Moa Lärcentrum i Huddinge utvärdering av gymnasial vuxenutbildning

Transkript

1 Moa Lärcentrum i Huddinge utvärdering av gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Joakim Palestro, Priolys AB

2 Innehållsförteckning Moa Lärcentrum i Huddinge utvärdering av gymnasial vuxenutbildning... 1 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län... 3 Utgångspunkter... 4 Moa Lärcentrum (Huddinge)... 5 Organisation och personal... 5 Utvärderingsperiod... 5 Intervjupersoner... 6 Lektionstimmar... 6 Avbrott... 7 Kunskaper, utveckling och lärande... 9 Sammanfattande bedömning... 9 Styrkor Utvecklingsområden Rekommendationer Bedömning och betygsättning Sammanfattande bedömning Styrkor Styrning, ledning och kvalitetsarbete Sammanfattande bedömning Styrkor Utvecklingsområden Sammanfattande intryck (20)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Från 2016 övertogs samordningsansvaret från Botkyrka kommun till konsultföretaget Priolys AB. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden (20)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skollagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden 4 (20)

5 Moa Lärcentrum (Huddinge) Organisation och personal Moa Lärcentrum grundades 1997 i Linköping. Idag finns Moa Lärcentrum representerade i 37 kommuner och erbjuder utbildningar inom vård- och omsorgsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet, yrkesväktarprogrammet, grundläggande och gymnasiala allmänna teoretiska kurser samt Svenska för invandrare (SFI). I Storstockholm har Moa Lärcentrum etablerat sig i Botkyrka, Huddinge, Stockholm Hötorget, Stockholm Nacka, Stockholm Nykvarn, Stockholm Salem, Stockholm Skärholmen och Stockholm Södertälje. De olika enheterna erbjuder olika utbildningar inom ramen för Moa Lärcentrums totala utbud, men förutom i Skärholmen (som endast erbjuder SFI) är yrkesväktarutbildning och vård- och omsorgsprogrammet de dominerande gymnasiala vuxenutbildningarna. Utbildningarna ges i klass, genom flex eller via distans. Platsbesöket genomfördes påmoa lärcentrum i Huddinge, som ligger på Pahron Persväg 3. Av totalt 19 kurser har eleverna möjlighet att läsa samtliga kurser på dagtid eller distans. Genomsnittlig klasstorlek är elever för gymnasial vuxenutbildning på dagtid. Läser eleven på distans innebär det att självständigt genomföra sina studier via lärplattformen på webben med ledning av en lärare. Introduktioner och redovisningar sker på skolan. På dagkurserna har eleven obligatorisk undervisning tre dagar i veckan samt frivillig studieverkstad en dag i veckan. Skolledare för Moa Lärcentrum är Åse Stubbendorff (rektor). Antalet lärare uppgick 2016 till tre personer. Det blir omräknat cirka 2,8 heltidstjänster. I augusti 2016 tillträder en nyanställd vårdlärare. Enheten har inga timanställda. 66 procent av lärarna har pedagogisk examen och är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Från augusti 2016 blir andelen behöriga lärare 50 procent. Därutöver finns en administratör samt en studie och yrkesvägledare anställd. Tidigare fanns en tillgänglig specialpedagog/speciallärare, men idag saknas detta. Utvärderingsperiod Den gymnasiala vuxenutbildningen på Moa Lärcentrum utvärderades under totalt fem dagar, varav en dag platsbesök: 7 juni, (20)

6 Intervjupersoner Vid besöken genomfördes intervjuer enligt nedan: skolledare Åsa Stubbendorff (i två omgångar), åtta elever som som läser på vård- och omsorgsprogrammet på gymnasialnivå (dagtid), tre lärare (Åsa, Anne-Lie och Annelie) som undervisar på vård- och omsorgsprogrammet på gymnasial nivå (dagtid och distans), studie- och yrkesvägledare Maria Modén. Lektionstimmar Antal lektionstimmar per vecka varierar beroende på om kursen ges som dagtid eller på distans. Eleverna som läser kurser på heltid har cirka 16 h schemalagd undervisning i veckan. På distans träffar eleverna lärarna på plats endast vid behov. Ingen obligatorisk närvaroplikt finns för distansutbildningen förutom vid praktiska moment. Elever, utbud och resultat Det totala antalet kursdeltagare på de olika gymnasiala kurserna under verksamhetsåret 2014/15 uppgick till 187 elever för enheten i Huddinge. Andelen elever som läser på distans uppgår till 40 procent. Eleverna har totalt studerat på 19 olika kurser. 92% av eleverna har fått lägst betyget E. Andel elever på yrkesvuxutbildning som har annat modersmål än svenska uppgår till cirka 80 procent. Majoriteten av eleverna är mellan år, varav 14 procent män och 86 procent kvinnor. Betygssammanställning Betyg Andel i procent A 5% B 7% C 18% D 17% E 32% F 13% - 9% Moa Lärcentrum har analyserat betygsutfallet och konstaterar att ett stort antal elever får betyget streck (-) beroende på att de aldrig kommer till kursstart och att utbildningsanordnaren inte vill avregistrera vederbörande innan kursslut. Numera finns det en rutin med Early Warning Systems (EWS) för att identifiera elever som inte kommer till kursstart samt riskerar att få betyget F. Den stora andelen betyget F finns i studieformen distans. 6 (20)

7 Antal godkända elever varierar mellan program och kurser. I tabellerna nedan redovisas de kurser som gavs under verksamhetsåret, samt hur stor andel av kursdeltagarna som nådde minst betyget E i respektive kurs. Gymnasiala kurser: Vård och omsorg Vård och omsorg vid demenssjukdom Andel godkända (%) 96% Äldres hälsa och livskvalitet 90% Hälsopedagogik 81% Medicin 1 84% Medicin 2 90% Etik och människans livsvillkor 91% Socialpedagogik 91% Psykologi 1 85% Psykologi 2b 95% Psykiatri 1 93% Psykiatri 2 100% Akutsjukvård 94% Hemsjukvård 100% Vård och omsorgsarbete 1 100% Vård och omsorgsarbete 2 92% Barn och fritid Kommunikation 82% Specialpedagogik 1 92% Specialpedagogik 2 100% Sociologi 83% Summa 92% Generellt är det hög genomströmning på kurserna. Några kurser har dock något lägre genomströmning: Hälsopedagogik (81%), Kommunikation (82%), Sociologi (83%), Medicin 1 (84%) samt Psykologi 1 (85%). Den kurs som eleverna ofta uppfattar som svår är Medicin 1. Dock har Medicin 1 84% genomströmning, vilket får betraktas som ett mycket gott resultat. Det är ett antal elever som väljer att avbryta studierna innan kursen har kommit igång. Dessa redovisas då som avbrott. Avbrott Av de elever som sökte utbildningsplats på Moa Lärcentrum under verksamhetsåret påbörjade i genomsnitt 76 procent sin utbildning. Andelen avbrott är fyra procent. Moa Lärcentrum följer upp avbrotten. Som skäl till varför eleven inte påbörjat sin utbildning uppges bland annat att man börjat på en annan utbildning, saknar förskoleplats, fått arbete, 7 (20)

8 eller ha svårt att göra arbetsplatsförlagt lärande (APL) under utbildningen. För att få en högre andel elever som faktiskt påbörjar sin utbildning anser utbildningsanordnaren att det vore önskvärt att eleverna träffar en studie- och yrkesvägledare innan ansökning samt att eleverna kallas till ett obligatoriskt informationsmöte innan antagning och om inte eleven närvarar då så stryks ansökan. Distansstudierna har högre avbrottsfrekvens än dagkurserna. 8 (20)

9 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Sammanfattande bedömning Den samlade bedömningen är att de gymnasiala kurserna på Moa Lärcentrum ger eleverna den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Moa Lärcentrum i Huddinge är en förhållandevis liten utbildningsanordnare med cirka 187 elever inom ett avgränsat utbildningsutbud yrkesvuxkurser i vård och omsorg. Lärarna är mycket måna om elevernas studieresultat och är tillgängliga för eleverna när de är i behov av stöd. Moa Lärcentrum har mycket schemalagd undervisning och alla kurser ges under fem veckor. De har fyra kursstarter per år och ingen sommarundervisning. Det är varierade studieformer i undervisningen, såsom praktiska och teoretiska moment i form av föreläsningar, grupparbeten och projektredovisningar. Moa Lärcentrum använder lärplattformen Fronter för både dag- och distanskurserna. Den fungerar bra och eleverna uppskattar att all finns information om kurserna finns dokumenterad där (PowerPoint, instuderingsfrågor, betygskriterier etc.). Däremot saknas i dagsläget möjligheten att dokumentera de individuella studieplanerna i Fronter, vilket är ett utvecklingsområde framgent. Moa Lärcentrum är framgångsrik med låga avbrott från utbildningarna, framförallt på dagkurserna. Fyra procent av eleverna valde att avsluta studierna och andelen godkända betyg uppgår till, i genomsnitt, 92 procent. Däremot är det många elever som inte kommer till kursstart (24 procent) och andelen elever som får betyget F uppgår till 13 procent. Det är en hög andel, men inte exceptionell med tanke på att nära hälften av eleverna läser på distans där det förekommer flest elever som inte får godkänt och som väljer att avbryta studierna. 9 (20)

10 En av orsakerna till det goda resultatet på dagkurserna är att lärarna är mycket måna om att eleverna ska kunna genomföra utbildningen. De är tillgängliga, har hög kompetens i sitt ämnesområde och de uppmärksammar om eleven har behov av hjälp och stöd för att nå kunskapskraven. Idag har cirka 80 procent av eleverna svenska som andraspråk. Moa lärcentrum saknar kurser i vårdsvenska och lärare i svenska som andraspråk. Det finns heller ingen speciallärare eller specialpedagog anställd. Det är en uppenbar brist hos utbildningsanordnaren, men det är samtidigt väl värt att lyfta fram att de flesta elever når goda resultat. För att minska avbrotten har Moa Lärcentrum fokuserat på att introducera en rutin med Early Warning Systems för att identifiera och åtgärda icke-relevanta avbrott (att få arbete kan t.ex. ses som ett relevant avbrott). De flesta avbrotten finns bland distanseleverna och många elever försöker arbeta heltid och samtidigt studera heltid. Distansstudier kräver mycket självdisciplin. Privata skäl som barnomsorg och att det är svårt att kombinera yrkesliv med arbetstider för APL uppges som skäl till avbrott. Men även att man redan har börjat en annan utbildning eller fått arbete anges som orsaker. Det är imponerade att lärarna har så stort engagemang för att finna konstruktiva lösningar för elevernas bästa, men samtidigt har Moa Lärcentrum valt en ganska strikt distansmetod utan fysiska träffar (förutom vid praktiska yrkesmoment). Skillnaden mellan att läsa en kurs på dagtid (med mycket lärarledd undervisning) mot distans (utan lärarledd klassrumsundervisning) kan bli alltför stor i elevgrupper med stora behov av struktur och studiedisciplin. Två av lärarna på Moa Lärcentrum är behöriga att undervisa på de kurser som de ansvarar för och en lärare är obehörig. Utbildningsanordnaren har från augusti 2016 anställt en ny vårdlärare, som dock inte är behörig. Då kommer andelen behöriga lärare uppgå till 50 procent. Det är lågt och bör åtgärdas. Det är förståeligt att det är svårt att finna behöriga yrkeslärare att rekrytera, men samtidigt får de behöriga lärarna en ansträngd situation att att ansvara för betygsrätten för fler obehöriga. Samtliga lärare har en professionell bakgrund som harmoniserar med aktuell utbildning (exempelvis vårdlärare som också är utbildad sjuksköterska). Detta skapar goda förutsättningar för en utbildning av hög professionsbunden kvalitet. Eleverna vittnar om att lärarna i hög grad är tillgängliga, lösningsorienterande och att de ser varje elevs särskilda behov. Detta är mycket positivt. Det är vid vissa tillfällen problem att bemanna kurserna och antalet lärare är så pass lågt att är någon sjuk så är det svårt att finna ersättare. Detta har inneburit att verksamhetschefen i ganska stor utsträckning varit tvungen att både undervisa och ansvara för den löpande driften av verksamheten. Lärarna har heller inte haft möjlighet till någon individuell eller kollektiv kompetensutveckling. Den fysiska studiemiljön i Huddinge är tillfredsställande. Det finns en kafeteria och ljusa och funktionella klassrum. Det finns lånedatorer att tillgå och eleverna kan använda 10 (20)

11 gemensamhetsutrymmen i lokalerna för grupparbete och diskussion. Moa Lärcentrum ligger mycket centralt i Huddinge centrum. Studie- och yrkesvägledningen på Moa Lärcentrum fungerar trots rådande omständigheter. Det finns en studie- och yrkesvägledare på plats, som för närvarande studerar på Stockholms universitet med avsikt att ta sin examen nästa år. Hon är vikarie för den ordinarie studie- och yrkesvägledaren som är sjukskriven. Hennes anställning är på 50 procent. Vägledningsarbetet har förutsättningar att utvecklas med att strukturen kring studie- och yrkesvägledningen stärks med en permanent placering i Huddinge under vissa dagar i veckan. Processen kring de individuella studieplanerna fungerar i huvudsak tillfredsställande. Det är lärarna som ansvarar för att uppdatera dem och studie- och yrkesvägledaren som ansvarar för att rapportera in uppdateringarna. Det vore önskvärt om ansvaret kring de individuella studieplanerna på sikt tas över av studie- och yrkesvägledaren för att frigöra tid för lärarna att använda till den pedagogiska verksamheten. Tyvärr finns det inte möjlighet i lärplattformens gränssnitt att lägga in de individuella studieplanerna i Fronter så att eleverna lätt har tillgång till dem, utan dessa förvaras digitalt hos respektive hemkommun. Eleven kan ansöka om att få kurser validerade som sedan registreras i elevens individuella studieplan. Det finns dock inget särskilt valideringsteam utsett utan valideringsprocessen sker i huvudsak av de enskilda lärarna. Moa Lärcentrum erbjuder enbart femveckorskurser som eleverna läser efter varandra. I de flesta fall fungerar detta utmärkt och eleverna var mycket nöjda med det befintliga kursupplägget. Det som däremot kan utvecklas är att vissa kurser enbart erbjuds under vissa perioder, vilket kan få som konsekvens att eleverna måste läsa en fortsättningskurs innan de har läst grundkursen som ligger till grund till fortsättningskursen. Utifrån ett progressionsperspektiv är detta olämpligt. Skälet till den rådande situationen är att den inte finns tillräckligt många lärare eller tillräckligt stora grupper av elever för att ha ännu flera kurser parallellt. På sikt om verksamheten expanderar borde detta utvecklas så att det tydliggörs i vilken ordning eleverna ska läsa respektive kurs för att få största möjliga pedagogiska nytta av kursernas innehåll. Moa Lärcentrum har många elever i behov av språkstödjande åtgärder. 80 procent av eleverna har svenska som andraspråk. Det finns också ett behov av specialpedagogiskt stöd för elever med exempelvis dyslexi. Utbildningsanordnaren hade en anställd specialpedagog tidigare, men idag saknas detta. En fast tid för öppen studieverkstad med handledning är utlagd i schemat en hel dag varje vecka dit de studerande uppmuntras att gå för stöd och utmaningar. Eleverna kan också få extra stöd vid examination och genomföra muntliga presentationer som komplement till skriftliga. Eleverna lyfter särskild fram lärarnas stora engagemang att individualisera och synliggöra varje elev och hens förutsättningar. Det är mycket positivt. Mycket återstår dock innan elevernas läromiljö är optimal avseende elever i behov av språkstödjande åtgärder och särskilda behov. Det finns ett behov av en speciallärare/specialpedagog samt möjligheter för att ge elever ett professionellt stöd i 11 (20)

12 andraspråksutveckling, företrädesvis genom kurser i vårdsvenska. En idé som är möjlig att utreda är att införa diagnostiska prov inför antagning av nya elever för att få en bättre bild av eventuella behov av språkstödjande åtgärder. Styrkor Utvärderingen har visat att Moa Lärcentrum har ett antal styrkor avseende kunskaper, utveckling och lärande: Mycket lärarledd undervisningstid för elever som läser på dagtid. Ett erfaret lärarkollegium med hög professionell kompetens inom vård- och omsorg. Moa Lärcentrum redovisar mycket goda resultat avseende elevernas genomströmning. Det är få avbrott och lärarna är mycket måna om att ge eleverna förutsättningar att nå lägst betyget E. Avgränsat kursutbud med tydlig specialisering inom sitt kärnområde: vård- och omsorg. Mycket nöjda elever. Lärplattformen Fronter fungerar mycket bra som ett relevant verktyg för elevernas lärande. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att Moa Lärcentrum har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Utveckla kursutbudet när det finns ekonomiska och personella förutsättningar för att möjliggöra att eleverna läser kurserna utifrån en tydlig progression. Det bör utredas om det är möjligt att införa flexundervisning som komplement till distanskurserna. Distanskurserna har störst avbrottsfrekvens och flera elever som har behov av en strukturerad lärmiljö. I flexundervisning kan utbildningsanordnaren erbjuda klassrumsundervisning minst en gång i månaden, vilket är rimligt för de elever som har inte har förutsättningar att klara av distansundervisning helt utan klassrumsundervisning. På så sätt kan andelen elever som får betyget F förhoppningsvis minska. Säkerställ att lärarna ges förutsättningar till individuell- och kollektiv kompetensutveckling för att utveckla sig själva och kursernas innehåll. 12 (20)

13 Permanenta studie- och yrkesvägledarens placering i lokalerna i Huddinge under vissa dagar per vecka. För över ansvaret för de individuella studieplanerna på studie- och yrkesvägledaren. Rekommendationer Det är angeläget att säkerställa att det finns tillräckligt många behöriga lärare för att kunna sätta betyg och för att minska sårbarheten ifall någon blir sjuk eller frånvarande av andra skäl. Säkra tillgången på specialpedagogiskt stöd och språkstödjande åtgärder för elever som är i behov av detta. 13 (20)

14 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Sammanfattande bedömning Den samlade bedömningen är att bedömning och betygssättning utförs på ett korrekt och riktigt sätt. Betyg sätts efter avslutad kurs. I de arbetsmaterial, som eleverna använder, finns tydliga betygskriterier för kunskapskraven på respektive uppgift. Lärarna arbetar formativt med bedömning och examination. Kursernas innehåll följer Skolverkets kursplaner. Lärarna är erfarna pedagoger och har arbetat på flera olika skolor tidigare med att undervisa på kurserna inom vård- och omsorgsområdet. De har hög kompetens inom bedömning och betygsättning. Betygsanalyser sker två gånger om året, där utbildningsanordnaren analyserar registrerade betyg på lärarnivå och på kursnivå. Resultatet av analysen lyfts sedan fram på de fortlöpande pedagogiska diskussionerna inom lärarlaget. En gång i veckan har kollegiet arbetsmöten där sambedömning och bedömning av avidentifierade uppgifter och prov diskuteras. Efter varje avslutad kurs genomförs en betygskonferens som konkluderar och 14 (20)

15 sammanfattar utfallet av kursen. Moa Lärcentrum deltar även i Vårdnätet Vux där fokus ligger på att diskutera betyg och bedömning samt validering för en likvärdig utbildning. Allt detta är mycket positivt. Moa Lärcentrum använder Urkund som verktyg för att stävja plagiat. Flera olika examinationsformer används, även om inlämningsuppgifter och skriftliga prov är dominerade. I lärplattformen Fronter finns kursernas innehåll samt betygskriterier och vilka kunskapskrav som olika moment i kurserna eleven ska uppnå upplagda. Lärarna arbetar systematiskt med kursernas innehåll och har en kontinuerlig bedömningsprocess av elevernas lärande. Inför nuvarande verksamhetsår har utbildningsanordnaren utvecklat lärplattformen med en tydlig portfolio i kursrummet i Fronter så att eleven kan följa sin progression utifrån kursens mål. De vidtagna åtgärderna är positiva för att skapa ännu större tydlighet i elevernas kunskapsutveckling. Senast en vecka efter inlämnad uppgift har eleven rätt att få återkoppling enligt riktlinjerna. En elev har också rätt att senast 24 h senare få återkoppling på en frågeställning. Provtillfällena ligger alltid på en onsdag då det i övrigt är undervisningsfritt. För att skriva provet måste eleven senast fredag veckan innan anmäla sig. Det samlade intrycket är att riktlinjerna fungerar tillfredställande. Eleverna får tillbaka sina uppgifter betygssatta på stipulerad tid. Det är hög genomströmning på utbildningen för eleverna som läser på dagtid. Bilden ser annorlunda ut för distanseleverna som i högre utsträckning har svårt att nå kunskapskraven för betyget E och avbryter studierna oftare. Ett viktigt skäl till detta är eleverna i distansutbildningen som inte har tillräckliga förutsättningar för att nå kunskapskraven, eftersom de arbetar heltid/nästan heltid. Det finns också en större osäkerhet om vilken kunskapsnivå eleverna som läser på distansutbildningen faktiskt har (trots att de givetvis har samma krav på provtillfällen som de elever som läser på dagtid har). Det är viktigt att lärarkollegiet följer upp kunskapskraven i distansundervisningen så att de är likvärdiga med dem i dagkurserna. Det finns en farhåga att eleverna som väljer distansundervisning inte har tillräckliga förutsättningar att genomföra en utbildning helt på distans. Antalet elever med annat modersmål än svenska uppgår till 80 procent på Moa Lärcentrum. Det vore önskvärt att utbildningsanordnaren noga följer upp kunskapskraven för distanseleverna så det inte uppstår en diskrepans mellan dagkurserna och distanskurserna för att värna kunskapskraven. Lärarnas yrkesmässiga kompetens och det lilla sammansvetsade kollegiet ger goda förutsättningar att hålla en hög och jämn nivå på elevernas kunskapsutveckling. Det förekommer sambedömning vid behov. Det finns dock en sårbarhet i att det är få lärare och att inte samtliga är behöriga att sätta betyg. Detta kan sätta stor press på de behöriga lärarna. 15 (20)

16 Styrkor Utvärderingen har visat att Moa Lärcentrum har ett antal styrkor avseende bedömning och betygssättning: Lärarkåren har stor erfarenhet av bedömning och betygssättning inom vård- och omsorgsområdet. Det finns en samstämmighet och likvärdighet i bedömning och betygssättning av elevernas lärande genom särskilda sambedömningstillfällen varje onsdag. Lärarna arbetar formativt med bedömning av elevernas lärande. Det finns beslutade regler om när examinationen ska vara avklarad och resultatet presenteras för eleverna. Det förekommer en varierad examination, även om skriftliga prov och inlämningsuppgifter är de vanligaste. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att Moa Lärcentrum har ett antal utvecklingsområden: Moa Lärcentrum behöver fortsätta utveckla lärplattformen Fronter med att dokumentera elevernas lärande genom portfoliomodellen. Det bör utvecklas en betygsstrategi för sambedömningen mellan behöriga och obehöriga lärare så att inte de behöriga lärarna får en orimlig arbetssituation. 16 (20)

17 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och analyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Sammanfattande bedömning Moa Lärcentrum har ett kvalitetsarbete i uppbyggnadsskede. Det finns förvisso beslutade rutiner och ett systematiskt uppföljningsarbete men dessa har inte fullt ut implementerats ännu. Ett exempel på detta är att utbildningsanordnaren inte kunde lämna ut en kvalitetsredovisning. Däremot så finns en lokal arbetsplan för 2016 med tydliga fokusområden: ökad elevinflytande, säkerställa rutiner för klagomålshantering, utökad tillgång till studie- och yrkesvägledning, utökat elevstöd och högre måluppfyllelse. För att uppnå dessa målsättningar finns det en utvecklad kvalitetsmodell som innehåller momenten: planera, genomföra, följa upp och analysera. Utbildningsanordnaren kännetecknas av korta beslutsvägar och organisationen kännetecknas av flexibilitet, anpassningsbarhet, korta ledtider från beslut till implementering och personligt engagemang. Inte sällan kommer förbättringsförslag från personalen, lärare och administratörer. 17 (20)

18 Personalen är i samtliga fall nyrekryterade och den som arbetat längst har varit anställd i ett år. Verksamhetschefen är stödjande och har mycket bra överblick över verksamheten. Hon har också undervisat heltid under flera perioder. Det finns ett nära samarbete mellan elev och lärare på Moa Lärcentrum och eleverna har möjlighet till elevinflytande, men det har visat sig svårt för utbildningsanordnaren att få eleverna att de facto använda de möjligheter som finns till buds, bland annat genom ett elevråd, klassråd och på lärplattformen. Kursutvärdering genomförs efter varje avslutad kurs. Lärarkollegiet har tillsammans med verksamhetschefen regelbundna arbetsplatsträffar. Det finns en anställd APL-samordnare som har ansvaret för elevernas APL-placering och det finns också en särskild rutin för att bedöma APL. I huvudsak är det samordnaren som förmedlar platserna, men i vissa fall kan en elev föreslå en egen placering. Lärarna är ute på APL-besök vid ett tillfälle under varje praktikperiod som omfattar fyra veckor. Den samlade bedömningen är att APL fungerar tillfredställande, men det vore önskvärt om ansvarig lärare kan genomföra fler besök på praktikplatsen. Ett minimum borde vara en gång varannan vecka för att säkerställa hög kvalitet i bedömningen av praktiken och möjliggöra en kontinuerlig dialog med hur eleven uppfattar APL perioden. Moa Lärcentrum har en Likabehandlingsplan som tas fram och revideras årligen med uppföljningsbara mål, konkreta åtgärder och bedömning av resultatet av genomförda åtgärder. Den revideras två gånger per år på särskilda likabehandlingsdagar och den är anslagen på ett informationsrum på lärplattformen. Den samlade bedömningen är att likabehandlingsarbetet fungerar utmärkt. Styrkor Utvärderingen har visat att Moa Lärcentrum har ett antal styrkor avseende styrning, ledning och kvalitetsarbete: Ett utmärkt likabehandlingsarbete. Ett flexibelt och stödjande pedagogiskt ledarskap. Processen kring det arbetsplatsförlagda lärandet fungerar i huvudsak bra. Korta beslutsvägar och en bra ansats på det systematiska kvalitetsarbetet. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att Moa Lärcentrum har ett antal utvecklingsområden: Den goda ansatsen i det systematiska kvalitetsarbetet behöver konkretiseras och implementeras för att skapa en tydligare struktur på verksamheten. 18 (20)

19 Fortsätt arbetet med att involvera eleverna för att säkerställa elevinflytandet. Utöka antalet APL-besök till minst två per varje fyra veckors praktikperiod. Det vore önskvärt att involvera distanseleverna mer i det systematiska kvalitetsarbetet. 19 (20)

20 Sammanfattande intryck Under en dag (7/6) 2016 genomfördes ett platsbesök på Moa Lärcentrum i Huddinge med strukturerade gruppintervjuer. Samordnaren har också tagit del av de dokumentation som utbildningsanordnaren så förtjänstfullt skickat innan platsbesöket. Det samlade intrycket är att verksamheten fungerar bra utifrån de rådande omständigheterna. Det finns flera positiva exempel som är värda att lyfta fram. Det finns ett erfaret lärarkollegium som står till elevernas förfogande och har hög kompetens om bedömning och och det är hög genomströmning på kurserna på dagtid. Det finns ett föredömligt likabehandlingsarbete. Moa Lärcentrum i Huddinge har ett stödjande och välfungerande pedagogiskt ledarskap och korta beslutsvägar. Eleverna som läser på dagtid får mycket undervisningstid. Det finns också ett antal utvecklingsområden. Är ett utvecklingsområde av graverade karaktär blir den också föremål för en rekommendation. Det är önskvärt att utbildningsledningen reflekterar över dessa rekommendationer samt föreslår möjliga åtgärdsförslag som svarar mot rekommendationerna. De viktigaste synpunkterna att lyfta fram är att: säkerställa antalet och andelen behöriga lärare, att garantera tillgången på specialpedagogiskt stöd och språkstödjande åtgärder, att implementera de goda ansatserna i det systematiska kvalitetsarbetet och att utreda om att ersätta (eller komplettera) distansundervisningen med flexundervisning för att förbättra möjligheterna för eleverna att nå kunskapskraven. Det är eftersträvansvärt att denna rapport kommuniceras till de berörda så de får en återkoppling av det stora engagemang de lagt ner på utvärderingen. 20 (20)