(Icke-lagstiftningsakter) BESLUT

Transkript

1 Europeisk unionens offiiell tidning L 100/1 II (Ike-lgstiftningskter) BESLUT KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT v den 26 mrs 2013 om fstställnde v BAT-slutstser gällnde produktion v ement, klk oh mgnesiumoxid, i enlighet med Europprlmentets oh rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp [delgivet med nr C(2013) 1728] (Text v etydelse för EES) (2013/163/EU) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med ektnde v fördrget om Europeisk unionens funktionssätt, smmn med den äst tillgänglig tekniken, kontroll som hänger smmn med denn, förrukningsnivåer som hänger smmn med denn oh vid ehov relevnt åtgärder för vhjälpnde v föroreningsskd på pltsen. med ektnde v Europprlmentets oh rådets direktiv 2010/75/EU v den 24 novemer 2010 om industriutsläpp (smordnde åtgärder för tt föreygg oh egräns föroreningr) ( 1 ), särskilt rtikel 13.5, oh v följnde skäl: (1) Enligt rtikel 13.1 i direktiv 2010/75/EU åligger det kommissionen tt nordn ett informtionsutyte om industriutsläpp melln medlemssttern, de erörd industriern, ike-sttlig miljöskyddsorgnistioner oh kommissionen för tt underlätt utretndet v BAT-referensdokument enligt definitionen i rtikel 3.11 i det direktivet. (2) I enlighet med rtikel 13.2 i direktiv 2010/75/EU sk informtionsutytet särskilt omftt nläggningrs oh tekniks prestnd i fråg om utsläpp, uttrykt som genomsnitt på kort oh lång sikt, när så är lämpligt, oh de därmed smmnhängnde referensvillkoren, förrukning oh typ v råvror, vttenförrukning, energiförrukning oh generering v vfll, nvänd teknik, kontroll som hänger smmn med denn, tvärmedieffekter, ekonomisk oh teknisk ärkrft smt utvekling v tekniken, äst tillgänglig teknik oh ny teknik som fstställts efter ektnde v de frågor som nämns i rtikel 13.2 i det direktivet. (3) Enligt definitionen i rtikel 3.12 i direktiv 2010/75/EU är BAT-slutstser de viktigste delrn v ett BAT-referensdokument där slutstsern om äst tillgänglig teknik fstställs, en eskrivning v denn, informtion för tt edöm dess tillämplighet, utsläppsnivåer som hänger ( 1 ) EUT L 334, , s. 17. (4) I enlighet med rtikel 14.3 i direktiv 2010/75/EU ör BAT-slutstsern nvänds som referens för fstställnde v tillståndsvillkoren för nläggningr som omftts v kpitel II i det direktivet. (5) I enlighet med rtikel 15.3 i direktiv 2010/75/EU ör den ehörig myndigheten fstställ gränsvärden för utsläpp som säkerställer tt utsläppen under norml driftsförhållnden inte är högre än de utsläppsnivåer som motsvrr äst tillgänglig teknik enligt de eslut om BATslutstsern som vses i rtikel 13.5 i direktiv 2010/75/EU. (6) Genom rtikel 15.4 i direktiv 2010/75/EU medges undntg från rtikel 15.3 enrt om kostndern för tt iktt utsläppsgränsern i smnd med BAT skulle li oproportionerligt hög jämfört med miljövinstern till följd v den ktuell nläggningens geogrfisk elägenhet eller de lokl miljöförhållnden vid den eller den ktuell nläggningens teknisk egenskper. (7) Enligt rtikel 16.1 i direktiv 2010/75/EU sk de krv på kontroll som vses i rtikel 14.1 i det direktivet vr grundde på slutstsern om kontroll enligt BAT-slutstsern. (8) I enlighet med rtikel 21.3 i direktiv 2010/75/EU sk den ehörig myndigheten inom fyr år efter offentliggörndet v esluten om BAT-slutstsern på nytt edöm ll tillståndsvillkor för den erörd nläggningen oh vid ehov uppdter dem oh se till tt nläggningen uppfyller dess tillståndsvillkor.

2 L 100/2 Europeisk unionens offiiell tidning (9) Genom kommissionens eslut v den 16 mj 2011 om inrättnde v ett forum för informtionsutytet enligt rtikel 13 i direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp ( 1 ) inrättdes ett forum estående v företrädre för medlemssttern, de erörd industriern oh ike-sttlig miljöskyddsorgnistioner. (10) I enlighet med rtikel 13.4 i direktiv 2010/75/EU inhämtde kommissionen forumets yttrnde ( 2 ) om det föreslgn innehållet i BAT-referensdokumentet för produktion v ement, klk oh mgnesiumoxid den 13 septemer 2012 oh gjorde det tillgängligt för llmänheten. (11) De åtgärder som föreskrivs i dett eslut är förenlig med yttrndet från den kommitté som inrätts genom rtikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 BAT-slutstsern gällnde produktion v ement, klk oh mgnesiumoxid nges i ilgn till dett eslut. Artikel 2 Dett eslut riktr sig till medlemssttern. Utfärdt i Bryssel den 26 mrs På kommissionens vägnr Jnez POTOČNIK Ledmot v kommissionen ( 1 ) EUT C 146, , s. 3. ( 2 ) opinions_rtile

3 Europeisk unionens offiiell tidning L 100/3 BILAGA BAT-SLUTSATSER GÄLLANDE PRODUKTION AV CEMENT, KALK OCH MAGNESIUMOXID TILLÄMPNINGSOMRÅDE ANMÄRKNING OM INFORMATIONSUTBYTET DEFINITIONER ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN BAT-SLUTSATSER Allmänn BAT-slutstser Miljöledningssystem (EMS) Buller BAT-slutstser gällnde ementindustrin Allmänn primär tekniker Övervkning Energiförrukning oh proessurvl Användning v vfll Diffus dmning/punktutsläpp v stoft Gsformig föreningr Utsläpp v PCDD/F Utsläpp v metll Proessförluster/vfll BAT-slutstser gällnde klkindustrin Allmänn primär tekniker Övervkning Energiförrukning Förrukning v klksten Vl v ränslen Utsläpp v stoft Gsformig föreningr Utsläpp v PCDD/F Utsläpp v metller Proess förluster/spill

4 L 100/4 Europeisk unionens offiiell tidning BAT-slutstser gällnde mgnesiumoxidindustrin Övervkning Energiförrukning Utsläpp v stoft Gsformig föreningr Proess förluster/vfll Användning v vfll som ränsle oh/eller råmteril BESKRIVNING AV TEKNIKER v tekniker för klkindustrin Utsläpp v stoft Utsläpp v NO x Utsläpp v SO x v tekniker gällnde mgnesiumoxidindustrin (torr proess) Utsläpp v stoft Utsläpp v SOx

5 Europeisk unionens offiiell tidning L 100/5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE Dess BAT-slutstser vser följnde industriell verksmheter som speifiers i punkt 3.1 i ilg 1 till direktiv 2010/75/EU, nämligen 3.1. Produktion v ement, klk oh mgnesiumoxid, som inegriper ) produktion v ementklinker i roterugn med en produktionskpitet som överstiger 500 ton per dg eller i nnn ugn med en produktionskpitet som överstiger 50 ton per dg, ) produktion v klk i ugnr med en produktionskpitet som överstiger 50 ton per dg, ) produktion v mgnesiumoxid i ugnr med en produktionskpitet som överstiger 50 ton per dg. BAT-slutstsern under punkt 3.1 ovn sk endst gäll produktionen v MgO genom torrproesstillverkning utifrån ruten nturlig mgnesit (mgnesiumkront MgCO 3 ). BAT-slutstsern sk, när det gäller de ovnnämnd verksmhetern, i synnerhet omftt det följnde: Produktion v ement, klk oh mgnesiumoxid (torr proess). Råmteril lgring oh eredning. Bränsle lgring oh eredning. Användning v vfll som råmteril oh/eller ränsle kvlitetskrv, kontroll oh eredning. Produkter lgring oh eredning. Förpkning oh utlstning. Dess BAT-slutstser gäller inte följnde verksmheter: Produktionen v mgnesiumoxid med våtproessmetoden med mgnesiumklorid som utgångsmteril, som omftts v BAT-referensdokumentet för Oorgnisk högvolym-kemiklieindustri fst oh övrig ämnen (LVIC-S). Produktionen v dolomitklk med ultrlåg kolhlt, d.v.s. en lndning v klium oh mgnesiumoxid produerd med nästn fullständig dekronisering v dolomit (CCO 3.MgCO 3 ). Produktens resthlt v CO 2 är lägre än 0,25 % oh skrymdensiteten etydligt lägre än 3,05 g/m3.shktugn för produktion v ementklinker. Verksmheter som inte hr ett direkt smnd med den huvudsklig verksmheten såsom stenrytning. Andr referensdokument som är v etydelse för de verksmheter som omftts v dess BAT-slutstser är de följnde: Referensdokument Utsläpp från lgring (EFS) Allmänn övervkningspriniper (MON) Avfllshnteringsindustrin (WT) Energieffektivitet (ENE) Ekonomi oh sidoeffekter (ECM) Verksmhet Lgring oh hntering v råmteril oh produkter Övervkning v utsläpp Avfllshntering Allmän energieffektivitet ers ekonomisk effekter oh sidoeffekter

6 L 100/6 Europeisk unionens offiiell tidning Det är inget krv tt nvänd de tekniker som lists oh eskrivs i dess BAT-slutstser. en v tekniker är heller inte fullständig. Andr tekniker kn nvänds som ger åtminstone smm miljöprestnd. Där dess BAT-slutstser gäller smförränningsnläggningr, påverkr det inte tillämpningen v estämmelsern i kpitel IV oh ilg VI till direktiv 2010/75/EU. Där dess BAT-slutstser gäller energieffektivitet, påverkr det inte tillämpningen v estämmelsern i det ny direktivet om energieffektivitet 2012/27/EU Europprlmentets oh rådets ( 1 ). ANMÄRKNING OM INFORMATIONSUTBYTET Informtionsutytet ngående BAT för ement- klk- oh mgnesiumoxidsektorern vslutdes Den då tillgänglig informtionen, kompletterd med ytterligre informtion vseende utsläppen från mgnesiumoxidproduktionen, nvändes för tt nå dess BAT-slutstser. DEFINITIONER I dess BAT-slutstser gäller följnde definitioner: Använd term Definition Ny nläggning Befintlig nläggning Betydnde förättring Användnde v vfll som ränsle oh/eller råmteril En nläggning som tgits i drift efter offentliggörndet v dess BATslutstser eller en fullständig omyggnd på efintlig plts för den existernde nläggningen efter offentliggörnde v dess BAT-slutstser En nläggning som inte är en ny nläggning En förättring v nläggning/ugn som inegriper en omfttnde förändring v krven eller tekniken för ugnen, eller yte v ugnen Begreppet omfttr nvändning v: Avfllsränslen med ett etydnde värmevärde oh vfllsmteril utn etydnde värmevärde men med minerlkomponenter som nvänds som råmteril som idrr till mellnprodukten klinker oh. vfllsmteril som åde hr ett etydnde värmevärde oh minerlkomponenter. Definition v viss produkter Använd term Definition Vit ement Cement som omftts v följnde PRODCOM 2007kod: Vit Portlnd-ement Speilement Speilement som omftts v följnde PRODCOM 2007koder: Aluminiumement Annn vttenement Dolomitklk eller klinerd dolomitklk Sinterränd dolomitklk En lndning v klium- oh mgnesiumoxider tillverkd genom klinering v dolomit (CCO 3 MgCO 3 ) med en resthlt v CO 2 i produkten som överstiger 0,25 % oh en skrymdensitet v hndelsprodukten som är etydligt lägre än 3,05 g/m 3. Hlten v fri MgO ligger normlt melln 25 % oh 40 %. En lndning v klium oh mgnesiumoxider som uteslutnde nvänds för tillverkning v eldfst tegel oh ndr eldfst produkter, med en lägst skrymdensitet v 3,05 g/m 3. ( 1 ) OJ L 315, , p. 1.

7 Europeisk unionens offiiell tidning L 100/7 Definition v viss luftföroreningr Använd term Definition NO x uttrykt som NO 2 Summn v kväveoxid (NO) oh kvävedioxid (NO 2 ) uttrykt som NO 2 SO x uttrykt som SO 2 Summn v svveldioxid (SO 2 ) oh svveltrioxid (SO 3 ) uttrykt som SO 2 Väteklorid uttrykt som HCl Fluorväte uttrykt som HF All gsformig klorider uttrykt som HCl All gsformig fluorider uttrykt som HF Förkortningr ASK Ringshktugn DBM Dödränd mgnesiumoxid I-TEQ Interntionell toxiitetsekvivlent (giftighetsmotsvrighet LRK Lång roterugn MFSK Blndd-mtning-shktugn OK Andr ugnr För klkindustrin omfttr dett: duel-lutning-shktugn flerkmmr-shktugn entrlrännr-shktugn externkmmr-shktugn jälkrännr-entrlrännr-shktugn shktugn med inre vlv mtnde rosterugn toppformd ugn flsh klineringsugn roternde kmmrugn OSK Övrig shktugnr (ndr shktugnr än ASK oh MFSK) PCDD Polyklorerd dienzo-p-dioxin PCDF Polyklorinerd dienzofurn PFRK Regenertiv prllellflödesugn PRK Roterugn med förvärmre ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN Medelvärdesperioder oh referensförhållnden för utsläpp till luft Utsläppsnivåer förknippde med äst tillgänglig teknik (BAT AEL) ngivn i dess BAT-slutstser vser stndrdförhållnden: Torr gs vid en tempertur v 273,15 K oh ett tryk på hp.

8 L 100/8 Europeisk unionens offiiell tidning Värden ngivn i konentrtioner gäller under följnde referensförhållnden: Verksmheter Referensförhållnden Ugnsverksmheter Cementindustrin 10 volym % syrgs Klkindustrin ( 1 ) Mgnesiumoxidindustrin (torr proess) ( 2 ) 11 volym % syrgs 10 volym % syrgs Ike-ugnsverksmhet All proesser Ingen korrigering för volym % syrgs Klksläkningsverksmhet Så som utsläppet sker (ingen korrigering för volym % syrgs eller för torr gs) ( 1 ) För sinterränd dolomitklk tillverkd genom en dueleretningsproess, tillämps inte korrigering v syre. ( 2 ) För dödränd mgnesiumoxid tillverkd genom en dueleretningsproess, tillämps inte korrigering v syre. För medelvärdesperioder tillämps följnde definitioner: Dygnsmedelvärde Medelvärde under provtgningsperioden Medelvärde för en period v 24 timmr mätt genom en kontinuerlig övervkning v utsläpp. Medelvärde genom korttidsmätning (periodisk) på minst 30 minuter vrder, om inget nnt nges. Omvndling till referenskonentrtion för syrehlt Formeln för eräkning v utsläppshlten för en referensnivå v syre viss nedn: E R ¼ 21 O R 21 O M ä E M Där: E R (mg/nm 3 ): utsläppshlt relterd till referenssyrgsnivå O R O R (vol %): referenssyrgsnivå E M (mg/nm 3 ): utsläppshlt relterd till den uppmätt syrgsvån O M O M (vol %): uppmätt syrgsnivå BAT-SLUTSATSER 1.1 Allmänn BAT-slutstser Den äst tillgänglig teknik (BAT) som nämns i dett vsnitt gäller ll nläggningr som omftts v dess BATslutstser (ement-, klk- oh mgnesiumoxidindustrin). Den proesspeifik BAT som ingår i punkt gäller utöver den llmänn BAT som vses i dett vsnitt Miljöledningssystem (EMS) 1. För tt förättr den totl miljöprestndn för nläggningr som produerr ement, klk oh mgnesiumoxid är det BAT tt inför oh följ ett miljöledningssystem (EMS, Environmentl Mngement System) som omfttr smtlig följnde delr: i. Enggemng från ledningen, även högst ledningen. ii. Fstställnde v en miljöpoliy som inegriper ledningens åtgnde om tt ständigt förättr nläggningen.

9 Europeisk unionens offiiell tidning L 100/9 iii. Plnering oh upprättnde v nödvändig rutiner oh övergripnde oh detljerde mål, i smverkn med finnsiell plnering oh investeringr. iv. Införnde v rutiner, särskilt rörnde ) struktur oh nsvr, ) utildning, medvetenhet oh kompetens, ) kommuniktion, d) de nställds delktighet, e) dokumenttion, f) effektiv proesskontroll, g) underhållssystem, h) eredskp oh gernde vid nödlägen, i) säkerställnde v efterlevnd v miljölgstiftningen. v. Kontroller prestnd oh vidt korrigernde åtgärder som i synnerhet rör ) övervkning oh mätning (se även referensdokumentet om llmänn priniper för utsläppskontroll), ) korrigernde oh föreyggnde åtgärder, ) förnde oh jourhållnde v register, d) oeroende (om möjligt) intern oh extern revision för tt fstställ om miljöledningssystemet fungerr som plnert oh hr genomförts oh upprätthållits på korrekt sätt. vi. Den högre ledningens översyn v miljöledningssystemets fortstt lämplighet, tillräklighet oh effektivitet. vii. Uppföljning v utvekling rörnde renre tekniker. viii. Bektnde v miljöpåverkn till följd v den slutlig vveklingen v nläggningen i projekteringsskedet för en ny nläggning oh genom hel dess livslängd. ix. Regelunden sektorspeifik riktmärkning. Miljöledningssystemets tillämpningsområde (t.ex. detljnivåer) oh ntur (t.ex. stndrdisert eller ike-stndrdisert) kommer llmänt sett tt vr kopplt till nläggningens ntur, storlek oh komplexitet, oh den omfttning som miljöeffektern kn h (dvs. detljnivå) oh typ (dvs. stndrdisert eller ike-stndrdisert) hänger i llmänhet smmn med nläggningens typ, storlek oh komplexitet oh med den miljöpåverkn nläggningen kn h Buller 2. För tt minsk/minimer uller under tillverkningsproessen v ement, klk oh mgnesiumoxid är det BAT tt nvänd en komintion v följnde tekniker: Välj en lämplig plts för ullrnde verksmheter. Avskärm ullrnde verksmheter/enheter.

10 L 100/10 Europeisk unionens offiiell tidning Använd isolering för tt motverk virtion i verksmheter/enheter. d Använd inre oh yttre inklädnd estående v ljuddämpnde mteril. e Använd ljudisolerde yggnder till skydd mot ullrnde drift oh mterileretning f Använd ullerplnk oh/eller nturlig rriärer g Använd ljuddämpre på skorstenr. h Isoler rörledningr oh fläktr som finns i ljudisolerde yggnder i Stäng dörrr oh fönster i erörd områden. j Använd ljudisolering till mskinyggnder. k Använd ljudisolering vid väggöppningr genom tt t.ex. instller en sluss vid ingångspunkten för ett trnsportnd. l Instller ljuddämpre vid luftutlopp t.ex. stoftfiltreringsenheter för utlopp v ren gs. m Minsk flödet i knler. n Använd ljudisolering runt knler. o Tillämp de frikopplde nordningrn för ullerkällor oh potentiell resonnskomponenter, t.ex. kompressorer oh ledningr. p Använd ljuddämpre på filterfläktr. q Använd ljudisolerde moduler på teknisk utrustning (t.ex. kompressorer). r Använd gummiskydd på kvrnr (undvik kontkten v metll mot metll). s Uppför yggnder eller plnter träd eller uskr melln det skyddde området oh den ullrnde verksmheten. 1.2 BAT-slutstser gällnde ementindustrin Om inte nnt nges, kn BAT-slutstsern som presenters i dett vsnitt tillämps på ll nläggningr i ementindustrin Allmänn primär tekniker 3. För tt minsk utsläppen från ugnen oh nvänd energi effektivt, är BAT tt uppnå en jämn oh stil ugnsproess som körs när proessprmetrrns örvärden genom tt nvänd de tekniker som nges nedn. Optimer proesskontrollen, i vilken dtorserd utomtisk kontroll ingår. Använd modern, grvimetrisk mtningssystem för fst ränslen. 4. För tt föreygg oh/eller minsk utsläpp är BAT tt gör ett noggrnt urvl oh kontroller ll ämnen som förs in i ugnen.

11 Europeisk unionens offiiell tidning L 100/11 Noggrnt urvl oh kontroll v ämnen som förs in i ugnen kn minsk utsläpp. Ämnens kemisk smmnsättning oh sättet som de förs in i ugnen på är fktorer som sk ekts vid urvlet. Frlig ämnen kn ingå i de ämnen som omnämns i BAT 11 oh BAT Övervkning 5. BAT är tt övervk oh mät proessprmetrr oh utsläpp på regelunden sis, oh tt övervk utsläpp enligt relevnt EN-stndrder eller, om EN-stndrder inte finns tt tillgå, ISO, ntionell eller ndr interntionell stndrder för tt säkerställ tt erhålln dt hr likvärdig vetenskplig kvlitet, i vilket följnde ingår: Kontinuerlig mätning v proessprmetrr som visr proessens stilitet, såsom tempertur, O 2 -hlt, tryk oh strömningshstighet. Allmänt tillämpligt. Övervkning oh stilisering v kritisk proessprmetrr t.ex. homogen råmterillndning oh ränslemtning, regelunden dosering oh syrgsöverskott. Allmänt tillämpligt. Kontinuerlig mätningr v NH 3 -utsläpp när SNCR är tillämpd. Allmänt tillämpligt. d Kontinuerlig mätningr v utsläpp v stoft, NO x, SO x oh CO. Tillämpligt på ugnsproesser. e Periodisk måtningr v utsläpp v PCDD/F oh metll. f Kontinuerlig eller periodisk mätningr v utsläpp v HCl, HF oh TOC. g Kontinuerlig eller periodisk mätningr v utsläpp v stoft. Tillämpligt på ike-ugnsverksmheter. Från små källor (< Nm 3 /h) för dmmnde verksmheter ndr än kylning oh de huvudsklig mlningsproessern sk frekvensen för mätningr eller prestndkontroller sers på ett underhållssystem. Vlet melln kontinuerlig eller periodisk mätningr omnämnd i BAT 5 f är sert på utsläppskäll oh typ v förorening som förvänts vges Energiförrukning oh proessurvl P r o e s s u r v l 6. För tt minsk energiförrukningen är BAT tt nvänd en torrproessugn med förvärmning i fler steg oh förklinering. I denn typ v ugnssystem kn vgser oh åternvänd spillvärme från kylren nvänds för tt förvärm oh förkliner råmterilet innn det förs in i ugnen oh därmed ge etydnde espringr gällnde energiförrukningen. Tillämplig på ny nläggningr oh etydnde förättringr eroende på råmterilets fukthlt. BAT-relterde energiförrukningsnivåer Se tell 1.

12 L 100/12 Europeisk unionens offiiell tidning Tell 1 BAT-relterde energiförrukningsnivåer för ny nläggningr oh etydnde förättringr genom nvändning v torrproessugn med förvärmning i fler steg oh förklinering. Proess Enhet BAT-relterde energiförrukningsnivåer ( 1 ) Torrproess med förvärmning i fler steg oh förklinering. MJ/ton klinker ( 2 ) ( 3 ) ( 1 ) Nivåer gäller inte nläggningr som produerr speilement eller vitementklinker som kräver vsevärt högre proesstemperturer med nledning v produktspeifiktioner. ( 2 ) Vid norml (exklusive t.ex. strt oh stopp) oh optimerde driftsförhållnden. ( 3 ) Produktionskpiteten hr inflytnde över energiehovet, där högre kpitet ger energiespringr oh lägre kpitet kräver mer energi. Energiförrukningen är okså eroende v ntlet yklonförvärmrsteg, där fler yklonförvärmrsteg leder till lägre energiförrukning i ugnsproessen. Det lämplig ntlet yklonförvärmrsteg estäms huvudskligen v fukthlten i råmterilet E n e r g i f ö r r u k n i n g 7. För tt minsk/minimer värmeenergiförrukning, är BAT tt nvänd en komintion v följnde tekniker: Genom förättrde oh optimerde ugnssystem oh en jämn oh stil ugnsproess som körs när proessprmetrrns ställvärden: I. Optimering v proesskontrollen, i vilket ingår dtorserde utomtisk kontrollsystem. II. Användning v modern, viktnlytisk mtningssystem för fst ränslen. III. Förvärmning oh förklinering så långt möjligt med ektnde v utformningen v det existernde ugnssystemet. Allmänt tillämpligt. För existernde ugnr, är tillämpligheten på förvärmning oh förklinering eroende v konfigurering v ugnssystemet. Åternvändning v överskottsvärme från ugnr, särskilt från ders kylzon. I synnerhet kn överskottsvärme från kylzonern (vrmluft) eller från förvärmningen nvänds för torkning v råmteril. Allmänt tillämpligt i ementindustrin. Åternvändning v överskottsvärme från kylzonen är tillämpligt när rostkylre nvänds. Begränsd åternvändnings-effektivitet kn uppnås för roterkylre. Genom ett lämpligt ntl ytterligre yklonsteg, eroende v det nvänd råmterilets oh ränslets ntur oh egenskper Cyklonförvärmrsteg är tillämpligt på ny nläggningr oh vid etydnde förättringr. d Användning v ränsle med egenskper som hr en positiv inverkn på värmeenergiförrukningen. en är i llmänhet tillämpligt på ementugnr i mån v tillgång på ränsle oh för existernde ugnr i mån v teknisk möjligheter tt sprut in ränsle i ugnen. e Använd optimerde oh lämplig ementugnssystem för vfllsförränning vid yte v konventionell ränslen till vfllsserde ränslen. Allmänt tillämpligt för ll typer v ementugnr. f Minimering v ypssflöden. Allmänt tillämpligt för ementindustrin. Fler fktorer påverkr energiförrukningen i modern ugnssystem såsom råmterilegenskper (t.ex. fukthlt oh rännrhet), nvändning v ränsle med olik egenskper, så väl som nvändning v ett gsypssystem. Dessutom hr ugnens produktionskpitet en inverkn på energiehovet.

13 Europeisk unionens offiiell tidning L 100/13 7 : Det lämplig ntlet yklonsteg för förvärmning fstställs genom genomflödet oh fukthlten i råmteril oh ränslen som ehöver torks v den återstående rökgsvärmen eftersom lokl råmteril vrierr vsevärt vseende ders fukthlt oh rännrhet. 7 d: Konventionell ränslen oh vfllsränslen kn nvänds i ementindustrin. Egenskpern hos de ränslen som nvänds, såsom dekvt värmevärde oh låg fukthlt, hr en positiv påverkn på ugnens speifik energiförrukning. 7 f: Bortforslnde v vrmt råmteril oh het gser leder till en högre speifik energiförrukning v 6 12 MJ/ton klinker per proentenhet ortförd inloppsgser för ugnen. Därmed hr minimering v nvändningen v gsypss en positiv inverkn på energiförrukningen. 8. För tt minsk den primär energiförrukningen är BAT tt överväg en minskning v klinkerhlten i ement oh ementprodukter. En minskning v klinkerhlten i ement oh ementprodukter kn uppnås genom nvändning v fyllmedel oh/eller tillstser såsom msugnsslgg, klksten, flygsk oh pozzoln i mlningssteget i enlighet med relevnt ementstndrder. Allmänt tillämplig i ementindustrin eroende på (lokl) tillgång på fyllndsmedel oh/eller tillstser oh lokl mrkndssärdrg. 9. För tt minsk den primär energiförrukningen är BAT tt överväg krftvärmeproduktion. Användning v krftvärmeproduktion kn tillämps i ementindustrin genom åternvändning v spillvärme från klinkerkylre eller rökgser med en konventionell ångykelproess eller ndr tekniker. Dessutom kn överskottsvärme återvinns från klinkerkylre eller rökgsrening för fjärrvärmeproduktion eller industriell tillämpningr. en är tillämpr i ll ementugnr om tillräklig överskottsvärme finns tillgänglig, om lämplig proessprmetrr kn uppnås oh om ekonomisk ärkrft kn grnters. 10. För tt minsk/minimer elförrukningen, är BAT tt nvänd en eller en komintion v följnde tekniker: Använd energiledningssystem. d e Använd mlningsutrustning oh övrig elektrisk utrustning med hög energieffektivitet. Använd förättrde övervkningssystem. Minsk luftläkge in i systemet. Proesskontrolloptimering Användning v vfll K v l i t e t s k o n t r o l l v v f l l 11. För tt grnter egenskpern på vfll som sk nvänds som ränsle oh/eller råmteril i ementugnr oh minsk utsläpp, är BAT tt tillämp följnde tekniker:

14 L 100/14 Europeisk unionens offiiell tidning Tillämp kvlitetssäkringssystem för tt grnter vfllsegenskpern oh nlyser vfll som sk nvänds som råmteril oh/eller ränsle i en ementugn vseende I. Konstnt kvlitet. II. Fysiklisk känneteken t.ex. utsläppsgenerering, grovhet, rektivitet, rännrhet, värmevärde. III. Kemisk smmnsättning t.ex. klor-, svvel-, lkli- oh fosfthlt oh relevnt metllhlter. Kontroller mängden relevnt prmetrr för vfll som sk nvänds som råmteril oh/eller ränsle i en ementugn, såsom klor, relevnt metller (t.ex. kdmium, kviksilver, tllium), svvel, totl hlogenhlt. Tillämp kvlitetssäkringssystem för vrje vfllsfrktion. Olik typer v vfllsmteril kn ersätt primär råmteril oh/eller fossilt ränsle i ementtillverkning oh idr till tt spr nturresurser I n m t n i n g v v f l l i u g n e n 12. För tt säkerställ lämplig ehndling v vfll som nvänds som ränsle oh/eller råmteril i ugnen är BAT tt nvänd följnde tekniker: Använd lämplig punkter för inmtning v vfll i ugnen vseende tempertur oh uppehållstid eroende på ugnens utformning oh drift. Mt vfllsmteril som innehåller orgnisk komponenter som kn förflyktigs före klineringszonen in i de dekvt högtemperturzonern i ugnssystemet. Aret på ett sådnt sätt tt temperturen på de gser som uppstår från smförränningen v vfll på ett kontrollert oh homogent sätt, även under de mest ofördelktig förhållnden, stiger till 850 C i 2 sekunder. d Höj temperturen till C, om frligt vfll med en hlt som överstiger 1 % v hlogenerde orgnisk ämnen, uttrykt som klor, smförränns. e Mt vfll kontinuerligt oh konstnt. f Fördröj eller stopp smränning v vfll vid exempelvis strt oh stopperioder ( se definitionen i Artikel 3.27 IED vd gäller drifttimmr) när lämplig tempertur oh uppehållstid inte kn uppnås, enligt d ovn S ä k e r h e t s p l n e r i n g f ö r n v ä n d n i n g v f r l i g v f l l s m t e r i l 13. BAT är tt tillämp säkerhetsplnering för lgring, hntering oh mtning v frlig vfllsmteril, såsom nvändningen v ett risksert synsätt eroende på vfllskäll oh vfllstyp för märkning, kontrollering, provtgning oh testning v vfll som hnters Diffus dmning/punktutsläpp v stoft D i f f u s d m n i n g 14. För tt minimer/föreygg diffus dmning från dmmnde verksmheter, är BAT tt nvänd en eller en komintion v följnde tekniker: Använd en enkel oh linjär utformning v nläggningen. Endst tillämpligt på ny nläggningr.

15 Europeisk unionens offiiell tidning L 100/15 Inneslut dmmnde verksmheter såsom mlning, siktning oh lndning Allmänt tillämpligt. Täk trnsportnd oh elevtorer som är konstruerde som slutn system, om diffus dmning snnolikt kommer tt uppstås från dmmnde mteril. d Minsk luftläkge oh spillpunkter. e Använd utomtisk utrustning oh utomtisk kontrollsystem. f Säkerställ prolemfri verksmheter. g Säkerställ korrekt oh fullständigt underhåll v nläggningen med moil oh sttionär dmmsugning. Vid underhållsåtgärder eller prolem med trnsportndsystemet kn mterilspill förekomm. För tt föreygg uppkomsten v diffus dmning vid orttgningsmoment sk dmmsugre nvänds. Ny yggnder kn på enkelt sätt utrusts med fst dmmsugrrör, medn efintlig yggnder normlt pssr ättre med moil system oh flexil nslutningr. I särskild fll kn en irkultionsproess föredrs frmför pneumtisk trnsportnd. h Ventiler oh sml upp stoft i textil filter. I möjligste mån ör ll mterilhntering utförs i slutn system som upprätthålls under negtivt tryk. För dett föremål efris insugningsluften från prtiklr genom ett textilt filter innn den släpps ut i luften. i Använd sluten lgring med ett utomtiskt hnteringssystem. Klinkersilon oh slutn helutomtisk lgringsområden för råmteril nses vr den mest effektiv lösningen på prolem med diffus dmning som uppkommer vid lgring v stor volymer. De här lgertypern är utrustde med en eller fler textil filter för tt föreygg uppkomst v diffust dmm vid lstning oh lossning. Använd lgringssilon med dekvt kpitet, nivåvkter med utomtstopp oh filter för tt hnter stoftärnde luft vid lstning. j Använd flexil påfyllningsslngr för leverns oh lstningsproesser, utrustde med ett stoftutvinningssystem för lstning v ement, som är plert mot lstvgnens lstgolv. 15. För tt minimer/föreygg diffus dmning från ulklgringsområden, är BAT tt nvänd en eller en komintion v följnde tekniker: Täk ulklgerområden eller lgringshögr eller inhägn dem med en vskärmning, mur eller en inneslutning estående v vertikl grönsk (konstgjord eller nturlig vindrriärer som vindskydd för öppn högr). Använd vindskydd för öppn lgringshögr: Lgringshögr utomhus estående v dmmnde mteril ör undviks, men när de fktiskt förekommer är det möjligt tt minsk den diffus dmningen genom rätt utformde vindrriärer. Använd vttenegjutning oh kemisk stoftdämpre: När punktkälln för diffus dmning är vällokliserd, kn ett vttenegjutningssystem instllers. Fuktning v stoftprtiklr är ett hjälpmedel för gglomerering v prtiklrn oh får stoftet tt lägg sig. En mängd olik ämnen finns okså för tt förättr vttenegjutningens totl effektivitet.

16 L 100/16 Europeisk unionens offiiell tidning d Säkerställ yteläggning, vttenegjutning på vägr oh hushållning: Områden som nvänds v lstvgnr ör yteläggs om möjligt oh ytn ör hålls så ren som möjligt. Vttenegjutning v vägr kn minsk diffus dmning speiellt vid torr väderlek. De kn okså rengörs med sopmskiner. God hushållningsrutiner ör okså nvänds för tt minimer diffus dmning e Säkerställ fuktning v lgringshögr: Diffus dmning från lgringshögr kn minsks med hjälp v tillräklig evttning v lstning- oh lossningspltser. f Anpss tömningshöjden till den vriernde höjden på högen, utomtiskt om möjligt, eller med minskd lossningshstighet, när diffus dmning från lgringspltser inte kn undviks P u n k t u t s l ä p p v s t o f t f r å n v i s s d m m n d e v e r k s m h e t e r Dett vsnitt gäller stoftutsläpp från dmmnde verksmheter nnt än de från förränning i ugnr, kylning oh de huvudsklig mlningsproessern. Dett omfttr proesser såsom krossning v råmteril, trnsportnd oh elevtorer, lgringen v råmteril, klinker oh ement, lgringen v ränsle oh leverns v ement. 16. För tt minsk stoftutsläpp från punktkällor, är BAT tt tillämp ett underhållssystem vilket särskilt gäller filtrens prestnd vid dmmnde verksmheter, ndr än de från förränning i ugnr, kylning oh huvudsklig mlningsproesser. Med dett underhållssystem i ektnde, är BAT tt nvänd torr rökgsrening med filter. Vid dmmnde verksmheter inneär torr rökgsrening med filter vnligen ett textilt filter. En eskrivning v textil filter ges i vsnitt BAT-relterde utsläppsnivåer BAT-AEL för stoftutsläpp från dmmnde verksmheter (ndr än de från förränning i ugnr, kylning oh de huvudsklig mlningsproessern) är <10 mg/nm 3, som medelvärde under provtgningsperioden (korttidsmätning under minst en hlvtimme). Det ör noters tt för mindre källor (< Nm 3 /h) måste mn vd gäller hur oft provtgning sk ske h en prioriterd strtegi sert på underhållssystemet på systemet för underhållsplnering (se okså BAT 5) S t o f t u t s l ä p p f r å n f ö r r ä n n i n g i u g n r 17. För tt minsk stoftutsläpp i rökgser från förränning i ugnr är BAT tt nvänd torr rökgsrening med ett filter. ( 1 ) Elfilter (ESP). Tillämpligt på ll ugnssystem. Textilfilter. Hyridfilter. ( 1 ) En eskrivning v ll tekniker ges i vsnitt BAT-relterde utsläppsnivåer BAT-AEL för stoftutsläpp i rökgser från förränning i ugnr är <10 20 mg/nm 3, som dygnsmedelvärde. När textilfilter eller ny eller förättrde elfilter nvänds, hr den lägst nivån uppnåtts S t o f t u t s l ä p p f r å n k y l n i n g s - o h m l n i n g s p r o e s s e r 18. För tt minsk stoftutsläpp i rökgser från kylnings- oh mlningsproesser är BAT tt nvänd torr rökgsrening med ett filter.

17 Europeisk unionens offiiell tidning L 100/17 ( 1 ) Elfilter (ESP). Allmänt tillämpligt på klinkerkylre oh ementkvrnr. Textilfilter. Allmänt tillämpligt på klinkerkylre oh kvrnr. Hyridfilter. Tillämpligt på klinkerkylre oh ementkvrnr. ( 1 ) En eskrivning v ll tekniker ges i vsnitt BAT-relterde utsläppsnivåer BAT-AEL för stoftutsläpp i rökgser från kylnings- oh mlningsproesser är <10 20 mg/nm 3, som dygnsmedelvärde eller medelvärde för provtgningsperioden (korttidsmätning i minst en hlvtimme). När textilfilter eller ny eller förättrde elfilter nvänds, hr den lägst nivån uppnåtts Gsformig föreningr U t s l ä p p v N O x 19. För tt minsk utsläpp v NO x i rökgsern från förränning i ugnr oh/eller förvärmnings-/förklineringsproesser är BAT tt nvänd en eller en komintion v följnde tekniker: ( 1 ) Primär tekniker I. Flmkylning Tillämpligt för ll typer v ugnr som nvänds för ementtillverkning. Grden v tillämplighet kn egränss v produktkvlitetskrv oh potentiell påverkn på proesstiliteten. II. Låg-NO x -rännre Tillämplig på ll roterugnr, i huvudugnen så väl som i förklintorn. III. Ugn med mittförränning Allmänt tillämplig på ll lång roterugnr. IV. Tillstser v minerliserre för tt förättr råmterilets rännrhet (minerliserd klinker). Allmänt tillämplig på roterugnr eroende på slutprodukters kvlitetskrv. V. Proessoptimering Allmänt tillämpligt på ll ugnr. Stegvis förränning (konventionell eller vfllsserde ränslen), okså i komintion med en förklinerre oh nvändningen v optimerd ränslelndning. I llmänhet endst tillämpligt på ugnr utrustde med en förklinerre. Påtglig nläggningsändringr är nödvändig för yklonförvärmrsystem utn en förklintor I ugnr utn förklintor kn stykemlmsförränning h en positiv påverkn på NO x -reduktion eroende på förmågn tt frmring en kontrollerd reduktionstmosfär oh kontroll v det relterde CO-utsläppet. Selektiv ike-ktlytisk reduktion (SNCR). I prinip tillämplig på roterugnr för ement. Insprutningszonen vrierr med ugnsproesstypen. I lång våtoh lång torrproessugnr kn det vr svårt tt uppnå den rätt temperturen oh retentionstiden som ehövs. Se okså BAT 20. d Selektiv ktlytisk reduktion (SCR). en är eroende v lämplig ktlystor oh proessutvekling i ementindustrin. ( 1 ) En eskrivning v ll tekniker finns i vsnitt

18 L 100/18 Europeisk unionens offiiell tidning BAT-relterde utsläppsnivåer Se tell 2. Tell 2 BAT-relterde utsläppsnivåer för NO x i rökgser från förränning i ugnr oh/eller förvärmnings- /förklineringsproesser i ementindustrin. Ugnstyp Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde) Ugnr med förvärmre mg/nm 3 < ( 1 ) ( 2 ) Lepol oh lång roterugnr mg/nm ( 3 ) ( 1 ) Om NOx-nivån efter primärteknikern är >1 000 mg/nm 3 den högst gränsen för BAT-AEL 500 mg/nm 3 ( 2 ) Existernde ugnssystemutformning, ränslelndningsegenskper i vilket ingår vfllets oh råmterilets rännrhet (t.ex. speilement eller vit ementklinker) kn påverk möjligheten tt vr inom intervllet. Nivåer under 350 mg/nm 3 uppnås vid ugnr under fördelktig förhållnden när SNCR nvänds. År 2008, rpporterdes det lägst värdet 200 mg/nm 3 som måndsmedelvärde vid tre nläggningr (lättförränd ränslelndning nvändes med SNCR. ( 3 ) Beroende på initil nivåer oh NH 3 -slip. 20. När SNCR nvänds är BAT tt uppnå effektiv NO x -reduering, smtidigt som mmonikslippen hålls på så låg nivå som möjligt genom tt följnde teknik nvänds: A B C Tillämp en lämplig oh effektiv NO x -reduering tillsmmns med en stil driftproess. Tillämp en god stökiometrisk fördelning v mmonik för tt uppnå högst effektivitet för NO x -reduering oh reduering v NH 3 -slip. Hållutsläppen v NH 3 -slip (till följd v oregerd mmonik) från rökgsern så låg som möjligt med ektnde v korreltionen melln NOx-minskningseffektivitet oh NH 3 -slip. SNCR är llmänt tillämplig på roterugnr för ement. Insprutningszonen vrierr med ugnsproesstypen. I lång våt- oh torrproessugnr kn det vr svårt tt uppnå den rätt temperturen oh retentionstiden som ehövs. Se okså BAT 19. BAT-relterde utsläppsnivåer Se tell 3. Tell 3 BAT-relterde utsläppsnivåer för NH 3 -slip i rökgsern när SNCR tillämps. Prmeter Enhet BAT-AEL (dygnsmedelvärde) NH 3 slip mg/nm 3 <30 50 ( 1 ) ( 1 ) Ammonik-slip eror på den initil NO -nivån oh på NO x x -minskningseffektiviteten. För Lepol oh lång roterugnr kn nivån vr ännu högre U t s l ä p p v S O x 21. För tt minsk/minimer utsläpp v SO x i rökgsern från förränning i ugnr oh/eller förvärmnings-/förklineringsproesser är BAT tt nvänd en v följnde tekniker:

19 Europeisk unionens offiiell tidning L 100/19 ( 1 ) Asorernde tillsts Asorernde tillsts är i prinip tillämpligt på ll ugnssystem, även om det är mest nvänt i suspensionförvärmre. Klktillsts i ugnsinmtningen minskr kvliteten på grnulten/nodulern oh orskr flödesprolem i Lepol-ugnr. För ugnr med förvärmre hr mn funnit tt direktinsprut släkt klk in i rökgsern är mindre effektivt än tt tillsätt släkt klk till ugnsinmtningen. Våtskruer Tillämpligt på ll ementugnstyper med lämplig (tillräklig) SO 2 -nivåer för tillverkning v gips. ( 1 ) En eskrivning v ll tekniker tillhndhålls i vsnitt Beroende på kvliteten på råmterilen oh ränslen kn nivåern på SO x -utsläppen hålls låg utn tt reningsteknik ehöver nvänds. Om nödvändigt kn primärtekniker oh/eller reningsstekniker såsom sorernde tillsts eller våtskruer nvänds för tt minsk SO x -utsläppen. Våtskruers hr redn tgits i drift i nläggningr med initilt oförminskde SO x -nivåer högre än mg/nm 3. BAT-relterde utsläppsnivåer Se tell 4. Tell 4 BAT-relterde utsläppsnivåer för SO x i rökgser från förränning i ugnr oh/eller förvärmnings- /förklineringsproesser i ementindustrin. Prmeter Enhet BAT-AEL ( 1 ) ( 2 ) (dygnsmedelvärde) SO x uttrykt som SO 2 mg/nm 3 < ( 1 ) Intervllet tr svvelhlten i råmterilet i ektnde. ( 2 ) För vitement- oh speilementklinkerproduktion, kn klinkerns förmåg tt ehåll svvel vr etydligt lägre vilket leder till högre SO X -utsläpp. 22. För tt minsk SO 2 -utsläppen från ugnen, är BAT tt optimer råmlningsproessern. en estår i tt optimer råmlningsproessen så tt råkvrnen kn mnövrers till tt reduer SO 2 i ugnssystemet.. Dett kn uppnås genom tt juster fktorer såsom Fukten i råmteril, kvrntemperturen, retentionstiden i kvrnen, det mld mterilets finhet. Tillämpligt för torrmlningsproessen då rökgsern från ugnen går helt eller delvis genom råkvrnen.

20 L 100/20 Europeisk unionens offiiell tidning C O - u t s l ä p p o h C O - s t o p p Reduering v CO-stopp 23. För tt minimer frekvensen v CO-stopp oh håll ders totl vrktighet under 30 minuter per år genom tt nvänd elfilter (ESP) eller hyridfilter, är BAT tt nvänd följnde tekniker i komintion: Hnter CO-stopp för tt minsk elfilter-stilleståndstiden. Kontinuerlig utomtisk CO-mätningr med hjälp v övervkningsutrustning med kort svrstid oh plering när CO-källn. Av säkerhetsskäl oh på grund v risken för explosioner, måste elfilter stängs ned vid förhöjd CO-nivåer i rökgsern. Följnde tekniker föreygger CO-stopp oh minskr därmed stilleståndstiden för elfilter: Kontroll v förränningsproessen. Kontroll v det orgnisk innehållet i råvrorn. Kontroll v kvliteten på ränsle oh ränslemtningssystemen. Avrott inträffr företrädesvis under idrifttgningsfsen. För säker drift måste gsnlysinstrument för skydd v elfilter vr inkopplde under ll driftfser oh -stilleståndstiden för elfilter kn minsks genom en kup v övervkningssystemet som iehålls i drift. Det kontinuerlig CO-övervkningssystemet ehöver optimers vseende rektionstid oh ör plers när CO-källn t.ex. gsutloppet från yklonförvärmre eller ett ugnsinlopp när det gäller en våtugnsproess. När hyridfilter nvänds rekommenders det tt textilpåsrns stödkorg jords med hålplåten U t s l ä p p v t o t l t o r g n i s k t k o l ( T O C ) 24. För tt håll utsläppen v TOC i rökgsern från ugnens förränningsproesser låg är BAT tt undvik inmtning v råmteril med hög hlt v flyktig orgnisk föreningr (VOC) in i ugnssystemet vi inmtningen för råmteril U t s l ä p p v v ä t e k l o r i d ( H C I ) o h v ä t e f l u o r i d ( H F ) 25. För tt föreygg/minsk utsläpp v HCI i rökgsern från ugnens förränningsproesser är BAT tt nvänd en eller en komintion v följnde primär tekniker: Använd råmteril oh ränslen med en låg klorhlt. Begräns klorhlten i vfll som nvänds som råmteril oh/eller ränsle i en ementugn. BAT-relterde utsläppsnivåer BAT-AEL för utsläpp v HCI är <10 mg/nm 3 som dygnsmedelvärde eller medelvärde för provtgningsperioden (korttidsmätning under minst en hlvtimme). 26. För tt föreygg/minsk utsläpp v HF i rökgsern från ugnens förränningsproesser är BAT tt nvänd en eller en komintion v följnde primär tekniker:

21 Europeisk unionens offiiell tidning L 100/21 Använd råmteril oh ränslen med en låg fluorhlt. Begräns fluorhlten i vfll som nvänds som råmteril oh/eller ränsle i en ementugn. BAT-relterde utsläppsnivåer BAT-AEL för utsläpp v HF är <1 mg/nm 3 som dygnsmedelvärde eller medelvärde för provtgningsperioden (korttidsmätningr i minst en hlvtimme) Utsläpp v PCDD/F 27. För tt föreygg utsläppen v PCDD/F eller håll utsläppen v PCDD/F i rökgsern från ugnens förränningsproesser låg är BAT tt nvänd en eller en komintion v följnde tekniker: Välj omsorgsfullt oh kontroller ugnsinmtningen (råmteril) som klor, koppr oh flyktig orgnisk föreningr. Allmänt tillämpligt. Välj omsorgsfullt oh kontroller ugnsinmtningen (ränslen) som klor oh koppr. Allmänt tillämpligt. Begräns /undvik nvändning v vfll som innehåller klorerde orgnisk mteril. Allmänt tillämpligt. d Undvik inmtning v ränslen med hög hlt v hlogener (som klor) i sekundär förränning. Allmänt tillämpligt. e Snkyl rökgser från ugnen till under 200 o C oh minimer rökgserns uppehållstid oh syrehlt i zoner där temperturen ligger melln 300 oh 450 C. Tillämpligt på lång våtugnr oh lång torrugnr utn förvärmning. I modern förvärmre oh förklinerre finns redn den här funktionen. f Stopp smförränning v vfll för moment som strt oh stopp. Allmänt tillämpligt. BAT-relterde utsläppsnivåer BAT-AEL för utsläpp v PCDD/F i rökgser från förränning i ugnr är <0,05 0,1 ng PCDD/ F I-TEQ/Nm 3 som medelvärde över provtgningsperioden (6 8 timmr) Utsläpp v metll 28. För tt minimer utsläppen v metller i rökgsern från ugnens förränningsproesser är BAT tt nvänd en eller en komintion v följnde tekniker: Välj mteril med en låg hlt v relevnt metller oh egräns hlten v relevnt metller i mteril, särskilt kviksilver. Använd ett kvlitetssäkringssystem för tt säkerställ det nvänd vfllsmterilets egenskper. Använd effektiv tekniker för stoftorttgning som förtekns i BAT 17. BAT-relterde utsläppsnivåer Se tell 5.

22 L 100/22 Europeisk unionens offiiell tidning Tell 5 BAT-relterde utsläppsnivåer för metller i rökgsern från ugnens förränningsproesser. Metller Enhet BAT-AEL (medelvärde under provtgningsperioden (punktmätningr, under minst en hlvtimme)) Hg mg/nm 3 <0,05 ( 2 ) Σ (Cd, Tl) mg/nm 3 <0,05 ( 1 ) Σ (As, S, P, Cr, Co, Cu, Mn, Ni, V) mg/nm 3 <0,5 ( 1 ) ( 1 ) Låg nivåer hr rpporterts sert på råmterilens oh ränslens kvlitet. ( 2 ) Låg nivåer hr rpporterts sert på råmterilens oh ränslens kvlitet. Värden över 0,03 mg/nm 3 måste undersöks närmre. Värden när 0,05 mg/nm 3 kräver tt mn ektr ytterligre tekniker (t.ex. sänkning v rökgstemperturen, ktivt kol) Proessförluster/vfll 29. För tt minsk fst vfll från ementtillverkningsproessen tillsmmns med råmterilespringr, är BAT tt: Åternvänd uppsmlt stoft i proessen, när det är prktiskt möjligt.. Allmänt tillämpligt men eroende på stoftets kemisk smmnsättning. Utnyttj dess stoft i ndr kommersiell produkter, om möjligt. Utnyttjndet v stoften i ndr kommersiell produkter knske inte är inom opertörens kontroll. Uppsmlt stoft kn åternvänds i tillverkningsproessern när så är möjligt. Den här åternvändningen kn ske direkt in i ugn eller ugnsmtning (lklimetllhlten är den egränsnde fktorn) eller genom upplndning med färdig ementprodukter. En kvlitetssäkringsproedur kn krävs när uppsmlt stoft åternvänds i tillverkningsproessern. Alterntiv nvändningr kn hitts för mteril som inte kn åternvänds (t.ex. tillsts för rökgsvsvvling i förränningsnläggningr). 1.3 BAT-slutstser gällnde klkindustrin Om inte nnt nges, kn BAT-slutstsern som presenters i dett vsnitt tillämps på ll nläggningr i klkindustrin Allmänn primär tekniker 30. För tt minsk ll ugnsutsläpp oh nvänd energi effektivt, är BAT tt etler en smidig oh stil ugnsproess som körs när proessprmetrrns örvärden genom tt nvänd de tekniker som nges nedn. Optimering v proesskontrollen, i vilken dtorserd utomtisk kontroll ingår. Användning v modern, grvimetrisk fst ränslemtningssystem oh/eller gsflödesmätre. Optimering v proesskontrollen är tillämplig på ll klknläggningr i vriernde grd. Fullständig proessutomtion är i llmänhet inte möjlig tt uppnå eroende på okontrollerr vriler, t.ex. kvliteten på klkstenen. 31. För tt föreygg oh/eller minsk utsläpp är BAT tt gör ett noggrnt urvl oh en noggrnn kontroll v råmterilen som förs in i ugnen.

23 Europeisk unionens offiiell tidning L 100/23 Råmteril som förs in i ugnen hr en signifiknt påverkn på utsläppen i luften eroende på ders orenheter; därmed kn ett noggrnt urvl v råmteril minsk dess utsläpp vid källn. Till exempel kn vritionern v svvel- oh klorhlten i klksten/dolomit h en påverkn på omfttningen v utsläpp v SO 2 oh HCl i rökgsern, medn närvron v orgniskt mteril hr en påverkn på utsläpp v TOC oh CO. en är eroende v den (lokl) tillgängligheten v råmteril med en låg hlt v föroreningr. Typ v slutprodukt oh den nvänd ugnens typ kn inneär ytterligre restriktioner Övervkning 32. BAT är övervkning oh mätning v proessprmetrr oh utsläpp på regelunden sis, oh tt övervk utsläpp enligt relevnt EN-stndrder eller, om EN-stndrder inte finns tt tillgå, ISO, ntionell eller ndr interntionell stndrder för tt säkerställ tt erhålln dt hr likvärdig vetenskplig kvlitet, i vilket följnde ingår: d e f g Kontinuerlig mätning v proessprmetrr som visr proessens stilitet, såsom tempertur, O 2 -hlt, tryk, flöde oh CO-utsläpp. Övervkning oh stilisering v kritisk proessprmetrr, t.ex. ränslemtning, regelunden dosering oh syreöverskott. Kontinuerlig eller periodisk mätningr v stoft, utsläpp v NO x, SO x, CO, oh utsläpp v NH 3 när SNCR tillämps. Kontinuerlig eller periodisk mätningr v utsläpp v HCI oh HF i de fll vfll smförränns. Kontinuerlig eller periodisk mätningr v utsläpp v TOC eller kontinuerlig mätningr i de fll vfll smförränns. Periodisk mätningr v utsläpp v PCDD/F oh metller. Kontinuerlig eller periodisk mätningr v stoftutsläpp. Tillämpligt på ugnsproesser. Tillämpligt på ugnsproesser. Tillämpligt på ugnsproesser. Tillämpligt på ugnsproesser. Tillämpligt på ugnsproesser. Tillämpligt på ike-ugnsproesser. När det gäller små källor (< Nm 3 /h) sk mätningsfrekvensen sers på ett system för underhållsplnering. Vlet melln kontinuerlig eller periodisk mätningr omnämnd i BAT 32 f är sert på utsläppskäll, dess mssflöde oh typen v förorening som förvänts vgå. För periodisk mätningr v utsläpp v stoft, NO x, SO x oh CO ges som en indiktion en mätfrekvens på en gång per månd oh upp till en gång per år, mätningr genomförs vid norml driftsförhållnden. För periodisk mätningr v utsläpp v PCDD/F, TOC, HCl, HF oh metller, ör en frekvens tillämps som är lämplig för råmterilet oh ränslet som sk nvänds i proessen Energiförrukning 33. För tt minsk/minimer värmeenergiförrukning, är BAT tt nvänd en komintion v följnde tekniker: