(Text av betydelse för EES) (2014/687/EU)

Transkript

1 L 284/76 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT v den 26 septemer 2014 om fstställnde v BAT-slutstser för produktion v mss, ppper oh krtong, i enlighet med Europprlmentets oh rådets direktiv 2010/75/EU [delgivet med nr C(2014) 6750] (Text v etydelse för EES) (2014/687/EU) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med ektnde v fördrget om Europeisk unionens funktionssätt, med ektnde v Europprlmentets oh rådets direktiv 2010/75/EU v den 24 novemer 2010 om industriutsläpp (smordnde åtgärder för tt föreygg oh egräns föroreningr) ( 1 ), särskilt rtikel 13.5, oh v följnde skäl: (1) Enligt rtikel 13.1 i direktiv 2010/75/EU sk kommissionen nordn ett informtionsutyte om industriutsläpp melln medlemssttern, de erörd industriern, ike-sttlig miljöskyddsorgnistioner oh kommissionen för tt underlätt utretndet v BAT-referensdokument enligt definitionen i rtikel 3.11 i det direktivet. (2) Enligt rtikel 13.2 i direktiv 2010/75/EU sk informtionsutytet särskilt omftt nläggningrs oh tekniks prestnd i fråg om utsläpp, uttrykt som genomsnitt på kort oh lång sikt, när så är lämpligt, oh de därmed smmnhängnde referensvillkoren, förrukning oh typ v råvror, vttenförrukning, energiförrukning oh generering v vfll, nvänd teknik, kontroll som hänger smmn med denn, tvärmedieffekter, ekonomisk oh teknisk ärkrft smt utvekling v tekniken, äst tillgänglig teknik oh ny teknik som fstställts efter ektnde v de frågor som nämns i rtikel 13.2 oh i det direktivet. (3) Enligt definitionen i rtikel 3.12 i direktiv 2010/75/EU är BAT-slutstser de viktigste delrn v ett BAT-referensdokument oh innehåller slutstsern om äst tillgänglig teknik, en eskrivning v denn, informtion för tt edöm dess tillämplighet, utsläppsnivåer som hänger smmn med den äst tillgänglig tekniken, kontroll som hänger smmn med denn, förrukningsnivåer som hänger smmn med denn oh vid ehov relevnt åtgärder för vhjälpnde v föroreningsskd på pltsen. (4) Enligt rtikel 14.3 i direktiv 2010/75/EU sk BAT-slutstsern nvänds som referens för fstställnde v tillståndsvillkoren för nläggningr som omftts v kpitel II i det direktivet. (5) Enligt rtikel 15.3 i direktiv 2010/75/EU sk den ehörig myndigheten fstställ gränsvärden för utsläpp som säkerställer tt utsläppen under norml driftsförhållnden inte är högre än de utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik enligt de eslut om BAT-slutstsern som vses i rtikel 13.5 i direktiv 2010/75/EU. (6) Genom rtikel 15.4 i direktiv 2010/75/EU medges undntg från rtikel 15.3 enrt om kostndern för tt iktt de utsläppsgränser som motsvrr äst tillgänglig teknik skulle li oproportionerligt hög jämfört med miljövinstern till följd v den ktuell nläggningens geogrfisk elägenhet, lokl miljöförhållnden eller teknisk egenskper. (7) Enligt rtikel 16.1 i direktiv 2010/75/EU sk de krv på kontroll i tillståndet som vses i rtikel 14.1 i det direktivet vr grundde på slutstsern om kontroll enligt BAT-slutstsern. (8) Enligt rtikel 21.3 i direktiv 2010/75/EU sk den ehörig myndigheten inom fyr år efter offentliggörndet v esluten om BAT-slutstsern edöm ll tillståndsvillkor för den erörd nläggningen på nytt oh vid ehov uppdter dem oh se till tt nläggningen uppfyller dess tillståndsvillkor. ( 1 ) EUT L 334, , s. 17.

2 L 284/77 (9) Genom kommissionens eslut v den 16 mj 2011 ( 1 ) inrättdes ett forum för informtionsutyte enligt rtikel 13 i direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, estående v företrädre för medlemssttern, de erörd industriern oh ike-sttlig miljöskyddsorgnistioner. (10) I enlighet med rtikel 13.4 i direktiv 2010/75/EU inhämtde kommissionen forumets yttrnde om det föreslgn innehållet i BAT-referensdokumentet för produktion v mss, ppper oh krtong den 20 septemer 2013 oh offentliggjorde yttrndet ( 2 ). (11) De åtgärder som föreskrivs i dett eslut är förenlig med yttrndet från den kommitté som inrättts genom rtikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 BAT-slutstsern för produktion v mss, ppper oh krtong nges i ilgn till dett eslut. Dett eslut riktr sig till medlemssttern. Artikel 2 Utfärdt i Bryssel den 26 septemer På kommissionens vägnr Jnez POTOČNIK Ledmot v kommissionen ( 1 ) EUT C 146, , s. 3. ( 2 )

3 L 284/78 BILAGA BAT-SLUTSATSER FÖR PRODUKTION AV MASSA, PAPPER OCH KARTONG TILLÄMPNINGSOMRÅDE ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN UTSLÄPPSNIVÅER SOM MOTARAR BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK MEDELVÄRDESPERIODER FÖR UTSLÄPP TILL VATTEN REFERENSFÖRHÅLLANDEN FÖR UTSLÄPP TILL LUFT MEDELVÄRDESPERIODER FÖR UTSLÄPP TILL LUFT DEFINITIONER Allmänn BAT-slutstser för mss- oh pppersindustrin Miljöledningssystem Mterilhntering oh god hushållning Hntering v vtten- oh vloppsvtten Energiförrukning oh energieffektivitet Utsläpp v lukt Övervkning v viktig proessprmetrr oh utsläpp till vtten oh luft Avfllshntering Utsläpp till vtten Buller Avvekling BAT-slutstser för sulftmssproesser Avloppsvtten oh utsläpp till vtten Utsläpp till luft Avfllsgenerering Energiförrukning oh energieffektivitet BAT-slutstser för sulfitmssproesser Avloppsvtten oh utsläpp till vtten Utsläpp till luft Energiförrukning oh energieffektivitet BAT-slutstser för meknisk oh kemimeknisk msstillverkning Avloppsvtten oh utsläpp till vtten Energiförrukning oh energieffektivitet BAT-slutstser för returfierproesser Mterilhntering

4 L 284/ Avloppsvtten oh utsläpp till vtten Energiförrukning oh energieffektivitet BAT-slutstser för ppperstillverkning oh därmed smmnhängnde proesser Avloppsvtten oh utsläpp till vtten Utsläpp till luft Avfllsgenerering Energiförrukning oh energieffektivitet Beskrivning v tekniker Beskrivning v tekniker för tt föreygg oh egräns utsläpp till luft Beskrivning v tekniker för tt minsk råvttennvändningen, mängden vloppsvtten oh mängden föroreningr i vloppsvttnet Beskrivning v tekniker för tt föreygg vfllsgenerering oh för vfllshntering TILLÄMPNINGSOMRÅDE Dess BAT-slutstser (BAT = Best Aville Tehniques [eng] = Bäst tillgänglig teknik [sv]) gäller de verksmheter som speifiers i vsnitt 6.1 oh 6.1 i ilg I till direktiv 2010/75/EU, dvs. integrerd oh ike-integrerd produktion i industriell nläggningr v ) pppersmss från trä eller ndr firös mteril, ) ppper oh krtong där produktionskpiteten överstiger 20 ton per dygn. I synnerhet omfttr dess BAT-slutstser följnde proesser oh verksmheter: i) Kemisk msstillverkning: ) Msstillverkning genom sulftproess. ) Msstillverkning genom sulfitproess. ii) Meknisk oh kemimeknisk msstillverkning. iii) Returfierproess med oh utn vsvärtning. iv) Ppperstillverkning oh därtill hörnde proesser. v) All återvinningspnnor (sodpnnor oh sulfitlutpnnor) oh mesugnr som nvänds på mss- oh pppersruk. Dess BAT-slutstser omfttr inte följnde verksmheter: i) Produktion v pppersmss från ike-träsert firöst mteril (t.ex. mss från ettårig växter). ii) Sttionär intern förränningsmotorer. iii) Andr förränningsnläggningr för produktion v ång oh el än återvinningspnnor (sodpnnor oh sulfitlutpnnor). iv) Torkenheter med intern rännre för pppersmskiner oh estrykningsmskiner. Andr relevnt referensdokument för de verksmheter som omftts v dess BAT-slutstser är följnde: Industriell kylsystem (ICS). Referensdokument Ekonomi oh tvärmedieffekter (ECM). Verksmhet Industriell kylsystem, t.ex. kyltorn oh plttvärmeväxlre. Ekonomi oh tvärmedieffekter för olik tekniker.

5 L 284/80 Referensdokument Utsläpp från lgring (EFS). Energieffektivitet (ENE). Stor förränningsnläggningr (LCP). Allmänn övervkningspriniper (MON). Avfllsförränning (WI). Avfllshnteringsindustrin (WT). Verksmhet Utsläpp från tnkr, rörledningr oh lgrde kemiklier. Allmän energieffektivitet. Produktion v ång oh el vi förränningsnläggningr på mss- oh pppersruk. Övervkning v utsläpp. Förränning på plts oh smförränning v vfll. Förehndling v vfll som sk nvänds som ränsle. ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN Det finns inget krv tt nvänd de tekniker som nges oh eskrivs i dess BAT-slutstser oh de sk inte heller etrkts som fullständig oh heltäknde. Andr tekniker kn nvänds om de ger åtminstone ett likvärdigt miljöskydd. OM INGET ANNAT ANGES ÄR BAT-SLUTSATSERNA ALLMÄNT TILLÄMPLIGA. Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik Om utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik (BAT-AEL) nges i olik enheter (t.ex. som konentrtion oh som utsläppsmängd reltivt nettoproduktionen) för smm medelvärdesperiod sk dess olik sätt tt uttryk utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik ses som likvärdig lterntiv. För integrerde mss- oh pppersruk oh mss- oh pppersruk som tillverkr fler olik produkter sk BAT-AEL som definierts för de enskild proessern (mssproduktion oh pppersproduktion) oh/eller de enskild produktern kominers enligt en lndningsregel som utgår från proesserns/produkterns respektive ndelr v de totl utsläppen. MEDELVÄRDESPERIODER FÖR UTSLÄPP TILL VATTEN Om inte nnt nges definiers medelvärdesperiodern för BAT-AEL för utsläpp till vtten på följnde sätt: Dygnsmedelvärde Medelvärde under en provtgningsperiod på 24 timmr där prov ts i form v flödesproportionell smlingsprov ( 1 ) eller, förutstt tt tillräklig flödesstilitet kn uppviss, i form v tidsproportionell prov ( 1 ). Genomsnitt för ll dygnsmedelvärden som fstställts under ett år, viktt efter den dglig produktionen oh uttrykt som mssn utsläppt ämnen per mssenhet produkt/mteril som produerts eller eretts. ( 1 ) I särskild fll kn det vr nödvändigt tt nvänd en nnn provtgningsmetod (t.ex. stikprov). REFERENSFÖRHÅLLANDEN FÖR UTSLÄPP TILL LUFT BAT-AEL för utsläpp till luft gäller stndrdförhållnden: torr gs, temperturen 273,15 K oh tryket 101,3 kp. När BAT-AEL nges som konentrtionsvärden nges även referenssyrgsnivån (O 2 ) i volymproent.

6 L 284/81 Omvndling till konentrtion vid referensyrgsnivån Formeln för tt eräkn utsläppskonentrtionen vid en referenssyrgsnivå nges nedn. E R ¼ 21 O R 21 O M E M där E R (mg/nm 3 ): utsläppskonentrtion vid referenssyrgsnivån O R, O R (vol %): referenssyrgsnivå, E M (mg/nm 3 ): uppmätt utsläppskonentrtion vid den uppmätt syrgsnivån O M, O M (vol %): uppmätt syrgsnivå. MEDELVÄRDESPERIODER FÖR UTSLÄPP TILL LUFT Om inte nnt nges definiers medelvärdesperiodern för BAT-AEL för utsläpp till luft på följnde sätt: Dygnsmedelvärde Medelvärde under provtgningsperioden Medelvärde under en period på 24 timmr sert på giltig timmedelvärden från kontinuerlig mätning. Medelvärde för tre på vrndr följnde mätningr på minst 30 minuter vrder. Vid kontinuerlig mätning: genomsnitt för ll giltig timmedelvärden. Vid periodisk mätningr: genomsnitt för ll medelvärden under provtgningsperioden som erhållits under ett år. DEFINITIONER I dess BAT-slutstser gäller följnde definitioner: Använd term Ny delnläggning Befintlig delnläggning Omfttnde omyggnd Nytt stoftvskiljningssystem Befintligt stoftvskiljningssystem Ike-kondenserr illluktnde gser (NCG) Konentrerde ike-kondenserr illluktnde gser (CNCG) Definition En delnläggning inom nläggningen för vilken det ursprunglig tillståndet eviljs efter offentliggörndet v dess BAT-slutstser, eller en delnläggning som efter offentliggörndet v dess BAT-slutstser helt ersätter en tidigre delnläggning på en efintlig grund inom en nläggning. En delnläggning som inte är en ny delnläggning. En större förändring v en nläggnings eller ett reningssystems utformning eller teknik, som inneär omfttnde förändringr eller utyte v proessenheter oh tillhörnde utrustning. Ett stoftvskiljningssystem som för först gången ts i drift på pltsen efter offentliggörndet v dess BAT-slutstser. Ett stoftvskiljningssystem som inte är ett nytt stoftreningssystem. Med ike-kondenserr illluktnde gser vses illluktnde gser från sulftmsstillverkning. Konentrerde ike-kondenserr illluktnde gser (eller strk illluktnde gser ): Gser med TRS-innehåll från kokning, indunstning eller strippning v kondenst.

7 L 284/82 Använd term Definition Strk illluktnde gser Konentrerde ike-kondenserr illluktnde gser (CNCG). Svg illluktnde gser Utspädd ike-kondenserr illluktnde gser: Gser med TRS-innehåll som inte är strk illluktnde gser (t.ex. gser från tnkr, tvättfilter, flisfikor, mesfilter eller torkmskiner). Resternde svg gser Svg gser som släpps ut på ndr sätt än genom en återvinningspnn, en mesugn eller en gsdestruktionsugn. Kontinuerlig mätningr Mätningr som görs med ett utomtiskt mätsystem (AMS) som är permnent instllert på pltsen. Periodisk mätningr Fstställnde v en mätstorhet (en särskild kvntitet som sk mäts) vid estämd tidsintervll genom mnuell eller utomtiserde metoder. Diffus utsläpp Utsläpp v flyktig ämnen eller stoft som sker direkt (ej vi knler) till miljön under norml driftsförhållnden. Integrerd produktion Såväl mss som ppper/krtong produers på smm plts. Mssn torks normlt inte innn tillverkningen v ppper/krtong. Ike-integrerd produktion Antingen ) produktion v vslumss (för försäljning) i mssruk utn ppperstillverkning, eller ) produktion v ppper/krtong genom nvändning v enrt mss som produers på ndr ruk (vslumss). Nettoproduktion i) För pppersruk: den oförpkde, säljr produktionen efter den sist rullskärmskinen, dvs. före ppperskonvertering. ii) För fristående estrykningsmskiner: produktion efter estrykning. iii) För ruk som tillverkr mjukppper: säljr produktion efter mjukpppersmskinen, före eventuell omrullningsproesser oh exklusive eventuell hyls. iv) För ruk som produerr vslumss: produktion efter förpkning (ADt). v) För integrerde ruk: Nettoproduktionen v mss vser produktionen efter förpkning (ADt) plus den mss som överförs till pppersruket (mssn eräkns vid 90 % torrhlt, dvs. lufttorr). Nettoproduktion v ppper: smm som punkt i ovn. Pppersruk för speilppper Ett ruk som tillverkr mång olik pppers- oh krtongkvliteter för speiländmål (industriell oh/eller ike-industriell) som kännetekns v särskild egenskper, en reltivt liten slutmrknd eller nishde nvändningsområden oh som oft är speiellt frmtgn för en viss kund eller grupp v slutnvändre. Exempel på speilppper är igrettppper, filterppper, metllisert ppper, termoppper, självkopiernde ppper, klisteretiketter, gjutestruket ppper, smt ppper för gipsskivor oh speilppper för vxning, isolering, tkeläggning, sfltering oh ndr speifik nvändningsområden eller ehndlingr. All dess kvliteteter fller utnför de vnlig pppersktegoriern. Lövved Ved från exempelvis sp, ok, jörk oh euklyptus. Begreppet lövved nvänds som motsts till rrved. Brrved Ved från rrträd, t.ex. tll oh grn. Begreppet rrved nvänds som motsts till lövved. Kustiering Proess i klkykeln vid vilken hydroxid (vitlut) regenerers genom rektionen C(OH) 2 + CO 3 2- CCO 3 (s) + 2 OH -.

8 L 284/83 FÖRKORTNINGAR Använd term Definition ADt Ton lufttorr mss, uttrykt vid 90 % torrhlt. AOX Adsorerr orgnisk hlogener, mätt enligt stndrdmetoden för vloppsvtten EN ISO: BOD Biokemisk syreförrukning. Den mängd löst syre som krävs v mikroorgnismer för tt ryt ned orgniskt mteril i vloppsvtten. CMP Kemimeknisk mss. CTMP Kemitermomeknisk mss. COD Kemisk syreförrukning; nger mängden kemiskt oxiderrt (i huvudsk orgniskt) mteril i vloppsvtten (normlt enligt nlys vi oxidtion med dikromt). TS Torrhlt, uttrykt i viktproent. DTPA Dietylentriminpentättiksyr (komplex-/keltildre som nvänds vid peroxidlekning). ECF Blekning utn nvändning v elementärt klor. EDTA Etylendiminteträttiksyr (komplex-/keltildre). H 2 S Svvelväte. LWC Bestruket ppper med låg ytvikt. NO x Den smmnlgd mängden kväveoxid (NO) oh kvävedioxid (NO 2 ), uttrykt som NO 2. NSSC Hlvkemisk neutrlsulfitmss. RCF Returfirer. SO 2 Svveldioxid. TCF Klorfri lekning. Totlkväve (Tot-N) Totlkväve (Tot-N), uttrykt som N, innefttr orgniskt kväve, fri mmonik oh mmonium (NH 4+ -N), nitriter (NO 2- -N) oh nitrter (NO 3- -N). Totlfosfor (Tot-P) Totlfosfor (Tot-P), uttrykt som P, innefttr löst fosfor plus eventuell olöslig fosfor som överförts till vloppsvttnet i form v utfällningr eller inuti mikroer. TMP Termomeknisk mss. TOC Totlt orgniskt kol.

9 L 284/84 Använd term Definition TRS Totl mängd reduert svvel. Summn v följnde reduerde illluktnde svvelföreningr som uppstår under mssproduktionen: svvelväte, metylmerkptn, dimetylsulfid oh dimetyldisulfid, uttrykt som svvel. TSS Totlt suspendert mteril (i vloppsvtten). Suspendert mteril estår v små fierfrgment, fyllmedel, nollfier, ej sedimenterd iomss (flokr v mikroorgnismer) oh ndr små prtiklr. VOC Flyktig orgnisk föreningr, enligt definitionen i rtikel 3.45 i direktiv 2010/75/EU. 1.1 ALLMÄNNA BAT-SLUTSATSER FÖR MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN De proesspeifik BAT-slutstsern i vsnitten 1.2 till 1.6 gäller utöver de llmänn BAT-slutstser som nges i dett vsnitt Miljöledningssystem BAT 1. För tt förättr den totl miljöprestndn för ruk som produerr mss, ppper oh krtong är BAT tt inför oh följ ett miljöledningssystem (EMS, Environmentl Mngement System) som innefttr smtlig v följnde delr: ) Ett åtgnde oh enggemng från ledningens sid, vilket innefttr den högst ledningen. ) Ett fstställnde v en miljöpoliy, som innefttr ledningens åtgnde tt ständigt förättr nläggningen. ) Plnering oh frmtgning v nödvändig rutiner oh övergripnde oh detljerde mål, i smverkn med finnsiell plnering oh investeringr. d) Införnde v rutiner, särskilt i fråg om i) struktur oh nsvr, ii) iii) iv) utildning, medvetenhet oh kompetens, kommuniktion, de nställds delktighet, v) dokumenttion, vi) effektiv proesskontroll, vii) underhållssystem, viii) eredskp oh gernde vid nödlägen, ix) säkerställnde v tt miljölgstiftningen efterlevs. e) Kontroll v prestnd oh vidtgnde v korrigernde åtgärder, särskilt i fråg om i) övervkning oh mätning (se även referensdokumentet om llmänn priniper för övervkning), ii) korrigernde oh föreyggnde åtgärder, iii) dokumentstyrning, iv) oeroende (om möjligt) intern oh extern revision för tt fstställ om miljöledningssystemet fungerr som plnert oh hr genomförts oh upprätthållits på korrekt sätt.

10 L 284/85 f) Översyn v miljöledningssystemet oh dess fortstt lämplighet, tillräklighet oh effektivitet v den högre ledningen. g) Bevkning v utveklingen v renre tekniker. h) Bektnde, under projekteringen v en ny delnläggning, v miljöpåverkn vid den slutlig vveklingen v nläggningen oh under hel nläggningens livslängd. i) Regelunden jämförelse med ndr företg inom smm rnsh. Tillämplighet Miljöledningssystemets tillämpningsområde (t.ex. detljnivåer) oh eskffenhet (t.ex. stndrdisert eller ikestndrdisert) hänger i llmänhet smmn med nläggningens eskffenhet, storlek oh komplexitet oh med den miljöpåverkn nläggningen kn h Mterilhntering oh god hushållning BAT 2. BAT för tt minimer miljöpåverkn från produktionsproessen är tt tillämp prinipern för god hushållning, genom tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. d e f g Noggrnt urvl oh noggrnn kontroll v kemiklier oh tillstser Anlys v de kemiklier som kommer in i proessen oh de som lämnr den (input-output-nlys), vilket innefttr mängder oh toxikologisk egenskper Minskd nvändning v kemiklier till den miniminivå som krävs för tt slutproduktens kvlitetsspeifiktioner sk uppnås Användning v skdlig ämnen (t.ex. dispergeringsmedel, rengöringsmedel eller ytktiv medel som innehåller nonylfenoletoxylt) sk undviks oh ersätts med mindre skdlig lterntiv Minimering v mängden ämnen som tränger ner i mrken genom läkge, deposition vi luften oh olämplig förvring v råmteril, produkter eller restprodukter Upprättnde v ett spillhnteringsprogrm oh förättrd inneslutning v väsentlig utsläppskällor, för tt på så sätt förhindr föroreningr v mrk oh grundvtten Lämplig utformning v rörsystem, tnkr oh isterner för tt håll ytorn ren oh minsk ehovet v tvätt oh rengöring BAT 3. För tt minsk utsläppen v iologiskt svårnedrytr orgnisk komplexildre, som EDTA oh DTPA, från peroxidlekning är BAT tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. Fstställnde v mängden komplexildre som släpps ut i miljön genom periodisk mätningr. Proessoptimering för tt minsk förrukningen oh utsläppen v iologiskt svårnedrytr komplexildre. Användning v företrädesvis iologiskt nedrytr eller eliminerr komplexildre, med en grdvis utfsning v ej nedrytr produkter. Tillämplighet Ej tillämpligt för ruk som inte nvänder komplexildre. Ej tillämpligt för ruk som eliminerr 70 % eller mer v EDTA/DTPA i vloppsreningsnläggningen eller proessen. Tillämpligheten eror på tillgången på lämplig sustitut (iologiskt nedrytr medel som uppfyller exempelvis mssns ljushetskrv).

11 L 284/ Hntering v vtten- oh vloppsvtten BAT 4. För tt minsk uppkomsten v vloppsvtten oh mängden föroreningr i vloppsvttnet från lgring oh hntering v mssved är BAT tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. d e Torrrkning (se vsnitt för eskrivning). Hntering v mssvedsstokr på ett sådnt sätt tt rk oh ved inte förorens med snd oh sten. Hårdgörning v vedgården oh i synnerhet de ytor som nvänds för förvring v flis. Kontroll v evttningsflödet oh minimering v ytvrinningsvttnet från vedgården. Uppsmling v förorent vrinningsvtten från vedgården oh vskiljning v suspendert mteril innn iologisk rening. Tillämplighet Begränsd tillämplighet när hög renhetsgrd oh ljushet krävs vid TCF-lekning. Tillämpligheten kn egränss till följd v storleken på vedgården oh förvringsytn. Tillämpligheten kn egränss v föroreningsgrden på vrinningsvttnet (låg konentrtion) oh/eller storleken på vloppsreningsnläggningen (stor volymer). Avloppsflödet som motsvrr äst tillgänglig teknik från torrrkning är 0,5 2,5 m 3 /ADt. BAT 5. För tt minsk råvttennvändningen oh mängden vloppsvtten är BAT tt åstdkomm ett slutet vttensystem, i den grd det är tekniskt möjligt för den mss- oh ppperskvlitet som tillverks, genom tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. Tillämplighet d e f g Övervkning oh optimering v vttennvändningen. Utvärdering v lterntiv för återirkultion v vtten. Hitt lnsen melln olik grder v slutning v vttensystem oh eventuell nkdelr; med nvändning v extrutrustning vid ehov. Seprering v mindre förorent tätningsvtten från vkuumpumpr oh åternvändning Seprering v rent kylvtten från förorent proessvtten oh åternvändning. Åternvändning v proessvtten som ersättning för råvtten (återirkultion v vtten oh slutn vttenkretsr). Intern rening v (delr v) proessvttnet för tt förättr vttenkvliteten så tt det går tt återirkuler eller åternvänd vttnet. Tillämpligt för ny delnläggningr oh vid omfttnde omyggnd. Tillämpligheten kn egränss till följd v vttenkvlitets- oh/eller produktkvlitetskrv eller till följd v teknisk egränsningr (exempelvis utfällning/inkrustildning i vttensystem) eller ökde luktprolem.

12 L 284/87 Avloppsflöden som motsvrr BAT vid utsläppspunkten efter vloppsrening, som årsmedelvärde: Sektor Avloppsflöde som motsvrr BAT Blekt sulftmss m 3 /ADt Olekt sulftmss m 3 /ADt Blekt sulfitmss vsedd för ppperstillverkning m 3 /ADt Mgnefitmss m 3 /ADt Dissolvingmss m 3 /ADt NSSC-mss m 3 /ADt Meknisk mss 9 16 m 3 /t CTMP- oh CMP-mss 9 16 m 3 /ADt RCF-pppersruk utn vsvärtning 1,5 10 m 3 /t (de högre värden i intervllet gäller frmför llt vid produktion v flskrtong) RCF-pppersruk med vsvärtning 8 15 m 3 /t Bruk som tillverkr RCF-sert mjukppper med vsvärtning m 3 /t Ike-integrerde pppersruk 3,5 20 m 3 /t Energiförrukning oh energieffektivitet BAT 6. För tt minsk ränsle- oh energiförrukningen i mss- oh pppersruk är BAT tt nvänd teknik oh en komintion v de ndr teknikern nedn. Använd ett energiledningssystem som innefttr smtlig v följnde delr: i) En edömning v rukets totl energiförrukning oh produktion. ii) Loklisering, kvntifiering oh optimering v möjlighetern till energiåtervinning. iii) Övervkning oh vidmkthållnde v det optimerde energiförrukningsläget. Tillämplighet Återvinn energi genom tt förränn vfll oh rester från tillverkningen v mss oh ppper som hr ett högt orgniskt innehåll oh högt värmevärde, med hänsyn tgen till BAT 12. Endst tillämpligt om det inte går tt återvinn eller åternvänd vfll oh rester från tillverkningen v mss oh ppper som hr ett högt orgniskt innehåll oh högt värmevärde.

13 L 284/88 d e f g h i j Tillgodose, i den mån det är möjligt, ehovet v ång oh el i produktionsproessern genom krftvärmeproduktion. Använd överskottsvärme för tt tork iomss oh slm, värm mtrvtten till pnnn oh proessvtten, värm upp yggnder et. Använd termokompressorer. Isoler rörledningr för ång oh kondenst. Använd energieffektiv vkuumsystem för vvttning. Använd energieffektiv elmotorer, pumpr oh omrörre. Använd frekvensomriktre för fläktr, kompressorer oh pumpr. Anpss ångtryksnivåern efter de fktisk trykehoven. Tillämplighet Tillämpligt för ll ny delnläggningr oh vid omfttnde omygge v energiproduktionsnläggningen. Tillämpligheten i efintlig delnläggningr kn egränss till följd v nläggningens utformning oh det tillgänglig utrymmet. Tillämpligheten v denn teknik kn vr egränsd när värmekällorn oh pltsern där värmen kn nvänds ligger långt ifrån vrndr. Tillämpligt för åde ny oh efintlig delnläggningr oh för ll ppperskvliteter, smt för estrykningsmskiner, så länge det finns ång med medelhögt tryk. Beskrivning ():Smtidig produktion v värme oh el oh/eller meknisk energi i en oh smm proess, vilket klls krftvärmeproduktion. Krftvärmenläggningr inom mss- oh pppersindustrin nvänder normlt ångturiner oh/eller gsturiner. Ekonomin (de espringr som kn uppnås oh återetlningstiden) eror frmför llt på kostndern för el oh ränsle Utsläpp v illluktnde ämnen I fråg om utsläpp v illluktnde svvelhltig gser från sulft- oh sulfitmssruk, se den proesspeifik äst tillgänglig tekniken som nges i vsnitten oh BAT 7. För tt föreygg oh minsk utsläppen v illluktnde kemisk ämnen från vloppssystemet är BAT tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. I. För luktprolem kopplde till slutn vttensystem Utform pppersrukets proesser, förvringstnkr för mäld oh vtten, rörledningr oh kr på ett sådnt sätt tt lång uppehållstider, död zoner oh områden med dålig lndning i vttensystem oh tillhörnde utrustning förhindrs, så tt det inte uppstår okontrollerd sedimenttion, sönderfll oh nedrytning v orgniskt oh iologiskt mteril. Använd ioider, dispergeringsmedel eller oxidtionsmedel (t.ex. ktlytisk desinfiering med väteperoxid) för tt kontroller lukt oh nedrytnde kterietillväxt.

14 L 284/89 Instller intern reningsproesser ( njurr ) för tt minsk konentrtionern v orgniskt mteril oh därigenom eventuell luktprolem i kvttensystemet. II. För luktprolem kopplde till vloppsrening oh slmhntering, i syfte tt undvik förhållnden där vloppsvtten eller slm lir nerot d e f g h Inför slutn vloppssystem med kontrollerd ventiltion oh nvänd i viss fll kemiklier för tt minsk uppkomsten v svvelväte oh för tt oxider svvelväte i vloppssystemen. Undvik överluftning i utjämningsssängern, men se till tt det ändå sker en tillräklig lndning. Se till tt luftningsssängern hr tillräklig luftningskpitet oh rätt lndningsförhållnden. Kontroller luftningssystemen regelundet. Se till tt eftersedimenteringen oh returslmpumpningen fungerr korrekt. Begräns uppehållstidern för slm i slmlger genom tt kontinuerligt skik slmmet vidre till vvttningsenhetern. Undvik tt förvr vloppsvtten i spillssängen längre än nödvändigt; håll spillssängen tom. Om slmtorkr nvänds sk ventiltionsgser från den termisk slmtorkningen rens genom skruning oh/eller iofiltrering (exempelvis kompostfilter). Undvik kyltorn för oehndlt vloppsvtten genom tt nvänd plttvärmeväxlre Övervkning v viktig proessprmetrr oh utsläpp till vtten oh luft BAT 8. BAT är tt övervk de viktig proessprmetrrn enligt tellen nedn. I. Övervkning v viktig proessprmetrr som är relevnt för utsläpp till luft Prmeter Övervkningsintervll Tryk, tempertur oh hlten v syrgs, kolmonoxid oh vttenång i rökgsern från förränningsproesser. Kontinuerligt. II. Övervkning v viktig proessprmetrr som är relevnt för utsläpp till vtten Prmeter Övervkningsintervll Vttenflöde, tempertur oh ph-värde. P- oh N-hlt i iomss, slmvolymindex, mmoniköverskott oh ortofosft i vloppsvtten, smt mikroskopiundersökningr v iomss. Kontinuerligt. Periodiskt. Volymflöde oh CH 4 -hlt för iogs som produers vid nero vloppsrening. Kontinuerligt. H 2 S- oh CO 2 -hlt i iogs som produers vid nero vloppsrening. Periodiskt.

15 L 284/90 BAT 9. BAT är tt regelundet övervk oh mät utsläppen till luft, enligt nedn, med de intervll som nges oh enligt EN-stndrder. Om EN-stndrder skns är BAT tt nvänd ISO-stndrder, ntionell stndrder eller ndr interntionell stndrder som säkerställer tt uppgiftern är v likvärdig vetenskplig kvlitet. Prmeter Övervkningsintervll Utsläppskäll Övervkning koppld till Kontinuerligt. Återvinningspnn (sodpnn, sulfitlutpnn). BAT 21 BAT 22 BAT 36 BAT 37 NO x oh SO 2 Periodiskt eller kontinuerligt. Mesugn. BAT 24 BAT 26 Periodiskt eller kontinuerligt. Seprt ugn för ränning v NCG. BAT 28 BAT 29 Stoft Periodiskt eller kontinuerligt. Sodpnn (sulftproess) oh mesugn. BAT 23 BAT 27 Periodiskt. Sulfitlutpnn (sulfitproess). BAT 37 Kontinuerligt. Sodpnn. BAT 21 TRS (inklusive H 2 S) Periodiskt eller kontinuerligt. Mesugn oh seprt ugn för ränning v NCG. BAT 24 BAT 25 BAT 28 Periodiskt. Diffus utsläpp från olik källor (t.ex. fierlinje, tnkr, isterner, flisfikor et.) oh övrig svg gser. BAT 11 BAT 20 d NH 3 Periodiskt. Återvinningspnn utrustd med SNCR. BAT 36 BAT 10. BAT är tt övervk utsläppen till vtten, enligt nedn, med de intervll som nges oh enligt EN-stndrder. Om EN-stndrder skns är BAT tt nvänd ISO-stndrder, ntionell stndrder eller ndr interntionell stndrder som säkerställer tt uppgiftern är v likvärdig vetenskplig kvlitet. Prmeter Övervkningsintervll Övervkning koppld till Kemisk syreförrukning (COD) eller totlt orgniskt kol (TOC) ( 1 ) Dgligen ( 2 ) ( 3 ) BOD 5 eller BOD 7 En gång i vekn Totlt suspendert mteril (TSS) Dgligen ( 2 ) ( 3 ) d Totlkväve En gång i vekn ( 2 ) BAT 19 BAT 33 BAT 40 BAT 45 BAT 50 e Totlfosfor En gång i vekn ( 2 ) f EDTA, DTPA ( 4 ) En gång i månden

16 L 284/91 Prmeter Övervkningsintervll Övervkning koppld till g AOX (enligt EN ISO 9562:2004) ( 5 ) En gång i månden En gång vrnnn månd BAT 19: lekt sulftmss BAT 33: förutom TCFoh NSSC-ruk BAT 40: förutom CTMPoh CMP-ruk BAT 45 BAT 50 h Relevnt metller (t.ex. Zn, Cu, Cd, P oh Ni) En gång om året ( 1 ) Det lir llt vnligre tt ersätt COD med TOC v ekonomisk oh miljömässig skäl. Om TOC redn mäts som en viktig proessprmeter finns det inget ehov v tt mät COD; det ör dok fstställs en korreltion melln de åd prmetrrn för den speifik utsläppskälln oh det speifik vloppsreningssteget. ( 2 ) Sntester kn okså nvänds. Resultten v sntester ör kontrollers regelundet (t.ex. en gång i månden) mot EN-stndrder eller, om EN-stndrder skns, mot ISO-stndrder, ntionell stndrder eller ndr interntionell stndrder som säkerställer tt uppgiftern är v likvärdig vetenskplig kvlitet. ( 3 ) För ruk som är i drift mindre än sju dgr i vekn kn övervkningsintervllen för COD oh TSS minsks till tt omftt de dgr då ruket är i drift; lterntivt kn provtgningsperioden förlängs till 48 eller 72 timmr. ( 4 ) Tillämpligt när EDTA eller DTPA (komplexildre) nvänds i proessen. ( 5 ) Inte tillämpligt för ruk som kn evis tt ing AOX skps eller tillförs vi kemisk tillstser eller råmteril. BAT 11. BAT är tt regelundet övervk oh uppsktt diffus TRS-utsläpp från relevnt källor. Beskrivning Diffus TRS-utsläpp kn uppsktts genom periodisk mätningr oh edömningr v diffus utsläpp som härrör från olik källor (t.ex. fierlinjen, isterner, flisfikor et.) med nvändning v direkt mätningr Avfllshntering BAT 12. För tt minsk mängden vfll som ortskffs är BAT tt inför ett system för vfllsedömning (vilket innefttr vfllsinventering) oh sortering, som underlättr åternvändning v vfll eller, om det inte går, tt återvinn vfll eller, om det inte heller går, tt utför nnn återvinning ; i dett ingår en komintion v de tekniker som nges nedn. Beskrivning Tillämplighet Seprt insmling v olik vfllsfrktioner (inklusive seprering oh klssifiering v frligt vfll). Smmnslgning v lämplig restfrktioner för tt få lndningr som kn utnyttjs på ett ättre sätt. Förehndling v proessrester före åternvändning eller återvinning. Se vsnitt d Mterilåtervinning oh åternvändning v proessrester på plts. e Energiåtervinning, på plts eller på nnt ställe, v vfll med en hög hlt v orgnisk ämnen. För nvändning på nnn plts eror tillämpligheten på tillgången till en tredje prt.

17 L 284/92 Beskrivning Tillämplighet f Extern mterilnvändning. Beror på tillgången till en tredje prt. g Förehndling v vfll innn det ortskffs Utsläpp till vtten Ytterligre informtion om rening v vloppsvtten i mss- oh pppersruk oh proesspeifik BAT-AEL återfinns i vsnitten 1.2 till 1.6. BAT 13. För tt minsk utsläppen v näringsämnen (kväve oh fosfor) till vttenreipient är BAT tt yt ut kemisk tillstser med hög kväve- oh fosforhlter mot tillstser med låg kväve- oh fosforhlter. Tillämplighet Tillämpligt om kvävet i de kemisk tillstsern inte är iotillgängligt (dvs. inte kn tjän som näringsämne vid iologisk rening) eller om det föreligger ett överskott. BAT 14. För tt minsk utsläppen v föroreningr till vttenreipient är BAT tt nvänd ll de tekniker som nges nedn. Primär (fysiklisk-kemisk) rening. Sekundär (iologisk) rening ( 1 ). Se vsnitt Beskrivning ( 1 ) Inte tillämpligt för ruk där det orgnisk innehållet i vloppsvttnet efter den primär reningen är myket lågt, t.ex. viss pppersruk som produerr speilppper. BAT 15. När ytterligre reduktion v orgnisk ämnen, kväve eller fosfor krävs är BAT tt nvänd tertiär rening, enligt eskrivningen i vsnitt BAT 16. För tt minsk utsläppen v föroreningr till vttenreipient från iologisk vloppsreningsnläggningr är BAT tt nvänd ll de tekniker som nges nedn. Lämplig utformning oh drift v den iologisk reningsnläggningen. Regelunden kontroll v den ktiv iomssn. Styrning v näringstillförseln (kväve oh fosfor) efter det fktisk ehovet hos den ktiv iomssn.

18 L 284/ Buller BAT 17. För tt minsk ullret från mss- oh ppperstillverkning är BAT tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. Beskrivning Tillämplighet Bullerekämpningsprogrm. I ett ullerekämpningsprogrm ingår krtläggning v ullerkällor oh påverkde områden, eräkningr oh mätningr v ullernivåer för tt rngordn ullerkällorn efter ullernivå oh identifiering v den mest kostndseffektiv komintionen v olik tekniker, smt tillämpning oh kontroll v dess tekniker. Strtegisk plnering v pleringen v utrustning, enheter oh yggnder. Bullernivåern kn minsks genom tt mn ökr vståndet melln ullerkälln oh det påverkde området oh genom tt mn nvänder yggnder som ullerskärmr. Allmänt tillämpligt för ny delnläggningr. För efintlig delnläggningr kn möjligheten tt flytt utrustning oh produktionsenheter egränss v pltsrist eller lltför hög kostnder. Aretssätt oh retsorgnistion i yggnder med ullrig utrustning. Häri ingår ättre inspektion oh underhåll v utrustning för tt föreygg fel, stängning v dörrr oh fönster inom erörd områden, drift v ullrig utrustning sköts v erfren personl, plnering som ser till tt ullrnde verksmhet undviks nttetid, åtgärder för ullerkontroll i smnd med underhåll. d Inyggnd v ullrig utrustning oh ullrig enheter. Inyggnd v ullrig utrustning, som utrustning för hntering v mssved, hydrulisk enheter oh kompressorer, i seprt konstruktioner, t.ex. yggnder eller ljudisolerde skåp, där inre oh yttre fodring estår v ljuddämpnde mteril. e Användning v utrustning med låg ullernivå oh ullerdämpre på utrustning oh rörledningr. f Virtionsisolering. Virtionsisolering för mskiner oh seprering v ullerkällor från potentiell resonnskroppr. g Ljudisolering v yggnder. I dett kn ingå ljudsorernde mteril i väggr oh innertk, ljudisolernde dörrr, tvåglsfönster.

19 L 284/94 Beskrivning Tillämplighet h Bullerekämpning. Spridningen v uller kn minsks genom tt rriärer sätts upp melln ullerkällor oh påverkde områden. Lämplig hinder kn vr skärmr, vllr oh yggnder. En nnn lämplig ullerekämpningsteknik kn vr tt monter ljuddämpre oh liknnde utrustning på ullrig enheter som ångutsläpp oh ventiltionsutlopp på torkkåpor. Allmänt tillämpligt för ny delnläggningr. För efintlig delnläggningr kn möjlighetern tt monter ullerskydd egränss v pltsrist. i j Användning v mskiner med större kpitet för hnteringen v mssved för tt minsk lyft- oh trnsporttidern oh ullret från stokr som fller i vedtrvr eller på mtrordet. Bättre retssätt, t.ex. tt stokr släpps i vedtrvr eller på mtrordet från en lägre höjd; omedelr återkoppling till proessopertörern om ullernivån Avvekling BAT 18. För tt föreygg föroreningsrisker när en delnläggning läggs ned är BAT tt nvänd de generell tekniker som nges nedn. Se till tt underjordisk tnkr oh rörledningr ntingen undviks helt i konstruktionsfsen eller tt ders pleringr är väl känd oh dokumenterde. T frm instruktioner för tömning v proessutrustning, kärl oh rörledningr. Se till tt ruket läggs ned på ett miljömässigt korrekt sätt, t.ex. genom tt pltsen sners oh återställs. Mrkens nturlig funktioner ör skydds, om så är möjligt. d Använd ett övervkningsprogrm, särskilt i fråg om grundvttnet, för tt upptäk eventuell frmtid påverkn på pltsen eller ngränsnde områden. e T frm oh håll uppdterd en vveklingspln serd på risknlys som särskilt ektr de lokl förhållnden. Plnen sk tydligt eskriv den orgnistion som sk verkställ vveklingen. 1.2 BAT-SLUTSATSER FÖR SULFATMASSAPROCESSER För integrerde mss- oh pppersruk med sulftmssproess gäller utöver BAT-slutstsern i dett vsnitt även de proesspeifik BAT-slutstsern för ppperstillverkning i vsnitt Avloppsvtten oh utsläpp till vtten BAT 19. För tt minsk utsläppen v föroreningr från hel ruket till vttenreipient är BAT tt nvänd TCF-lekning eller modern ECF-lekning (se eskrivning i vsnitt ), oh en lämplig komintion v de tekniker som nges i BAT 13, BAT 14, BAT 15 oh BAT 16 oh v de tekniker som nges nedn.

20 L 284/95 Beskrivning Tillämplighet Modifierd kokning före lekning. Syrgsdelignifiering före lekning. Sluten silning v olekt mss oh effektiv tvätt v olekt mss. d Prtiell återvinning v proessvtten i lekeriet. Möjlighetern tt återvinn vtten kn vr egränsde på grund v inkrustildning vid lekningen. e Effektiv spillövervkning oh spilluppsmling genom ett lämpligt återvinningssystem. Se vsnitt f Tillräklig kpitet i indunstningsnläggningen för svrtlut oh i sodpnnn för tt klr elstningstoppr. g Strippning v kontminert (förorent) kondenst oh åternvändning v kondenst i proessen. Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik Se tell 1 oh tell 2. Dess BAT-AEL är inte tillämplig för sulftmssruk som tillverkr dissolvingmss. Referensvloppsflödet för sulftmssruk nges i BAT 5. Tell 1 BAT-AEL för vloppsvtten som släpps ut direkt till vttenreipient från ett ruk som tillverkr lekt sulftmss Prmeter kg/adt ( 1 ) Kemisk syreförrukning (COD) 7 20 Totlt suspendert mteril (TSS) 0,3 1,5 Totlkväve 0,05 0,25 ( 2 ) Totlfosfor Adsorerr orgniskt undn hlogener (AOX) ( 4 ) ( 5 ) 0,01 0,03 ( 2 ) Euklyptus: 0,02 0,11 kg/adt ( 3 ) 0 0,2 ( 1 ) Intervllen gäller produktion v vslumss oh mssproduktionsdelen i integrerde ruk (utsläppen från ppperstillverkning är inte medräknde). ( 2 ) En kompkt iologisk vloppsreningsnläggning kn led till något högre utsläppsnivåer. ( 3 ) Den övre delen v intervllet gäller ruk som nvänder euklyptus från regioner med hög fosfornivåer (t.ex. ierisk euklyptus). ( 4 ) Tillämpligt för ruk som nvänder lekningskemiklier med innehåll v klor. ( 5 ) För ruk som tillverkr mss med hög styrk, styvhet oh renhet (t.ex. för vätskekrtong oh LWC) kn AOX-utsläppsnivåer på upp till 0,25 kg/adt förekomm.

21 L 284/96 Tell 2 BAT-AEL för vloppsvtten som släpps ut direkt till vttenreipient från ett ruk som tillverkr olekt sulftmss Prmeter kg/adt ( 1 ) Kemisk syreförrukning (COD) 2,5 8 Totlt suspendert mteril (TSS) 0,3 1,0 Totlkväve 0,1 0,2 ( 2 ) Totlfosfor 0,01 0,02 ( 2 ) ( 1 ) Intervllen gäller produktion v vslumss oh mssproduktionsdelen i integrerde ruk (utsläppen från ppperstillverkning är inte medräknde). ( 2 ) En kompkt iologisk vloppsreningsnläggning kn led till något högre utsläppsnivåer. BOD-konentrtionen i det rende vloppsvttnet förvänts vr låg (runt 25 mg/l, vid ett 24-timmrs smlingsprov) Utsläpp till luft Minskde utsläpp v strk oh svg illluktnde gser BAT 20. För tt minsk luktprolemen oh TRS-utsläppen från strk oh svg illluktnde gser är BAT tt förhindr diffus utsläpp genom tt fång in ll proessserde svvelhltig gser, vilket innefttr ll svvelhltig utsläpp från vluftningr oh utsug, genom tt tillämp smtlig v de tekniker som nges nedn. Beskrivning Insmlingssystem för strk oh svg illluktnde gser, estående v övertäkningr, sugkåpor, rör oh utsugssystem med tillräklig kpitet, system för kontinuerlig läksökning, skyddsnordningr oh säkerhetsutrustning. Förränning v strk oh svg ike-kondenserr gser Förränning kn ske i en sodpnn, en mesugn ( 1 ), en särskild gsdestruktionsugn (TRS-rännre) försedd med våtskrurr för vlägsnnde v SO x, en ångpnn ( 2 ). För tt det lltid sk gå tt förränn illluktnde strk gser sk reservsystem finns instllerde. Mesugnr kn funger som reservsystem för sodpnnor; ytterligre reservutrustning är gsfklor oh kompkt ångpnnor. Registrering vid ortfll v förränningssystemet oh eventuell resulternde utsläpp ( 3 ). ( 1 ) Mesugnens SO x -utsläppsnivåer ökr krftigt när strk ike-kondenserr gser (CNCG) tillförs ugnen oh det inte finns någon lklisk skruer. ( 2 ) Tillämpligt för rening v svg illluktnde gser. ( 3 ) Tillämpligt för rening v strk illluktnde gser.

22 L 284/97 Tillämplighet Allmänt tillämpligt för ny delnläggningr oh vid omfttnde omyggnd v efintlig delnläggningr. Det kn vr svårt tt instller nödvändig utrustning i efintlig delnläggningr på grund v nläggningrns utformning oh utrymmesegränsningr. Möjligheten till förränning kn egränss v säkerhetsskäl; i så fll kn våtskrurr nvänds. BAT-AEL för TRS (totl mängd reduert svvel) i utsläppt resternde svg gser är 0,05 0,2 kg S/ADt Minskde utsläpp från en sodpnn SO 2 - oh TRS-utsläpp BAT 21. För tt minsk SO 2 - oh TRS-utsläppen från en sodpnn är BAT tt nvänd en komintion v de tekniker som nges nedn. Höjning v svrtlutens torrsustnshlt (TS). Beskrivning Svrtluten kn konentrers genom en indunstningsproess före förränning. Optimerd förränning. Förränningsförhållnden kn förättrs genom exempelvis en väl vvägd lndning v luft oh ränsle, kontroll v ugnens elstning et. Våtskruer. Se vsnitt Utsläppsnivåer som motsvrr BAT Se tell 3. Tell 3 BAT-AEL för SO 2 - oh TRS-utsläpp från en sodpnn Prmeter Dygnsmedel- ( värde ( 1 ) ( 2 ) 1 ) ( 1 ) mg/nm mg/nm 3 vid 6 % O 3 vid 6 % O 2 kg S/ADt 2 SO 2 TS < 75 % TS % ( 3 ) Totlt reduert svvel (TRS) 1 10 ( 4 ) 1 5 Gsformigt S (TRS-S + SO 2 -S) TS < 75 % 0,03 0,17 TS % ( 3 ) 0,03 0,13 ( 1 ) En ökning v torrsustnshlten i svrtluten ger lägre SO 2 -utsläpp oh högre NO x -utsläpp. Av den nledningen kn en sodpnn med låg utsläppsnivåer för SO 2 ligg i den övre delen v intervllet för NO x oh tvärt om. ( 2 ) BAT-AEL omfttr inte perioder då sodpnnn körs med en torrsustnshlt som är myket lägre än den norml torrsustnshlten på grund v driftstopp eller underhåll v indunstningsnläggningen för svrtlut. ( 3 ) Om en sodpnn förränner svrtlut med en torrsustnshlt > 83 % ör utsläppsnivåern v SO 2 oh gsformigt S edöms från fll till fll. ( 4 ) Intervllet är tillämpligt när det inte sker någon förränning v illluktnde strk gser. TS = svrtlutens torrsustnshlt.

23 L 284/98 NO x -utsläpp BAT 22. För tt minsk NO x -utsläppen från en sodpnn är BAT tt nvänd ett optimert förränningssystem med ll de funktioner oh egenskper som nges nedn. Dtoriserd förränningskontroll God omlndning v ränsle oh luft Lufttillförsel i fler steg, t.ex. genom nvändning v fler luftregister oh luftportr Tillämplighet () är tillämplig för ny sodpnnor oh vid omfttnde omyggnd v efintlig sodpnnor, eftersom denn teknik kräver etydnde förändringr v systemet för lufttillförsel oh v ugnen. Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik Se tell 4. Tell 4 BAT-AEL för NO x -utsläpp från en sodpnn Prmeter ( 1 ) ( 1 ) mg/nm 3 vid 6 % O 2 kg NO x /ADt NO x Brrved ( 2 ) Lövved ( 2 ) TS < 75 %: 0,8 1,4 TS % ( 3 ): 1,0 1,6 TS < 75 %: 0,8 1,4 TS % ( 3 ): 1,0 1,7 ( 1 ) En ökning v torrsustnshlten i svrtluten ger lägre SO 2 -utsläpp oh högre NO x -utsläpp. Av den nledningen kn en sodpnn med låg utsläppsnivåer för SO 2 ligg i den övre delen v intervllet för NO x oh tvärt om. ( 2 ) Den fktisk NO x -utsläppsnivån för en sodpnn eror på torrsustnshlten oh kvävehlten i svrtluten, smt på mängden oh komintionen v okondenserde gser oh ndr kvävehltig flöden (t.ex. ventiltionsgs från smältlösren, metnol som seprerts från kondenstet oh ioslm) som förränns. Ju högre torrsustnshlt oh kvävehlt i svrtluten oh ju mer okondenserde gser oh ndr kvävehltig flöden som förränns, desto närmre kommer utsläppsnivåern tt hmn den övre änden v intervllet. ( 3 ) Om en sodpnn förränner svrtlut med en torrsustnshlt > 83 % ör utsläppsnivåern v NO x edöms från fll till fll. TS = svrtlutens torrsustnshlt. Stoftutsläpp BAT 23. För tt minsk stoftutsläppen från en sodpnn är BAT tt nvänd ett elfilter (ESP) eller en komintion v elfilter oh våtskruer.

24 L 284/99 Beskrivning Se vsnitt Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik Se tell 5. Tell 5 BAT-AEL för stoftutsläpp från en sodpnn Prmeter Stoftreningssystem mg/nm 3 vid 6 % O 2 kg stoft/adt Stoft Nytt eller omfttnde omyggnd ,02 0,20 Befintligt ( 1 ) 0,02 0,3 ( 1 ) ( 1 ) För en efintlig sodpnn med ett elfilter som närmr sig slutet v sin livslängd kn utsläppsnivåern med tiden ök upp till 50 mg/nm 3 (vilket motsvrr 0,4 kg/adt) Minskde utsläpp från en mesugn SO 2 -utsläpp BAT 24. För tt minsk SO 2 -utsläppen från en mesugn är BAT tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Beskrivning Bränslevl/ränsle med låg svvelhlt Begränsd förränning v svvelhltig illluktnde strk gser i mesugnen Styrning v N 2 S-hlt i mes som mts in i ugnen Se vsnitt d Alklisk skruer Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik Se tell 6. Tell 6 BAT-AEL för SO 2 - oh svvelutsläpp från en mesugn Prmeter ( 1 ) mg SO 2 /Nm 3 vid 6 % O 2 kg S/ADt SO 2 när strk gser inte förränns i mesugnen 5 70

25 L 284/100 Prmeter ( 1 ) mg SO 2 /Nm 3 vid 6 % O 2 kg S/ADt SO 2 när strk gser förränns i mesugnen Gsformigt S (TRS-S + SO 2 2-S) när strk gser inte förränns i mesugnen Gsformigt S (TRS-S + SO 2 -S) när strk gser förränns i mesugnen 0,005 0,07 0,055 0,12 ( 1 ) Till strk gser räkns i dett smmnhng även metnol oh terpentin. TRS-utsläpp BAT 25. För tt minsk TRS-utsläppen från en mesugn är BAT tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Styrning v syrgsöverskott Styrning v N 2 S-hlt i mes som mts in i ugnen Se vsnitt Beskrivning Komintion v elfilter oh lklisk skruer Se vsnitt Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik Se tell 7. Tell 7 BAT-AEL för TRS-utsläpp från en mesugn Prmeter mg S/Nm 3 vid 6 % O 2 Totlt reduert svvel (TRS) < 1 10 ( 1 ) ( 1 ) För mesugnr som förränner strk gser (inklusive metnol oh terpentin) kn den övre änden v intervllet nå upp till 40 mg/nm 3. NO x -utsläpp BAT 26. För tt minsk NO x -utsläppen från en mesugn är BAT tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Beskrivning d Optimerd förränning oh förränningskontroll Väl vvägd lndning v ränsle oh luft Låg- NO x -rännre Bränslevl/ränsle med låg kvävehlt Se vsnitt

26 L 284/101 Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik Se tell 8. Tell 8 BAT-AEL för NO x -utsläpp från en mesugn Prmeter mg/nm 3 vid 6 % O 2 kg NO x /ADt Flytnde ränslen ( 1 ) 0,1 0,2 ( 1 ) Gsformig ränslen ( 2 ) 0,1 0,3 ( 2 ) ( 1 ) Vid nvändning v flytnde ränslen v vegetiliskt ursprung (t.ex. terpentin, metnol eller råtllolj), inklusive sådn som erhålls som iprodukter v mssproessen, kn utsläppsnivåer på upp till 350 mg/nm 3 (vilket motsvrr 0,35 kg NO x /ADt) förekomm. ( 2 ) Vid nvändning v gsformig ränslen v vegetiliskt ursprung (t.ex. ike-kondenserr gser), inklusive sådn som erhålls som iprodukter v mssproessen, kn utsläppsnivåer på upp till 450 mg/nm 3 (vilket motsvrr 0,45 kg NO x /ADt) förekomm. Stoftutsläpp BAT 27. För tt minsk stoftutsläppen från en mesugn är BAT tt nvänd ett elfilter (ESP) eller en komintion v elfilter oh våtskruer. Beskrivning Se vsnitt Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik Se tell 9. Tell 9 BAT-AEL för stoftutsläpp från en mesugn Prmeter Stoftreningssystem mg/nm 3 vid 6 % O 2 kg stoft/adt Stoft Nytt eller omfttnde omyggnd ,005 0,02 Befintligt ( 1 ) 0,005 0,03 ( 1 ) ( 1 ) För en efintlig mesugn med ett elfilter som närmr sig slutet v sin livslängd kn utsläppsnivåern med tiden ök upp till 50 mg/nm 3 (vilket motsvrr 0,05 kg/adt) Minskde utsläpp från seprt utrustning för förränning v strk illluktnde gser ( strkgspnn, gsdestruktionsugn ) BAT 28. För tt minsk SO 2 -utsläppen från förränning v strk illluktnde gser i en strkgspnn är BAT tt nvänd en lklisk SO 2 -skruer.

27 L 284/102 Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik Se tell 10. Tell 10 BAT-AEL för SO 2 - oh TRS-utsläpp från förränning v strk gser i en särskild strkgspnn Prmeter mg/nm 3 vid 9 % O 2 kg S/ADt SO TRS 1 5 Gsformigt S (TRS-S + SO 2 -S) 0,002 0,05 ( 1 ) ( 1 ) Denn BAT-AEL sers på ett gsflöde inom intervllet Nm 3 /ADt. BAT 29. För tt minsk NO x -utsläppen från förränning v strk illluktnde gser i en strkgspnn är BAT tt nvänd en eller fler v de tekniker som nges nedn. Beskrivning Tillämplighet Optimering v rännre/ förränning Se vsnitt Stegvis förränning Se vsnitt Allmänt tillämpligt för ny delnläggningr oh vid omfttnde omyggnd v efintlig nläggningr. Endst tillämpligt för efintlig nläggningr om utrymmet medger instlltion v utrustning. Utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik Se tell 11. Tell 11 BAT-AEL för NO x -utsläpp från förränning v strk gser i en strkgspnn Prmeter mg/nm 3 vid 9 % O 2 kg NO x /ADt NO x ( 1 ) 0,01 0,1 ( 1 ) ( 1 ) Om det i efintlig delnläggningr inte är möjligt tt gå över till stegvis förränning kn utsläppsnivåer på upp till mg/nm 3 (vilket motsvrr 0,2 kg/adt) förekomm Avfllsgenerering BAT 30. För tt föreygg uppkomst v vfll oh minimer mängden fst vfll som ehöver ortskffs är BAT tt åternvänd stoft från sodpnnns elfilter (ESP) i proessen.