Kyrkslätts kommuns utlåtande till Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-centralen) om byggande av bullerskydd längs riksväg 1 vid Veikkola

Transkript

1 Direktionen för serviceproduktion Kyrkslätts kommuns utlåtande till Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-centralen) om byggande av bullerskydd längs riksväg 1 vid Veikkola SEDU 71 Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-centralen) har utarbetat en vägplan för byggande av bullerskydd längs riksväg 1 vid Veikkola, Kyrkslätt. Vägplansavsnittet är ca två och en halv kilometer långt. Planeringsobjektet ligger i huvudsak på detaljplanerat område. Riksvägen löper vid tätorten Veikkola mellan Perälänjärvi och Lamminjärvi, där det finns mycket bosättning vid stränderna. Trafiken, liksom invånarantalet i tätorten, har mångfaldigats efter byggandet av riksvägen. Trafiken i genomsnitt per dygn (KVL) år 2012 var fordon per dygn och det beräknas öka fram till 2030 med ytterligare 60 %. På riksvägens bullerområde bor under prognosåret ca 450 invånare. Kyrkslätts kommun höll den allmänna planen framlagd Kungörelser om ärendet har publicerats i Kirkkonummen Sanomat och Västra Nyland samt på kommunens webbplats. Ett invånarmöte gällande projektet ordnades då man presenterade planutkast för bullerskydden på riksväg 1. Under framläggningstiden inkom inga anmärkningar. Lösning i den allmänna planen Som utgångspunkt för vägplanen som utarbetats har man använt planen för byggande av bullerskydd på Åboleden (Rv1) vid Veikkola, Kyrkslätt, Vägplan, Nylands vägdistrikt 1999 och verksamhetsplanen för bullerbekämpning på landsvägarna , Vägförvaltningen, Det finns inget beslut om godkännande av vägplanen 1999, så processen har börjats om. Bullerskydden För dimensioneringen av bullerskydden bildade man en tredimensionell terrängmodell som preciserats med terrängmätningar och beräknade bullerspridningen med programmet SoundPlan 7.0. Bullerskydden dimensionerades i enlighet med riktvärdet 55 db dagtid i statsrådets beslut (SRb 993/92). Man märkte att det skulle behövas mycket hög höjd på skydden och de skulle vara teknisk-ekonomiskt odugliga att genomföra. På grund av detta dimensionerades bullerskydden enligt statsrådets principbeslut för bullerbekämpning med målet att prognosåret 2030 underskrida medelljudnivån på max 60 db dagtid på bostadsfastigheternas vistelseområden. Man strävade efter att som bullerskydd i första hand använda bullervall eller kombination av vall och bullervägg. Bullerskyddets höjd varierar mellan 3 m och 6 m. Söder om tunneln i Veikkola och viadukten i Perälä används separata bullerskyddsbroar med en 3 m hög bullervägg och utöver detta ersätts vägens stålräcke med ett 1 m högt bullerräcke i kantbalken. I planeringsområdets östra del finns också 1,5 m högt bullerräcke. Bullerskyddens arkitektur Föreslås två alternativa modeller. Alternativ 1 Det är fråga om ett staket med aluminiumstomme som mot motorvägen har en perforerad stålskiva på utsidan. På långt håll påminner det om träyta,

2 brädfodring. Bekom den perforerade stålskivan finns absorberande ull. På sidan som ligger bort från vägen, vid bosättningen eller på platser där en parallell väg/gata löper nära staketet läggs brädfodring/ribbverk på aluminiumstommen, i övrigt endast aluminiumyta. Brädfodring/ribbverk byggs enligt elementprincip. Brädfodringselementet kan vid behov bytas ut till ett nytt eller föras för underhåll. Den övre delen på de 5-4 meter höga staketen mot motorvägen består av ett ca en meter brett avsnitt med horistontell profil, den nedre delen av vertikal profil. De bärande pelarna finns i regel med sex meters mellanrum. De 3-2 meter höga staketen har vertikal profil. Utöver de bärande pelarna finns dessutom en dekorativ pelare i mitten. I de lägre staketen finns pelarna alltså med tre meters mellanrum. På bosättningens sida vid bosättningen iakttar brädfodringen och ribbeverken för de vertikala och horisontella profilernas del samma princip som på motorvägens sida. Också avstånden mellan pelarna är de samma som på motorvägens sida. Som färg föreslås två olika nyanser av brunt av vilka den ena dominerar på motorvägens sida och den andra på bosättningens sida vid bosättningen. Alternativ 2 Staketet består av bullerskyddskassetter med stålbeläggning. Kassettens yttre plåt består av perforerad stål med plastbeläggning och innanför kassetten finns absorberande polyesterull. I ,5 meter höga staket används fem meter långa kassetter. De bärande pelarna kommer med fem meters mellanrum. På två meter höga avsnitt används tre meter långa kassetter och pelare med tre meters mellanrum. På motorvägens sida rytmiseras ytan genom att framför staketet som består av kassetter ställvis använda stålnät. Nätet används till exempel i meters avsnitt. På platser där det kommer planteringar framför staketet finns det inga skäl att använda nät. På sidan som ligger bort från vägen, vid bosättningen eller på platser där en parallell väg/gata löper nära staketet som består av kassetter läggs brädfodring/ribbverk på aluminiumstommen, i övrigt endast stålbeläggning. Likt alternativ 1 består den övre delen på de 5-4 meter höga staketen mot motorvägen av ett ca en meter brett avsnitt med horistontell profil, den nedre delen av vertikal profil. De meter höga staketen har genomgående vertikal profil. Som färg föreslås två olika nyanser av brunt av vilka den ena dominerar på motorvägens sida och den andra på bosättningens sida vid bosättningen. Bullerskyddsalternativen har presenterats i ritningarna 7.1 T-12, 13 och 14. Vägmiljön Mot motorvägen har man strävat efter att mjuka upp och rytmisera det massiva intrycket som ges av de högre bullerskydden (h= 4-5 meter) genom avsnitt som består av höga och medelhöga buskplanteringar. På smala eller mycket branta platser föreslås inga planteringar. Också framför de lägre staketen har man ställvis placerat massplanteringar som består av låga buskar. Om säkerhetsavståndet från vägen varit tillräckligt har man också lagt in några stamträd. På sidan som ligger bort från vägen, vid bosättningen har man framför staketet placerat skiktad buskväxtlighet och stamträd. Bland

3 stamträdplanteringarna finns också barrplanteringar med tanke på den lövfria säsongen. På platser där en parallell väg/gata löper nära bullerskyddet har man också anvisat planteringar framför staketet, om det har funnits tillräckligt med utrymme. På de svåraste platserna där det inte funnits tillräckligt med utrymme för en bullervall, används en stödmur av betong. På branta platser där det inte kommer någon stödmur men där bullervallens slänter är brantare är 1:1,5 är man tvungen att använda geoceller för att binda jorden. På bullervallen som kommer i början av projektet och på sidan som ligger bort från vägen planteras tall- och björkplantor för beskogning. Också på bullervallen som kommer i slutet av området kommer tallbeskogning att fortsätta naturligt till talldungen väster om vallen. På vallen som kommer nordväst om Lamminpäävägen kommer massplanteringar av medelhöga buskar samt barr- och lövträd. Växtarterna som föreslås för projektområdet är relativt lättskötta och hållbara. På motorvägens sida och vid bosättningen på sidan som ligger bort från vägen har man för de ställen som ska besås med gräs föreslagit landskapsgräs 1 och för skogs- och ängsavsnitten landskapsgräs 2. Planen för vägmiljön har presenterats på kartor övervägmiljön 7.1 T-1...4, vägmiljön i genomskärningar 7.1 T Kyrkslätts kommuns utlåtande Byggandet av bullerskydd på Åboleden förbättrar betydligt boendetrivseln i Veikkola. Kyrkslätts kommun anser det vara mycket viktigt att invånarnas boendetrivsel förbättras i och med genomförandet av vägplanen som nu behandlas. På vägplanens område gäller detaljplan (Veikkola detaljplan jämte ändringar), förutom på en liten del där generalplanen med rättsverkningar gäller (Kyrkslätts generalplan 2020). Vägplanen stämmer överens med generalplanen, men den är inte till alla delar förenlig med detaljplanen. I vägplanen avviker man från den gällande detaljplanen på tre punkter: 1) På detaljplaneområdets västra del, söder om Åboleden har bullervallens slänt utvidgats till skogsbruksområdet (MM) och föreslagits att landsvägsområdet (LT) utvidgas på motsvarande sätt. På området är Kärrkantens detaljplaneändring anhängig, där har utrymmet som bullervallen kräver märkts ut som landsvägsområde (LT). Kommunstyrelsen godkände planändringen Planändringen behandlas i kommunfullmäktige före utgången av år ) Vid Lamminpäävägens tunnel, sydväst om korsningen mellan Lamminpäävägen och Perälävägen, har en bullervall planerats på parkeringsområde (LP). Man har föreslagit att parkeringsområdet ansluts till landsvägsområdet. 3) Öster om Lamminpäävägens tunnel har man planerat en bullervall på

4 kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader samt industribyggnader som inte förorsakar störningar för omgivningen (KTY) samt skogsbruksområde (MM). Man har föreslagit att landsvägsområdet utvidgas på motsvarande sätt. Bullervallen i fråga är redan byggd. På områdena för punkterna 3 och 4 är ändringen av Perälänjärvi detaljplan anhängig och där har områdena i fråga märkts ut som landsvägsområden i enlighet med vägplanen. Kommunfullmäktige godkände Perälänjärvi detaljplaneändring , men besvär har anförts över planändringen och den har inte vunnit laga kraft. Enligt landsvägslagen 17 "får en vägplan inte godkännas i strid med en plan med rättsverkningar." I den fortsatta planeringen bör man utreda om bullerskydd 1 (bullervall vägens yta+3m) bör höjas och förlägnas västerut, varvid det skulle bli ett effektivare bullerskydd för bostadsområdet söder om Åboleden. I den fortsatta planeringen bör man utreda om bullerskydd 23 (bullervall + staket vägens yta+6m) kan höjas. På den här punkten sprider sig bullret (55 db) ca 200 m från motorvägens mittlinje. Också norr om Lamminpäävägens tunnel mellan bullerskydd 23 och den befintliga bullervallen bör en s.k. bullerbro byggas. I den fortsatta planeringen bör man fästa uppmärksamhet vid de invid Perälävägen, Mellanbäcksvägen och Hällvägen planerade stödmurarnas utseende. Kyrkslätts kommun föreslår att man för den fortsatta planeringen väljer bullerskyddsarkitektur enligt alternativ 1. Kyrkslätts kommun har låtit utarbeta planer för bullervall 15 (Könnigrändens bullervall) redan år 2006 och påbörjat byggandet år Bullervallen är inte färdigbyggd. Den byggda delen bör beaktas i den fortsatta planeringen. Kyrkslätts kommun är beredd att låta planera de behövliga parkplanerna för en del av bullervallen som kommer utanför vägområdet (pålarna ) och godkänna planerna i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. I samband med den fortsatta planeringen bör man kontrollera hur utloppsdikena fungerar ända till recipienten. Kommunen går med på att utan ersättning till vägsyften överlåta det jordområde den har i sin ägo som behövs för att göra bullerskydd. Kommunen svarar för underhållet av områden i sin ägo. I vägplanen föreslås kostnadsfördelningen Nylands NTM-central (75 %) och Kyrkslätts kommun (25 %). Kyrkslätts kommun går med på den i vägplanen föreslagna kostnadsfördelningen med Nylands NTM-central. I vägplanen har man inte tagit ställning till tidtabellen för genomförande av planen. Kyrkslätts kommun förutsätter att genomförandet inleds omgående efter att vägplanen blivit godkänd.

5 Beredning:planeringsingenjör Suvi Kylmänen, tfn och planläggningstekniker Mikael Pettersson, tfn (09) Tilläggsmaterial: - intyg över framläggning av vägplanen - Veikkola plansammanställning - Könnigrändens bullervall, situationsplan 1881, 1 A, Förslag: Produktionsservicedirektören Direktionen för serviceproduktion beslutar 1. föreslå kommunstyrelsen att den godkänner ovan nämnda utlåtande om vägplanen för byggande av bullerskydd längs riksväg 1 vid Veikkola, Kyrkslätt 2. föreslå kommunstyrelsen att den skickar originalintyget över framläggningen av vägplanen och utdrag ur områdets general- och detaljplaner samt anhängiga planprojekt med utlåtandet till NTM-centralen. Behandling Under diskussionen föreslog ledamot Niklas Christensen att till utlåtandet tilläggs följande: Det planerade vägavsnittet fungerar för närvarande som körvägsövergång för hjortdjur och är redan i nuläget ett av Nylands mest problematiska områden gällande hjortolyckor. Då ett bullerskydd byggs på ena sidan av vägen, bör man samtidigt förse den andra sidan av vägen med ett viltstängsel. Utan viltstängsel får bullerskyddet djuren som korsar motorvägen att stanna upp och bli och yra på vägområdet. I byggandet av bullerskyddet bör man också se till att hjortdjuren inte får tillträde till området mellan bullerskyddet och motorvägen till exempel i bullerskyddets ändar. Förslaget understöddes av Harri Kreus, Erkki Ahlsten samt Janne Miilukangas och godkändes också i övrigt enhälligt. Beslut Direktionen för serviceproduktion beslutade i enlighet med beslutsförslaget, dock med Niklas Christensens ovan nämnda, enhälligt godkända tilläggstext tillagd till utlåtandet. För kännedom Besvärsanvisning fortsatt behandling i kommunstyrelsen besvärsförbud, eftersom ärendet är beredning

6