Consensum vuxenutbildning i Sollentuna utvärdering av gymnasial vuxenutbildning

Transkript

1 Consensum vuxenutbildning i Sollentuna utvärdering av gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Joakim Palestro, Priolys AB Medbedömare: Knut Nygaard, rektor vuxenutbildningen i Norrtälje kommun

2 Innehållsförteckning Consensum vuxenutbildning i Sollentuna utvärdering av gymnasial vuxenutbildning... 1 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län... 3 Utgångspunkter... 4 Consensum vuxenutbildning (Sollentuna)... 5 Organisation och personal... 5 Utvärderingsperiod... 6 Intervjupersoner... 6 Lektionsbesök... 6 Elever, utbud och resultat... 7 Avbrott... 9 Consensums identifierande utvecklingsområden... 9 Kunskaper, utveckling och lärande Sammanfattande bedömning Styrkor Utvecklingsområden Rekommendationer Bedömning och betygsättning Sammanfattande bedömning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Sammanfattande bedömning Styrkor Utvecklingsområden Rekommendationer Sammanfattande intryck (21)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Från 2016 övertogs samordningsansvaret från Botkyrka kommun till konsultföretaget Priolys AB. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden (21)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skollagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden 4 (21)

5 Consensum vuxenutbildning (Sollentuna) Organisation och personal Consensum är en utbildningsanordnare inom hälso-, vård- och naturvetenskap, som verkar i Stockholms län Sollentuna och i Skåne, i Lund. Consensum Sollentuna har också två mindre enheter i Solna och i Täby. Consensum bedriver utbildning inom vård, omsorg och naturvetenskap för ungdomar och vuxna, på såväl gymnasie- som yrkeshögskolenivå samt genom uppdragsutbildningar. Consensum har sammanlagt fem enheter i Sollentuna och Lund. Ett gymnasium och en vuxenutbildningsenhet på respektive ort och en yrkeshögskoleenhet som belägen med verksamheter i både Sollentuna och Lund. Consensumkoncernen omsätter 61 miljoner kronor årligen har har ca 70 tillsvidareanställda. Consensum vuxenutbildning i Sollentuna erbjuder vuxenutbildning på gymnasialnivå i huvudsak inom två utbildningsprogram: barn- och fritidsprogrammet samt vård-och omsorgsprogrammet. Programmen bedrivs i olika studieformer (klassrum och distans) och eleverna tilldelas en mentor som tillsammans med eleven skapar en individuell studieplan. Programmen innehåller 200 poäng arbetsplatsförlagt lärande. 73% av eleverna läser ett helt utbildningsprogram, i syfte att få en anställning som t.ex. undersköterska inom vård och omsorg. Utöver utbildningsprogrammen finns det flera olika enstaka kurser som går på distans. Praktik ingår om kursen är på minst 200 poäng. I vård- och omsorgsprogrammet läser eleverna vanligtvis ett grundläggande kurspaket om 950 poäng. Alternativt är det grundläggande kurspaketet 1100 poäng och då ingår kursen svenska 1/svenska som andra språk 1 och samhällskunskap 1a1. Detta för att spegla den nationella programgemenssamma delen i programmet och motsvara Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2011:12, 2014: 2. Därefter kan eleverna välja någon av följande fem fördjupningar: äldreomsorg, akutsjukvård, hälsa och friskvård, psykiatri och funktionshinder/specialpedagogik. Antagning till utbildningarna sker fem gånger per år. Barn- och fritidsprogrammet har en gemensam del på 750 poäng, med möjlighet att lägga till 150 poäng svenska och samhällskunskap. Det finns två inriktningar på vardera 500 poäng: Elevassistent/Barnskötare samt Personlig assistent. Programmet startade i januari Consensus vuxenutbildning erbjuder också enstaka kurser inom områdena vård och omsorg respektive barn och fritid samt uppdragsutbildningar, på uppdrag av privata och offentliga uppdragsgivare inom hälsa, vård och omsorg. Av totalt 42 kurser har eleverna haft möjlighet att läsa samtliga kurser på dagtid eller distans. Genomsnittlig klasstorlek är 13 elever för gymnasial vuxenutbildning. Läser eleven på distans innebär det att självständigt genomföra sina studier via lärplattformen på webben med ledning av en lärare. Introduktioner och redovisningar sker på skolan. På dagkurserna har eleven undervisning tre dagar i veckan. Därutöver har eleven tillgång till handledning och möjligheter att genomföra grupparbete på skolan. I flexibel utbildning (som finns i 5 (21)

6 fördjupningarna på vård- och omsorgsprogrammet) har eleven undervisning under en dag och möjlighet att studera på egen hand på skolan med handledning av en lärare, under övrig tid. Vi har besökt Consensum vuxenutbildning i Sollentuna. Consensum vuxenutbildning ligger på Aniaraplatsen 2, vån 2 i Sollentuna. De delar lokaler med Consensum gymnasieskola med bl.a. gemensamma metodrum, grupprum och bibliotek. Utbildningsansvarig för Consensum är Camilla Sandenskog (verksamhetsledare). Antalet lärare uppgick 2016 till nio. Det blir omräknat cirka 7,5 heltidstjänster, inklusive verksamhetsledningen. Enheten har en timanställd. Därutöver finns två anställda administratörer. De flesta lärare, med undantag för en vård- och omsorgslärare och en svenskalärare, har fullgjord pedagogisk examen och är ämnesbehöriga för de kurser de undervisar i. Två av lärarna har lärarlegitimation. Consensum har en specialpedagog anställd, som tillsammans med studie- och yrkesvägledaren, har en delad anställning med gymnasieskolan i Consensums regi. Utvärderingsperiod Den gymnasiala vuxenutbildningen på Consensum vuxenutbildning utvärderades under totalt fem dagar, varav två dagar platsbesök: 4-5 april, Intervjupersoner Vid besöken genomfördes intervjuer enligt nedan: utbildningsansvarig Camilla Sandenskog (i två omgångar) tre elever som som läser barn- och fritidsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet på gymnasial nivå (distans), fyra elever som som läser barn- och fritidsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet på gymnasial nivå (dagtid), tre lärare (Carina, Susanne och Nathalie) som undervisar på barn- och fritidsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet på gymnasial nivå (Susanne har ett särskilt ansvar för distansundervisningen), tre lärare (Vladimir, Talia och Liselott) som undervisar i på barn- och fritidsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet på gymnasial nivå, studie- och yrkesvägledare Elin Stenman. Lektionsbesök Utöver intervjuer gjordes ett antal besök under lektioner. Vi gjorde deltagande observation i kurserna: vård och omsorg 1; specialpedagogik och psykiatri (dagtid); vård och omsorg 1 (distans) samt kommunikation och pedagogiskt ledarskap på gymnasienivå. Antal lektionstimmar per vecka varierar beroende på om kursen ges som dagtid eller på distans. Normalfallet är tre till fem timmar undervisning per vecka, per kurs, som ges på dag- eller omfattar 10 veckor. Eleverna som läser kurser på heltid har cirka 9-12 h schemalagd 6 (21)

7 undervisning i veckan (de läser två kurser parallellt). På distans träffar eleverna lärarna på plats endast vid behov. Ingen obligatorisk närvaroplikt finns förutom vid praktiska moment. Lärarnas totala undervisningstid uppgår i genomsnitt till timmar per vecka. Elever, utbud och resultat Det totala antalet kursdeltagare på de olika gymnasiala kurserna under verksamhetsåret 2014/15 uppgick till 210 elever. Motsvarande antal elever 2014 var 280 så antalet elever har minskat sedan tidigare verksamhetsår, huvudsakligen beroende på att Omvårdnadslyftet tog slut och ingen ny tillströmning skedde den vägen. Antalet satta betyg var 1096 år Motsvarande uppgift 2014 var Att Consensum minskade antalet elever 2014/15 är ett trendbrott, jämfört med tidigare år då utbildningsanordnaren i genomsnitt ökat antalet elever med 38%. Eleverna har totalt studerat på 42 olika kurser. 91% av eleverna har fått lägst betyget E. Kurserna i barn och fritid är inte dokumenterade i föreliggande rapport då dessa startade i januari Andel elever på yrkesvuxutbildning som har annat modersmål än svenska uppgår till cirka 65%. Majoriteten av eleverna är mellan år, varav 22% män och 78% kvinnor. Antal godkända elever varierar mellan program och kurser. I tabellerna nedan redovisas de kurser som gavs under verksamhetsåret samt hur stor andel av kursdeltagarna som nådde minst betyget E i respektive kurs. Gymnasiala kurser: Vårterminen 2015 Vård och omsorg Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Vård och omsorg vid % demenssjukdom Äldres hälsa och livskvalitet Hälsa och friskvård 5 80% Hälsopedagogik 38 89% Kost och hälsa 2 50% Komplementärmedicin 1 100% Kost, måltid och munhälsa % Mental träning 2 50% Medicin % Medicin % Etik och människans livsvillkor 32 91% Socialpedagogik 3 100% Psykologi % Vårdpedagogik och handledning % Psykiatri % 7 (21)

8 Psykiatri % Samhällsbaserad psykiatri 2 100% Samhällskunskap 1a % Akutsjukvård 6 83% Hemsjukvård 6 83% Specialpedagogik % Specialpedagogik % Svenska som andraspråk 13 85% Svenska % Vård och omsorgsarbete % Vård och omsorgsarbete % Summa % Höstterminen 2015 Vård och omsorg Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Vård och omsorg vid 23 91% demenssjukdom Äldres hälsa och livskvalitet Barnhälsovård 1 100% Hälsa och friskvård % Hälsopedagogik 67 90% Kost och hälsa 3 100% Komplementärmedicin 4 75% Kost, måltid och munhälsa 19 95% Mental träning 5 100% Medicin % Medicin % Etik och människans livsvillkor 65 88% Socialpedagogik % Psykologi % Vårdpedagogik och handledning 8 75% Psykiatri % Psykiatri % Samhällsbaserad psykiatri 4 100% Samhällskunskap 1a1 7 71% Akutsjukvård 5 100% Hemsjukvård 2 50% Specialpedagogik % Specialpedagogik % Svenska som andraspråk 17 82% Svenska % Vård och omsorgsarbete % Vård och omsorgsarbete % Summa % 8 (21)

9 Generellt är det hög genomströmning på kurserna. Några kurser har dock något lägre genomströmning: samhällskunskap 1a1; psykologi 1 samt vårdpedagogik och handledning (under höstterminen 2015, vårterminen hade kursen 100% genomströmning). Kursen i socialpedagogik har genomgående en genomströmning på 100%. Den kurs som eleverna uppfattar som svår är Medicin 1. Dock har Medicin 1 mellan % genomströmning, vilket får betraktas som ett mycket gott resultat. Även kursen psykiatri 1, som många elever uppfattar är en svår kurs att nå kunskapskraven i, har 96-97% genomströmning, vilket är väldigt högt. Det är ett antal elever som väljer att avbryta studierna innan kursen har kommit igång. Dessa redovisas då som avbrott. Avbrott Av de elever som sökte utbildningsplats på Consensum vuxenutbildning under verksamhetsåret påbörjade i genomsnitt 90% sin utbildning. Andelen avbrott är fem procent. Consensum följer upp eventuella avbrott genom en intervju med den aktuella eleven och registrerar skälen till avbrott i Schoolsoft. Distansstudierna har högre avbrottsfrekvens än dagkurserna. Consensums identifierande utvecklingsområden Consensum har i sin upprättade kvalitetsrapport dokumenterat ett antal generella utvecklingsområden för vidare kvalitetsutveckling av sin verksamhet: Vårt entreprenöriella lärande/förhållningssätt befinner sig av självklara orsaker på olika utvecklingsnivå på de olika enheterna, vilket är en utmärkt utgångspunkt för ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Hur definierar vi detta och vilka uttryck tar det i våra verksamheter? Angeläget är hur vi kan styrka relationen till studieresultat med vårt arbetssätt/koncept och de förutsättningar vi ger våra elever/studerande. Formativ bedömning och återkoppling en av de starkaste framgångsfaktorerna för ett effektivt lärande hur kan vi ytterligare utveckla vår kompetens i detta? Likvärdig bedömning och betygsättning Hur tolkar vi de olika kunskapskraven och hur bedömer vi elevens måluppfyllelse utifrån dessa. Hur kan vi försäkra oss om att betygsättningen är likvärdig först och främst inom våra egna enheter? Validering och prövning inom vuxenutbildningen hur stödjer vi den vuxne att visa sina tidigare kunskaper och kompetenser på bästa sätt och ge organisatoriska förutsättningar för att korta ner sin utbildning? Hur kan vi koppla forskning på det vi gör för att förstärka och stimulera utvecklingen? Samtliga områden är väl värda att fortsätta fördjupa med fler analyser om hur kvaliteten i verksamheten kan utvecklas och bli ännu bättre. 9 (21)

10 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Sammanfattande bedömning Vår samlade bedömning är att de gymnasiala kurserna på Consensum vuxenutbildning ger eleverna den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Consensum vuxenutbildning i Sollentuna är en förhållandevis liten utbildningsanordnare med cirka 200 elever inom ett avgränsat utbildningsutbud i huvudsak inom yrkesvuxkurser i vård och omsorg samt i barn och fritid. Utbildningen i barn och fritid är nystartad från januari Lärarna är mycket måna om elevernas studieresultat och är tillgängliga för eleverna när de är i behov av stöd. Consensum har förhållandevis mycket schemalagd undervisning och alla kurser ges under 10 veckor. Heltidsstudier motsvarar oftast två parallella kurser för varje 10 veckorsperiod, men under den första perioden har eleverna tre parallella kurser. Det är varierade studieformer i undervisningen, såsom praktiska och teoretiska moment i form av föreläsningar, grupparbeten och projektredovisningar. Elevernas tidigare erfarenheter från vården används ofta som case i undervisningen. Consensum använder konsekvent lärplattformen LäraNära för både dag- och distanskurserna. Den fungerar bra och eleverna uppskattar att all finns information om kurserna finns dokumenterad där (PowerPoint, instuderingsfrågor, betygskriterier etc.). Det som kan förbättras är att lägga upp ett kalendarium så att eleverna också har möjlighet att bättre informera sig om aktuella uppgifter och när olika provtillfällen genomförs. Consensum är framgångsrik med låga avbrott från utbildningarna, framförallt på dagkurserna. Fem procent av eleverna valde att avsluta studierna och andelen godkända betyg uppgår till i genomsnitt 91%. En av orsakerna till resultatet är att lärarna är mycket 10 (21)

11 måna om att eleverna ska kunna genomföra utbildningen. De uppmärksammar om det finns behov av att eleven ska få förlängd studietid, utökad handledning eller språkstöd för att nå kunskapskraven. För att minska avbrotten har Consensum fokuserat på den individuella utvecklingsplanen i både dag- och distansstudier samt arbetat med studieplanering och studiestöd. Man har också redan vid introduktionen varit tydliga med möjligheter till anpassade studieformer och individuellt upplägg. De flesta avbrotten finns bland distanseleverna och många elever försöker arbeta heltid och samtidigt studera heltid. Distansstudier kräver mycket självdisciplin. Privata skäl som ekonomi och tidsaspekten är de vanligaste orsakerna till avbrott. Men även föräldraledighet eller sjukskrivning anges som orsaker. Ett eventuellt avbrott föregås alltid av ett längre samtal, med mentor och med SYV, för att i möjligaste mån hitta alternativa lösningar som deltidsstudier eller särskilt stöd för att klara av studierna. Vi är imponerade över lärarnas höga engagemang för att finna konstruktiva lösningar för elevernas bästa, men konstaterar samtidigt att Consensum valt en ganska strikt distansmetod utan fysiska träffar (förutom vid praktiska yrkesmoment). Skillnaden mellan att läsa en kurs på dagtid (med mycket lärarledd undervisning) mot distans (utan lärarledd klassrumsundervisning) kan bli alltför stor i elevgrupper med stora behov av struktur och studiedisciplin. Consensum har ett etablerat mentorskapssystem där lärarna är mentorer för ett antal elever. Mentorerna har regelbundna uppföljningsmöten med eleverna och diskuterar och dokumenterar elevens pågående utbildningsresultat. Mentorerna ansvarar också för att upprätta och följa upp de individuella studieplanerna. Vi är positiva till hur mentorssystemet är upplagt och det finns flera goda ansatser i arbetet som gör att lärarna tar stort ansvar och erbjuder mycket vägledning till eleverna. Det som Consensum dock bör tänka på är att mentorssystemet också kan medverka till att lärarna tar allt för stort ansvar för elevernas skyldighet att ta ansvar för sitt eget lärande. Vi noterade några sådana tendenser där lärarna valde att ge eleverna olika stödformer, trots att eleverna saknade en professionell utredning om behov av särskilt stöd. Mentorssystemet påverkar också förutsättningarna för ett systematiskt studie -och yrkesvägledningsarbete. Vi återkommer till detta längre fram i rapporten. Lärarna på Consensum är i de flesta fall behöriga att undervisa på de kurser som de ansvarar för, men endast två innehar lärarlegitimation. Samtliga lärare har en professionell bakgrund som harmoniserar med aktuell utbildning (exempelvis vårdlärare som också är utbildad sjuksköterska). Detta skapar goda förutsättningar för en utbildning av hög professionsbunden kvalitet. Det Consensums lärarkollegium däremot saknar är en tydligare pedagogisk fördjupning. Det finns t.ex. ingen förstelärare, som skulle kunna inspirera och utveckla lärarkollegiets teoretiska fördjupning. Eleverna vittnade om att lärarna i hög grad är tillgängliga, lösningsorienterande och att de ser varje elevs särskilda behov. Detta uppfattar vi som mycket positivt. Den fysiska studiemiljön i Sollentuna är mycket tillfredsställande. Det finns ett studierum och ett gemensamt datortorg att tillgå för eleverna. Consensum vuxenutbildning ligger mycket i Sollentuna centrum och delar lokaler med Consensum gymnasieskola. Det möjliggör 11 (21)

12 goda förutsättningar för integration mellan vuxenutbildningen och gymnasieskolan avseende delade anställningar mellan enheterna. Consensum har också två ytterligare studieorter: Täby och Solna, där ett mindre antal elever läser. Som tidigare nämnts ansvarar mentorerna för elevens individuella studieplaner. Processen inleds med att mentorn har ett första samtal där elevens individuella studieplan upprättas. I samtalet diskuteras möjligheterna för individualisering utifrån elevernas förutsättningar och behov. Här tas bl.a. lärstilar och speciella behov upp. Eleven får inflytande över sin utbildning genom att kunna påverka mål, validering/prövning, studietakt, studieform och upplägg utifrån sitt sätt att lära. All information dokumenteras i den individuella studieplanen som görs tillgänglig för eleven via inloggning på Schoolsoft. Där är den också tillgänglig för berörda pedagoger. Studieplanen uppdateras och revideras åtminstone i samband med varje kursstart. I Swecos undersökning uppger 83% av eleverna att de har en individuell studieplan, 6% att de saknar en individuell studieplan och 12% uppger att de inte vet om att de har någon. Det är ett högt värde i relation till andra utbildningsanordnare i länet. Vår bedömning är att processen kring de individuella studieplanerna fungerar tillfredsställande. Studie- och yrkesvägledningen på Consensum har förutsättningar att utvecklas. Det finns en studie- och yrkesvägledare på plats, men hon har valt att avsluta sin anställning. Vägledarens anställningsgrad var tidigare 40 procent, men utökades till 100 procent, efter ett samarbete med Consensums gymnasieskola. En ny studie- och yrkesvägledare är anställd och kommer att tillträda sin anställning i maj Mycket av det inledande vägledande arbetet med eleverna sker dock inte av studie- och yrkesvägledaren utan av mentorerna. Vid större frågor kring studieval och ändringar i studieplanen deltar dock studievägledaren i vägledningsarbetet, liksom vid frågor om CSN och vid val av fördjupningar eller vidare studier. Vi ser det som ett utvecklingsområde att, om det är möjligt, involvera, eller i vissa fall att helt lämna över, de studievägledande uppgifterna från mentorerna till studie- och yrkesvägledaren. Detta skulle troligen förbättra lärarnas arbetssituation till att fokusera på kunskapsuppdraget. Consensum erbjuder enbart 10 veckor kurser som eleverna läser parallellt. I de flesta fall fungerar detta utmärkt, men den första perioden så hade eleverna tre parallella kurser, varav en ganska begreppstung samhällskunskapskurs. Eleverna vittnade om att det hade varit önskvärt att inte parallelläsa tre kurser inledningsvis, eftersom det för flera var första gången de studerade efter flera års uppehåll. Det finns ett välfungerande valideringsarbete inom vård och omsorg. Flera av eleverna har möjlighet att validera APL-kurserna, eftersom de arbetar/har arbetet inom relevanta områden för studierna (äldrevården, personlig assistent, förskola). Consensum har många elever i behov av av särskilt stöd. Språklärare, specialpedagog och studie- och yrkesvägledare deltar tillsammans med mentor vid introduktionen och beskriver sin roll under elevernas studietid och hur man gör om man vill träffa dem. Om det i det 12 (21)

13 samtalet med mentor framkommer att eleven har särskilda behov, eller att språktestet signalerat för särskilt stöd, planeras ett möte in med eleven. Anpassning av utbildningen för språksvaga studerande sker med individuellt stöd av Consensums lärare i svenska. För att stödja den studerande som har studieproblem, och/eller är språksvag, finns en lärarhandledning med exempelvis strukturhjälp, extra undervisning, språkstöd samt möjlighet till muntliga förhör och examinationer. En fast tid för öppen studieverkstad och språkstuga med handledning är utlagd i schemat varje vecka dit de studerande uppmuntras att gå för stöd och utmaningar. För den som behöver en lugnare studiemiljö finns möjlighet att studera i avskildhet eller i mindre grupper. Enskilda handledningssamtal med mentor eller lärare lyfter sådana specifika frågor och Consensum dokumenterar särskilda behov i den individuella studieplanen. Som vi noterade tidigare i utvärderingsrapporten finns det ett behov att tydliggöra mentors roll i relation till studie- och yrkesvägledaren. Dessutom finns det anledning att tydliggöra att specialpedagogen är den som bedömer om elever är i behov av särskilt stöd. Styrkor Utvärderingen har visat att Consensum vuxenutbildning i Sollentuna har ett antal styrkor avseende kunskaper, utveckling och lärande: En välfungerande mentorskapsprocess mellan lärare och elev. Mycket lärarledd undervisningstid för elever som läser på dagtid. Ett lärarkollegium med hög kompetens inom sina respektive professioner: vård och omsorg respektive barn och fritid. Trivsamma, funktionella och välplanerade lokaler. Consensum redovisar mycket goda resultat avseende elevernas genomströmning. Det är få avbrott och lärarna är mycket måna om att ge eleverna förutsättningar att nå lägst betyget E. Lärplattformen LäraNära fungerar mycket bra som ett relevant verktyg för elevernas lärande. Att kurserna i huvudsak omfattar 10 veckor skapar goda förutsättningar för eleverna att tillägna sig kunskaperna. 13 (21)

14 Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att Consensum vuxenutbildning i Sollentuna har ett antal utvecklingsområden: Consensum bör ge lärarkollegiet möjligheter att fortsätta utveckla den ämnesteoretiska kompetensen genom strukturerad individuell och kollektiv fortbildning. Kan utbildningsanordnaren anställa en förstelärare anser vi det vara en god idé. Det vore önskvärt om Consensum undviker att eleverna läser tre parallella kurser i inledningen av sina studier. Vi anser att det bör utredas om det är möjligt att införa flexundervisning som komplement till distanskurserna. Distanskurserna har störst avbrottsfrekvens och flera elever som har behov av en strukturerad lärmiljö. I flexundervisning kan utbildningsanordnaren erbjuda klassrumsundervisning en gång i månaden, vilket är rimligt för de elever som har inte har förutsättningar att klara av distansundervisning helt utan klassrumsundervisning. Consensum behöver vidareutveckla användningen av lärplattformen LäraNära med ett fungerande kalendarium där eleverna kan följa när olika provtillfällen är inlagda och när olika inlämningsuppgifter ska vara klara. Rekommendationer Utvärderingen visar att Consensum vuxenutbildning i Sollentuna är i behov av förändring avseende: Det är enligt vår mening angeläget att se över mentorernas vägledande arbete. Vi kan se att lärarna i hög uträckning har tagit ansvaret för vägledningsarbetet. Det bör rimligen ligga hos den professionella studie- och yrkesvägledaren. Consensum bör också se över huruvida det är lämpligt att mentorskapet inkluderar elever i behov av särskilt stöd. Elever i behov av särskilt stöd kan med fördel få stöd av specialpedagogen också för att säkerställa att elever i behov av särskilt stöd är utredda och har en diagnos. 14 (21)

15 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Sammanfattande bedömning Vår bedömning är att bedömning och betygssättning utförs på ett korrekt och riktigt sätt. Betyg sätts efter avslutad kurs. I de arbetsmaterial, som eleverna använder, finns tydliga betygskriterier för kunskapskraven på respektive uppgift. Lärarna arbetar formativt med bedömning och examination. Alla studieuppdrag har sin utgångpunkt i ämnesplanens syftespunkter och centrala innehåll och eleverna ges möjlighet att uppnå samtliga nivåer av kunskapskraven. En matris för bedömning och dokumentation finns inlagd i studiedokumentationssystemet Schoolsoft och den ger läraren och eleven bra underlag för uppföljning. Gemensamma planeringar av kursupplägg, med diskussioner inom lärarlaget, skapar förutsättningar för den studerande att uppnå syftespunkter på alla kunskapskravsnivåer, vilket bidrar till en pedagogisk utveckling. 15 (21)

16 Consensums lärarkollegium samlas kontinuerligt och bedömer enskilt varsitt exemplar av ett inlämnat studieuppdrag. Därefter jämförs och diskuteras bedömningen. Resultaten analyseras såväl ämnesvis som utifrån en helhet så att rätt åtgärder sätts in. Åtgärderna utvärderas sedan och justeras till dess att måluppfyllelsen är tillfredsställande. Elevernas betyg analyseras i teamen utifrån aspekten likvärdig bedömning och betygsättning. Dessa pedagogiska övningar skapar förutsättningar för en likvärdig bedömning och betygsättning. De regelbundna arbetslagsmötena är ett forum där betyg och bedömning diskuteras. Consensum deltar även i Vårdnätet Vux där fokus ligger på att diskutera betyg och bedömning samt validering för en likvärdig utbildning. Allt detta ser vi mycket positivt på. Elevernas resultat och måluppfyllelse följs kontinuerligt upp och sammanställs. Consensum använder Urkund som verktyg för att stävja plagiat. Flera olika examinationsformer används, även om inlämningsuppgifter och skriftliga prov är dominerade. Det vore önskvärt att se över när muntlig examination är att föredra, även om vi på plats i klassrumsobservationen noterade att muntlig redovisning användes av kursen vård och omsorgsarbete 2. I lärplattformen LäraNära finns kursernas innehåll samt betygskriterier och vilka kunskapskrav som olika moment i kurserna eleven ska uppnå upplagda. Consensum arbetar målmedvetet med att dela upp kursernas innehåll i mindre moduler för att ge eleven möjlighet till en kontinuerlig bedömningsprocess. Det ser vi som positivt. Senast en vecka efter inlämnad uppgift har eleven rätt att få återkoppling enligt Consensums riktlinjer. En elev har också rätt att senast 24 h senare få återkoppling på en frågeställning. Vårt intryck är att riktlinjerna fungerar tillfredställande. Eleverna får tillbaka sina uppgifter betygssatta på stipulerad tid, men det finns en utvecklingspotential i att tydligare beskriva skälen till varför ett visst betyg är satt. Idag används i huvudsak betygskriterierna, vilket är korrekt och riktigt, men flera elever efterfrågar lite mer fyllig återkoppling så det tydligare framgår vad vederbörande kan/bör utveckla. Consensum har som mål att samtliga eleverna ska lyckas med sina studier. Utifrån genomströmningsresultaten kan vi konstatera att utbildningsanordnaren också i stor utsträckning lyckas med målsättningen att eleverna ska ha framgång i sina studier. Det finns flera elever i distansutbildningen som inte har tillräckliga förutsättningar för att nå kunskapskraven, eftersom de arbetar heltid/nästan heltid. Vi anser att det är viktigt att lärarkollegiet följer upp kunskapskraven i distansundervisningen så att de är likvärdiga med dem i dagkurserna. Vi konstaterar att det kan finnas en risk att eleverna på distansutbildningen har svårt att nå upp till kunskapskraven, då diskrepansen mellan vad eleven önskar göra och vad de faktiskt behöver skiljer sig åt. Att antalet elever med annat modersmål än svenska, och bristande språkliga förmågor, blir fler och fler i vuxenutbildningen ökar utmaningen att upprätthålla en hög och jämn nivå i examination och kunskapskrav. Vi anser det önskvärt att noga följa denna utveckling så att inte kunskapskraven riskerar att sänkas. 16 (21)

17 Lärarnas yrkesmässiga kompetens och det lilla sammansvetsade kollegiet ger goda förutsättningar att hålla en hög och jämn nivå på elevernas kunskapsutveckling på dagkurserna. Det lilla kollegiet har dock en svaghet när det gäller vissa kurser, t.ex. samhällskunskap, som endast har en lärare. Blir den läraren sjuk eller behöver en second opinion avseende bedömning och betygssättning finns det ingen som kan göra det. Det förekommer dock ett visst organiserat samarbete med Consensum gymnasieskolan i de aktuella fallen. Någon sådan risk ser vi inte i kurserna i vård och omsorg, eller i barn och fritid, då de har flera lärare som kan sambedöma om det finns behov av det. Styrkor Utvärderingen har visat att Consensum vuxenutbildning i Sollentuna har ett antal styrkor avseende bedömning och betygsättning: Det finns en samstämmighet och likvärdighet i bedömning och betygssättning av elevernas lärande, vilket vi finner mycket positivt. Bra utvecklade rutiner för betyg och bedömning. Lärarna arbetar formativt med bedömning av elevernas lärande. Det finns beslutade regler om när examinationen ska vara avklarad och resultatet presenteras för eleverna. Det förekommer en varierad examination, även om skriftliga prov och inlämningsuppgifter är de vanligaste. Det finns höga förväntningar på att eleverna ska nå upp till kunskapskraven och det är hög genomströmning på kurserna. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att Consensum vuxenutbildning i Sollentuna har ett antal utvecklingsområden: Det vore önskvärt att följa upp bedömning och betygssättning i distanskurserna över tid för att säkerställa att eleverna når kunskapskraven. I vissa fall tror vi det är nödvändigt att konstatera att vissa elever inte har förutsättningar att nå kunskapskraven i den studieformen. Consensum bör därför rekommendera de eleverna att gå kurserna på dagtid istället. 17 (21)

18 Det borde vara möjligt att utreda när muntlig examinationen gör sig bäst för att mäta elevernas kunskaper och färdigheter. Idag är det mycket fokus på det skriftliga. Det är att föredra att eleverna möter olika typer av examination i sin utbildning. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och analyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Sammanfattande bedömning Consensum vuxenutbildning har ett fungerande kvalitetsarbete, med beslutade rutiner och ett systematiskt uppföljningsarbete. Studeranderåd, klassråd och programråd är forum där synpunkter från såväl studerande som arbetslivet lyssnas av och dokumenteras samt förs upp på agendan i kvalitetsarbetet. Dessa fora för de studerande är en viktig del både för återkoppling, dialog och nytänkande. Studeranderådet fastställer en gång per år den uppdaterade Likabehandlingsplanen. De olika kurserna väljer representanter till studeranderådet. En gång per termin genomförs ett uppföljningsmöte som utbildningsansvarige kallar till, som komplement till de reguljära kursvärderingarna. Vi anser att studeranderådet är ett mycket bra initiativ som är väl värt att lyfta fram för andra utbildningsanordnare att ta efter. Vi noterar dock att ingen distanselev finns representerad i studeranderådet och att det vore önskvärt, om möjligt. Kursutvärdering genomförs efter varje avslutad kurs och studerandeenkäter två gånger per år. Mötesstrukturen för personalen på vuxenutbildningen innebär en fastlagd mötestid varje måndag, med olika fokus. Dessutom görs fördjupande uppföljningar av kvalitetsfrågor vid 18 (21)

19 utvecklingsdagar. Consensum arbetar efter en årscykel, där olika ämnen avhandlas. Årscykeln innehåller tidpunkter för planering, genomförande, uppföljning och analys. Därigenom är det möjligt att planera ett förbättringsarbete och hur och när framgången i detta ska följas upp. Samtliga faser i processen dokumenteras för att slutligen sammanställas i en årsrapport under hösten, vilken blir tillgänglig för elever, lärare och annan personal. En av lärarna har ansvaret för elevernas APL-placering och det finns också en särskild rutin för att bedöma APL. Vår bedömning är att APL fungerar tillfredställande. Kvalitetssäkring av APL-platser samt uppföljning av resultat och process vid APL sker utifrån en särskild handlingsplan, som är framtagen i samverkan med arbetslivet. Avstämning sker med handledare, student och lärare vid APL-besök och följs upp med den studerande efter praktiken. Consensum gör även alumniundersökningar vartannat år. Vilken sysselsättningsgrad har eleverna? Har de arbete i så fall var? Har de fortsatt studerat? Om de arbetar inom relevanta yrken får eleverna besvara frågor om huruvida utbildningen bidrog med tillräckliga kunskaper för att det aktuella arbetet. Consensum deltar också i det vårdnätverk, som finns i regionen, för de utbildningsanordnare som utbildar inom vård och omsorg. Consensums personal besvarar två gånger om året en enkätundersökning om trivsel och utvecklingsmöjligheter. Resultatet återkopplas, diskuteras och analyseras i arbetslaget. Samtliga resultat med vidhängande analyser samt planerade åtgärder ställs samman och presenteras i en årlig kvalitetsrapport för respektive enhet och helheten diskuteras vidare med personal och elever. Därefter sammanställer huvudmannen en koncernövergripande kvalitetsrapport för samtliga verksamheter. Rapporterna läggs ut Consensums hemsida. Lärarkollegiet har tillsammans med utbildningsansvarige arbetsplatsträffar en gång i månaden enligt fastlagd dagordning. Vidare har arbetslagen möten övriga veckor med olika inriktning. Två gånger per termin genomförs också heldagar med fokus på mål och kvalitet. Sammantaget har Consensum ett omfattande kvalitetsuppföljningssystem för att säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det pågående kvalitetsarbetet är ambitiöst upplagt, men vi skulle gärna se lite fler tydliga exempel på utvecklade åtgärder i den pedagogiska verksamheten. Vi saknar även en skolledare med relevant pedagogisk utbildning, inklusive ett tydligt pedagogiskt fokus. Vi är av uppfattningen att det pedagogiska ledarskapet bör utvecklas. Det konstaterades också i Skolinspektionens tillsynsbeslut (Dnr ). Utbildningsanordnaren har heller inte någon förstelärare anställd som skulle kunna kompensera för detta faktum. Att utveckla det pedagogiska ledarskapet menar vi vara den viktigaste utvecklingsinsatsen för att säkerställa hög kvalitet i den pedagogiska verksamheten. Consensum har en Likabehandlingsplan som tas fram och revideras årligen, i samverkan med eleverna i studeranderådet. Revideringen och planeringen i planen utgår från resultat och analys av en årlig kartläggning av elevernas trivsel och eventuell förekomst av mobbing eller andra kränkningar. I planen förklaras också gången vid klagomålshantering. 19 (21)

20 Information om klagomålshanteringen finns även på hemsidan och information ges i samband med introduktionen. I Swecos årliga enkätundersökning som riktar sig till eleverna i vuxenutbildningen i Stockholms samtliga 26 kommuner visar resultatet för Consensum högre resultat (4.79 i medelvärde av 5.0 möjliga) än nästan samtliga övriga utbildningsanordnare. Styrkor Utvärderingen har visat att Consensum vuxenutbildning i Sollentuna har ett antal styrkor avseende styrning, ledning och kvalitetsarbete: Ett välfungerande kvalitetssystem med fastställda rutiner och ett systematiskt uppföljningsarbete. Ett mycket bra elevinflytande, bland annat genom ett studeranderåd och god sammanhållning. Processen kring det arbetsplatsförlagda lärandet fungerar bra. Consensum har ett högt medelvärde i Swecos enkätundersökning om kvalitet i regionens vuxenutbildning. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att Consensum vuxenutbildning i Sollentuna har ett utvecklingsområde: Det vore önskvärt att involvera distanseleverna mer i det systematiska kvalitetsarbetet. Rekommendationer Utvärderingen visar att Consensum vuxenutbildning i Sollentuna är i behov av förändring avseende: Vi anser det pedagogiska ledarskapet bör stärkas genom att den befintliga utbildningsansvarige ges möjlighet till pedagogisk kompetensutveckling, alternativt att en ytterligare person med kompetens inom pedagogisk utveckling/ledarskap anställs. På så sätt kan ledarskapet t.ex. delas upp så att skolledaren i huvudsak ansvarar för den pedagogiska verksamheten och den andra personen för administration. 20 (21)

21 Sammanfattande intryck Under två dagar (4-5/4) genomfördes ett platsbesök på Consensum vuxenutbildning i Sollentuna där vi genomförde strukturerade gruppintervjuer samt deltagandeobservation av ett urval lektioner. Vi har också tagit del av de dokumentation som utbildningsanordnaren så förtjänstfullt skickat till oss innan platsbesöket. Vårt samlade intryck är att verksamheten fungerar bra utifrån de rådande omständigheterna. Det finns flera positiva exempel som är värda att lyfta fram. Det finns ett lärarkollegium som är mycket måna om elevernas resultat och det är hög genomströmning på kurserna. Det finns ett studeranderåd och ett välutvecklat elevinflytande. Consensum har ett föredömligt kvalitetsutvecklingssystem och det finns en samstämmighet och likvärdighet i betyg och bedömning. Vi noterar också ett antal utvecklingsområden. Är ett utvecklingsområde av graverade karaktär blir den också föremål för en rekommendation. Det är enligt vår mening önskvärt att utbildningsledningen reflekterar över dessa rekommendationer samt föreslår möjliga åtgärdsförslag som svarar mot rekommendationerna. De viktigaste synpunkterna vi vill lyfta fram är att utveckla det pedagogiska ledarskapet; att utreda mentorssystemets funktion och innehåll, särskilt när det gäller elever som är i behov av särskilt stöd samt att tydliggöra studie- och yrkesvägledaren och specialpedagogens elevstödjande arbete. Det är eftersträvansvärt att denna rapport kommuniceras till de berörda så de får en återkoppling av det stora engagemang de lagt ner på utvärderingen. 21 (21)