FöreningsSparbanken Analys Nr 25 7 september 2005

Transkript

1 FöreningsSparbanken Analys Nr 25 7 september 2005 Japan den försiktiga reformpolitiken fortsätter efter valet Japans kommer att reformera även efter valet om än långsamt. I det korta och medellånga perspektivet kan Japans ekonomi således fortsätta att förbättras i återhållsam takt. De långsiktiga utmaningarna från den väldiga statsskulden och de stora demografiska förändringarna kvartstår dock i full styrka. Ett intressant mikroekonomiskt fenomen: Japanska företag visar ökad restriktivitet avseende outsourcing av mer sofistikerade produkter till Kina. Det råder en anmärkningsvärd oenighet om deflationens slut. Vissa experter tror att så kan bli fallet redan i höst. Det finns anledning att varna för förhastade slutsatser i denna fråga. 1. Överskott i bytesbalansen fungerade som reformhinder Japans stora ekonomiska problem som följd av de spruckna aktie- och fastighetsbubblorna har nu pågått i drygt 15 år. När vi för sju år sedan skrev att Japan förmodligen fortfarande hade det värsta framför sig befarade vi att detta kanske varit kraftigt överdrivet. Som vi vet idag kom sanningen till och med att bli bistrare än så. Svag tillväxt, deflation, mestadels svag konsumtionsbenägenhet, Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 fastighetspriser och börsen i botten samt en allt otryggare arbetsmarknad blev några av följderna av 1980-talets excesser. Felaktigt nog försökte de japanska politikerna länge att hålla emot de negativa trenderna genom att en à två gånger per år introducera keynesiansk stimulans med ofta helt meningslösa byggprojekt på landet men givetvis med nöjda väljare och byggmästare utanför storstäderna. Dessa föga genomtänkta projekt ledde till att Japans budgetunderskottet uppnådde oanade höjder, idag cirka 165 % av BNP eller nästan tre gånger så mycket som Maastrichtkriterierna föreskriver för ett EMU-inträde. I många länder världen över hade en sådan horribel utveckling av statsfinanserna lett till rejäl oro på finansmarknaderna, innehållande valutaturbulens och högre långräntor. Men inte i Nippon! I Japan fanns hela tiden ett fenomen och gör det fortfarande: stora överskott i bytesbalansen och världens största valutareserv. Stora överskott i bytesbalansen medför att ett land normalt inte behöver låna pengar utomlands. Man blir inte beroende av utländska långivare och slipper utländska placerares oro eller rent av försäljningspanik. I början är detta givetvis ett lugnande tillstånd vid akuta inhemska ekonomiska problem. Efter viss tid vänds dock en sådan situation snarare till motsatsen. Politiker ser och upplever för lite reformtryck, speciellt från finansmarknaderna. Japan slapp de utländska finansmarknadernas påtryckningar vilket var både på gott och ont Erfarenheten från många länder visar inte minst att påtryckningar från finansmarknaderna kan få regeringar att förbättra sin ekonomiska politik. Dylika påtryckningar fanns således inte i Japan med känt resultat. 2. Privatiseringen av posten en avgörande principfråga Vi har under det senaste årtiondet vid många tillfällen beskrivit särdragen i det japanska politiska systemet med det Liberaldemokratiska Partiet (LDP) som statsbärande parti. Den finmaskiga förgreningen, som LDP i 50 år byggt upp över hela landet, är lika anmärkningsvärd som sanningen att LDP har olika grupperingar i parlamentet med egna kanslier. Ledarna av dessa grupperingar ( factions ) är ofta direkta politiska motståndare sinsemellan och kan mycket väl bekämpa varandra. Något som rimligen känns rätt ovanligt här hemma. 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 25 7 september 2005

3 I detta system med partier inom partiet har den sedan mer än fyra år regerande Junichiro Koizumi naturligtvis ingen lätt sits. Men just denna positionering utan regelrätta bundsförvanter har hjälpt honom en hel del hos de japanska väljarna, vilka våren 2001 helt enkelt hade tröttnat på det ineffektiva och korruptionsbehäftade LDP. Den modernt friserade Koizumi ingav nya förhoppningar hos större delen av det japanska folket. Idag är Koizumis väljarstöd mindre än för fyra år sedan men fortfarande ansenligt. Likväl vill han ha nyval den 11 september. Varför detta? Svaret är att denna åtgärd kunde hänföras till Koizumis planerade privatisering av den japanska posten. Efter misslyckandet med att få igenom denna reform även i överhuset, kastade Koizumi in handduken. Det fanns ett tidigare framfört hot härom. Varför ville Koizumi ha nyval? Man bör fråga sig, varför Koizumi hela tiden varit så angelägen om postfrågan trots att även hans reformplaner inte heller vittnat om något högt reformtempo. Svaret handlar inte enbart om pengar till statskassan. Tvärtom ett annat skäl vägde klart tyngre. I alla år har LDP använt de cirka postkontoren för insamling av valröster och som del i LDP:s nätverk med den mycket ansedda lokala postmästaren i spetsen. Givetvis skulle den gradvisa reduceringen av denna lokala maktposition innebära en successiv minskning av LDP:s inflytande på den vanligen välsinnade landsbygden något som många mer traditionellt tänkande LDP-ledare helt enkelt inte vill se; dessa vill heller inte uppleva en minskning av Postens inflytande på den japanska marknaden med statusen som världens största finansinstitut och som gigantisk finansiär av statens väldiga budgetunderskott. Det är av dessa skäl postfrågan har så stor strategisk betydelse. För de konservativa LDP-politikerna är Posten en ytterst viktig del i partiapparatens finanser, marknadsföring och kommunikation enligt Koizumi däremot en maktposition av det gamla slaget. Det gäller att komma ihåg att även Koizumis privatiseringsplaner var och är av långfristig natur: först en uppdelning av posten i fyra separata enheter och därefter en gradvis privatisering till år 2017 (medan demokraterna vill åstadkomma en kraftig reducering av postens bankverksamhet). Inte heller Koizumi hade således speciellt bråttom. Posten har alltid fungerat som ett viktigt medel i LDP:s maktpolitik FöreningsSparbanken Analys Nr 25 7 september

4 Koizumi har sedan 2001 varit missnöjd med mycket av LDP:s maktapparat och även åstadkommit vissa framsteg utan att för den sakens skull ha framstått som kraftfull reformator. Å andra sidan ger Japans institutionella ramar inte heller möjlighet till en starkt pådrivande reformpolitik. Det gäller varje politiskt parti i det japanska politiska landskapet, även det långvariga oppositionspartiet DPJ (Japans Demokratiska Parti) med sin chef Katsuya Okada i spetsen. Inrikespolitiskt skiljer sig DPJ ett mer utpräglat stadsparti, som omfattar många LDP-avhoppare inte alltför mycket från Koizumis försiktiga reformkurs även avseende Posten och de framtida sociala reformbehoven. Skillnaden mellan Koizumi och DPJ är inte speciellt stor Japans framtida ekonomiska politik kommer således även fortsättningsvis att präglas av den senaste tidens reformpolitik: inte speciellt snabbt men i varje fall åt rätt håll. Denna slutsats bygger dock på att LDP och regeringen kommer att styras av Koizumi eller att DPJ åtminstone får en hel mandatperiod. DJPpolitik betyder något mer Koizumi. En eventuell maktförlust för Koizumi kan mycket väl vrida de japanska reformhjulen en hel del tillbaka; men personligheter som f d kabinettsekreteraren Fukuda, postminister Aso och vice generalsekreterare Abe rör sig rätt nära Koizumis kurs. Den stora skillnaden mellan LDP och DPJ finns främst på den utrikespolitiska fronten. LDP intar till exempel klart hårdare tag gentemot Kina än vad DPJ gör. DJP håller också tydligt större distans till USA och Irakkriget än liberaldemokraterna. förutom på den utrikespolitiska fronten 3. Strukturella framsteg men statsskuld och demografiproblem tynger Japans politiska och sociala strukturer tillåter inga snabba reformer av mer principiell natur. Detta konstaterande är befogat efter knappt 15 års ekonomisk kräftgång. Likväl vore det fel att säga att Japan ännu icke kommit igång med ekonomiska strukturreformer. Koizumis facit efter 4 ½ år som premiärminister är inte särskilt strålande men med tanke på det risiga utgångsläget ändå någorlunda godkänt. Inte minst satte han stopp på alla excessiva offentliga stimulansorder (med ofta byggnadsindustrin i fokus). Koizumi satte också ökat saneringstryck på de svaga bankerna. Även den ökade flexibiliteten på arbetsmarknaden är anmärkningsvärd. Nedan ges en lista med hänvisning till viktiga strukturella framsteg som resultat av både ekonomisk-politiskt Koizumis facit är någorlunda välkänt 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 25 7 september 2005

5 reformarbete och företagens egna anpassningar till det växande globaliseringstrycket. Strukturella framsteg i Japan Övergivande av traditionella keynesianska stimulanspaket Mindre fokusering på statens roll i ekonomin Mindre byråkrati (färre departement) Minskat deflationstryck Ökad press på bankerna att få bukt med de dåliga lånen Ökade skatteuttag på lokal nivå och mindre subventioner Begynnande privatisering av universitetens forskning Något bättre förutsättningar för utländska investerare Lättnader att starta företag Mer flexibel arbetsmarknad Allt fler omstrukturerande företag (med bättre resultat) Klart minskat korsvist ägande Källa: Föreningssparbankens Ekonomiska sekretariat Naturligtvis måste Japans kommande regering tackla många kvarvarande utmaningar: Avregleringar på många fronter, den minskande befolkningen, mer tidsenliga utbildningssystem, mer genomgripande forskning, starkt reducerade budgetunderskott o s v. Det talas till exempel redan nu om märkbara momshöjningar under nästa mandatperiod. Mer konkurrens på hemmaplan är absolut nödvändig för att få fram mer av Japans dolda tillväxtpotential med samtidigt (ånyo) växande deflationsrisk. Det finns med andra ord också allehanda målkonflikter i den framtida ekonomiska politiken. Även företagssektorn står fortfarande inför betydande utmaningar. Deflationstrycket har stimulerat till omfattande skuldreduceringar. Mer konkurrens inom framför allt tjänstesektorn kommer att skapa problem för hittills gynnade företag. Ett annat hett ämne för Corporate Japan är Kina och den framtida konkurrensen från Mittens rike. Intressant nog och i motsats till många europeiska företag visar japanska storföretag ett avtagande intresse att placera forskning och produktion av sofistikerade produkter i Kina. Denna utveckling tål att följas nogrannt under de närmaste åren. Det finns många målkonflikter i Japans ekonomiska politik även framöver men också företagssektorn står inför fler utmaningar FöreningsSparbanken Analys Nr 25 7 september

6 Konjunktur något bättre situation på hemmamarknaden Japan har under rätt många år präglats av svag tillväxt. År 2004 inleddes dock med mycket stark BNP-tillväxt. Sedan kom visserligen två svaga kvartal men BNP-tillväxten blev under fjolåret ändå 2,7 %. Sedan slutet av föregående år växer den japanska ekonomin igen. Under det första kvartalet i år steg Japans BNP med 1,3 % (jämfört med föregående kvartal). Andra kvartalet gav endast ett plus på 0,3 % (vilket dock ter sig bättre än snabbtolkningen, eftersom lagerreduceringen sänkte tillväxten med hela 2 %). Hushållens konsumtion och näringslivets investeringar utvecklades däremot rätt hyggligt. För exportens del såg det åter något bättre ut. Den inhemska efterfrågan har blivit något piggare Statens efterfrågan verkar numera ofrånkomligt nog avsevärt svagare. En viss ljusning skönjes istället i den privata delen av Japans ekonomi. Vi ser emellertid ingen större tillväxtacceleration inom överskådlig tid. Omräknat i framtida årstakt (annualized) steg Japans BNP med 1,3 % under kvartal 2. Det är som nämnts något bättre än vad det låter. Nationalräkenskaperna visar fortfarande att Japan har ett deflationsliknande tillstånd. Även om man från officiellt håll betonar att deflationen nu kan vara nära sitt slut, kan detta vara en förhastad slutsats. Mikroekonomiskt finns fortfarande många krafter som kan leda till prissänkningar (t ex hård prispress och fler avregleringsprocesser). Det är inte säkert att deflationen snart tar slut 1.0 BNP-deflator i Japan (procentuell förändring) Enligt vår senaste globala prognos blir Japans tillväxt 2005 och under nästa år 1 ¾ % respektive 2 ¼ %. Inte särskilt imponerande men en utveckling åt rätt håll jämfört med 1990-talets misär. Hubert Fromlet 6 FöreningsSparbanken Analys Nr 25 7 september 2005

7 4 Privat konsumtion i Japan (procentuell förändring, y o y) Investeringar i privata näringslivet exkl bostäder i Japan (procentuell förändring, y o y) Export av varor och tjänster från Japan (procentuell förändring, y o y) FöreningsSparbanken Analys Nr 25 7 september

8 5.0 Korta och långa räntor i Japan Långa räntor Korta räntor Arbetslöshet i Japan (i % av arbetskraften) Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel ek.sekr@foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. 8 FöreningsSparbanken Analys Nr 25 7 september 2005