Statsbudgeten för Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Transkript

1 4/ Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Statsbudgeten för 2002 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalekonomi Kommunalekonomi Nro/nr 4/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per år Julkaisija Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus, Helsingfors Tilaushinnat Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av infobladet. Lisätilaukset 400 mk/v/kpl 67,28 euroa. Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra årsprenumerationer à 400 mk 67,28 euro kan beställas av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös internetissä Kuntaliiton kotisivulla Infobladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Vastuuhenkilöt/Ansvarspersoner Martti Kallio Sisko Myöhänen Toimittaneet Raija Haaja ISSN x Sammanställt av Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Det allmänna ekonomiska läget Kommunalekonomins utsikter Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Budgetpropositionen för 2002 enligt budgetmanglingen Skattefrågor Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2000 Skattetagargruppernas andelar av förskotten för skatteåret 2001 rättas Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2001 och 2002 Fördelningsandelarna av samfundsskatten Samfundsskatten för 2001 Beskattningskostnader som uppbärs av kommunerna Mervärdesskatteärenden Statsandelarna 2002 Allmänt Utjämning av skatteinkomster Allmän statsandel Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet 2002 Hur förskoleundervisningen ordnas Räddningsväsendets områdesindelning Fördelningen av valkostnader mellan staten och kommunerna Bokföringsanvisningar Ändringar i bokföringslagen Om bokföringen av elanslutningsavgifter Särredovisning av kommunal affärsverksamhet StPL-pensionsavgifterna 2002 Aktuellt om euro Fakturor i euro 2001 Fakturor som för faller till betalaning efter skall skrivas ut i euro Uppdateringar av betalningsgrunderna inom social- och hälsovård till euro Avgifterna för felparkerade bilar i euro Om nödvändigheten av kontantkassor Dubbel prismärkning Information på webben Nya publikationer Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2001 (bilaga 2) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md mk (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning för åren (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl för åren (bilaga 6b) Hur statens åtgärder inverkar på kommunernas ekonomi (bilaga 7a) Förändringar i verksamheten och budgetbeslut (från år 2001 till år 2002) (bilaga 7b) Ändringar i beskattning och socialskyddsavgifter samt kvittningar till följd av momsreformen (bilaga 7c) Publikationsbeställning, blankett (bilaga 8) 2 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01

3 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Det allmänna ekonomiska läget Totalproduktionen ökade med nästan 6 % under Enligt finansministeriets prognoser kommer produktionsvolymen att öka med 2,7 % i år. De ekonomiska prognosinstituten har fått revidera sina tillväxtprognoser för det innevarande året och för närvarande ser det ut som om nationalprodukten skulle öka med cirka 1 2 procent under Tillväxten förutspås öka snabbare under 2002, men många osäkerhetsfaktorer som främst hänger samman med den internationella ekonomiska utvecklingen, kastar sin skugga över de ekonomiska utsikterna. Den finländska samhällsekonomin har dock goda förutsättningar att på medellång sikt utvecklas i positiv riktning. Under de närmaste åren kan den genomsnittliga produktionsökningen på årsnivå mycket väl komma upp i tre procent. Antalet arbetslösa uppgår under 2001 till i genomsnitt personer. Den genomsnittliga arbetslöshetsnivån är i år 9 %. Antalet sysselsatta väntas under 2001 och 2002 öka med i genomsnitt ca personer. Arbetslösheten antas sjunka endast lite nästa år och antalet arbetslösa uppskattas till i genomsnitt personer. Under det första halvåret i år har den allmänna prisnivån stigit något långsammare än i fjol. Konsumentpriserna beräknas stiga med i genomsnitt närmare 2,7 % under Inflationen antas fortsättningsvis avta under Bilaga 1 innehåller preliminära uppgifter och uppskattningar av hur vissa totalekonomiska variabler som är särskilt viktiga för kommunalekonomin utvecklas under Uppskattningarna för 2001 och 2002 baserar sig på den ekonomiska översikten i den senaste statsbudgeten. Översikten finns på finansministeriets webbsidor under adressen Bilaga 2 innehåller prognoser för hur de viktigaste ekonomiska variablerna kommer att utvecklas Prognoserna har gjorts upp av olika institut som utarbetar prognoser för ekonomin som helhet. Kommunalekonomins utsikter Kommunernas och samkommunernas lönesumma väntas öka med över 5 % i år. Under början av året var tillväxttakten sex procent, varav grovt räknat hälften beror på de avtalsenliga löneförhöjningarna. Löneglidningar, strukturförändringar och arbetskraftsökningar förklarar den andra hälften av den snabba ökningen av lönesumman. Bedömningen att lönesumman för 2002 ökar med drygt 4 procent grundar sig på antagandet att förtjänstnivåindex inom den kommunala sektorn stiger med 3,5 % nästa år. Kommunerna på- Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01 3

4 förs fler skyldigheter, vilket för sin del ökar trycket att anställa mera personal. Bilaga 3 beskriver hur vissa faktorer inverkar på lönesummans utveckling inom kommunsektorn under De verkliga siffrorna för förtjänstnivåindexet och den totala förändringen baserar sig på uppgifter som Statistikcentralen samlat in hos kommuner och samkommuner. Indelningen i andra faktorer baserar sig på separata utredningar som gjorts av Kommunförbundet. Kommunarbetsgivarnas folkpensionsförsäkringsavgift som fastställts för 2001 sänks antagligen från början av mars nästa år till 2,4 procent av den lön som ligger till grund för avgiften. Kommunarbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift för år 2002 antas förbli på samma nivå som i år, vid 1,6 procent. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften kan också sjunka något. Kommunarbetsgivarnas genomsnittliga kalkylerade KTAPL-avgift beräknas stiga med 0,2 procentenheter. I lärarnas pensionsavgiftssystem (kommunala arbetstagare som omfattas av StPL-systemet) tas kommunvisa arbetsgivaravgifter i bruk nästa år i de kommuner som har fler än 50 sådana arbetstagare som avses här. Statskontoret har uppskattat arbetsgivarnas genomsnittliga förskottsavgiftsprocent för alla kommuner till 20,3. Förskottsavgiftsprocenten varierar från en kommun till en annan. Detta behandlas nedan i ett särskilt avsnitt. I bilaga 4 anges kommunarbetsgivarnas socialskyddsavgifter för Procenttalen för år 2002 är preliminära. Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Kommunernas skatteinkomster enligt boksluten uppgick år 2000 till närmare 77 miljarder mk. I publikationen Prognoser för kommunernas skatteintäkter beskrivs vilka antaganden man utgått ifrån när man uppskattat kommunernas skatteinkomster. Publikationen skickades ut till kommunerna i juni. Siffrorna i prognosramen bygger på de uppgifter och uppskattningar som fanns att tillgå i början av juni. På grund av den snabba försämringen av det totalekonomiska läget, vilket inverkat bl.a. på den uppskattade avkastningen av samfundsskatt, uppdaterades siffrorna i prognostabellen för skatteinkomster också i mitten av augusti. Siffrorna nedan grundar sig på den uppdaterade skatteramen från Redovisningarna av skatteinkomster till kommunerna uppskattas i år öka med ca 4 % och uppgå till sammanlagt drygt 80 miljarder mk. Redovisningarna av kommunalskatt antas stiga med ca fem miljarder mark. Ökningen beror dels på ökade förvärvsinkomster, dels på bland annat att fördelningsandelen till kommungruppen stigit för skatteåret 2001 samt på de stora tilläggsuppbörderna för skatteåret Redovisningarna av samfundsskatt antas minska med ett par miljarder mark jämfört med fjolårets nivå. Redovisningarna av kommunalskatt ökar 2002 bland annat på grund av att lönesumman antas stiga med ca fyra procent. De föreslagna ändringarna av grunderna för förvärvsinkomstavdraget medför för sin del att kommunal- 4 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01

5 skatten minskar med över en miljard mark. Kommungruppens fördelningsandel kan fortsätta att stiga bland annat på grund av de ändringar i skattegrunden som görs i statens inkomstbeskattning och på grund av den uppskattade utvecklingen av kapitalinkomsterna. Kommunernas andel av de redovisade samfundsskatterna minskar nästa år främst av två orsaker. Ovan har vi hänvisat till att konjunkturerna försvagas, vilket kommer till synes bland annat som en försämring av företagens resultat. En annan orsak till att redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna minskar är att kommungruppens fördelningsandel sänks betydligt. Detta går vi närmare in på nedan i avsnittet om skattefrågor. Det finns många osäkerhetsfaktorer när man försöker uppskatta kommunernas skatteinkomster år Utgångspunkten är att den ekonomiska tillväxten ökar snabbare nästa år, vilket emellertid inte ännu syns i utvecklingen av kommunalskattens skatteunderlag. Redovisningarna av kommunalskatt påverkas i hög grad av hur kommungruppens fördelningsandelar utvecklas. Fördelningsandelarna till de olika skattetagargrupperna påverkas också av den allmänna ekonomiska utvecklingen nästa år, d.v.s. av hur löner, anställningsoptioner och kapitalinkomster utvecklas samt av förändringar i skattegrunden. Sysselsättningsläget kan till och med försämras 2002 i delar av landet. Kombinerat med den förlust av skatteinkomster som det ändrade avdraget från förvärvsinkomsten medför kan detta leda till en verkligt anspråkslös utveckling av kommunalskatten i vissa kommuner. I avsnittet skattefrågor beskrivs hur fördelningsandelen av samfundsskatt till en enskild kommun beräknas. Förändringarna i kommunernas fördelningsandelar av samfundsskatten under skatteåren utgör en betydande osäkerhetsfaktor när man ser på hur redovisningarna av samfundsskatt utvecklas i en enskild kommun. I bilaga 5 anges hur kommunernas skatteinkomster utvecklats enligt inkomstslag under åren Skatteprognoserna har uppdaterats också på Finlands Kommunförbunds webbsidor. Adressen är Välj Service, Kommunalekonomi, Beskattning. Bilagorna 6a och 6b innehåller statistikcentralens uppgifter om kommunernas och samkommunernas resultaträkning och finansieringskalkyl för Siffrorna för 2001 och 2002 är uppskattningar som gjorts av Kommunförbundet. I uppskattningarna beaktas de förslag som gäller kommunalekonomin i budgetpropositionen för nästa år. Om man ser på kommunalekonomin som helhet verkar kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag stiga något jämfört med årsbidraget för i år. Det finns stora ekonomiska skillnader mellan kommunerna. Skatteinkomsterna utvecklas mycket olika och det är särskilt denna utveckling som gör att det uppstår stora skillnader i kommunernas ekonomi. Utvecklingen fortsätter i samma riktning nästa år, men differentieringen dämpas av vissa åtgär- Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01 5

6 der i budgetpropositionen vilka siktar till en stabilisering av kommunalekonomin. Skillnaderna minskar också i någon mån därför att statsandelarna kommer att öka 2002 beroende på att kostnadsfördelningen mellan stat och kommun justeras. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Christel von Martens, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Budgetpropositionen för 2002 enligt budgetmanglingen Vid budgetmanglingen nåddes enighet om regeringens budgetproposition för Bifogat finns finansministeriets beräkning ( ) av hur budgeten inverkar på kommunalekonomin och en kort beskrivning av de punkter i budgetpropositionen som gäller kommunernas ändrade uppgifter och kommunalekonomin (bilaga 7a, 7b och 7c). Vissa siffror i kalkylen redovisas enligt kassaprincipen. Minskningen av skatteinkomster på årsnivå är t.ex. större än vad som framgår av tabellen. Särskilt kritisk bör man förhålla sig till nya uppgifter, såsom de kostnader som presenteras för utvidgningen av den kommunala tandvården och för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, eftersom det inte finns tillförlitliga uppgifter om verksamhetens verkliga omfattning och innehåll. Det är också uppenbart att statens behov av att så noga som möjligt hålla sig inom de tidigare fastställda utgiftsramarna har inverkat på de statsbudgetar som lagts fram. Kommunernas och samkommunernas årsbidrag uppskattas i år stiga till 1,7 md euro (ca 10 md mark) och antas bli 2,0 md euro (ca 12 md mk) nästa år. Enligt uppskattningen börjar årsbidraget sjunka år En preciserad beräkning behandlades vid ett möte som hölls av Delegationen för kommunalekonomi och kommunalförvaltning. Beräkningen skickades ut till kommunerna med Inrikesministeriets brev av och den finns också på inrikesministeriets webbsidor på adressen pdf. Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01

7 Skattefrågor Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2000 Beskattningen för skatteåret 2000 blir färdig i slutet av oktober Kommunerna får förhandsuppgifter om beskattningen senast den 15 september. Därefter finns kommunernas skatteören enligt läget i september tillgängliga på Internet. Adressen är Där går man vidare till skatteredovisningar. För förvärvsinkomst- och kapitalinkomstskatter för skatteåret 2000 görs i november en redovisning av samma slag som debiteringsredovisningen. De skatter som redan redovisats för skatteåret rättas så att de motsvarar debiteringarna enligt den verkställda beskattningen. Dessutom avdras av kommunerna deras andel av förskottsåterbäringarna till de skattskyldiga för skatteåret Den s.k. debiteringsredovisningskoefficienten, som beräknats under beredningsskedet enligt körningarna per 3.9, är 0,906. Eftersom skatterna ännu inte är slutgiltiga kan koefficienten ändras. Med hjälp av debiteringsredovisningskoefficienten kan kommunerna uppskatta det belopp som i november uppbärs av dem för skatteåret Koefficienten multipliceras med den kommunalskatt som debiterats kommunen för skatteåret 2000 (förvärvsinkomstskatteören x inkomstskattesatsen), vilket ger kommunens uppskattade andel vid debiteringsredovisningen. När man från kommunens andel av debiteringsredovisningen avdrar de förskottsinnehållningar för skatteåret 2000 som redan redovisats till kommunerna och andra förskott än de som betalts vid uppbörden av samfundsskatt, kan man uppskatta det belopp som kommer att tas ut av kommunen i debiteringsredovisningen. Förfallodagarna för tilläggsuppbörden av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster är och Kommunerna får således de skatter som influtit på förfallodagarna i januari och mars Skattetagargruppernas andelar av förskotten för skatteåret 2001 rättas. Sedan det ekonomiska läget förändrats från början av 2001 bl.a. för anställningsoptionernas och försäljningsvinsternas del har finansministeriet gjort nya Enjak-kalkyler för skattetagargruppernas andelar. Därför rättas skattetagargruppernas andelar av kommunalskatten för skatteåret 2001 i samband med redovisningen i september. Vid redovisningen rättas de förskott som utbetalas för Kommungruppens andel stiger med 1,46 procentenheter. Den gamla andelen är 50,53 och den nya 51,99 procentenheter. Därför ökar kommunernas förskott för skatteåret 2001 med ca en miljard mark. Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01 7

8 Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2001 och 2002 Avsikten är att fördelningsandelarna från förskottsuppbörden för skatteåret 2001 rättas vid redovisningen i december Då ändras fördelningsandelarna dels för enskilda kommuner, dels för skattetagargrupperna. I samband med ändringen av fördelningsandelarna rättas de skatter som redan redovisats för skatteåret så att de motsvarar de nya fördelningsandelarna. Nya gruppandelar och fördelningsandelar för enskilda kommuner beräknas också för skatteåret 2002, och dessa tillämpas för första gången i redovisningen i februari När fördelningsandelarna för enskilda kommuner beräknas för skatteåren 2001 och 2002 används förvärvsinkomstörena för skatteåret I flera kommuner ingår i förvärvsinkomstörena en avsevärd del sådana skatteören som beror på anställningsoptioner. Dessa ören är ofta av engångsnatur. När de kommande fördelningsandelarna beräknas bör de s.k. optionsörena avdras från de förvärvsinkomstören som används i beräkningen, så att kommunens skatteinkomster inte blir för höga. Något allmänt förfarande för att räkna bort optionsörena kommer inte att användas. Situationen kan också vara sådan att det inte ingår några optionsören i kommunens förvärvsinkomstören för skatteåret 2000, men att det kommer att ingå sådana i förvärvsinkomstörena för skatteåret 2001 och/eller Då blir kommunens förskottsskatteinkomster för skatteåret 2001 och/eller 2002 för små. Om en kommun vill att s.k. optionsören skall avdras från förvärvsörena när fördelningsandelarna för skatteåren 2001 och 2002 beräknas eller om kommunen vill att optionsören skall läggas till förvärvsörena för skatteåret 2000 och/eller 2001, skall kommunen senast den 23 november skriftligt söka ändring hos finansministeriet. Adressen är: Finansministeriet, Skatteavdelningen, Merja Taipalus, PB 28, Statsrådet Vi ber Er sända en kopia av ansökningen till Juha Mynttinen vid Kommunförbundet. Adressen är Finlands Kommunförbund, PB 200, Helsingfors. Fördelningsandelarna av samfundsskatten Enligt lagen om skatteredovisning (532/1998) är kommungruppens utdelning av samfundsskatten 37,25 %. Från utdelningen görs följande avdrag under Återkraven av kommunernas mervärdesskatteåterbäringar kvittas huvudsakligen genom en sänkning av kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten. Därför sänks kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten varaktigt med 12,03 procentenheter. I det budgetförslag som nu blivit färdigt ingår dessutom en 1,13 procentenhets sänkning av kommunernas andel av samfundsskatten. Denna ytterligare sänkning har i utkastet till propositionen motiverats med en förändring av finansieringsförhållandet mellan kommunerna och staten. Finansieringsförhållandena förändras bland annat till följd av att intäkterna av samfundsskatten uppskattas minska under sommaren 2001 och till följd av sänkningen av kommunarbetsgivarnas 8 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01

9 folkpensionsförsäkringsavgift och höjningen av avdraget från förvärvsinkomsten. Enligt den redan gällande skatteredovisningslagen beaktas dessutom ändringar i skatteinkomstutjämningen i fördelningsandelarna av samfundsskatten. Utgående från detta sänks kommunernas andel av samfundsskatten enligt nuvarande uppskattning med 0,76 procent. Med beaktande av det ovan nämnda blir kommunernas andel av samfundsskatten 23,33 procent år För varje enskild kommun beräknas vid årsskiftet nya fördelningsandelar av samfundsskatten på basis av beskattningen för Fördelningsandelarna tas i bruk i januari. När de nya andelarna tas i bruk rättas de belopp som redan redovisats för skatteåren så att de motsvarar de nya fördelningsandelarna. Från ingången av skatteåret 2002 fastställs kommunernas fördelningsandelar slutligt på förhand. Andelarna uträknas så att de bildar ett medeltal av fördelningsandelarna i de två senast verkställda beskattningarna. Fördelningsandelarna för skatteåret 2002 fastställs alltså som ett medeltal av de fördelningsandelar som beräknats på basis av beskattningsuppgifterna för 1999 och Fördelningsandelarna för skatteåret 2002 beräknas vid årsskiftet och de tas i bruk i januari. Till skillnad från vad som meddelades i våras föreslås nu att övergångsbestämmelsen i 30 lagen om skatteredovisning, som gäller hur stora nedskärningar som högst får göras, förlängs och gäller även åren 2002 och Enligt förslaget skulle förlusterna av skatteintäkter årligen få vara högst 840 euro (5 000 mark) per invånare jämfört med det belopp som beräknats på basis av fördelningsandelarna enligt det gamla systemet. Fördelningsandelarna för skatteåren 2002 och 2003 rättas endast beträffande denna övergångsbestämmelse. Eftersom beskattningen för skatteåret 2002 slutförs i oktober 2003 måste man, när man fastställer fördelningsandelarna för skatteåret 2002, använda ett uppskattat belopp av samfundsskatten för 2002 för att kunna bestämma den ifrågavarande rättelsen. Finansministeriet fastställer grunderna för beräkningen av fördelningsandelarna. Det är tänkt att uppskattningen av skatteintäkterna fastställs samtidigt. Fördelningsandelarna rättas när den slutliga beskattningen färdigställts så att de till denna del motsvarar samfundsskatten. Förfarandet är tänkt att vara det samma för fördelningsandelarna för skatteåret Rättelserna inverkar främst på fördelningsandelarna till de kommuner som den nämnda övergångsbestämmelsen tillämpas på. Fastighetsskatten för 2001 Enligt skattestyrelsens preliminära uppskattning ger fastighetsskatten för år 2001 kommunerna en intäkt på ca 622,3 miljoner euro (ca 3,7 miljarder mark). Det är ca 33,7 miljoner euro (ca 200 miljoner mark) mer än i fjol. Största delen av fastighetsskatten, d.v.s. cirka ¾, härstammar liksom under tidigare år från fastigheterna. Markområdenas andel är ca ¼ av avkastningen. Grunden för fastighetsskatten utgörs av beskattningsvärdena för år 2000 och av de skatteprocentsatser som den kommun där fastigheten är belägen fastställt för år Den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen har höjts i 25 kommuner, skatteprocentsatsen för byggnader som används för stadigva- Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01 9

10 rande boende i 21 kommuner och skatteprocentsatsen för övriga bostadsbyggnader i 28 kommuner. Femtio kommuner fastställdes en separat skatteprocentsats för obebyggda byggplatser. Ca 75 procent av fastigheterna är sådana där den skatt som betalas understiger tusen mark. Om skatten är under 100 mark fastställs ingen fastighetsskatt. Detta gäller ca 10 procent av fastighetsägarna. En fastighetsskatt på under mark skall betalas i en rat på den första förfallodagen och en större skatt betalas i två rater. Förfallodagarna är 18.9 och De skatter som influtit på förfallodagarna redovisas till kommunerna i oktober och november. Beskattningskostnader som uppbärs av kommunerna De beskattningskostnader som tas ut av kommunerna 2002 uppskattas enligt budgetpropositionen öka med ca 6 procent jämfört med de kostnader som togs ut Kommunernas andel av beskattningskostnaderna antas bli ca106 miljoner euro (630,3 miljoner mark). År 2001 uppbärs av kommunerna i beskattningskostnader ca 100,6 miljoner euro (ca 598 miljoner mark). Den stora kostnadsökningen beror framför allt på att adb-infrastrukturen förnyas och på att kostnaderna för införandet av euro främst hänförs till Mervärdesskatteärenden HFD /1764 Mervärdesskatt Skatt som dras av Allmän avdragsrätt Motionstjänster för personalen Ett bolag fick inte avdra den mervärdesskatt som ingick i olika slags varor och tjänster som bolaget köpt med tanke på personalens motionsverksamhet under fritiden, exempelvis inträdesavgifter till simhallar, motionssalar och gymnastiktimmar eller i priset på motionsredskap. Förhandsavgörande för tiden Mervärdesskattelagen 102 och 114. HFD /1900 Överlåtelseskatt Skatteberäkningsgrund Mervärdesskatt Den som sålde en byggnad var enligt 33 mervärdesskattelagen skyldig att betala mervärdesskatt på eget bruk av själv utförda byggtjänster i anslutning till nybygge och ombyggnad av byggnaden. I köpebrevet över byggnaden förband sig köparen att utöver det belopp som fastställdes som den totala köpeskillingen i köpebrevet betala säljaren ett belopp som motsvarar den ovan nämnda mervärdesskatt som returneras till säljaren. Överlåtelseskatt skulle på grund av affären betalas på köpeskillingen vari ingick en andel 10 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01

11 som motsvarar mervärdesskatten. Förhandsbeslut för tiden Lag om överlåtelseskatt 4 1 mom., 5 1 mom. 3 punkten och 6 1 mom. Mervärdesskattelagen 33. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Statsandelarna 2002 Allmänt Statsandelarna för 2002 har justerats till fullt belopp för eftersläpningarnas del. Indexjusteringen har gjorts enligt 1,5 procent, d.v.s. till hälften av det fulla beloppet. På grund av att mervärdesskatt inte längre återkrävs har statsandelarna för social- och hälsovård samt undervisnings- och kulturväsendet sänkts genom att man avdragit de mervärdesskatter som ingår i statsandelarna. Uppgifterna baserar sig på budgetpropositionen för 2002 Utjämning av skatteinkomster En beräkning av skatteinkomstutjämningen, daterad , finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen För att få fram prognosen väljer man Service, Kommunalekonomi/Statsandelar. Skatteinkomstutjämningens belopp anges också i euro (1000 ). De övriga beräkningsgrunderna är följande: invånarantal i början av 2000 (hela landet ) genomsnittlig inkomstskattesats 17,66 genomsnittliga fastighetsskatteprocentsatser allmän 0,68 stadigvarande bostad 0,26 annan bostad 0,79 kraftverk 1,39 kärnkraftverk 2,20 kalkylerad skatteinkomst 2 601,36 /inv. (15 467, mk/inv. utjämningsgräns (90 %) 2 341,18 /inv. (13 920, mk/inv.). Det s.k. 15 procentstaket för skatteinkomstutjämningen slopas från början av De tillgångar som uppstår på grund av att 15 procentstaket slopas styrs till statsandelarna för social- och hälsovården enligt det ovan sagda (ökat utjämningsavdrag för Helsingfors, Esbo och Grankulla jämfört med kalkylen ). Skatteinkomstutjämningen ändras också i slutet av året när beskattningen för år 2000 blir färdig. Redan nu beräknas att den samfundsskatt som debiteras för år 2000 kommer att stiga betydligt. Kommunförbundets skatteintäktsprognos har justerats och finns till påseende på Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01 11

12 Kommunförbundets webbsidor. Adressen är Där väljer man Service/Kommunalekonomi/Beskattning. I kalkylen över utjämningen av skatteinkomsterna för 2002 ökar kommunernas andel av intäkten av samfundsskatt enligt uppskattning till 15,8 miljarder mark (exklusive Åland). Kommunens samfundsskattebelopp kan uppskattas på basis av den med hjälp av kommunens fördelningsandel. Uppskattningen av influtna skatteören och fastighetsskatteintäkter för hela landet behöver inte ändras. Det är däremot skäl att kontrollera uppskattningarna för de enskilda kommunerna och eventuellt korrigera dem i rätt riktning. En ökning av samfundsskatteintäkten från det tidigare uppskattade (om prognosen håller streck) höjer utjämningsgränsen från mark till mark. De justerade siffrorna i kalkylen för år 2002 blir således följande: kalkylerad skatteinkomst 2 653,84 /inv. (15 779, mk/inv. utjämningsgräns (90 %) 2 388,44 /inv. (14 201, mk/inv.) Det har inte gjorts upp någon ny kalkyl för de enskilda kommunerna. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % hänförs till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet. Skatteinkomstutjämning har inte hänförts till nedan angivna statsandelar. Närmare upplysningar Mikael Enberg, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Allmän statsandel Det genomsnittliga beloppet av den allmänna statsandelen är 27,9 euro (165,8 mk) per invånare. Inom den allmänna statsandelen läggs mera vikt vid om en kommun betraktas som fjärrort eller skärgårdskommun, vilket sker genom en minskning av det genomsnittliga eurobeloppet. För detta används 19 miljoner euro (113 mn mk). Förslag: Gällande: fjärrort: 6 x 27,9 e (fjärrortstalet 1,50 eller högre) 3 x det genomsnittliga beloppet 5 x 27,9 e (fjärrortstalet ,49) 2 x det genomsnittliga beloppet 3 x 27,9 e (fjärrortstalet 0,50 0,99) 1,5 x det genomsnittliga beloppet skärgård 6 x 27,9 e (hälften av invånarna saknar 3 x det genomsnittliga beloppet vägförbindelse) 3 x 27,9 e (övriga skärgårdskommuner) 1,5 x det genomsnittliga beloppet 1,5 x 27,9 e (skärgårdsdelar av invånarna 0,75 x det genomsnittliga beloppet i skärgården) 12 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01

13 Förhandsuppgifter om den allmänna statsandelen för enskilda kommuner finns på Kommunförbundets webbsidor. Adressen är Välj Service, Kommunalekonomi/Statsandelar. Skatteinkomstutjämningen ingår inte i beräkningarna. Statsandelarna för social- och hälsovård Följande beräkningsgrunder används vid beräkning av statsandelen för social- och hälsovård: Åldersgrupp Socialvård Hälsovård euro/inv. mk/inv. euro/inv. mk/inv 0 6 -åringar 4 157, , åringar 296, , åringar 555, , åringar 3 252, , över 85-åringar 9 186, , Belopp enligt: sjukfrekvens 257, antal arbetslösa 380, arbetslöshetsgrad 34, Kommunens finansieringsandel per invånare Arbetslöshetsprocent 12,9 % Folkmängd vid årsskiftet 1999/2000. Statsandelsprocent 25,3 % Statsandelsprocenten har höjts med 1,1 procentenhet, dels på grund av det s.k. Sailas-paketet, dels på grund av den ökning som riksdagsgrupperna har avtalat om. Mervärdesskatt ingår inte i de presenterade eurobeloppen. Beloppen för innevarande år har höjts med ungefär 3 %. De två äldsta åldersgrupperna inom socialvården har fått större vikt, ökningen är ca 9 %. Det samma gäller för hälsovården, ökning ca 5 %. Kommunens finansieringsandel per invånare ökar med ca 3 % jämfört med innevarande år. Statsandelsprocenten för social- och hälsovård rättas så att den stämmer överens med de slutliga beskattningsuppgifterna för år 2000, eftersom ökningen av utjämningsavdraget ändras, vilket beror på att taket för utjämning av skatteinkomster slopas (en ökning av det s.k. Sailas-paketet till statsandelarna för social- och hälsovård av tre kommuner). Sysselsättnings- (dagvård) och sjukfrekvenskoefficienterna anges ännu enligt utbetalningsuppgifterna för innevarande år. Det går inte att räkna ut koefficienterna förrän i slutet av året, varefter statsandelarna justeras. Ändringar och ökningar av social- och hälsovårdens uppgifter har beaktats i de siffror som ligger till grund för statsandelen och det ökade finansieringsansvaret för vissa frågor har beaktats i kommunens finansieringsandel. Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01 13

14 Förhandsuppgifter om statsandelarna för enskilda kommuner enligt siffrorna och grunderna ovan finns på Kommunförbundets webbsidor. Adressen är Välj Service, Kommunalekonomi/Statsandelar Beräkningarna innehåller ingen utjämning av skatteinkomster. Förhandlingarna om förhöjningar av social- och hälsovårdens avgifter och grunderna för dem var inte slutförda när detta skrivs och vi informerar därför senare om detta. Närmare upplysningar: Jouko Heikkilä, tfn (09) , Christel von Martens, tfn (09) , Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet 2002 I budgetpropositionen ingår ett förslag om att upphäva 65 lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, vilket skulle leda till att den så kallade eftersläpningen i priserna per enhet försvinner helt år Korrigeringen av eftersläpningen är tänkt att omfatta priset per enhet för grundläggande utbildning, gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor samt priset per enhet för biblioteken vilket anges per invånare och de pris per enhet som beräknas per undervisningstimme för medborgarinstituten och för grundläggande konstundervisning. Budgetpropositionen beaktar också det slopade återkravsförfarandet enligt mervärdesskattelagen. Också det s.k. verksamhetsbidraget för vuxenutbildningscentrer föreslås hålla samma storleksklass år 2002 som i år. Priserna per enhet 2002 beräknas utgående från 1999 års kostnadsgrund där man beaktar indexjusteringar för tre år, höjningen av pensionsavgifterna för anställda vid grundskolor och gymnasier samt de hyror till utomstående för lokaler som undervisningsministeriet beviljat yrkeshögskolor och yrkesutbildning. Övergångsperioden för pensionsavgifter inom grundläggande utbildning och gymnasier går ut 2002.Från början av nästa år bestäms pensionsavgiften också för kommuner och privata läroinrättningar enligt samma grunder som för övriga StPL-arbetsgivare.StPL-pensionsavgiften beskrivs närmare längre fram i detta infoblad.höjningen av StPL-pensionsavgiften kommer att beaktas i priset per enhet för grundläggande utbildning och gymnasier enligt den genomsnittliga pensionsavgiftsprocenten (20,3 %) och den blir lika stor i alla kommuner. Formlerna och konstanterna i regressionsanalysen över den grundläggande utbildningen ändras inte jämfört med i år. Därför kommer värdet på utjämningskoefficienten för den grundläggande utbildningen troligen att ligga närmare ett än under innevarande år. Också gymnasiets utjämningskoefficient närmar sig troligen värdet ett, men effekten är inte lika stor. Indexförhöjningarna har beaktats till hälften (1,5 %). För närvarande uppskattas priserna per enhet höjas från 2001 till 2002 enligt följande procent, utan avdrag av mervärdesskatten: 14 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01

15 Grundläggande utbildning +11,0 % Gymnasier +11,5 % Grundläggande musikundervisning +10,4 % Medborgarinstitut +10,5 % Bibliotek +10,2 % Yrkesutbildning +10,3 % Yrkeshögskolor +10,0 % Slopandet av momsåterkravet enligt mervärdesskattelagen genomförs så att den mervärdesskatt som återburits till kommuner och samkommuner avdras från kommunernas andel av samfundsskatten samt från de statsandelar som betalas kommunerna för en viss uppgift. Enligt undervisningsministeriets uppskattning innebär för kommunernas och samkommunernas del avdragen av mervärdesskatt att de genomsnittliga markbeloppen (priserna per enhet) i samband med utbetalningen minskas med: grundläggande utbildning 2,84 % gymnasier 2,09 % bibliotek 3,45 % yrkesutbildning 4,20 % yrkeshögskolor 4,38 % medborgarinstitut 1,92 % grundläggande konstundervisning baserad på undervisningstimmar 1,28 % folkhögskolor 5,00 % Höjningen av de genomsnittliga beloppen i mark (pris per enhet) från 2001 till 2002 består således för kommunernas och samkommunernas del av skillnaden mellan de ovan nämnda ändringarna. För kommunernas kulturverksamhet, idrotts- och ungdomsarbete samt teatrar har inte föreslagits höjningar av anslagen jämfört med i år. För museerna och orkestrarna ingår i finansministeriets förslag en halverad indexjustering (1,5 %). Enligt denna uppskattning kommer kommunens finansieringsandel per invånare att stiga med 9,6 procent. En mycket preliminär obekräftad kalkyl över finansieringsandelen ser ut på följande sätt: md euro md mk kalkylerade kostnader 5,28 31,37 kommunernas andel 43 % 2,27 13,49 investeringstillägg 0,05 0,32 2,32 13,81 euro/inv. mk/inv. -> per invånare 450, transporter och tilläggsutbildning 6 37 inbesparingar under 90-talet avdrag av moms från investeringsbeslut som fattats före 2002, där skatten ingår 0, Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01 15

16 Eftersom kalkylen först ingår i budgetpropositionen kan ändringar ännu göras. En tidigare lägre uppskattning baserade sig för den grundläggande utbildningens, förskoleundervisningens samt gymnasiernas del på genomsnittliga markbelopp (priser per enhet) som meddelats av undervisningsministeriet, där höjningen av pensionsavgifterna beaktats till ett lägre belopp än det som nu meddelats. Ökningen av finansieringsandelen beror också på att den effekt som slopandet av systemet med återkrav av mervärdesskatt får på finansieringsandelen blir mindre (407 miljoner mark) än vad man trodde i våras. Statsandelen och statsunderstödet för yrkesinriktad tilläggsutbildning ( ) 96,2 miljoner euro har dimensionerats för studerandeårsverken. Anslaget statsandel för driftskostnader innehåller 38 miljoner euro och för statsunderstöd som länsstyrelserna beviljar föreslås 25,3 miljoner euro. För statsunderstöd för ordnande av yrkesinriktad vuxenutbildning ( ) föreslås 20,3 miljoner euro. För utbildningsanskaffningar under övergångsperioden har dessutom föreslagits ca 9,8 miljoner euro. Det föreslås nya fullmakter år 2002 för beviljande av anläggningskostnader för allmänbildande utbildning och yrkesutbildning samt yrkeshögskolor till ett belopp av 41 miljoner euro, varav 6 miljoner euro under den tid förverkligandet pågårför anläggningskostnader för vuxenutbildning föreslås 1 miljon euro. Från nya beslut avdras kalkylmässigt mervärdesskattens andel 21,8 %.Besluten om de genomsnittliga markbeloppen för år 2002 fattas i statsrådet före utgången av september. Regeringens propositioner till budgetlagar i anslutning till budgetpropositionen för 2002 blir färdiga att överlåtas till riksdagen före utgången av september. Pris per enhet för undervisning och kultur i budgetpropositionen Euro Inkl.moms / Exkl.moms Förskoleundervisning / Grundskola / Gymnasium / Yrkesutbildning / Läroavtalsutbildning / (som leder till examen) Yrkeshögskolor / Medborgarinstitut 62 / 61 Folkhögskolor 261 / 248 Yrkesinriktad tilläggsutbildning / Grundläggande konstundervisning * per invånare 1,4 /invånare per timme 50 / 49 Bibliotek 42 / 41 / invånare Teatrar / årsverke Orkestrar / årsverke Museer /årsverke 16 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01

17 Kommunernas kulturväsende Kommunernas idrottsväsende Kommunernas ungdomsarbete 4,2 /invånare 10,8 /invånare 12,3 / under 29-åringar Uppskattningen av statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet underlättas om 6VOS-rapporten (statsandelsrapporten enligt uppgift) används som hjälpmedel. Formlerna för beräkning av statsandelen (t.ex. grundläggande utbildning) kan också användas. Till det pris per enhet som man då får enligt 2001 års nivå skall adderas förhöjningen från detta år till nästa år (t.ex. grundläggande utbildning 8 %). I tabellen på Kommunförbundets webbsidor: under Palvelut/Kuntatalous/Valtionosuudet 2002 finns de priser per enhet som ligger till grund för år 2002 (genomsnittliga) i mark och euro (inkl. och exkl. moms). Dessutom finns där ändringen i procent från detta år till nästa år (ändring exkl. moms). Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) , Päivi Rajala, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Hur förskoleundervisningen ordnas Kommunens skyldighet att ordna förskoleundervisning samt barnets rätt till förskoleundervisning trädde i kraft , med undantag av de barn som omfattas av den förlängda läroplikten. För barn som omfattas av den förlängda läroplikten hör förskoleundervisning som ordnas det år då barnet fyller sex år till läroplikten. Förskoleundervisning ordnas enligt vad kommunen beslutar; i skolan, på en dagvårdsplats som avses i lagen om barndagvård eller på någon annan för ändamålet lämplig plats. Med tillstånd av undervisningsministeriet kan förskoleundervisning också ordnas i en privat eller statlig skola. Lagstiftningen om grundläggande utbildning tillämpas på förskoleundervisningen, oberoende av var den ordnas. Om förskoleundervisning ordnas på dagvårdsplatsen tillämpas dessutom som komplettering den lagstiftning som gäller barndagvård. Barnet har subjektiv rätt att delta i förskoleundervisningen, med det är ändå frivilligt. Förskoleundervisningen skall omfatta minst 700 timmar. Finansiering Kommuner och övriga anordnare av förskoleundervisning beviljas finansiering för förskoleundervisning enligt finansieringssystemet för undervisnings- och kulturverksamhet i form av finansiering per elev. Det pris per enhet som ligger till grund för statsandelen är för andra elever än de som omfattas av förlängd läroplikt 85 % av priset per enhet för respektive utbildningsanordnare. Lagstiftningen förpliktar inte till att ordna gratis skolskjuts för förskoleelever men ärendet är igen aktuellt när statsbudgeten behandlas. Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01 17

18 Läroplan Utbildningsstyrelsen fastställde grunden för förskoleundervisningens läroplan. En lokal läroplan skall uppgöras och godkännas för undervisningen. Enligt utbildningsstyrelsens föreskrifter (64/911/2000) skall den tas i bruk senast Undervisningsgruppens storlek Lagen om grundläggande utbildning (628/1998), förordningen om grundläggande utbildning (852/1998), lagen om barndagvård (36/1973), eller förordningen om barndagvård (239/1973) innehåller inga specialbestämmelser om det högsta antalet elever i förskolans undervisningsgrupper eller om personalens storlek. Därför gav utbildningsstyrelsen en rekommendation (brev 37/400/2000) i ärendet. Meningen med rekommendationen är bl.a. att se till att den målsättning som ställts upp i lagstiftningen och i läroplanen för förskoleundervisningen kan uppnås i praktiken och att elevens rätt till en trygg studiemiljö förverkligas. I rekommendationen sägs bl.a. att: I en förskoleundervisningsgrupp får i regel ingå högst 13 elever. Om i gruppens arbete under största delen av tiden förutom läraren dessutom deltar ett skolgångsbiträde, en barnskötare eller en annan för uppgiften lämplig person som fått yrkesutbildning inom området kan undervisningsgruppens storlek dock vara högst 20 elever. Undervisningsgruppens största tillåtna storlek kan tillfälligt överskridas om det är motiverat med hänsyn till undervisningens art, arbetssätt som tilllämpas i undervisningen eller någon tvingande orsak och arrangemangen inte äventyrar uppnåendet av undervisningens mål. När undervisningsgrupper bildas inom förskoleundervisningen skall man beakta de lokala förhållandena, t.ex. antalet elever som behöver särskilt stöd, undervisningslokalerna och redskapen samt andra uppgifter som eventuellt påförts personalen. Rekommendationerna gäller främst de egentliga undervisningsperioderna eller stunderna. Dessutom gäller rekommendationerna bildande av förskoleundervisningsgrupper dels i skolan, dels på en dagvårdsplats som avses i 1 2 och 3 mom. lagen om barndagvård och på annan plats som passar för förskoleundervisning. Rekommendationerna gäller likaså situationer där elever som deltar i förskoleundervisning undervisas tillsammans med elever som deltar i grundläggande utbildning eller där det i samma grupp också ingår dagvårdsbarn (elever som deltar i den grundläggande utbildningen eller barn som är i dagvård räknas in i antalet elever). Det är alltså fråga om en rekommendation. Anordnaren av förskoleundervisning fattar de slutliga avgörandena inom ramen för sin beslutanderätt. Personalens behörighet I ändringarna till förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (7 och 8 ) av finns bestämmelser om personalens behörighet. Den egentliga förordningen gavs Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01

19 En person som har klasslärarkompetens är behörig att meddela förskoleundervisning. En person som har avlagt kandidatexamen eller barnträdgårdslärarexamen enligt förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området (576/1995, 11 ) är likaså behörig att undervisa specialundervisningsgrupper som består av elever som deltar i förskoleundervisning. Behörig att meddela förskoleundervisning för en undervisningsgrupp där det inte ingår elever i grundläggande utbildning är även den som var verksam eller under sammanlagt minst ett år har varit verksam i sådana i 4 förordningen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (804/1992) avsedda ledningsuppgifter i daghem eller vård-, omsorgs-, uppfostrings-, undervisnings- eller rehabiliteringsuppgifter inom dagvården som kräver omfattande kunskaper och som har avlagt examen på institutnivå för socialpedagog. Dessutom förutsätts att personen i fråga har slutfört av undervisningsministeriet godkända studier för förskoleundervisning omfattande 15 studieveckor som ordnats före 2004 av ett universitet eller av någon annan utbildningsanordnare som samarbetar med universitetet. Även den som efter 1995 har avlagt examen på institutnivå för socialpedagog eller för handledare inom socialbranschen eller socionomexamen (yrkeshögskola) och i vars examen ingår studier i småbarnsfostran och socialpedagogik omfattande minst 50 studieveckor, och som utöver denna examen har slutfört ovan avsedda studier för förskoleundervisning är behörig att meddela förskoleundervisning. För personer som saknar nämnda arbetserfarenhet omfattar studierna för förskoleundervisning 20 studieveckor. Den som avlagt socionomexamen skall ha antagits till yrkeshögskolan senast Närmare upplysningar: Olli Luukkainen, sakkunnig tfn (09) , Raija Meriläinen, sakkunnig tfn (09) , Räddningsväsendets områdesindelning Regeringen har avlåtit en proposition till Riksdagen med förslag till lag om bildande av räddningsområden (RP 111/2001 rd). I lagen föreslås att det stiftas en lag om bildande av räddningsområden. Lagen skall ligga till grund för organiseringen av samarbetet mellan kommunerna när det gäller tillhandahållandet av sådana tjänster inom det kommunala räddningsväsendet som avses i lagen om räddningsväsendet. Utanför lagens tillämpningsområde står den nödcentralsverksamhet i kommunerna som grundar sig på lagen om räddningsväsendet. Enligt propositionen beslutar statsrådet om indelningen av landet i räddningsområden. De kommuner som hör till räddningsområdena skall ingå avtal om organisering av samarbetet inom räddningsväsendet före utgången av Samarbetet skall organiseras enligt bestämmelserna om samarbete i Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01 19

20 kommunallagen. De uppgifter inom räddningsväsendet som ankommer på kommunerna ges sålunda till någon kommun i området eller sköts av en samkommun. Lagen avses träda i kraft och samarbetet mellan kommunerna inleds enligt propositionen vid ingången av Kommunförbundet sände ett cirkulär (8/80/2001) till kommuner och samkommuner, där man klargjorde hur räddningsområdena bildas, förvaltningen ordnas och kostnadsfördelningen mellan kommunerna görs upp. Vi informerar närmare när lagförslaget har behandlats i riksdagen. Närmare upplysningar: Tuomo Karjalainen, tfn (09) , Fördelningen av valkostnader mellan staten och kommunerna Justitieministeriet har berett ett förslag till ändring av vallagen. Regeringen har ännu inte avlåtit någon proposition i ärendet. Ett utkast till propositionen finns på justitieministeriets webbsida. Adressen är Det föreslås att ansvaret för beslut som gäller de allmänna förhandsröstningsställena i hemlandet flyttas över från staten på kommunerna. Kommunerna avgör själva hur många förhandsröstningsställen de skall ha och var dessa skall vara belägna. Enligt förslaget beslutar kommunstyrelsen både om valdagens röstningsställen och om förhandsröstningsställena. Fullmäktige beslutar liksom nu om indelningen i röstningsområden. Kommunen kunde orda förhandsröstningen i sina egna lokaler, exempelvis i kommunalkansliet, biblioteket eller skolan eller skaffa de behövliga lokaliteterna och personalen av någon betrodd organisation. I så fall är det främst Posten Finland Ab som kommer i fråga. Det föreslås också att fördelningen av valkostnaderna mellan staten och kommunerna ändras. I praktiken innebär ändringen att staten ansvarar för kostnaderna vid statliga val (riksdagsval, presidentval, val av europarlamentariker) och kommunerna vid kommunalval. Vid statliga val betalar justitieministeriet enligt förslaget en engångsersättning till varje enskild kommun. Ersättningens belopp är en summa som fastställts av ministeriet i euro och multiplicerats med antalet röstberättigade i Finland bosatta kommunmedlemmar. Vid kommunalval betalas ingen engångsersättning. Om ett andra val förrättas vid presidentval betalas dubbel ersättning. Ersättningen är tänkt som en fast summa som t.ex. vid riksdagsvalet 2003 kunde vara 1,70 euro (10 mark) per röstberättigad. En arbets- 20 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01

21 grupp som tillsatts av justitieministeriet har t.ex. uppskattat att vid riksdagsval ökar statens kostnader och minskar kommunernas kostnader med ca 20 miljoner mark jämfört med vad som gäller för närvarande. Det är meningen att lagen tillämpas för första gången vid riksdagsvalet i mars Vi informerar närmare när lagförslaget framskrider i riksdagen. Närmare upplysningar: Heikki Harjula, tfn (09) , Bokföringsanvisningar Ändringar i bokföringslagen Republikens President undertecknade lagen om ändring av bokföringslagen (629/2001). Lagen tillämpas första gången för räkenskapsperioden Bokföringsförordningen har också ändrats (748/2001). Enligt 3:6 ändringen av bokföringslagen skall bokslutet upprättas inom fyra månader från räkenskapsperioden utgång. Ändringen av bokföringslagen medför troligen inga ändringar av tidsschemat för upprättande av kommunens och samkommunens bokslut. Ett förslag till ändring av kommunallagen (RD 46/2001 rd) behandlas som bäst i ett riksdagsutskott. Vi informerade om förslaget i Kommunalekonomi 3/2001. På grund av ändringen av bokföringslagen har följande förslag till ändring av kommunallagens 68 1 mom. föreslagits för behandling i förvaltningsutskottet: Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Kommunstyrelsen skall uppgöra ett bokslut för räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning samt efter revision förelägga bokslutet för fullmäktige före utgången av juni året efter räkenskapsperioden. Vi informerar närmare när förslaget om ändring av kommunallagen har behandlats i riksdagen. Bokföringsnämndens kommunsektion ändrar eventuellt sina allmänna anvisningar på grund av att bokföringslagen ändras. Om bokföringen av elanslutningsavgifter Bokföringsnämnden gav ett utlåtande nr 1650/2001 om hur elanslutningsavgifter skall bokföras. Enligt utlåtandet gäller att av avgifterna för anslutning till eldistributionsnätet bokförs de som är överförbara och återbärbara i posten Övriga skulder som ingår i gruppen främmande kapital bland passiva i balansräkningen. Det rekommenderas att som benämning på balansposten används Anslutningsavgifter och övriga skulder. Det är motiverat att presentera anslutningsavgifterna separat antingen i balansräkningen eller i noterna för att en riktig och tillräcklig bild skall kunna ges och balansposterna skall kunna göras klarare. Kuntatalous/kommunalekonomi 4/01 21