Årsberättelse 2013 /2014

Transkript

1 Årsberättelse 2013 /2014 Norra förskoleområdet Förskolechef Agneta Lindbergh Biträdande förskolechef Ingeborg Bergvall

2

3 Norra förskoleområdet ht 2013/ vt 2014 Norra förskoleområdet består av 6 förskolor fram till 1/ då området slås ihop med Stigslund/Strömsbro. Förskolorna på Norra är Bergbackagården, Solkatten, Trödje, Björke, Varvaterassen och Milbogården, ett geografiskt vidstäckt område i kommunen. De båda förskoleområdena Norra och Stigslund/Strömsbro har haft ett nära samarbete med gemensamma utvecklingsinsatser. Under året har vi haft ca 330 barn inskrivna i våra förskolor. Vi har utbildad personal, ca 65 pedagoger samt kock eller ekonomibiträden Specialpedagog, tal & språkpedagog och uppdragspedagog finns även som stöd. Dessa arbetar handledande och fortbildande i området. Vi utgår från olika styrdokument: Skollagen Läroplanen Utbildning Gävles verksamhetsplan Handlingsplaner för det systematiska kvalitetsarbetet Uppföljningsdokument Likabehandlingsplan Samtliga förskoleområden i Gävle kommun arbetar för en likvärdig förskola med hög kvalité och har haft regelbundna möten under året. Vårt område bildar ett ledningsteam tillsammans med Stigslund/Strömsbro och består av två förskolechefer och två biträdande samt till en del med uppdragspedagog. Vi utgår från en barnsyn som bygger på det kompetenta barnet som med glädje och nyfikenhet ska få utveckla sitt lärande i gemenskap med utbildade pedagoger. Miljön ska utformas på ett lustfyllt och utmanade sätt som stimulerar till lek och lärande. Personalens förhållningsätt betyder mycket för förskolornas kvalité och vi följer alltid upp resultat av föräldraenkäter och liknande för att utveckla verksamheten på bästa sätt. Under det här året har vi utvecklat en form för föräldrasamverkan som bygger på Läroplanen innehåll att: Föräldrar ska inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten på förskolan. Förskolechefens ansvar är att formerna för samarbete mellan förskola och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta. Vår modell bygger på att ha gruppsamtal med föräldrar på höstterminen där pedagoger presenterar vår handlingsplan med prioriterade mål och hur förskolans arbetsprocesser är tänkta att se ut. Det genomförs i dialogform. På vårterminen genomför vi individuella utvecklingssamtal för att följa upp varje barns utveckling och lärande samt trygghet. Undervisning i förskolan är ett nytt begrepp även om förskolor alltid arbetat med barns lärande och utveckling. Förskolans Läroplan reviderades 2010 i tydligare syfte att bidra med att utveckla barns kunnande om olika innehåll. Förskollärarna har fått det övergripande ansvaret för att barn lär sig och utvecklas. Det finns inga uppnåendemål i förskolan utan enbart mål att sträva mot för barnens del. Det varje enskild förskolas kvalité som följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Föräldraenkäternas resultat kan du läsa om på varje förskolas hemsida. En enkät skickas ut varje år och resultaten analyseras i syfte att förbättra vår verksamhet.

4 Vi har under det här året haft prioriterade områden kring språk & kommunikation och barns inflytande. Under språk & kommunikation har arbetet med X5000 fortsatt. X5000 står för att det behövs 5000 timmars lästräning för att bli en fullgod läsare enligt professor Ingvar Lundberg. Det innebär att samtliga förskolor på området har utgått från en och samma bok i sitt temaarbete. God natt alla djur var den bok som röstades fram av pedagogerna det här året och den har används i likabehandlingsarbete samt de övriga olika målområdena från Läroplanen. Att utgå från en sagobok har varit uppskattat, utvecklande och roligt på många förskolor. Vi har också introducerat Babblarna som metod och arbetssätt för de yngsta barnen. Det arbetet har skett med stöd av specialpedagog och tal & språkpedagog. Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk och bygger helt på ljudet i deras namn; Bibi, Dada, Dodo osv. Genom att lyssna på Babblarna och härma deras sätt att prata så tränas effektivt förmågan att använda betoning och melodi i språket. Babblarna består av sex olika figurer i olika former och färger. Att använda tecken ( TAKK = tecken som alternativ kompletterande kommunikation) så kan det underlätta kommunikation och självständighet hos alla barn. Att dagligen, om och om igen, samlas kring och känna igen skapar trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns lärande och utveckling. Babblarna utvecklar barns språkliga medvetenhet och begreppsbildning och är ett material som många barn tycker är roligt och som de ofta känner igen. Ett axplock av insatser under 13/14: Startat språkprojekt Babblarna ( se ovan) Fortbildning i likabehandlingsarbetet kring barnkonventionen Fortbildningsinsats både för förskollärare och barnskötare Fortbildning för de pedagogiska utvecklingsledarna Fortbildning för vår lokala elevhälsa Insatser för barn i behov av särskilt stöd IKT- satsning med inköp av lärplattor och kompetensutveckling via Hållplats IKT (information och kommunikationsteknik) för all personal under en hel planeringsdag som sen har följts upp på varje förskola Likabehandlingsarbete med olika former av kompetenshöjande insatser Uppdragspedagog har arbetat nära förskolornas utvecklingsledare, följt upp resultat och handlett pedagoger med mera Möte med förskolans pedagoger och pedagoger i förskoleklass på Norra för att säkerställa tydliga och bra övergångar med mera Fortbildning för kockar och ekonomibiträdande kring allergi, hygien o dyl Inskolningssystemet har setts i syfte likvärdig förskola, bland annat har inskolningsträff för nya föräldrar införts på samtliga förskolor juni augusti. Vårt föräldrasamarbete har genomförts på olika sätt;

5 via det dagliga mötet vid lämning/hämtning via föräldraträffar och möten via information på hemsidor, informationsbroschyrer med mera via enkäter med uppföljning inskolningssamtal gruppsamtal och individuella utvecklingssamtal andra möten, telefonsamtal, mail Innan barnet slutar sin förskoletid lämnas alltid en avslutningsenkät ut. Den visade på ett gott resultat och i de fall det kommit synpunkter tas det upp av förskolechef eller biträdande och vidare ut till personal för förbättringsåtgärder. Vi försöker tillmötesgå föräldrars synpunkter och önskningar så långt det är möjligt med hänsyn till styrdokumenten samt andra regler och lagar. Avslutningsvis har förskolorna på Norra förskoleområdet arbetat med mål och arbetsprocesser med stort engagemang och ambition att hela tiden sträva framåt under läsåret. Dels fortsätta med de saker som har varit framgångsrika på den enskilda förskolan men också i syfte att hitta förbättringsområden för kvalitetshöjning. Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter; citat Läroplanen. Som förskolechef på Norra förskoleområdet så är det viktigt att alla känner glädje och trygghet på våra förskolor, det gäller alla som vistas där. Vi ska ha förskolor som känns välkomnande och vi tar gärna emot synpunkter, tankar eller frågor om vår verksamhet. Information finns också på våra hemsidor på

6 Bj.nk Varvaterrassen förskola Varvaterrassen förskola ligger i det natursköna Hille norr om Gävle, byggår I vårt närområde har vi förmånen att ha närhet till olika aktivitets möjligheter så som fina skogsområden som vi nyttjar i vår verksamhet. Milboskolans bibliotek är något vi nyttjar frekvent. Om förutsättningarna tillåter under vinterhalvåret åker vi i pulkabacken som ligger utanför vår förskola. På vår gård finns det stora lek ytor med varierad terräng. På Varvaterrassen erbjuder vi även hemlagad mat av vår egen kock. Förskolan rustades 2009 och därmed har vi nu ljusa och fina lokaler. Om ni som föräldrar är intresserad och vill veta mer om vår förskola, kontakta oss gärna.

7 Årsberättelse Ht 2013/ Vt 2014 Under hösten fortsatte arbetet med X 5000 därx står för Gävleborg och 5000 ord för att bli en god läsare. Denna gång var det boken God natt alla djur som blev starten för det tematiska arbetet under höst och vårtermin. I de olika basgrupperna har det tematiska arbetet sett olika ut utifrån barnens intresse och ålder. Vi försöker att möta barnen och utmana dem där de befinner sig just nu. Vi började med att introducera boken för de olika åldersgrupperna. Bubblan och Pärlans tält fanns på de olika sidorna (Havet 3-5 år,droppen 1-3 år) tillsammans med de olika djurkaraktärerna. Vi läste boken tillsammans både i bokform och på Ipad. På Havet dramatiserade vi sagan och våra utflykter gick till Bubblan och Pärlanskogen där de har sitt tält. Läsårets teman har varit allt från Rymden, färg och form, skelett, Afrika, utforskande miljöer samt Labyrint (SVT). Språk och kommunikation, normer och värden samt barns inflytande är våra prioriterade mål utifrån förskolans läroplan, Lpfö 98. Vår plan för likabehandling samt handlingsplanen finns med som underlag i vår verksamhet och vid utvärderingar samt planeringar. Droppen: 20 barn födda 2012 indelade i två grupper. 10 barn födda orna vårterminen Denna grupp består av 10 barn födda Vi träffas tre förmiddagar i veckan, tisdag ute, onsdagar och torsdagar inne. Tisdagar ute: Det är härligt att få ha hela gården för sig själv. Vid de tillfällen som det fanns snö åkte vi pulka i backen bredvid rutschkanan. I pulkabacken tränar vi på: Att vänta på sin tur Att gå upp på sidan av backen så att man inte blir påkörd av de andra pulkaåkarna. Prova att dra upp pulkan själv Grovmotoriken Vi hälsade på Havet och hämtade trätallrikar som vi har använt till att exempelvis. Balansera på

8 Bygga med Hoppa ifrån Barnen själva väljer gärna att smyga, krypa och gömma sig i de små rum som blir i buskarna till exempel vid entrén och vid sovaltanen. Rampen upp till sovaltan är rolig att gå/springa upp och ner för. Vid ett par tillfällen har vi gått på utflykt till Havets gård och varit ute där tillsammans med barn födda Eftersom huset är uppdelat i en äldre och yngre sida är det berikande att få möjlighet att vara tillsammans ibland. De äldre hjälper de yngre med fart på kompisgungan. Lekstugan är spännande att vara i. Nya saker i förrådet. Vi blir inbjudna på havets fruktstund. Onsdagar och torsdagar inne: Sångsamling med lådan vi spelar på trumma och maracas ägg. I lådan finns sånger som har anknytning till boken, God natt alla djur. Vi tränar på: Turtagning Att göra ett eget val Fin och grovmotorik Språkträning Vattenlek. Barnen har visat stort intresse för vatten och står gärna och leker med vatten vid handfaten. Vi valde då att under flera veckor låta barnen utforska vattnet i våtrummet där vattenleken inte har någon begränsning. Till exempel var det ett barn som fyllde en hink med vatten, hällde den över sig själv och stampade sedan i vattenpölen som blev, med ett stort leende på läpparna. Ett annat barn hällde vatten från ett kärl till ett annat och det vattnet som blev kvar hälldes i en hink på golvet. Ateljén. Barnen har fått vara 2-5 åt gången i ateljén. Vid första tillfället är målet att ta med två barn till ateljén för att de i lugn och ro ska få bekanta sig med miljön. Vi uppmuntrar barnen att själva välja vilken färg de vill använda. Några av barnen utrycker spontant vad de målar till exempel ett monster, en bil. Vi pratar om färger och benämner vid färgernas namn.

9 Sånglådan Om sånglådan inte är med på våra samlingar frågar ofta barnen efter den.

10 Elvorna vt-14 Vi har börjat arbeta med grundfärgerna, vidareutveckling av färgspåren. Vi valde att börja med färgen blå. Barnen har målat på eget papper och på ett stort gemensamt. Vi har provat olika, enkla tekniker så som att måla med pensel, med fingrarna, med potatis. Vi har målat med snöre och målat på ena sidan av papperet och sedan lagt ihop det för att undersöka vad som händer. Vi har färgat vatten och fryst detta för att undersöka vad som händer. Isskapelserna har vi sedan hängt upp ut på gården i träden och sett hur de successivt har försvunnit. Vi har samlat snö och sett vad som händer med denna inne i värmen. Vi har börjat introducera sagoläsning genom att muntligt berätta för barnen och har använd enkel rekvisita (Sagan om spökbarnen). Resväskan är fortfarande ett attraktivt inslag under våra samlingar. Resväskans innehåll förändras över tid och just nu har ett litet svart monster flyttat in. Vi har bytt ut några sånger och ramsor. Våra utedagar har använts till utflykter till lekparker, pulkabacken och Hilles idrottsplats, både med och utan matsäck. Ett tydligt intresse som vi ser är : Nyfikenhet och upptäckarlust att prova på nya saker och intresse att se vad som händer med färg när vi använder olika tekniker, en vilja att prova nya saker när vi har besökt ex lekparken och IP, ex rutschkana, att prova klättra upp på gungan själv. I samlingen använder vi ramsor. Barnen har börjat få förståelse för vad orden betyder, ex ramsan om spöket ordet Stor visas med en stor rörelse, ordet Liten visas med en liten rörelse. I ramsorna t ränas begrepp, ex tjock, smal, liten, kort, lång, stor, över, under osv. Barnen visar sitt intresse genom att de väljer att delta. Vi har gjort enkla experiment sk happenings för att försöka väcka ett intresse för fysikaliska fenomen hos barnen. Barnen har tyckt att detta varit spännande och roligt. Några av barnen visar på en upptäckarlust även i andra situationer. Vi har reflekterat tillsammans med barnen och försökt återkoppla till det vi gjort genom att se på de bilder som vi tagit. Barnen berättar om de experiment vi gjort och kommenterar de delar som varit speciellt intressanta/roliga. Vi försöker utmana barnen till att våga göra nya upptäckter, att det inte är farligt att prova! En tanke är att varje enskild individ ska våga/få chansen att prova, att det inte bara är en gruppaktivitet. Ex. ett barn som har gått hela vägen från att inte vilja/våga bli kladdig om händerna till att vilja måla jämt!! Vi har efter bästa förmåga försökt spinna vidare på barnens upptäckarlust och fortsatt jobba med färg och skapande. Vi har blandat socker med vatten och målat med denna lösning. Vi har målat och saltat färgen, och undersökt vad som händer med färgen när saltet blandas i.

11 Färgtemat är ett återkommande inslag på vår s.k innedag. Vi har börjat introducera enkla grupplekar i samlingen, så som Kims lek även där har vi använt oss av färgtemat genom att sakerna är i enhetlig färg, ex grön. Vi leker även lekar där individen är i centrum. ( Gubben i lådan). Barnen väljer här själva i vilken mån de vill delta, om de vill vara under filten eller om de vill ha en kamrat med sig under filten eller enbart se på. Vilket lärande ser vi? Exempelvis så ser vi ett ökande kunnande när det gäller färgernas namn och att kunna känna igen färgerna och benämna färgen med korrekt namn. Ett exempel som är hämtat från sagoläsningen är att vi har läst boken Nasse hittar en stol många gånger. Barnen kan texten och frågar efter just den sagan. De leker Nasse och vänder på stolar och gör precis likadant som Nasse. Något annat som vi sett är att de försiktiga barnen har vågat kliva fram mer och ta mera plats i gruppen. Vi har börjat använda Takk-tecken. Barnen har fått ett eget tecken och dessa har vi använt i samlingarna, Barnen har börjat lära sig sitt tecken och kamraternas tecken. Vi ser även att barnens språkliga utveckling går framåt. Samtliga barn har ökat på sitt ordförråd och deltar i samtal. De gör sin röst hörd under samlingar och aktiviteter. Vi har fortsatt med bokläsandet och de flesta av barnen väljer att delta under denna stund. Vi dokumenterar med hjälp av Ipaden. Barnen får se bilder och eventuella filmsnuttar på en gång och sätter ord och tankar på det vi gjort. Dessa kommentarer tar vi med till dokumentationerna och i den mån vi hinner med, så skriver vi ut och anslår dokumentationerna på torkskåpen.

12 Havet: Barn födda st Lillgruppen Barn födda st Mellangruppen Barn födda st Storgruppen Lillgruppen: Normer och värden: Arbetsprocess: Hur skall vi gå tillväga för att nå målet/målen? Vi lånar böcker på biblioteket. Vi använder oss av Bubblan och Pärlan som ser olika ut. (kön, etnisk tillhörighet och utseende). Efter nyår flyttade ett barn i gruppen till Tanzania i Afrika. Genom att vi har kunnat ha kontakt via mail och följa barnets familjs blogg har det väckt ett stort intresse hos barnen hur det är att leva och bo i Afrika. Bubblan och Pärlan reste iväg för att se vilka djur som finns och hur man lever i Afrika. Vi har haft kontakt med barnet via mail. Vi har tittat på film hur det ser ut på en savann och vilka djur som finns där. Vi har skapat en savann till djuren som bor där. Vi har pratat om hur man bor och klär sig i Tanzania. Vi provat att göra batik som vi gjort tavlor av. Sjungit Afrikasånger Resultat/Fakta: Vi har Bubblan och Pärlan som ser olika ut och som 14 maj kommer hem från Afrika. Vi ser att barnen visar ett stort intresse över vilka djur som finns på savannen och hur man lever och har det i Afrika. Föräldrarna har berättat på

13 utvecklingssamtalen att deras barn pratat mycket om djuren som finns på savannen hemma. Vi upplevde att barnen tyckte det var spännande att se vad som hände med tygbiten när vi lade den i färgbadet. Analys/Värdera: Eftersom ett barn flyttade till Afrika har vi kunnat erbjuda barnen fakta, information om landets djur och hur man lever där. Vi har nått målet genom att erbjuda fakta och information från barnet som flyttat, tittat på filmer och sökt fakta via datorn. Genom att vi jobbat aktivt att ta reda på information om Afrika tillsammans med barnen upplever vi att barnen fått mer fakta och kunskap.

14 Mellangruppen: Barn födda -09 Förutsättningar: Gruppen består av 15 barn födda Gruppen har under sommarmånaderna förändrats så tillvida att tre barn flyttat. Under hösten kommer även ett barn till att försvinna. Vi har utflyktsdag på tisdagar, aktivitet inomhus på onsdagar och aktivitet på gården på torsdagar. Grupp aktivitetstiden sträcker sig 9-12 tisdag, onsdag och torsdag. Alla veckans dagar har vi samling gruppvis före och efter lunch, i den samlingstiden ingår även bokläsning. Vi arbetar gemensamt i alla förskolor i norra området i projektet X 500 och utgår ifrån boken God natt alla djur. Barn och personal har tillgång till den teknisk utrustning de behöver. Mål språk och kommunikation: Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Arbetsprocess: Vi ger alla möjlighet att göra sig hörda genom att på samlingarna tränar vi turtagning i samtalet. Vi ger barnen möjlighet att resonera kring bilder där det finns olika lösningar. Barnen ges då möjlighet att argumentera för sin åsikt, vi använder oss bl.a. av Lattjolajbanlådan. Rimkort. Ramsor. Sånger. Resonemang kring aktuellt tema. Hur ser planeter ut? Regnar det i rymden? Hänger månen på ett snöre? Etc. Vi dokumenterar samtalet i barn-barn för att se olika samtalskonstellationer i sittande aktiviteter, pysselstund vid bordet eller spelsituation. Samarbetsövningar i labyrint tema. Se hur mycket enklare vissa uppgifter blir om man hjälps åt.

15 Experiment där barnen testar sina hypoteser. Argumentera kring sin egen teori. Konstruera former och banor i grupp genom att förklara för varandra vad man vill åstadkomma. Daidalos ger oss uppdrag i form av böcker skapade i bookcreator. Prata om och återberätta sagor man läst, you tube klipp man sett och tv program. Resultat och Fakta: Genom att observera barnen både enskilt och i grupp. Vi ser att de barn som varit obekväma i utrycka sig i både större och mindre grupper nu vågar göra sig hörda. De barn som tidigare vågade prata men inte litade till sin egen förmåga att argumentera för sin sak har nu förstått att allt inte alltid har ett rätt och ett fel. Vi har observerat att barnen i leken testar samtalets struktur genom att ha lek samling. Utifrån temat Rymden sjunger barnen de sånger vi har haft på samlingarna. Vi hör att barnen även tränar på rim och rimmets struktur vid olika vardagliga situationer. Analys: Vi ser att vi erbjudit barnen möjlighet att få utrymme i samtal i större och mindre grupper. Vi har ett tillåtande förhållnings sätt och ett klimat där lite tok alltid är välkommet. Vi respekterar och lyssnar på andra. Alla är viktiga att lyssna till.

16 Storgruppen: Barns inflytande Tankar och åsikter. Arbetsprocess: Vi började arbeta utifrån boken Godnatt alla djur. Vi satte upp ett tält i skogen och ett inne på förskolan. När vi var i skogen hittade barnen ett djurkranium. Då väcktes många frågor. Från vilket djur kommer det? Hur har djuret dött? mm. Barnen blev väldigt intresserade av skelett. Vi har läst böcker och tittat på filmer. Vi gjorde skelett i olika material. Vi har målat och ritat skelett. Vi köpte in röntgenbilder där barnen fick gissa vilket djur skelettet tillhörde. Under våren har vi arbetat med ett temaarbete om tv-programmet Labyrint. Barnen visade otroligt intresse för tv-programmet. De pratade om och lekte Labyrint hela tiden på förskolan. Vi tittade på programmet tillsammans för att alla barn skulle ges samma förutsättningar och kunskap om programmet. Barnen har fått ge förslag på hur de vill arbeta med temat. Vad vill vi göra och hur ska vi gå tillväga? Vi har gjort robotar, banor, memory, labyrinter, fällor mm i olika material. Efter barnens önskemål gick vi till gymnastikhallen och det var väldigt uppskattat. Barnen har fått träna på att lösa konflikter som uppkommit. Vi pedagoger har väglett dem för att de själva ska kunna lösa konflikter ex med frågeställningar. Hur skulle det kännas för dig? Resultat: Vi har utgått från barnen intresse och det har fått bestämma vart vårt temaarbete ska leda. Barnen har varit väldigt intresserade av både skelett-temat och labyrint-temat. De har kommit med många förslag som vi har dokumenterat. Vi har observerat barnen och har då märkt att barnen lättare löser konflikter på egen hand. Vi hör att barnen använder samma frågeställningar och argument som vi tränat med dem. Analys: Eftersom vi har valt tema utifrån barnens intresse har vi märkt att det är så mycket lättare och roligare att arbeta med något de är intresserade av. När vi tittade på programmet tillsammans och gav barnen lika förutsättningar blev det också lättare, och vi fick med hela gruppen.

17 Traditioner på Varvaterrassen: Varvajoggen: Sker i samband med Förskolansdag under verksamhetstid. Vi börjar med uppvärmning i sann Friskis och Svettis anda. De barn som vill får nummerlappar och sedan tar man sig springandes eller på det sätt som passar runt en snitslad bana i närliggande miljö. Barnen på Droppen startar först och sedan följer Havet efter. Belöning med dryck och diplom. Familjefesten: Vi träffas tillsammans hela huset med medhavd picknick. Vi börjar med en tipsrunda med frågor från de tematiska arbeten vi gjort under terminerna. Utställningar med olika material från grupperna. Sedan avslutar vi med skönsång från Havets barn. Midsommarfirande: Under verksamhetstid dagen före midsommarafton firar vi med traditionell dans runt midsommarstången. Och avslutar med tårtkalas. Som förälder är man välkommen att vara med och fira. Lucia: Havet firar lucia utomhus på morgonen för att alla som vill ska få en möjlighet att närvara från familjen. Barnen på Havet lussar även för Dropparna senare på förmiddagen.