Nynäshamns kompetenscentrum (NKC) utvärdering av grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning

Transkript

1 Nynäshamns kompetenscentrum (NKC) utvärdering av grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Joakim Palestro, Priolys AB Medbedömare: Cecilia Berglund, rektor vuxentubildningen i Haninge kommun

2 Innehållsförteckning Nynäshamns kompetenscentrum (NKC) utvärdering av grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning... 1 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län... 3 Utgångspunkter... 4 Nynäshamns kompetenscentrum (NKC)... 5 Organisation och personal... 5 Utvärderingsperiod... 5 Intervjupersoner... 6 Lektionsbesök... 6 Elever, utbud och resultat... 6 Avbrott Kunskaper, utveckling och lärande Sammanfattande bedömning Styrkor Utvecklingsområden Rekommendationer Bedömning och betygsättning Sammanfattande bedömning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Sammanfattande bedömning Styrkor Utvecklingsområden Rekommendationer Sammanfattande intryck (23)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Från 2016 övertogs samordningsansvaret från Botkyrka kommun till konsultföretaget Priolys AB. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden (23)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden 4 (23)

5 Nynäshamns kompetenscentrum (NKC) Organisation och personal Nynäshamns kompetenscentrum (NKC) erbjuder vuxenutbildning, både på grundläggande och gymnasialnivå. NKC erbjuder även yrkesvuxutbildningar inom vård och omsorg och restaurang samt uppdragsutbildningar till organisationer och företag. NKC har också YHutbildningar inom VVS. Dessutom samarbetar NKC med Karlstads universitet när det gäller deras lärarutbildning. NKC erbjuder dag- och kvällskurser på hel- eller deltid inom grundläggande vuxenutbildning i svenska som andraspråk, matematik, engelska (steg 1-4) och samhällskunskap. På gymnasialnivå kan elever studera gymnasiearbete (samhälle och vård), matematik (1a, 1b, 1c, 2a, 2b, 2c, 3b, 3c, 4), svenska som andraspråk (1-3), engelska (5-7), samhällskunskap (1a1, 1b, 2), företagsekonomi (2), historia (1a1, 1b), religionskunskap (1), information och kommunikation (1), lärande och utveckling, guide- och reseledare, psykologi (1) samt svenska (1, 2, 3). NKC erbjuder också vård- och omsorgsprogrammet där teori och verksamhetsförlagd utbildning varvas under tre terminer. Under termin tre kan eleven välja mellan två inriktningar: äldreomsorg och funktionshinder. Av totalt 97 kurser har 58 eleverna haft möjlighet att läsa på distans och fyra på kvällstid. Genomsnittlig klasstorlek har för grundläggande vuxenutbildning 17 elever, yrkesvux 21 elever och SFI 23 elever. Numera erbjuds totalt 150 kurser under året. Vi har besökt NKC som är den kommunala utföraren av vuxenutbildning i Nynäshamns kommun. NKC ligger på Idunvägen 1, plan 6, i Nynäshamns centrum. Skolledare för NKC är Anna Eriksson (rektor). Antalet lärare uppgick 2016 till 13, ytterligare fem lärare börjar på NKC den 1 augusti Det blir omräknat cirka 18 heltidstjänster. Enheten har inga timanställda. Samtliga lärare har pedagogisk examen och är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Lärarna har också lärarlegitimation. Det finns två lärare som är anställda som förstelärare. Därutöver finns tre personal som arbetar med administration och studie- och yrkesvägledning. Utvärderingsperiod Den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen på Nynäshamns kunskapscenter utvärderades under totalt fem dagar, varav två dagar platsbesök: mars, (23)

6 Intervjupersoner Vid besöken genomfördes intervjuer enligt nedan: skolledare rektor Anna Eriksson (i två omgångar 1 ) samt förvaltningschef Tommy Fabricius, åtta elever som som läser engelska och samhällskunskap på grundläggande nivå, åtta elever som som läser matematik, vård och omsorg samt guide och reseledare på gymnasial nivå, fyra lärare (Berit, Madeleine, Lennart och Hans Olof) som undervisar i svenska som andraspråk, SFI, vård och omsorg, matematik, samhällsvetenskap och yrkeshögskoleutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, fyra lärare (Kjell, Ingemar, Fatima, Margareta) som undervisar i samhällskunskap, företagsekonomi, svenska som andraspråk, matematik, data och vård och omsorg på grundläggande och gymnasial nivå, studie- och yrkesvägledare Margita Sontag. Lektionsbesök Utöver intervjuer gjordes ett antal lektionsbesök. Vi gjorde deltagande observation i kurserna guide- och reseledarutbildning och engelska på gymnasienivå, matematik på grundläggande nivå och svenska som andraspråk 2. Antal lektionstimmar som eleverna har per vecka varierar beroende på om kursen ges som dagtid, kvällstid eller på distans. Normalfallet är två till tre timmar undervisning per vecka för en kurs som ges på dagtid och omfattar 10 eller 20 veckor. På distans träffade eleverna lärarna på plats en gång i veckan och dessutom finns särskild handledningstid som elever kan nyttja vid behov. Lärarnas totala undervisningstid uppgår i genomsnitt till timmar per vecka. Det går inte att läsa femveckorskurser i kärnämnena, endast inom yrkesvux. Den ordinarie antagningen sker i januari, mars, augusti och i oktober för dagkurser, kvällskurser och distanskurser. Därutöver finns ett särskilt antagningstillfälle i mars, för distanskurserna och sommarkurser. Elever, utbud och resultat Det totala antalet kursdeltagare på de olika grundläggande och gymnasiala kurserna under verksamhetsåret uppgick till 621 unika elever, fördelat på 287 SFI-elever, 241 elever i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och 93 elever i yrkesvux var motsvarande antal elever 579, så antalet elever har ökat sedan tidigare verksamhetsår. Eleverna har sammantaget studerat på 97 olika kurser. 90% av eleverna har fått betyget E, eller högre, på grundläggande kurser. Motsvarande andelar är 83% på allmänna gymnasiala kurser och 86% på yrkesvuxkurser. Andel elever på allmän, teoretisk och yrkesvuxutbildning som har annat modersmål än svenska uppgår till 65%. Majoriteten av eleverna är mellan år, varav 26% män och 74% kvinnor. 77% studerade på gymnasialnivå, vilket är något lägre än på nationell nivå (82%). 1 En gång per telefon. 6 (23)

7 Antal godkända elever varierar mellan program och kurser. I tabellerna nedan redovisas de kurser som gavs under verksamhetsåret samt hur stor andel av kursdeltagarna som nådde minst betyget E i respektive kurs. Grundläggande och gymnasiala kurser: Vårterminen 2015 Grundläggande kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Dagkurser och distanskurser Svenska som andraspråk 15 73% Svenska grundläggande 2 100% Matematik 27 96% Engelska 15 87% Engelska steg % Engelska steg % Samhällskunskap % Historia 11 91% Vårdsvenska 13 Inte betygsatt Summa % Vårterminen 2015 Gymnasiala kurser (dag och distans) Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Matematik 1a 9 89% Matematik 1b 8 63% Matematik 2a 17 88% Matematik 2b 11 55% Matematik 3b 10 60% Matematik 3c 1 0% Hållbar turism 17 88% Pedagogiskt ledarskap 31 97% Svenska som andraspråk % Svenska som andraspråk % Svenska som andraspråk % Engelska % Engelska % Samhällskunskap 1b 17 88% Samhällskunskap % Historia 1b 18 83% Religionskunskap % Religionskunskap % Information och kommunikation % Retorik % Svenska % 7 (23)

8 Svenska % Svenska % Summa % Vårterminen 2015 Vård och omsorgsutbildning (halvdistans och distans) Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Medicin % Etik och människans livsvillkor 28 86% Psykologi % Psykologi 2a 7 86% Samhällsbaserad psykiatri 7 86% Socialpedagogik 8 100% Palliativ vård 20 90% Specialpedagogik % Specialpedagogik % Hälsopedagogik 31 74% Psykiatri % Äldres hälsa och livskvalitet % Vård och omsorg vid 20 85% demenssjukdom Friskvård och hälsa 10 90% Vård och omsorgsarbete % Vård och omsorgsarbete % Summa % 8 (23)

9 Sommarkurser 2015 Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Etik och människans livsvillkor 14 93% Etnicitet och kulturmöten 17 88% Friskvård och hälsa 15 73% Historia 2a 10 80% Matematik 1a 2 50% Matematik 1b 3 33% Matematik 2a 3 33% Matematik 2b 3 66% Matematik 3b 1 0% Matematik 3c 1 100% Mental träning 5 100% Pedagogiskt ledarskap 14 79% Samhällskunskap 6 100% Samhällskunskap 1a % Samhällskunskap 1b 7 86% Samhällskunskap % Samhällskunskap % Vårdpedagogik och handledning 3 100% Summa % Höstterminen 2015 Grundläggande kurser Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Dagkurser och distanskurser Svenska som andraspråk % Matematik 7 100% Engelska 7 86% Engelska steg % Engelska steg % Samhällskunskap % Historia 11 91% Vårdsvenska 4 Inte betygsatt Summa 85 92% Gymnasiala kurser (dag och distans) Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Matematik 1a 13 54% Matematik 1b 8 63% Matematik 2a 9 67% Matematik 1c 2 50% Matematik 2a 8 86% Matematik 2b 6 33% Matematik 2c 3 66% 9 (23)

10 Matematik 3b 4 75% Matematik 3c 1 100% Företagsekonomi % Lärande och utveckling 46 80% Människor miljöer 19 95% Privat juridik 1 100% Hållbar turism 17 88% Svenska som andraspråk % Svenska som andraspråk % Svenska som andraspråk % Engelska % Engelska % Samhällskunskap 1a1 5 40% Samhällskunskap 1a2 8 88% Samhällskunskap 1b 9 89% Historia 1a % Historia 1b 12 92% Information och kommunikation % Retorik % Svenska % Svenska % Svenska % Summa % Höstterminen 2015 Vård och omsorgsutbildning (halvdistans och distans) Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Medicin % Etik och människans livsvillkor 29 86% Psykologi % Socialpedagogik 11 82% Specialpedagogik % Specialpedagogik % Vårdpedagogik och handledning 16 87% Hälsopedagogik 40 83% Psykiatri % Äldres hälsa och livskvalitet 9 100% Vård och omsorg vid 7 100% demenssjukdom Friskvård och hälsa 7 86% Vård och omsorgsarbete % Vård och omsorgsarbete % Summa % Andelen godkända betyg (betyg E eller högre) varierar mellan kurserna enligt tabellerna ovan. Kurserna i specialpedagogik, information och kommunikation och svenska som andraspråk 2 och 3 har hög genomströmning (100%). Kurserna i 10 (23)

11 matematik har systematiskt lägre genomströmning än andra kurser. Även kursen i svenska som andraspråk 1 och företagsekonomi 1 har ganska många elever som inte når ända upp till betyget E. En kurs som eleverna har svårt att nå kunskapskraven i är Medicin 1. Medicin 1 har mellan % genomströmning, vilket får betraktas som ett gott resultat. Psykiatri 1 har 97% genomströmning höstterminen 2015, medan under vårterminen uppgår genomströmningen till 78%. Det är ett antal elever som väljer att avbryta studierna innan kursen har kommit igång. Dessa redovisas då som avbrott. Sommarkurserna har något lägre genomströmning än kurserna som inleds vår och höst. Avbrott Av de elever som sökte utbildningsplats på NKC under verksamhetsåret påbörjade i genomsnitt ca 76% av de sökande sin utbildning. Under året har i snitt 68% av eleverna som anmält sig till yrkesvux fullföljt utbildningen. 64% av eleverna på gymnasial vuxenutbildning och 56% av eleverna på grundläggande vuxenutbildning. 11 (23)

12 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Sammanfattande bedömning Vår samlade bedömning är att de grundläggande- och gymnasiala kurserna på NKC ger eleverna den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Vuxenutbildningen strävar efter att erbjuda flexibla lösningar för att ge bästa möjliga förutsättningar att eleven kan läsa en utbildning som bäst passar hens behov och livsbetingelser. Detta har NKC tagit fasta på, inte minst genom en kraftfull satsning på distanskurser. Med sitt geografiska läge, 40 km söder om Stockholm, ligger Nynäshamns kommun tämligen långt ifrån Stockholm, även om väg- och tågförbindelserna fungerar bra. Eftersom ett antal elever arbetar inne i Stockholm stad anser vi att det är en lyckad strategi att erbjuda flera distansutbildningar. NKC har sedan 2015 utökat antalet kurser som utbildningsanordnaren erbjuder från 37 till 150. Ett flertal av dessa ges numera på distans för att kunna möta en elevgrupp som ofta kombinerar arbete med studier. Det är en positiv utveckling och har inneburit att NKC idag har en betydligt större mångfald i på vilka sätt kurserna ges än tidigare (dagtid, kvällstid och distans). Det har också till viss del inneburit att NKC har breddat sitt utbud, även om detta inte är lika tydligt. Avsikten är att NKC i framtiden också ska erbjuda yrkesvuxutbildning i barn- och fritid. Att inrätta en utbildning inom barn och fritid är säkerligen uppskattat av eleverna och stärker regionens kompetensförsörjning inom området. Etablerandet av NKC har också inneburit flera fördelar för eleverna, då de kan läsa flera olika utbildningsformer på olika nivåer i kommunens egen regi. Allt från grundläggande, 12 (23)

13 gymnasiala, SFI, yrkeshögskolekurser och högskolekurser i samverkan med Karlstads universitet. Det är en styrka. Att ha utökat antalet kurser kan dock ha vissa nackdelar. En nackdel som vi noterade är att det inte är ovanligt att man placerar elever som läser olika nivåer i samma klassrum. Skälet till detta är av ekonomisk karaktär, då det annars skulle bli allt för få elever i respektive grupp. Vi noterade detta i engelska och i matematik, men det förekommer kanske i andra kurser också. Det är bra att undervisningen individualiseras. Men en blandning av elever på olika nivåer, med skilda förkunskaper, kan få till konsekvens att ingen blir riktigt nöjd med klassens kvalitativanivå. Vissa elever vill gå fram snabbare och vissa har problem att förstå vad som lärs ut. Det är en utmaning att hitta rätt nivå för att stimulera alla elever när deras förutsättningar att tillägna sig undervisningen i klassrummet skiljer sig åt. Det kan också vara positvit eftersom eleverna kan bidra till varandras lärande. En av lärarna har fått en särskild samordnarroll för att vidareutveckla distanskurserna och en särskild handlingsplan för ändamålet är framtagen. Detta har resulterat i att NKC under året utvecklat formerna för studiehandledning till distanseleverna och har erbjudit möjlighet till alternativa former för prov, test och redovisning. Exempel på anpassningar har varit enskilt rum och tidstillägg för elever som gör prov, liksom en hög tillgänglighet hos undervisande lärare för elever som har behov av extra stöd. Alla dessa åtgärder är viktiga för att fortsätta utveckla distansutbildningen med hög kvalitet. Det vi dock ställer oss undrande till är huruvida distansstudier passar alla typer av kurser, eller om vissa kurser bättre passar att enbart ges i klassrum. I kurserna i matematik har eleverna uppenbara svårigheter att nå kunskapskraven. Matematik har lite fler undervisningstimmar per vecka (vilket är bra) än normalfallet för dagkurserna, men trots detta har matematikkurserna låg genomströmning. Vi tror det finns behov av att fortsätta vidareutveckla matematikundervisningen. Bland annat behövs en utredning om vilka av kurserna som det vore bäst att enbart erbjuda som dagkurs och vilka som också kan ges på distans (kanske endast individuell distans för dem som har bra förutsättningar att uppnå kunskapskraven) samt att öka antalet undervisningstimmar generellt i matematik. NKC använder lärplattformen Fronter (i likhet med många andra vuxenutbildningar i regionen) i såväl dagkurserna som i distanskurserna. Eleverna uppger att Fronter fungerar tillfredsställande som ett informationsverktyg, dvs. att delge information. Det de saknar är användningen av Fronter mer som ett kommunikationsverktyg mellan elev och lärare och mellan elev och elev. Där är NKC inte idag. I vissa kurser saknas också en tydlig studiehandbok och kursplanering inlagda i Fronter. Det är önskvärt att eleverna kan få ta del av relevant studieinformation på Fronter i god tid, så att de har möjlighet att förbereda sig och effektivisera inläsningen inför respektive undervisningstillfälle. Studie- och yrkesvägledningen fungerar enligt vår mening tillfredsställande. Det finns en erfaren studie- och yrkesvägledare anställd och ytterligare en har anställts på 40% och är på 13 (23)

14 ingång till NKC. 96% av eleverna uppger i NKCs egen kvalitetsuppföljning att studie- och yrkesvägledningens information fungerar bra. Studie- och yrkesvägledaren ansvarar för de individuella studieplanerna. NKC har under året tagit fram en ny rutin för de individuella studieplanerna. Studieplanerna ska i högre grad utarbetas i samverkan med eleven och eleven ska erbjudas studie- och yrkesvägledning i samband med utarbetandet och revideringen av den individuella studieplanen. Under året har studie-och yrkesvägledningen ökat sin tillgänglighet genom fastställande av telefontider och drop-in tider. Information om studie- och yrkesvägledningens öppettider finns nu tillgänglig både på hemsidan, i kurskatalogerna och på anslag på NKC. I Swecos undersökning uppger 76% av eleverna att de har en individuell studieplan. Processen kring de individuella studieplanerna sker genom manuell pappershantering och det är enligt vår mening önskvärt att arbetet på sikt digitaliseras. Detta för att skapa ännu mer systematik i handhavandet av de individuella studieplanerna och för att säkerställa att alla elever har en sådan. NKC erbjuder enbart kurser på 10 veckor och 20 veckors, vid sidan av i yrkesvux som fortfarande har fem-veckorskurser. Av pedagogiska skäl är det oftast önskvärt att kurserna ges på längre tid än fem veckor för att eleverna ska få mer tid att tillägna sig innehållet i kursen. Samtliga lärare i grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning är behöriga och innehar legitimation inom de ämnen de undervisar i. Flera av dem har också en professionell bakgrund som harmoniserar med aktuell utbildning (exempelvis vårdlärare som också är utbildade sjuksköterskor). Detta skapar goda förutsättningar för en utbildning av hög kvalitet. Eleverna vittnade om att lärarna är tillgängliga i hög grad, lösningsorienterande och ser varje elevs särskilda behov. Detta uppfattar vi som mycket positivt. Den fysiska studiemiljön är tillfredsställande, om än något sliten och nedgången. Det finns studierum och datorsalar för eleverna att tillgå. NKC ligger centralt i Nynäshamn och delar lokaler med Nynäshamns sjukhus. Det som kan utvecklas är att göra lokalerna mer tillgängliga genom att faktiskt skylta ingången. Det saknades när vi var där. Det har också i den senaste arbetsmiljöronden konstaterats att finns klagomål på städning och miljön i sjukhusets entré, vilken NKC delar med sjukhuset. Det finns en likabehandlingsplan upprättad. Dock har endast 68% av eleverna tagit del av denna. För att förbättra informationen om likabehandlingsplanen har NKC belsutat att förutom att anslå likabehandlingsplanen på hemsidan, också ska dela ut den till samtliga elever. Det tycker vi är en bra åtgärd. Likabehandlingsplanen kan med fördel också anslås i varje klassrum. Det en god stämning på NKC och 97% av eleverna uppger att de trivs och känner sig trygga på NKC. Under året har inga anmälningar avseende kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering inom utbildningsverksamheten förekommit på NKC. 14 (23)

15 Det finns ett fungerande valideringsarbete inom vård- och omsorgsarbetet. Men det saknas en bra vägledningsfunktion för SFI, för att fånga upp SFI elevernas faktiska yrkeskunskaper. Styrkor Utvärderingen har visat att NKC har ett antal styrkor avseende kunskaper, utveckling och lärande: Att samla olika utbildningsformer (grundläggande, gymnasial, yrkeshögskola, SFI) inom en och samma organisation (NKC) är enligt oss en mycket bra åtgärd för att eleverna ska kunna utbilda sig inom kommunen. Vidareutvecklingen av antalet kurser och undervisningsformerna underlättar för eleven att läsa inom den utbildningsform som passar hen bäst. Välutbildade lärare med hög kompetens samt med stort intresse att arbeta individorienterat utifrån elevernas förutsättningar. Välutvecklad studie- och yrkesvägledning avseende kompetens i vägledningen. Att NKC erbjuder sommarkurser med hög genomströmning. Att kurserna i huvudsak omfattar 10 veckor eller 20 veckor, vilket skapar goda förutsättningar för eleverna att tillägna sig kunskapsmaterialet. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att NKC har ett antal utvecklingsområden: NKC bör utreda hur eleverna i ökad utsträckning kan nå kunskapskraven i matematik. Beror det på hur och när kurserna ges (dagtid, kvällstid eller distans) eller finns det andra orsaker till den låga genosmströmningen? Detta problemområde är något som NKC delar med andra vuxenutbildningar. Hanteringen av de individuella studieplanerna kan med fördel digitaliseras för att effektivisera verksamheten och för att säkerställa att alla elever har en individuell studieplan. Den fysiska miljön bör åtgärdas med bättre skyltning och en allmän uppfräschning av lokalerna, i synnerhet i entrén som enligt vår mening har mycket att önska för att eleverna ska kunna hitta till NKC och för att den fysiska studiemiljön ska skapa förutsättningar för att bidra till elevens lärande. Där är NKC inte idag vad gäller entrén. 15 (23)

16 NKC behöver vidareutveckla användningen av lärplattformen Fronter för att användas som ett tydligare kommunikativt verktyg och inte bara ett informativt verktyg. Det vore också bra om studiehandböcker och instuderingsmaterial systematiskt för alla kurser finns på Fronter. Rekommendationer Det är enligt vår mening angeläget att se över huruvida det är lämpligt att elever placeras i samma kurs trots att de läser på olika nivåer. Det finns en fara enligt vår uppfattning att lektionernas innehåll anpassas till medeleleven så att vissa elever hänger inte alls med i undervisningen och vissa elever anser att det går alldeles för långsamt framåt. NKC saknar för tillfället en anställd speciallärare/specialpedagog som kan koordinera arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är enligt vår mening en nyckelfunktion för att vidareutveckla det specialpedagogiska arbetet på NKC. 16 (23)

17 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Sammanfattande bedömning Vår bedömning är att bedömning och betygssättning utförs på ett korrekt och riktigt sätt. Betyg sätts efter avslutad kurs. I de arbetsmaterial som eleverna använder finns tydliga betygskriterier för kunskapskraven på respektive uppgift. Lärarna arbetar formativt med bedömning och examination på dag- och kvällskurserna och ett utvecklingsarbete pågår för att systematiskt arbeta formativt med bedömning och examination inom distansundervisningen. NKC har under året tagit fram en Rutin för prövning och riktlinjer för test/prov/redovisning. Det sker också en kontinuerlig diskussion inom lärarkollegiet för att säkerställa att eleverna når rätt nivå avseende kunskapskraven. Lärarna använder olika uppgifter för att mäta elevernas kunskaper, även om det mest sker med skriftliga prov och inlämningsuppgifter. Vi fick inte intrycket att muntlig examination förekommer så ofta i kurserna. 17 (23)

18 Det finns beslutade regler om när examinationen ska vara avklarad och resultatet presenteras för eleverna. Får en elev betyget F har hen ett år på sig att göra en ny prövning. Efter det tas en avgift ut för få göra en särskild prövning. Eleverna upplevde att det ställdes tydliga krav om vilka kunskapsnivåer som krävdes för olika betyg och flera lärare gav eleverna möjlighet att välja olika studiematerial beroende på vilket betyg eleven siktade på att nå. Lärarnas höga kompetens och det relativt lilla sammansvetsade kollegiet möjliggör goda förutsättningar att hålla en hög och jämn kvalitet på kurserna. Det lilla kollegiet har dock en svaghet eftersom vissa kurser endast kan bedömas av en enskild lärare och ingen sambedömning kan ske. Att arbeta för att finna vägar för att minska sårbarheten är enligt oss ett utvecklingsområde. Ett etablerat samarbete med angränsande kommuner om bedömning och betygssättning inom olika kurser vore enligt vår uppfattning en möjlig väg att gå för att komma till rätta med denna problematik. Lärplattformen Fronter används konsekvent som informationskanal för återkoppling av elevens lärande, oavsett om det är en dag-, kvälls- eller distanskurs. NKC har en särskild utvecklingsgrupp för betyg och bedömning, som arbetar för att fortsätta utveckla betygssättning och bedömning. Detta ser vi som positivt. Ett utvecklingsområde, som vi noterar inom betyg och bedömning, avser elever som är i behov av särskilt språkstöd. Det kan vara svårt att bedöma kunskapskraven när eleven saknar relevanta kunskaper i svenska. I vissa ämnen (samhällskunskap, historia etc.) är begreppsanvändningen centralt och där är kravet på relevanta kunskaper i svenska oomtvistad. Däremot i matematik vore det önskvärt att se över ifall eleverna har problem att förstå de matematiska frågeställningarna när de är formulerade i längre långa texter. Styrkor Utvärderingen har visat att NKC har ett antal styrkor avseende bedömning och betygssättning: Det finns en samstämmighet och likvärdighet i bedömning och betygssättning av elevernas lärande. Utvecklingsgruppen inom området bedömning och betygsättning är ett gott exempel på kollegial utveckling av ett angeläget område. Bra utvecklade rutiner för betyg och bedömning. Lärarna arbetar formativt med bedömning av elevens lärande. 18 (23)

19 Det finns beslutade regler om när examinationen ska vara avklarad och resultatet presenteras för eleverna. Det förekommer en varierad examination, även om skriftliga prov och inlämningsuppgifter förefaller vara vanligast. Dokumenterade rutiner för bedömning och betygssättning av det arbetsplatsförlagda lärandet. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att NKC har ett antal utvecklingsområden: Det finns en sårbarhet i bedömningen i, och av, vissa kurser då det endast finns en behörig lärare som kan sätta betyg. Det kan exempelvis utvecklas genom bättre samverkan med andra kommuner i regionen. Vi finner det angeläget att försöka finna vägar framåt i utvecklingen av förståelsen för kunskapskraven och examinationens innehåll för elever med språksvårigheter. Det var märkbart inom matematik där vissa elever inte förstår det skriftliga underlaget för den matematiska frågeställningen. Det vore önskvärt att utreda när muntlig examinationen är en lämplig examiantionsform för att mäta kunskpaskraven i kursen. Idag är det mycket fokus på det skriftliga. 19 (23)

20 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Sammanfattande bedömning NKC har ett välfungerande kvalitetsarbete, med beslutade rutiner och ett systematiskt uppföljningsarbete. Under året har NKC arbetat med att strukturera kvalitetsarbetet med fokus på eleverna. Både la rare och administrativ personal har deltagit i olika kompetensutvecklingsinsatser, bland annat genom externa föreläsningar och konferenser. Studiedagar, arbetslagstra ffar och pedagogiska konferenser har genomförts kontinuerligt enligt ett faststa llt kalendarium. Rektor har genomfört lektionsbesök hos samtliga la rare. NKC har under året tagit fram Riktlinjer för kursutva rdering och kursrapport. Alla elever på NKC ges möjlighet att göra kursutva rderingar. Kursva rderingar a r en viktig möjlighet för eleverna att bidra till det systematiska kvalitetsarbetet, genom att utbildning och kurser utvecklas och förnyas. Kursutva rderingens resultat sammansta lls i en kursrapport. Kursrapporten rymmer såva l elev- som la rarsynpunkter och redovisar respektive kurs starka och svaga sidor samt förslag till eventuella förbättringsåtga rder. Kursrapporten redovisas terminsvis till rektor och finns a ven publicerad på hemsidan. I Swecos årliga undersökning enkätundersökning som riktar sig till eleverna i vuxenutbildningen i Stockholms 26 kommuner visar resultatet för NKC överva gande högre genomsnitt avseende elevernas nöjdhet av utbildningsanordnaren. 20 (23)

21 NKC har organiserat tre utvecklingsprojekt i separata projektgrupper: internationalisering, bedömning och lärplattformen Fronter. Grupperna leds av tre erfarna lärare. Syftet med grupperna är att vara en kalaysator för utvecklingsarbete inom respektive område. Det är enligt vår mening ett bra exempel på en kollektiv kompetensutvecklingsåtgärd som kommer hela lärarkollegiet till del. Det är också angeläget att utveckla den egna kompetens i det egna ämnet. Vårt intryck är att så också sker i de flesta ämnen. I bland annat vård och omsorg sker ett systematiskt arbete med att utveckla den egna kompetensen inom vårdområdet. Överhuvudtaget fungerar lärarkollegiet mycket bra för att driva pedagogisk utveckling. Förutom utvecklingsprojekten genomförs också pedagogiska seminarier kontinuerligt. På en särksild avsatt tid, ges ingen undervisning till eleverna, för att säkerställa att alla lärare har möjlighet att delta i de pedagogiska seminarierna. NKChar en likabehandlingsplan som är publicerad på hemsidan. Det vore önskvärt om den också skulle kunna finnas i lektionsrummen. Det finns en särskild samordnare för det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) som ansvarar för elevernas APL-placering. Vederbörande går också Skolverkets utvecklingskurs avseende APL. Det finns också en särskild rutin för att bedöma APL. Vår bedömning är att APL fungerar högst tillfredställande. Det är en relativt stor andel elever som avbryter sin utbildning, alternativt inte startar den alls. Antagningssystemet är inte digitaliserat och sker via pappersblanketter. Här kan vi se en utvecklingspotential att finna relevanta uppgifter om varför eleverna väljer att inte börja studierna, respektive avbryter kurserna. En digitaliserad antagningsprocess möjliggör också en högre effektivitet i antagningsarbetet. Styrkor Utvärderingen har visat att NKC har ett antal styrkor avseende styrning, ledning och kvalitetsarbete: Ett välfungerande kvalitetssystem med fastställda rutiner och ett systematiskt uppföljningsarbete. Rektor tar ett aktivit ansvar för den pågående kvalitetsutvecklingsprocessen, vilket har resulterat i att arbetet på kort tid tagit flera steg framåt. Processen kring det arbetsplatsförlagda lärande fungerar bra. De särskilda utvecklingsgrupperna inom relevanta kvalitetsområden samt de kontinuerliga pedagogiska seminarierna är goda exempel på kvalitetsutvecklande åtgärder. 21 (23)

22 Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att NKC har ett antal utvecklingsområden, bland annat dessa: Det är en relativt stor andel elever som avbryter sin utbildning, alternativt inte startar den alls. Vi skulle gärna se att man utreder varför eleverna väljer att inte påbörja studierna, trots att de lämnat in en ansökan. Rekommendationer Vi anser att NKC bör utreda hur antagningsprocessen kan digitaliseras för att underlätta för eleverna och för att förbättra uppföljningen. 22 (23)

23 Sammanfattande intryck Under två dagar (14-15/3) genomfördes ett platsbesök på NKC där vi genomförde strukturerade gruppintervjuer samt deltagande observation på ett urval lektioner. Vi har också tagit del av de dokumentation som utbildningsanordnaren förtjänstfullt skickat till oss innan platsbesöket. Vårt samlade intryck är att verksamheten fungerar bra utifrån de rådande omständigheterna. Det finns flera positiva exempel som är värda att lyfta fram. Det finns ett välfungerande lärarkollegium och eleverna är i de allra flesta fall mycket nöjda med sina lärares kompetens och möjlighet att förmedla kunskaper. NKC har ett föredömligt kvalitetsutvecklingssystem och det finns en samstämmighet och likvärdighet i betyg och bedömning. Vi noterar också ett antal utvecklingsområden. Är ett utvecklingsområde av graverade karaktär blir den också föremål för en rekommendation. Det är enligt vår mening önskvärt att utbildningsledningen reflekterar över dessa rekommendationer samt föreslår möjliga åtgärdsförslag som svarar mot rekommendationerna. De viktigaste synpunkterna vi vill lyfta fram är att se över om det är lämpligt att placera elever som studerar på olika nivåer i samma klassrum, att säkerställa kvaliteten i arbetet med elever i behov av särskilt stöd genom att anställa en speciallärare/specialpedagog, att arbeta vidare med den fysiska studiemiljön samt att digitalisera antagningsprocessen och utreda studieavbrotten. Det är eftersträvansvärt att denna rapport kommuniceras till de berörda så de får en återkoppling av det stora engagemang de lagt ner på utvärderingen. 23 (23)