Gestaltningsprogram Arbetsplan E4 Stockholm - Uppsala, trafikplats Måby Stockholms län

Transkript

1 Gestaltningsprogram Arbetsplan E4 Stockholm - Uppsala, trafikplats Måby Stockholms län Utställelsehandling Objekt: mot Märsta E4 mot Uppsala E4 mot Stockholm v 905

2 Titel: Gestaltningsprogram. Arbetsplan. E4, Trafikplats Måby, Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Ylwa Arebratt, Trafikverket, Sundbyberg, tfn: Uppdragsansvarig: Helena Brämerson Gaddefors, Ramböll Sverige AB Tryck: Distributör: Trafikverket, Adress, Post nr Ort, telefon:

3 Innehåll 1. Inledning...5 Bakgrund...5 Vägprojektet...5 Projektetes syfte Förutsättningar...6 Den utbyggda trafikplatsen...6 Nationella och regionala mål...6 Arlandaområdet...6 Omgivande landskap och bebygglese Analys Mål Utformning...14 Vägen och dess sidoområde...14 Vägens slänter...14 Bergsskärningar...14 Droppformad cirkulationsplats...15 Landskapsanpassning...16 Terrängmodellering...16 Dagvattendammar...16 Planteringar...16 Befintlig vegetation...16 Byggnadsverk...17 Ändskärmsbro som en port för gående och cyklister...17 Utrustning...18 Belysning...18 Önskvärd belysning för befintlig bro E Räcken...19 Stängsel...19 Skyltar Karta åtgärder Referenser

4 4

5 1 Inledning Bakgrund Luftfartsverket/Swedavia har som målsättning att utveckla flygplatsområdet vid Arlanda och Sigtuna kommun har upprättat en fördjupad översiktsplan för Arlandaområdet. Nordost om Måby trafikplats planeras för ett framtida logistikcenter där även småindustri, handel och kontor kan etableras. Idag finns en befintlig brandstation och räddningsskola. Inom området föreslås också en ny järnvägsdragning för godstrafik som ansluter till Arlandabanan. Etableringen kommer att öka trafikbelastningen med framför allt tunga transporter. Inom flygplatsområdets södra del planeras också ett nytt verksamhetsområde Cargo City med runt 3000 arbetsplatser. Området kommer att få en egen lokalgata som ansluts mot cirkulationsplats Måby. Vägprojektet Hela södra Arlandaområdet har behov av bra anslutningsmöjligheter mot E4. Avfart för norrgående trafik liksom påfart för södergående trafik saknas idag vid Måby trafikplats. Arbetsplanen omfattar nya av- och påfarter från E4 till Trafikplats Måby från söder. Där avfartsrampen möter den befintliga cirkulationsplatsen anläggs en gång- och cykelport under rampen för de gående och cyklister som tar sig mellan Märsta och Arlanda. En så kalllad droppe anläggs där avfartsrampen från norr möter väg 905 och där påfartsrampen mot söder anläggs. Projektets syfte - Att minska insatstiderna för räddningstjänsten - Att minska trafikbelastningen från tung trafik på väg 905 och E4.65 och därigenom även minska miljöbelastningen från trafiken. - Att öka trafiksäkerheten vid anslutningspunkten vid väg 905 från nuvarande avfartsramp för södergående trafik - Att säkerställa god tillgänglighet till påfartsrampen genom att utforma korsningen med cirkulationsplats typ Droppe. Vad är ett gestaltningsprogram? Ett gestaltningsprogram är ett hjälpmedel och en metod i arbetet med att utforma vägmiljöer på ett estetiskt tilltalande sätt. Syftet är att identifiera frågor om arkitektur och formgivning i vägprojekten så att de blir vägledande i det fortsatta arbetet. Metoden bidrar till att komma fram till och förmedla en samsyn för alla inblandade på hur vägen ska se ut. Ett gestaltningsprogram ska ta hänsyn till hur vägen upplevs både av trafikanten och av utanförstående betraktare, inte minst av dem som bor och arbetar i vägens närhet. 5

6 2 Förutsättningar Den utbyggda Trafikplatsen Vid arbetet med utformningen av Trafikplats Måby är utgångspunkten att ta hänsyn till och väga samman de uppsatta mål som finns nationellt, regionalt och lokalt. Samspelet mellan åskådarperspektiv och trafikantperspektiv är också viktiga förutsättningar som projektmedarbetarna arbetar med och som varit föremål för bedömningar, prioriteringar och avvägningar. Nationella och regionala mål 2009 tog riksdagen beslut om de nya transportpolitiska målen enligt regeringens förslag i propositionen Mål för framtidens resor och transporter. Funktionsmål tillgänglighet Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Övergripande transportpolitiskt mål De två nya huvudmål: funktion och hänsyn stödjer det övergripande målet som skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (det övergripande målet är oförändrat). I landstingets regionplan (RUFS) finns fyra grundläggande regionala mål formulerade: En öppen tillgänglig region En ledande tillväxtregion En region med god livsmiljö En resurseffektiv region Arlandaområdet För såväl Sigtuna kommun som Stockholm - Arlanda flygplats och Arlanda Företagspark finns visioner, inriktningar och mål formulerade. Kommunens vision: Arlanda är en unik kommunikationsknutpunkt och mötesplats i Sigtuna kommun. I balans med miljö- och övriga samhällsintressen ska Arlanda flygplats utvecklas som landets internationella flygplats med en hållbar och tillgänglig transportförsörjning samt en central position i det internationella flygsystemet. Arlandas näringsliv, service- och handelsfunktioner ska främjas och bidrar därmed till den regionala och lokala ekonomiska utvecklingen samt stärker Arlandaregionen som en strategisk regional kärna i Stockholmsregionen. Arlandastads vision: att bli en pulserande internationell marknads- och möte plats för framförallt högteknologiska företag. Ett logistikcentrum för norra Europa. En plats för affärer, varuproduktion, handel, upplevelser och rekreation, där företag, anställda och besökare trivs och samverkar. Mångfalden, den goda gestaltningen och den höga servicenivån garanterar detta och gör Arlandastad till en av de mest ansedda företagsparkerna i norra Europa där såväl små som stora företag är etablerade och utvecklas. Nedan följer ett urval av de inriktningar som har tagits fram avseende Fysiskt rumsliga faktorer och som har betydelse för Måby trafikplats och dess utformning. 6

7 Tydliga gränser och stråk, väl gestaltade bebyggelsekvarter, parker, knutpunkter och landmärken: Utarbetande av riktlinjer för övergripande gestaltning av viktiga punkter och stråk. Minimering av fysiska barriärer: Förslag till ytterligare övergångar/undergångar för biltrafik, kollektivtrafik och gångoch cykeltrafik över/under E4:an, Arlandabanan och E4.65 ska anges i planförslaget. Utifrån ovanstående inriktningar har mer konkreta slutsatser mål formulerats som direkt berör Måby trafikplats: Norra entrén Infarten mot Arlandaområdet och Märsta längs E4 norrifrån vid Måby skiljer sig markant från den södra. Någon bebyggelse som annonserar närheten till flygplatsen och Arlandaområdet kan inte skönjas och någon form av landmärken som sätter punkten på kartan saknas mer eller mindre helt. Den dominerande visuella riktningen från E4 är mot Märsta tätort i sydväst, dvs. den viker av från E4:ans riktning. Åtgärder bör därför studeras som leder till en bättre visuell balans och optisk ledning i detta avsnitt. Ny bebyggelse som kan teckna sig mot vägrummet bör prövas och någon form av landmärke som betonar platsens funktion som vägval (trafikplats) bör tillkomma. I detta avsnitt längs E4 bör även åtgärder studeras som leder till att Arlandas flygledartorn tecknar sig tydligare västerut, exempelvis i form av utglesningar i de vegetationsridåer som finns mellan E4 och flygplatsen. På motsvarande sätt som väg 263 löper väg 905 och infarten mot Märsta i gränsen mellan öppet och slutet längs Arlandastads norra kant, med vida och vackra utblickar norrut. Väg 905 väster om E4 bör även fortsättningsvis utgöra gränsen mellan Arlandaområdet och det angränsande kulturlanskapet. Det kan leda till direkt förödande konsekvenser för landskapsbilden med ny bebyggelse norr om väg 905. Foton och fotomontage Arkietektkontoret Fråne Hederuds Malmström. Fotomontage hämtade ur FÖP Arlandaområdet visar en fördjupad platsstudie vid Måby trafikplats och den bebyggelse som är orienterad vinkelrätt mot E4. Bebyggelsen sigalerar Arlandaområdets karaktär och ett nytt landmärke betonat platsens funktion som vägval. 7

8 Omgivande landskap och bebyggelse Området kring Arlanda har exploaterats under de senaste decennierna. Den ursprungliga landskapsbilden med det öppna kulturlandskapet och skogen präglas numera även starkt av infrastrukturen och Arlanda flygplats. Fortfarande pågår stora förändringsprocesser runt Arlanda även idag. Området kring Måby trafikplats ligger inom det för Mälardalen karaktäristiska sprickdalslandskapet och kännetecknas av kontrasterna mellan öppet och slutet. Höjdskillnaderna är måttliga. Trafikplatsen är belägen på gränsen mellan det öppna kulturlandskapet och ett skogbeklätt höjdparti. Det gamla kulturlandskapet är fortfarande ett synligt inslag kring platsen trots att bebyggelse, infrastruktur och etableringar påverkar intrycket av platsen. För själva trafikplatsen är tre funktionella och geografiska delar tydligt urskiljbara: 1. Området väster om E4 där påfartsramp och droppe anläggs i gränsen mellan öppet landskap och i skogsklätt höjdparti. 2. Det öppna området öster om E4 där avfartsramp och gång- och cykelport anläggs i anslutning till befintlig cirkulationsplats. 3. Stråket längs väg 905 med gång- och cykelväg och väg i passage under E4. 8

9 Bilder över de tre funktionellt och geografiskt urskiljbara delarna kring Trafikplats Måby, Nummer i bild hänvisar till punkter i föregående text. Bild ett/område ett visar gränsen mellan öppet landskap och skogsområde väster om E4. Bild två/område två visar vy från befintlig passage över ramp till E4 norrut. Bild tre/område tre visar befintlig bro för E4 där väg 905 och gång- och cykelväg passerar under. Vyn är tagen i riktning mot väster

10 Viktiga stråk och platser/punkter: v 905 E4 Norra entrén: Infarten mot Arlandaområdet och Märsta längs E4 norrifrån (vid Måby) har inte samma uppbyggnad som den södra. Den dominerande visuella riktningen från E4 är mot sydväst och Märsta tätort. Den saknar mer eller mindre landmärken helt och avfartsramper kommer hastigt på. På motsvarande sätt som väg 263, löper väg 905 och infarten mot Märsta i gränsen mellan öppet och slutet längs Arlandastads norra kant, med vida och vackra utblickar norrut. Uttrag ur FÖP för Arlandaområde Karta över landskapsbild är hämtad från FÖP för Arlandaområdet 10

11 3 Analys NORR + Skogsbryn och höjdparti utgör viktig rumskapande gräns och är en förlåtande fond för kraftledningsstråk + Naturlig sänka kan mildra ingrepp i terrängen + Väl använt gång- och cykelstråk mellan Märsta och Arlanda. Strax väster om trafikplatsen kantar björkar gång- och cykelstråket mot Märsta. + Befintliga broar för E4 ger ett luftigt intryck, är inte utsatta för klotter och utgör riktmärke för trafikanter på väg Öppet impedimentområde med äldre vägbank och vegetationsdungar. + Halmsjöbäcken, ett öppet vattendrag som kan synliggöras från E4, väg 905 och ramper - Kraftledning begränsande för projektering samt visuellt negativt i området. Karta sammanfattar områdets brister och kvaliteter Skala 1:8000 (på karta finns inritad trafikplats med ramper) - Många trafikanter med olika målpunkter möts i cirkulationsplatsen. 11

12 4. Mål Vägens inre och yttre rum Vägens inre och yttre rum handlar om trafikantens närmiljö respektive vägens relation till omgivande stad och landskap. Målen för vägens utformning kan skilja sig åt beroende på om man vänder sig inåt eller utåt i vägrummet. Målen för vägens inre rum relateras till trafikantperspektivet. Här eftersträvas en tydlig och konsekvent utformning som underlättar orienterbarheten och samspelar med trafiksäkerhetsaspekter. Det inre rummet präglas av den utrustning som är nödvändig i vägrummet; stödmurar, bullerskydd, räcken, belysning och skyltar. Några av dessa element påverkar också omgivningen, exempelvis vänder sig bullerskydd även mot vägens yttre rum. Vägens yttre rum relateras till åskådarperspektivet. Målet med utformningen av det yttre rummet är att anpassa vägen till stadens och landskapets värden och struktur. En så tilltalande miljö som möjligt ska skapas för betraktaren vid sidan av vägen. Ett påtagligt element som påverkar vägens yttre rum är de broar som ses från omgivningen men även skärningar och bankar är synliga inslag av vägen. Övergripande gestaltningsmål för trafikplatsen Trafikplatsen gestaltas utifrån omgivande landskaps sårbarhet och planerade förändringar. Trafikplatsen och dess kringanläggningar ska i möjligaste mån minimera intrång i omgivande mark och vegetation. Utformning av väglinjer i plan och profil strävar mot en anpassning till topografin. Trafikplatsens barriärverkan minimeras för gående och cyklister längs väg 905, såväl upplevelsemässigt som funktionellt. Trafikanter såväl på E4 som i trafikplatsen och väg 905 ska möta en plats där utformningen underlättar möjligheten att orientera sig. Utblickar i det ursprungliga kulturlandskapet skall erbjudas för de förbipasserande på E4 och väg 905. I gestaltningsarbetet beaktas ett långsiktigt perspektiv för att säkerställa platsens framtida kvaliteter. Förvaltningsaspekter och ekonomi är viktiga förutsättningar i projekteringen. 12

13 NORR Rumskapande skogsbryn skall fortsättningsvis utgöra ett markant inslag i landskapsbilden. Ingrepp minimeras och kompenseras med ny vegetation. Port mot Arlanda. Utformningen ska underlätta trafikantens val och ta hänsyn till oskyddade trafikanter på gång- och cykelbanan längs väg 905. Behåll och förstärk de befintliga broarnas luftiga intryck som utgör ett riktmärke och visuell vägledning mot Arlanda för trafikanter på väg 905. Mildra rampens visuella intryck i det öppna området och synliggör Halmsjöbäcken. Cirkulationsplatsens barriärverkan minimeras. Gående och cyklister ska tryggt och enkelt förflytta sig mellan Märsta och Arlanda. Karta sammanfattar mål för området för trafikplatsen Skala 1:8000 (på karta finns inritad trafikplats med ramper) 13

14 5 Utformning Under denna rubrik beskrivs generella utformningsprinciper för de olika områdena inom vägprojektet som har en visuell påverkan på den färdiga anläggningen. De övergripande målen har utgjort grunden för dessa olika utformningsprinciper som diskuterats och föreslås. De ska tillsammans åstadkomma en samordnad helhet för trafikplatsen. Utformningsprinciperna kommer att arbetas in i arbetsplanen och utgör grunden för vidare bearbetning i bygghandlingsskedet. Vägen och dess sidoområden Utgångspunkten vid arbetet med vägens plan och profil har varit att Måby trafikplats ska göra så litet visuellt och fysiskt intrång som möjligt. I syfte att ta så lite mark i anspråk och spara befintlig skogsvegetation som mildrar ingreppet i landskapet utformas påfartsrampen, som till största delen går i skärning, med innerslänter 1:4 och ytterslänter med 1:2,5. Då rampen ligger på bank utförs slänterna med 1:3-1:2 slänter med räcke. Bergsskärningar I anslutning till den nya bron och dess tråg kommer gång-och cykelvägen att passera en lägre bergsskärning på dess norra sida. Bergsskärningens placering i anslutning till tråget känns naturligt och de två elementen samspelar med varann. Bergets utformning är svår att bestämma i detta skede. En aktiv design i byggskedet när bergets karaktär och egenskaper är kända föreslås därför. Påfartsrampen passerar berg vid sektion 0/160 på en sträcka av cirka 50 meter. I arbetsplan projekteras jordslänter, däremot finns möjligheten att i nästa skede utforma sidoområdet på denna plats med lägre bergsskärningar ( cirka en meter höga)på ömse sidor om rampen. Vägrummet blir då något smalare för rampen (cirka fem meter) och ingreppet i omgivande mark mindre. Gång och cykelväg En befintlig gång- och cykelväg sträcker sig idag parallellt längs väg 905 genom trafikplatsen. Väster om den befintliga avfartsrampen söderut är idag björkar planterade längs gång- och cykelvägen. Vid anslutningen till den södra avfartsrampen och Vägens slänter Vid avfartsrampen på bank utformas sidoområde med 1:4 slänter utan räcke. Detta ger en mjuk anslutning till omgivande mark. Övergång från ytterslänt till befintlig mark blir så osynlig som möjligt. E4 Påfartsramp söderut Bilden visar sidoområdets utformning för påfartsrampen söderut mot Stockholm då rampen går i skärning. Skala 1:250 14

15 den nya droppformade cirkulationsplatsen kommer gång- och cykelvägen att anpassas i läge efter de nya förutsättningarna. Med utgångspunkt att minska trafikplatsens barriärverkan kommer punkten där gång- och cykelvägen korsar avfartsrampen från norr att utformas så att bilister på avfartsrampen uppmärksammas på att oskyddade trafikanter passerar platsen. Detta kan göras genom avvikande material och en viss upphöjning. Öster om E4:an kommer gång- och cykelvägen få en ny sträckning på avstånd från 905 i anslutning till den nya bron för av- och påfartsramper till E4:an. Gång- och cykelvägens läge i plan anpassas efter befintlig plangräns och utformas så att gående och cyklister ska få bästa möjliga överblick genom den nya bron. Målet är en trygg och överblickbar miljö. Den nya sträckningen får en egen mjuk sträckning och gående och cyklister får även större möjligheter att upptäcka Halmsjöbäcken än i dess befintliga strikta läge längs väg 905. Droppformad cirkulationsplats Utformningen syftar till att underlätta trafikantens val och ge identitet åt platsen - en port. Öster om E4:a finns en befintlig cirkulationsplats där rondellen är upphöjd och gräsbeklädd med planterade björkar och hasselbuskar. Den droppformade cirkulationsplatsen utformas i syfte att appellera med befintlig cirkulationsplats. Bilden visar dagens utformning av cirkulationsplatsen på östra sidan om E4:an med hasselbuskar som omger björkar på rondellens högsta område. E4 Stockholm - Uppsala Bilden visar gång- och cykelvägen öster om den nya ändskärmsbron. 15

16 Landskapsanpassning Terrängmodellering Om överskott på massor kan avfartsrampen norrut terrängmodelleras med flacka slänter. Dessa ansluter naturligt och mjukt till befintlig mark. Vid anslutningen till befintlig mark är avståndet mot Halmsjöbäckens släntkrön anpassat efter de geotekniska förutsättningarna på platsen. Dagvattendammar Nya dagvattendammar kommer att anläggas inom projektet. Syftet är att skapa en fördröjning och rening innan vattnet rinner vidare till Halmsjöbäcken och i förlängningen Märstaån och Mälaren. Dammarna utformas med hänsyn till hur de kommer att upplevas ur ett åskådarperspektiv och i förhållande till de redan anlagda dammarna med en naturlig mjukt utformning som finns västerut längs väg 905. (anlagda genom Sigtuna kommun). För att minska risken för tillbud vid vatten utformas slänterna långa och flacka vilket ger en naturlig säkerhetszon. Dammarnas slänter ovan vattenbrynet anläggs med avbaningsmassor eller grässås, ej med makadam. Slänter kring in- och utloppsrör anläggs dock med makadam eller kross som erosionsskydd. In- och utloppsrör döljs med natursten. Planteringar De planteringar som föreslås ska vara av sådant slag att de har en god tillväxt och kräver en begränsad skötselåtgärd. Vid fortsatt projektering ska såväl skötsel som arbetsmiljöperspektivet vägas in vid val av detaljutformning. Planteringarna kan delas in i två huvudtyper: Gestaltade planteringar och landskapsanpassade planteringar. Gestaltade planteringar: Ett prydligt gestaltat intryck eftersträvas vid den droppformade cirkulationsplatsen. Formspråk och arter väljs i syfte att appellera med den befintliga cirkulationsplatsen öster om E4:an. Platsen ska vara en lugn miljö, eftersom det är en plats där trafikanter ska fatta beslut beträffande vägval. Väster om den befintliga avfartsrampen söderut är idag björkar planterade längs gång- och cykelvägen. Träden placeras med hänsyn till siktförhållanden för de trafikanter som kom- mer på avfartsrampen norrifrån. De ska i god tid kunna upptäcka de cyklister som passerar rampen på gång- och cykelbanan. I syfte att förstärka den visuella balansen och den optiska ledningen föreslås nyplantering av björkar längs större delen av den nya sträckningen av gång- och cykelvägen. På ett avsnitt öster om E4 hamnar en trädrad i konfikt med underliggande va-ledningar. På detta avsnitt planteras träd i grupper inom vägområdet och i anslutning till dagvattendamm och Halmsjöbäcken. De föreslagna träden på ömse sidor om E4 minskar trafikplatsens visuella barriärverkan. Landskapsanpassade planteringar: Målet med dessa planteringar är att i så stor utsträckning som möjligt minska de negativa ingrepp som anläggningen ger, exempelvis i djupa skärningar och på hög bank för påfartsrampen söderut. Detta sker i första hand med avbaningsmassor från närliggande område. Avbaningsmassor: Det översta mullhaltiga jordlagret (rikt på mikroogranismer och fröer) som tas bort vid anläggandet av ny väg. Användandet av avbaningsmassor underlättar en spontanetablering av naturlig flora. 16

17 Den befintliga raden av björkar väster om E4:an och avfartsramp mot söder föreslås fortsätta även öster om denna. Åtgärden minskar trafikplatsens visuella barriärverkan och förstärker den optiska ledningen för trafikanterna. Den befintliga vegetationen på de öppna ytorna kring Halmsjöbäcken gallras och stammas upp. Åtgärderna synliggör Halmsjöbäcken samt ger en tryggare och mer parklik miljö. Befintlig vegetation Påfartsrampen söderut passerar ett större skogsområde med befintlig uppvuxen skog, vilket innebär avverkning av vegetation i rampens sträckning. Ur trafikantperspektiv är det viktigt att de nya bryn som uppstår behandlas på ett genomtänkt sätt. Gallringsåtgärder förseslås i syfte att återskapa flerskiktade bryn. Inom rampområden i anslutning till trafikplatsen och Halmsjöbäcken finns viss uppvuxen vegetation på de i övrigt öppna ytorna. Ett mer parkliknande intryck kan skapas genom att delar av den befintliga vegetationen gallras och stammas upp. I anslutning till Halmsjöbäcken bör enstaka sälgbestånd lämnas ogallrade. Förutom ett mer vårdat och parkliknade område syftar även åtgärderna till att göra platsen tryggare och mer överblickbar för de oskyddade trafikanter som rör sig längs gångoch cykelvägen. Byggnadsverk Med utgångspunkt från målet att minska trafikplatsens barriärverkan byggs en ändskärmsbro för E4:ans ramper på östra sidan. Under denna bro sträcker sig gångoch cykelvägen. På området finns även en befintlig vägbro för E4 där såväl väg 905 och den parallella gång- och cykelvägen passerar genom. Ändskärmsbro som en port för gående och cyklister Målet är ett luftigt intryck som ger gående och cyklister möjlighet att överblicka miljön på andra sidan porten i så stor utsträckning Slänter ovan tråg stensätts under bron. Balken utförs votad (svagt välvd) Principskiss över gång- och cykelvägen under ändskärmsbron. 17

18 som möjligt. Detta görs genom att anlägga en ändskärmsbro för E4:ans ramper. Balken utformas votad i syfte att ge ett mer spänstig och luftigt intryck. Slänter kring bron bör ge ett vårdat och gestaltat intryck då många passerar genom porten. Detta görs genom stensatta hårdgjorda ytor i porten. I anslutning till bron anläggs ett tråg för att hålla undan grundvattnets uppträngning ur markytan. Tråget är som högst cirka en meter och minskar i höjd på respektive sida om bron tills gång- och cykelvägen stigit till samma nivå som överkant på tråget. I syfte att erhålla ett luftigt intryck placeras tråget på en distans av omkring en halv meter på vardera sidan om gång- och cykelvägens ytterkanter. Då gång- och cykelvägens riktning är något vinklad i förhållande till bron kommer avståndet till tråget att variera på ömse sidor om gång- och cykelvägen. I detta utrymme som skapas stensätts ytan liksom slänter ovan tråget. En trygg miljö eftersträvas och bron utformas med en spalt mellan respektive ramper på omkring en meter. Detta ger ett ljusinsläpp och minskar tunnelintrycket. Bron anläggs med belysning, se nedan. Utrustning Belysning Belysningen ska ge god visuell ledning och överblickbarhet liksom trygghet och skönhet för alla trafikanter. Tre typer av belysning är aktuell för trafikplatsen: belysningsarmatur på stolpar i anslutning till droppe och belysing på gång- och cykelväg i ny sträckning samt i ändskärmsbron. Belysning på stolpar i anslutning till kritiska punkter i trafikplatsen samt längs gång- och cykelvägen ska samordnas med befintliga belysningsstolpar och dess uttryck inom området (fackverksstolpar med arm för vägbelysning och stolpe utan arm för gång- och cykelvägens belysning). Belysning på hela nya sträckningen av gångoch cykelvägen bör utformas med ljuskällor med bättre färgåtergivning än befintlig belysning. Vidare bör belysningen på gång-och cykelbanans korsning vid droppen förstärkas, avseende vertikalljus, färgåtergivning och synbarhet för oskyddade trafikanter. Armaturerna ska vara enkla och rena i sitt formspråk och ha planglas. Exempel på belysning av ändskärmsbro. Valhallarondellen i Linköping. Foto från Ljussättning av broar och tunnlar 2009 genom Arkus och Vägverket. Exempel på belysning av ändskärmsbro. Valhallarondellen i Linköping. Här har kantbalk, mur, tak och slänter belysts. Foto från Ljussättning av broar och tunnlar 2009 genom Arkus och Vägverket. 18

19 Belysningen av ändskärmsbron föreslås utföras som en kombination av belysning av väggar/ slänter och tak, alternativt av alla eller ett par av dessa delar. Målet är att bron blir ett fint landmärke att orientera sig efter, framförallt för gående och cyklister i området. Önskvärd belysning av befintlig vägbro för E4 Den befintliga porten ger idag ett relativt luftigt intryck då den har en luftspalt mellan E4:ans vägbanor och ett mindre sidoområde på dess södra sida. Bron har idag funktionsbelysning av vägen körytor. Bron är fullt funktionsduglig Bilden visar befintlig bro för E4:an och dess räcken. Nya räcken i anslutning till E4:an och dess ramper bör ansluta till dessa. För att ge en starkare identitet åt platsen och förstärka intrycket att trafikplatsen är en port mot Arlanda kan en effektbelysning utföras. i dagsläget. Om man vill förstärka känslan av att trafikplatsen ses som en sammanhängande plats och där denna bro är länken som binder den samman kan en effektbelysning av bron utföras. Detta ger en starkare identitet åt platsen och ger intrycket av att trafikplatsen utgör en port mot Arlanda. Räcken Vid möten mellan olika räcken ska omsorg läggas om anslutningar och avslutningar. Vid val av räckestyp är det lämpligt att välja ett likartat räcke som dagens w-balk på E4. Räcken i anslutning till gång- och cykelväg och Halmsjöbäcken kan vara av nättare karaktär - rörräcken - i syfte att inte skapa en visuell störning mellan gående och cyklister mot Halmsjöbäcken. Stängsel Viltstängsel finns idag längs befintliga ramper och E4:an. På västra sidan av E4:an kommer viltstängsel att flyttas väster om påfartsrampen söderut. Placeringen av viltstängsel påverkar i hög grad trafikantens upplevelse av vägrummet. Vid placeringen av viltstängsel eftersträvas ett harmoniskt intryck och anpassas så man slipper knyckar upp och ner eller i sidled. Kring dammarna är sannolikheten liten att människor kommer att röra sig, vilket inte ger anledning till särskilda säkerhetsarrangemang som stängsel. Dammarnas slänter utformas med en naturlig säkerhetszon, se vidare under Dagvattendammar, i syfte att minska risken för olyckor vid vatten. Skyltar Trafikskyltar i vägrummet syftar till att ge trafikanten information, leda trafiken och förbättra trafiksäkerheten. Placeringen av dessa skyltar ska följa de regelverk och normer som finns. Dessutom bör följande aspekter väga in i de fall det förekommer visst spelrum vid placeringen av dessa skyltar: Skyltarnas placering ska undvika platser för viktiga utblickar från vägen, exempelvis i anslutning till bron över väg 905. Skyltarna bör placeras med vegetation som bakgrund. 19

20 6. Karta åtgärder Avbaningsmassor i slänter. Gallringsåtgärder i nytt bryn. Viltstängsel. mot Märsta NORR Utformning av droppe utförs så att den gestaltningsmässigt kopplas samman med befintlig cirkulationsplats öster om E4. Dammar utformnas i enlighet med de befintliga dammarna bredvid väg 905 västerut mot Märsta. Belysningsarmatur på stolpar i anslutning till droppe och gång- och cykelväg E4 mot Stockholm v 905 E4 mot Uppsala Träd planteras som optisk ledning längs gångoch cykelväg i anslutning till ny droppe och där gc-vägen sträcker sig mot gång- och cykelport under ramper. Plantering av träd i dungar kompletterar befintlig vegetation som sparas, gallras och stammas upp längs Halmsjöbäcken. Ev effektbelysning av befintlig bro Område för terrängmoddellering av eventuella överskottsmassor. Slänter utformas flackt och mjukt mot befintlig mark. Befintlig vegetation i anslutning till Halmsjöbäcken och gång- och cykelväg gallras och stammas upp. Enstaka vegetationsvolymer sparas som de är. Ny ändskärmsbro belyses. Tråg anläggs. Slänter och mindre ytor i anslutning till bro stensätts. Karta sammanfattar åtgärder för trafikplatsen. Skala 1:4000 Bergsskärning i anslutning till avslutning av tråg sparar intrång i befintlig mark och vegetation. 20

21 7. Litteratur och referenser Föreskrifter och råd Vackrare Väg. Arkitektoniska kvalitetsfrågor i väghållningen Vägverket publikation 1997:88 Kvalitetsprogram för vägarkitektur. Vägverket publikation 1999:102 Gestaltningsprogram - En vägledning, Vägverkets Publikation 2001:65 Ljussättning av broar och tunnlar. Arkus & Vägverket ISBN: Planer och utredningar Förstudie Måby trafikplats E4 Arlanda, Rampanslutningar. Vägverket Fördjupad översiksplan Arlandaområdet, 2002, Sigtuna kommun 21

22 Trafikverket Region Stockholm. Besöksadress: Sunbybergsvägen 1, Solna Telefon : , Texttelefon: