Yrkesplugget AB i Bromma utvärdering av gymnasial vuxenutbildning

Transkript

1 Yrkesplugget AB i Bromma utvärdering av gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Joakim Palestro, Priolys AB Medbedömare: Natalia Gura, rektor vuxenutbildningen i Solna stad

2 Innehållsförteckning Yrkesplugget AB i Bromma utvärdering av gymnasial vuxenutbildning... 1 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län... 3 Utgångspunkter... 4 Gymnasial vuxenutbildning på Yrkesplugget AB Bromma... 5 Organisation och personal... 5 Utvärderingsperiod... 5 Intervjupersoner... 6 Lektionsbesök... 6 Elever, utbud och resultat... 6 Avbrott... 7 Kunskaper, utveckling och lärande... 8 Styrkor Utvecklingsområden Bedömning och betygsättning Sammanfattande bedömning Styrkor Utvecklingsområden Styrning, ledning och kvalitetsarbete Sammanfattande bedömning Styrkor Rekommendationer Sammanfattande intryck (17)

3 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Från 2016 övertogs samordningsansvaret från Botkyrka kommun till konsultföretaget Priolys AB. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden (17)

4 Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skollagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden 4 (17)

5 Gymnasial vuxenutbildning på Yrkesplugget AB Bromma Organisation och personal Yrkesplugget är en skola i Stockholm med enbart yrkesutbildningar. Skolan startade 2006 och har ett nära samarbete med företag, där eleverna också genomför arbetsplatsförlagt lärande. Yrkesplugget AB erbjuder tolv olika yrkesutbildningar inom två utbildningsområden: bygg och fordon. Inom bygg kan eleverna utbilda sig till: anläggare, betongarbetare, glastekniker, golvläggare, håltagare, målare, murare, plattsättare, takmontör och träarbetare. Inom fordon finns: personbil- och MC-teknik och yrkesförare. Utbildningarna omfattar veckor beroende på yrkesval och studietakt. Yrkesplugget AB utbildar endast inom yrkesämnena, vilka omfattar poäng. De gymnasiegemensamma ämnena ingår inte i utbildningarna. Utbildningarna ges endast på heltid och startar under höst och vår. Yrkesutbildningarna omfattar både teori och praktik och det varvas på skolan. Eleverna får en individuell studieplan där det framgår vilka kurser eleven måste genomföra för att få godkänt på utbildningen. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) uppgår till ungefär 70% av utbildningstiden. Samtliga yrkesutbildningar inom Bygg avslutas med att eleven arbetar som lärling med lärlingslön, under ungefär 2,5 år. Det krävs lite olika antal timmar praktiskt arbete för att genomföra lärlingsperioden. För målare är det 6800 timmar, medan plattsättare kräver 3300 timmar. Utbildningens arbetsplatsförlagda lärande får tillgodoräknas som lärlingstid. Inom Fordon så krävs ingen lärlingstid, utan eleverna kan efter avslutad utbildning direkt söka arbete. Yrkesplugget har sina lokaler på två platser i Sverige: Uppsala och Bromma. På platsbesöket besökte vi Yrkespluggets lokaler i Bromma som ligger på Johannesfredsvägen Skolledare på Yrkesplugget AB är Annelee Bergstrand (rektor) som är utbildad studie- och yrkesvägledare och som har gått rektorsprogrammet. Antalet lärare uppgick 2016 till ca 12 heltidsanställda lärare. 60% av lärarna har en pedagogisk examen och är behöriga yrkeslärare. Andelen män/kvinnor i personalen uppgår till 80/20 procent. Yrkesplugget ger de lärare, som inte är behöriga, möjlighet att läsa in en yrkeslärarexamen, inom ramen för sin anställning, under en dag i veckan. Därutöver finns en studie- och yrkesvägledare, en koordinator, en skolvärdinna och en skolsköterska anställd. Utvärderingsperiod Den gymnasiala vuxenutbildningen på Yrkesplugget AB i Bromma utvärderades under totalt fem dagar, varav en dag platsbesök: 25 april, (17)

6 Intervjupersoner Vid besöken genomfördes intervjuer enligt nedan: Skolledare Annelee Bergstrand och studie- och yrkesvägledare Sophia Andreasson (två gånger). fyra elever som som läser bygg (inriktning plattsättning) och personbil- och MCteknik (inriktning MC-teknik). tre lärare (Patrik, Magnus och Jesper) som undervisar på byggprogrammet och fordonsprogrammet (inriktningarna yrkesförare och personbil/mc teknik) Lektionsbesök Utöver intervjuer gjordes ett antal besök under lektioner. Vi besökte en lektion i MC-teknik och blev visade lokalerna för bilmekanikerna (de flesta eleverna befann sig på arbetsplatsförlagt lärande under platsbesöken). Antal lektionspass uppgår till mellan h per vecka och eleverna har undervisning varje dag. På onsdagar slutar undervisningen vid lunch så att lärarna kan delta på de obligatoriska arbetsplatsträffarna under eftermiddagen. Elever, utbud och resultat Det totala antalet kursdeltagare på de gymnasiala kurserna var under verksamhetsåret stycken. Andel godkända betyg är 99%. Betygsfördelningen mellan olika betyg utgörs av: Betyg Andel (%) A 25% B 31% C 32% D 18% E 12% F 1% Inga elever läser på distans. 11 procent av eleverna är kvinnor och 89 procent är män. I tabellerna nedan redovisas de två utbildningar (inklusive inriktningar), som gavs under verksamhetsåret, samt hur stor andel av kursdeltagarna som nådde minst betyget E i respektive utbildning (inklusive inriktning). 6 (17)

7 Gymnasial vuxenutbildning: Bromma Genomströmningen är genomgående mycket hög på Yrkesplugget i Bromma. En förklaring till den höga genomströmningen är att endast elever som är mycket motiverade av att genomföra utbildningen påbörjar den. Andelen elever som inte kommer till kursstart uppgår till hela 27 procent. Man kan anta att det stora bortfallet inför utbildningsstarten avser i huvudsak mindre motiverade elever. Ungefär hälften av dessa elever uppger att skälet till det är att de redan fått en anställning. Sex procent uppger sjukdom och 36% kommer inte till uppropet av okänd anledning. Det är främst elever som antagits till byggprogrammet som inte kommer till kursstart. Avbrott Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Bygg Anläggare % Betongarbetare 1 100% Glastekniker 3 100% Golvläggare 1 100% Målare 9 100% Murare 2 100% Plattsättare % Takmontör 1 100% Träarbetare % Fordon Personbil- och MC-teknik 32 97% Yrkesförare 35 97% Summa % Av de elever som sökte utbildningsplats på Yrkesplugget under avtalsåret påbörjade i genomsnitt ca 73 procent sin utbildning och det sammanlagda avbrotten är 10 procent totalt. Avbrottsfrekvensen har minskat sedan tidigare år. 7 (17)

8 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Vår samlade bedömning är att de gymnasiala kurserna på Yrkesplugget ger eleverna den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Yrkesplugget i Bromma är en liten utbildningsanordnare med cirka 80 elever i två utbildningsprogram: bygg och fordon. Utbildningsanordnaren bedriver också gymnasieutbildning, i samma program, och det sammanlagda antalet elever som läser yrkesvux är 80 och för gymnasieskolan 140. Totalt läser 220 elever på programmet. Yrkesplugget erbjuder inga teoretiska kurser. Då det är få elever som läser på yrkesvux ger det lärarna mycket goda förutsättningar att ha en nära dialog med varje enskild elev. Yrkesplugget erbjuder eleverna mycket undervisningstid. De är i skolan varje dag och har lektioner mellan Lärarna ges mycket goda förutsättningar att undervisa, observera och vara tillgängliga för varje enskild elev då undervisningsgrupperna i de allra flesta fall är mycket små. Eleverna har ofta stort eget intresse och egna erfarenheter inom de områden som de studerar och lärarna kan bygga på dessa i undervisningen. Yrkesplugget arbetar med förtryckta tidböcker som fungerar som en portfolio med dokumentation av elevens genomgångna moment. Tidboken är särskild användbar i det arbetsförlagda lärandet för att dokumentera vilka arbetsmoment eleven tillägnat sig respektive vecka. Den skapar också en tydlighet om vilka moment som eleven ska lära sig för att få godkänt på kursen (tillsammans med bedömningsmatriser). Yrkesplugget arbetar med varierade studieformer såsom praktiska och teoretiska moment i form av föreläsningar, grupparbeten och praktiska moment. Vår uppfattning är dock att de praktiska momenten är 8 (17)

9 mest framträdande, i jämförelse med de teoretiska delarna (förutom i inriktningen yrkesförare inom fordonsprogrammet, som innehåller mycket teori). Genomströmningen på utbildningen är genomgående hög, men det är ett stort antal elever som väljer att inte påbörja utbildningen (27%) och ett antal som väljer att avbryta utbildningen (10%). Vi är av den uppfattningen att detta behöver utredas ytterligare för att få en klar uppfattning om varför många elever väljer att inte komma till upprop. Yrkesplugget använder lärplattformen Skolportalen. Till Skolportalen har alla elever en egen inloggning och eleven kan se sin individuella studieplan, sina utvecklingssamtal, åtgärdsprogram, närvaro, betyg och kunskapsutveckling. Vår bedömning är att lärplattformen fungerar bra. Utbildningsanordnaren har enskilda utvecklingssamtal med eleverna en till två gånger per termin. Vid dessa samtal görs en genomgång av elevens studiegång kunskapsmässigt och socialt enligt gällande styrdokument. Utvecklingssamtalen dokumenteras och i de fall uppföljning behövs bestäms tid för uppföljning. En pedagogisk kartläggning genomförs i de fall eleven riskerar att inte nå målen. Den pedagogiska kartläggningen efterföljs av upprättande av ett åtgärdsprogram, med åtgärder för att stödja elevens lärande. Både kartläggning och åtgärdsprogram upprättas i samarbete mellan pedagog och den studerande och i de fall det behövs är även utbildningsledare, studie- och yrkesvägledare och utbildningsansvarig med. Åtgärdsprogrammet möjliggör att eleven kan få stöd för att bättre tillgodogöra sig undervisningen. Stödet kan t.ex. utgöras av tekniska hjälpmedel, stöd av specialpedagog, praktiska övningar och alternativ examination eller redovisningssätt. Yrkesplugget använder ett formativt bedömningssätt där eleverna ges kontinuerlig feedback. Den formativa bedömningen handlar mycket om att medvetandegöra den studerande på dess starka och svaga sidor så att hen kan utvecklas. Denna medvetandeprocess är ständigt närvarande i arbetet och när det gäller lärande inom yrkesutbildning är den en förutsättning. Vi är imponerade över det systematiska arbetssätt som Yrkesplugget har för att följa elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt korrigera eventuella svårigheter, som eleven möter. Lärarna på Yrkesplugget är erfarna yrkesmänniskor från, för utbildningarna, relevanta branscher. De är mycket entusiastiska till uppdraget och har landat väl i sin lärarroll. 60% av lärarna har lärarbehörighet. Detta resulterar i, vad vi kan notera, en viss slagsida mot yrkeskunskaper/färdigheter snarare än pedagogiska kunskaper. Vi skulle gärna se en tydligare pedagogisk utvecklingsplan, med en pedagogisk utbildningsledare, samt att fler lärare blir behöriga yrkeslärare. Det pågående arbetet för att möjliggöra för lärare som saknar yrkeslärarexamen att få studera på arbetstid är ett utmärkt initiativ av utbildningsledningen. Den fysiska studiemiljön i Bromma är utmärkt. Lokalerna är väl anpassade för verksamheten och det finns mycket god tillgång till relevant material för eleverna att använda i studiesyfte. 9 (17)

10 Yrkesplugget delar lokaler med sin egen gymnasieskola. Det möjliggör en bra integration mellan yrkesvux och gymnasieskola. De individuella studieplanerna hanteras praktiskt av studie- och yrkesvägledaren (SYV). Dessa upprättas vid utbildningens start, under ett introduktionssamtal där mentor, SYV och elev deltar. Yrkesplugget kartlägger tidigare studier och arbetslivserfarenhet, eventuella studiesvårigheter och önskemål om stöd. Samtalen dokumenteras och följs upp vid utvecklingssamtalen. I Swecos enkätundersökning uppger 83% av eleverna på Yrkesplugget att de har en individuell studieplan. Vår bedömning är att processen kring de individuella studieplanerna fungerar tillfredsställande. Studie- och yrkesvägledningen på Yrkesplugget träffar eleverna regelbundet och deltar också operativt i Yrkespluggets ledning. I Swecos enkätundersökning svarar 74% av eleverna på Yrkesplugget att de har träffat studie- och yrkesvägledaren. Det är det högsta värdet av samtliga undersökta utbildningsanordnare. Vår bedömning är att studie- och yrkesvägledningen på Yrkesplugget fungerar utmärkt. Yrkesplugget har ett antal elever som är i behov av språkstödjande åtgärder. Yrkesplugget bedriver ingen undervisning i svenska som andra språk, t.ex. yrkessvenska. Här kan vi se en utvecklingspotential för att underlätta för dessa elever att få tillgång till relevanta språkstödjande åtgärder. Styrkor Utvärderingen har visat att Yrkesplugget AB i Bromma har ett antal styrkor avseende kunskaper, utveckling och lärande: Eleverna får mycket lärarledd undervisning i små grupper. En välfungerande lärplattform och ett bra system med förtryckta tidsböcker för att dokumentera genomgångna yrkesmoment. Branschkunniga yrkespedagoger. En välfungerande studie- och yrkesvägledning. Yrkesplugget redovisar mycket goda resultat avseende elevernas genomströmning. Det är få avbrott (10%) och lärarna är mycket måna om att ge eleverna förutsättningar att nå lägst betyget E. Mycket väl anpassade lokaler för verksamheten samt tillgång på relevant studiematerial. 10 (17)

11 Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att Yrkesplugget AB i Bromma har ett antal utvecklingsområden: Det vore önskvärt att inrätta en orienteringskurs i yrkessvenska för att ge elever som har behov av språkstöd möjligheter att kombinera yrkessvenska med en yrkesvuxutbildning. Yrkesplugget bör analysera varför en stor andel elever väljer att inte påbörja utbildningen. Yrkesplugget behöver formulera konkreta åtgärder för att undvika onödiga avbrott. Det finns ett behov av att stärka andelen lärare som har formell lärarbehörighet. Idag är andelen behöriga yrkeslärare 60%. Vi skulle önska att andelen behöriga lärare höjs och att en utvecklingsplan togs fram för att stärka det pedagogiska utvecklingsarbetet. 11 (17)

12 Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Sammanfattande bedömning Vår bedömning är att bedömning och betygssättning utförs på ett korrekt och riktigt sätt. Betyg sätts efter avslutad kurs. Elevgrupperna är i de flesta fall relativt små och lärarna har mycket undervisningstid för varje elev. Detta underlättar för lärarna att följa den enskilde elevens kunskapsutveckling i yrkesämnena och bedömningen av densamma. I de arbetsmaterial, som eleverna använder, finns tydliga betygskriterier för kunskapskraven på respektive uppgift. Yrkesplugget arbetar med case-metodik. Casen planeras så att målen för de nationella styrdokumenten uppfylls. Planering sker gemensamt och utvärderas av berörda pedagoger tillsammans med utbildningsansvarig. Casen är tydligt dokumenterade med mål, syfte, arbetsmetoder, material och kunskapskrav. Betyg sätts tillsammans av yrkeslärarna på den aktuella utbildningen för att, så långt det är möjligt, göra en likvärdig bedömning och studeranden erhåller det betyg de gjort sig förtjänt 12 (17)

13 av. Yrkesplugget har som mål att samtliga eleverna ska lyckas med sina studier. Utifrån genomströmningsresultaten kan vi konstatera att utbildningsanordnaren i stor utsträckning lyckas med den målsättningen. Yrkesplugget har ett välfungerande bedömningssystem för att bedöma det verksamhetsförlagda lärandet (APL) där tidböcker och checklistor fyller viktiga funktioner. På så sätt kan lärarna på skolan få en bra överblick av elevernas kunskaper, som de tillägnat sig när de är på APL och bedömningen blir också tydlig för eleven. Detta menar vi är ett bra sätt att arbeta med kontinuerlig bedömning av elevernas lärande. Yrkesplugget träffar andra skolor både inom och utanför länet för att jämföra och diskutera betygssättningen. Branschdagar med olika aktörer har omfattat seminarier kring betyg och bedömning ur ett yrkesperspektiv. Praktikplatserna har en avgörande roll, i utbildningarna, och diskussioner förs med dem i samband med de utvärderingar som genomförs av yrkeslärare, studerande samt handledare. Branschen som helhet är också en viktig part i arbetet. Två gånger per termin möts utbildningsanordnaren och branschföreträdare i ett branschråd. Styrkor Utvärderingen har visat att Yrkesplugget AB i Bromma har ett antal styrkor avseende bedömning och betygssättning: Bedömning och betygssättning av det arbetsplatsförlagda lärandet är välfungerande. Casemetodiken följer de nationella styrdokumenten och säkerställer att eleverna når utbildningens mål. Lärarna har goda möjligheter att följa elevens kunskapsutveckling och bedöma deras yrkesfärdigheter. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att Yrkesplugget AB har ett utvecklingsområde: Det vore önskvärt att fortsätta arbeta med lärarnas pedagogiska skicklighet i bedömning och betygssättning. I dag är det mycket fokus på den yrkesmässiga aspekten av utbildningen och vi skulle gärna se en vidareutveckling av den pedagogiska aspekten i bedömning och betygsättning. 13 (17)

14 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och analyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Sammanfattande bedömning Yrkesplugget har ett välfungerande kvalitetsarbete, med beslutade rutiner och ett systematiskt uppföljningsarbete. Utbildningsansvarig på Yrkesplugget är ytterst ansvarig och den som slutligen säkerställer uppdrag och mål för det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten på Yrkesplugget utgår från en gemensamt utarbetad verksamhetsplan och består av två nivåer. En nivå är långsiktig och har ett övergripande förhållningssätt där utbildningsanordnaren långsiktigt följer med i utvecklingen pedagogiskt och inom respektive yrke/bransch. Den andra nivån fokuserar verksamheten på årsbasis och arbetar med ett verksamhetsnära kvalitetsarbete för att kunna hålla en hög nivå på verksamheten och denna revideras varje år. Verksamhetsplanen beskriver verksamheten utifrån organisation, vision, mål, aktiviteter, nyckeltal, områden för kompetensutveckling, trivsel, resultat och förbättringsområden m.m. Revidering och uppdatering sker varje år. I den årliga rapporten identifieras förbättringsområden och områden där Yrkesplugget behöver öka måluppfyllelsen. Därefter upprättas handlingsplaner och nya mål identifieras för kommande verksamhetsår. Kursutvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs. Utöver kursvärderingar samlar Yrkesplugget in ett stort antal uppföljningsunderlag för att kontinuerligt förbättra verksamheten: Elev- och personalenkäter, enkäter till handledare/apl företag, intervjuer med elever, personal och handledare, statistik över betyg, avbrott och om eleven fått arbete 14 (17)

15 efter avslutad utbildning, individuella studieplaner, åtgärdsprogram samt elevarbeten. Utbildningsanordnaren möter studeranderådet två gånger per termin och har regelbundna sammanträden med bransch-och programråd. Resultatet av utvecklingsarbetet diskuteras och analyseras i arbetslagen under ledning av den utbildningsansvariga. Eleverna involveras i processen. Resultatet värderas i förhållande till nationella mål och de mål uppdragsgivarna har för verksamheten. Resultatuppföljningen organiseras av den utbildningsansvariga tillsammans med en pedagogisk utvecklare. Yrkesplugget har pedagogiska möten en gång i veckan för diskussion och utvärdering av verksamheten. Mötena dokumenteras för att kunna följas upp på lång och kort sikt. Varje termin inleds med en genomgång av likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Planerna revideras en gång per verksamhetsår. Värdegrundsarbetet har en tydlig förankring i den dagliga verksamheten. Det kan röra sig om diskussioner, undersökningar, definition av de olika diskrimineringsgrunderna, övningar, inklusive gruppstärkande övningar. Det kan även handla om temadagar som rör arbetsmiljö och säkerhet. Fördelningen av APL-placeringar sker i huvudsak på olika sätt för de olika utbildningsinriktningarna. Inom bygginriktningarna får oftast den enskilda eleven på egen hand föreslå en relevant arbetsplats och inom fordonsinriktningarna har lärarna upparbetade kontakter med olika företag som eleverna kan välja på. Det är svårare att upparbeta dessa kontakter på byggsidan då företagen arbetar i projekt och när projektet är slut så upphör arbetslaget och ett nytt projekt tar vid, oftast på en annan geografisk plats. Inför kommande läsår kommer Yrkesplugget att fortsätta förstärka handledarutbildningen, eftersom vissa eleverna upplever att de känner sig utsatta på sina praktikplatser. Kartläggning och gjorda insatser under året som gått har visat att det är viktigt att ge handledarna och företagen redskap för att kunna vara goda handledare. Vår bedömning är att det finns ett utvecklingsbehov för att säkerställa elevernas arbetsplatsförlagda lärande. I Yrkespluggets egna undersökningar har det förekommit önskemål om: ett bättre mottagande och återkoppling på praktikplatsen, bättre arbetskläder och tydligare arbetstider. Att vissa elever känner utsatthet på praktikplatsen ser vi allvarligt på. Att det också förekommer elever som drabbas av ett dåligt mottagande och dålig återkoppling är heller inte tillfredsställande. Förhållandet uppges vara mest frekvent på byggsidan, där det också är svårast att kontrollera p.g.a. att företagen som erbjuder APL ofta driver olika projekt och arbetslagen därmed ser olika ut. Vi anser att säkerställandet av hög kvalitet i APL-platserna för elever på bygginriktningarna är den enskilt viktigaste kvalitetsutvecklande åtgärden för utbildningsanordnaren. I Swecos årliga enkätundersökning som riktar sig till eleverna i vuxenutbildningen i Stockholms samtliga 26 kommuner visar resultatet för Yrkesplugget högre resultat (4.71 i medelvärde av 5.0 möjliga) än de flesta övriga utbildningsanordnare när det gäller helhetsomdömet av utbildningen. 15 (17)

16 Styrkor Utvärderingen har visat att Yrkesplugget AB i Bromma har ett antal styrkor avseende styrning, ledning och kvalitetsarbete: Ett välfungerande kvalitetssystem med fastställda rutiner och ett systematiskt uppföljningsarbete. Ett högt medelvärde i Swecos enkätundersökning om kvalitet. Bra samarbete inom program- och branschråd. Eleverna har ett bra inflytande över utbildningen. Ett välfungerande klagomålshanteringssystem. Rekommendationer Utvärderingen visar att Yrkesplugget AB i Bromma är i behov av förändring avseende: Säkerställ kvaliteten, avseende bl.a. mottagande och återkoppling, på APL-platserna. Detta avser i huvudsak praktikplatserna på bygginriktningarna. 16 (17)

17 Sammanfattande intryck Under en dag (26/4) genomfördes ett platsbesök på Yrkesplugget i Bromma där vi genomförde strukturerade gruppintervjuer samt deltagande observation av ett urval lektioner. Vi har också tagit del av de dokumentation som utbildningsanordnaren förtjänstfullt skickat till oss innan platsbesöket. Vårt samlade intryck är att verksamheten fungerar bra. Det finns flera positiva exempel som är värda att lyfta fram: Lokalerna och tillgången på relevant undervisningsmaterial för eleverna är utmärkt, elevernas får mycket undervisningstid, det finns ett bra system med tidböcker för att dokumentera elevernas lärande, hög genomströmning, välfungerande kvalitetsarbete, intressant arbete med casepedagogik samt branschkunniga pedagoger. Vi noterar också ett antal utvecklingsområden. Är ett utvecklingsområde av graverade karaktär blir den också föremål för en rekommendation. Det är enligt vår mening önskvärt att utbildningsledningen reflekterar över dessa rekommendationer samt föreslår möjliga åtgärdsförslag som svarar mot rekommendationerna. De viktigaste synpunkterna vi vill lyfta fram är att säkerställa hög kvalitet i mottagande och återkoppling av det arbetsplatsförlagda lärandet. Vi anser också att utbildningsanordnaren bör ta fram bättre rutiner för att säkerställa att inga elever känner utsatthet på praktikplatserna. Avslutningsvis anser vi att det vore önskvärt med fler pedagogiskt utbildade behöriga lärare, att följa upp varför så många elever väljer att inte påbörja utbildningen samt att inrätta en orienteringskurs i yrkessvenska för elever som är i behov av språkstödjande åtgärder. Det är eftersträvansvärt att denna rapport kommuniceras till de berörda så de får en återkoppling av det stora engagemang de lagt ner på utvärderingen. 17 (17)