipen upptas som 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003

17 kostnad i bokslutet för 2002 bland övriga finansiella kostnader, och det realiserade borgensansvaret och de kreditförluster som realiserats av köpeskillings- och försäljningsfordringarna skall upptas bland övriga verksamhetskostnader De betalningar som man kan vänta sig under 2003 av de efterredovisningar som vid företagssaneringen påförts företagen före utgången av 2002 antecknas bland kortfristiga fordringar och de delar som sannolikt blir obetalda bokförs som kostnader enligt försiktighetsprincipen. Begreppet extraordinär har tolkats snävt i utlåtandet. Kommunsektionen ansåg att de poster som staden betalat på grund av sitt proprieborgensansvar kan anses härröra av stadens ordinarie verksamhet, trots att de är av engångsnatur och betydande. De bör därför tas upp som kostnader i bokslutet för 2002 bland övriga verksamhetskostnader. Även de kreditförluster som realiserats av köpeskillings- och försäljningsfordringarna upptas bland övriga verksamhetskostnader, medan kreditförlusterna av finansiella poster upptas bland finansiella kostnader, inte bland extraordinära kostnader. För att bokslutet skall ge en rättvisande bild av kommunens verksamhet och ekonomiska situation skall i noterna till resultaträkningen i bokslutet ges en utredning av betydande krediförluster som tagits upp bland övriga verksamhetskostnader och övriga finansiella kostnader, separat för vardera gruppen. Kommsektionen förutsätter också att det i noterna till resultaträkningen ges en utredning om kommunens totala förlust på grund av företagssaneringen, inklusive de avtalsenliga räntor som kommunen inte fått och som inte ingått i balansräkningen. Utlåtande 60/2003 Utlåtande om mall för samkommunens resultaträkningsschema och hur erlagd inkomstskatt skall upptas i resultaträkningen (Bilaga 7) En samkommun som bedriver elaffärsverksamhet har bett kommunsektionen ge ett utlåtande om huruvida samkommunen får tillämpa resultaträkningsschemat för ett affärsverk i sitt bokslut. Sökanden frågar vidare om det är möjligt att uppta inkomstskatten som en separat post i slutet av resultaträkningen före räkenskapsperiodens överskott efter förändringar av avskrivningsdifferensen. Samkommunen är skattskyldig för affärsverksamhet, alltså i detta fall för hela sin verksamhet. Enligt elmarknadslagen skall en kommunal inrättning eller en samkommun som utövar elaffärsverksamhet i bokföringen redovisas skilt från kommunen och för den skall för varje räkenskapsperiod göras upp en resultat- och balansräkning som kan jämföras med ett aktiebolags bokslut. Samkommunen blir alltså tvungen att uppgöra en resultaträkning som följer schemat för affärsverk. Sökanden skulle vilja göra upp budgeten och en tablå över budgetutfallet enligt resultaträkningsschemat för samkommuner. Kommunsektionen konstaterade i sitt utlåtande att resultaträkningen skall göras upp enligt det givna schemat oberoende av hur samkommunen organiserat sin verksambet. Kommunsektionen anser det inte vara motiverat att samkommunen presenterar sitt lagstadgade bokslut enligt schemat för affärsverk. Den resultaträkning som elmarknadslagen förutsätter kan göras Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

18 upp enligt resultaträkningsschemat för affärsverk och tas upp i noterna till samkommunens bokslut. Den samfundsskatt samkommunen betalar för sin affärsverksamhet kan redovisas som en egen post i resultaträkningen före räkenskapsperiodens överskott (underskott). Utlåtandet stämmer överens med Kommunsektionens tidigare utlåtande 21/ om boklutsscheman för samkommuner, enligt vilket det inte är motiverat att samkommunen presenterar sitt lagstadgade bokslut uppställt så att det avviker från de scheman som anges i de allmänna anvisningarna. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Anneli Heinonen, p. (09) , Oiva Myllyntaus, p. (09) , Bokföringsanvisningar Rättelse av samfundsskatteinkomster i bokslutet för 2002 De nya kommunvisa samfundsskatteandelar som beräknades och fastställdes i december 2002 har börjat användas i januari De rättelser som gäller skatteåren 2001 skall enligt kommunsektionens anvisningar beaktas i bokslutet för Enligt kommunsektionens allmänna anvisningar om uppgörande av resultaträkning skall vid bokföringen av skatteinkomster utöver kontantprincipen beaktas rättelser i de belopp som redovisats under räkenskapsperioden och tidigare perioder, vilka beror på förändringar i de kommunvisa fördelningsandelar skatteförvaltningen meddelat innan bokslutet upprättats. Rättelsernas belopp skall anges i noterna till bokslutet. Bokföringen av skatteinkomster har förklarats mer ingående i Kommunalekonomi 7/2000 och 1/2001. I december 2002 fastställde finansministeriet nya grunder för uträkning av kommunvisa samfundsskatteandelar som beräknats på basis av beskattningen för Samtidigt har de slutliga kommunvisa samfundsskatteandelarna för skatteåret 2001 beräknats. En förteckning över dessa andelar och de kommunvisa rättelsebelopp som skall beaktas i bokslutet för 2002 finns på skatteförvaltningens webbsidor på adressen >Svenska >Skatteredovisningar (uppdaterat ). Rättelsens belopp framgår också av redovisningsspecifikationen för december 2002, som skatteförvaltningen skickade till kommunerna i slutet av januari. Beloppen får man genom att räkna ihop rättelsen för skatteåret 2001i tabellerna C121, E121 och G121. En positiv rättelse bokförs som en ökning av samfundsskatteinkomsterna för år 2002, och motsvarande belopp upptas som resultatregleringsfordringar. 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003

19 En negativ rättelse bokförs som en minskning av samfundsskatteinkomsterna och upptas som resultatregleringsskuld. På sidan 57 i Finlands Kommunförbunds bokslutsmall finns en mall för vad som skall anges i noterna till bokslutet. Skatteåret 2001 är det sista år för vilket det beräknas tre olika samfundsskatteandelar (preliminära, justerade och slutliga). Motsvarande rättelse kommer alltså inte att behövas i bokslutet för Den rättelse som i år görs för skatteåret 2001 är alltså den sista i sitt slag. Från och med skatteåret 2002 justeras samfundsskatteandelarna inte längre. Endast uppdagade fel i beräkningsgrunderna rättas till. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Socialförsäkringsavgifter år 2003 I förra numret av Kommunalekonomi (6/2002) behandlades socialförsäkringsavgifterna för 2003 ingående. Arbetstagarens pensionsavgift för 2003 hade då ännu inte fastställts. I informationsbladet uppskattades avgiften till 4,6 procent, vilket social- och hälsovårdsministeriet också fastställde den till (1138/2002). I det följande behandlas pensionsavgifterna i korthet. KTAPL-avgift Den genomsnittliga totala KTAPL-avgiften inom kommunsektorn år 2003 är 27,36 procent. När man från detta avdrar arbetstagarens pensionsavgift (4,6 procent) blir arbetsgivarens genomsnittliga KTAPL-avgift 22,76 procent. Budgeteringen av pensionsutgifter för enskilda medlemssamfund har behandlats närmare i Kommunalekonomi 6/2002. SPL-pensionsavgift Den allmänna totala SPL-avgiften för år 2003 är 23,5 procent. Genom att subtrahera arbetstagarens pensionsavgift (4,6 procent) från den totala avgiften får man kommunarbetsgivarens allmänna SPL-pensionsavgift som är 18,9 procent. För en kommunarbetsgivare som har fler än 50 arbetstagare som hör till SPL-systemet fastställs en egen pensionsavgiftsprocent. Procenten för år 2003 varierar mellan 22,6 och 28,7 i de olika kommunerna. Arbetsgivarens avgift får man genom att dra av arbetstagarens avgiftsprocent (4,6) från hela avgiftsprocenten. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

20 KAPL- och KoPL-avgifterna Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt KAPL-avgiften för 2003 till 22,2 procent och KoPL-avgiften till 17,8 procent (SHM:s meddelande ). När man från dessa avdrar arbetstagarens pensionsavgift (4,6 procent) blir arbetsgivarens KPAL-avgift 17,6 procent och KoPL-avgift 13,2 procent. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Dröjsmålsränta Referensräntan för tiden är enligt räntelagen 3 %. Dröjsmålsräntan för samma tid är således 10 % per år (referensräntan utökad med 7 % i enlighet med räntelagen). Under perioden var dröjsmålsräntan 10,5 %. Enligt räntelagen (340/2002) används vid fastställande av dröjsmålsräntan den referensränta som Europeiska centralbanken tillämpat vid den sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen före den första kalenderdagen i varje halvårsperiod avrundad uppåt till närmast följande halva procentenhet. Denna referensränta tillämpas under de följande sex månaderna. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Konkurrens- och upphandlingsfrågor Kommunförbundet har öppnat en webbtjänst för konkurrens- och upphandlingsfrågor på adressen Tjänsten är tillsvidare finskspråkig, men svenska sidor är under arbete. Sidorna uppdateras regelbundet med aktuell information. Vi hoppas få idéer om hur sidorna kunde utvecklas. Vi tar gärna emot konkurrensutsättnings- och servicestrategier som används ute i kommunerna samt beprövade mallar för anbudsbegäran och för avtal 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2003