Fixa avlopp - Vilka rättsregler står till buds?
|
|
- Gun Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Juris dr. Jonas Christensen Fixa avlopp - Vilka rättsregler står till buds? Jonas@ekolagen.se Samtliga teckningar av Rickard Olofsson, WRS 1 3 Dagens upplägg. Kommunens olika roller Övergripande planeringsförutsättningar. Avloppsvattendirektiv. Ramvattendirektiv. Nationella miljökvalitetsmål. Kommunalt ansvar för VA. Planeringsansvar med PBL. Övergripande krav VTL, MB mfl. Olika kommunala styrdokument. Mats Johansson. Rättigheter och skyldigheter för kommun och enskilda.. Grunderna.. Syftet med mitt prat Många regler styr VA-frågorna. Kommunerna har rådighet över flera av dessa regler, men det kan vara olika instanser. Summan är större än delarna. Kommunen har en verktygslåda, där varje verktyg ska användas för det som det är gjort för. Översiktligt visa kartan, samt hur författningarna samverkar. 4 5 FN:s Millenniemål 7 Säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling Fixa avlopp - Vilka rättsregler står till buds? INTRODUKTION Även om allt fler människor har tillgång till rent vatten saknar fortfarande 2,6 miljarder människor drägliga sanitära förhållanden
2 FN: Rent vatten mänsklig rättighet FN:s generalförsamling slår fast att tillgång till rent vatten och sanitär utrustning är grundläggande mänskliga rättigheter. Tillgång till rent dricksvatten Regeringsrätten RÅ 1989 not 385 Juli 2010 FN:s generalförsamling slår fast att tillgång till rent vatten och sanitär utrustning är grundläggande mänskliga rättigheter. Efter över en över 15 år lång debatt antogs på onsdagen den icke bindande resolutionen av 122 nationer, ingen var emot. 41 länder lade dock ned sina röster. I resolutionen uttrycks djup oro över att närmare 900 miljoner människor saknar tillgång till rent dricksvatten och ytterligare 2,6 miljarder saknar basal avträdesteknik. Varje år dör 1,5 miljoner barn under fem år till följd av sjukdomar orsakade av förorenat vatten och brist på sanitär utrustning. Resolutionen pekar också på löftena från världsledarna 2000, att som en del i FN:s millenniemål för fattigdomsbekämpning fram till 2015 halvera antalet invånare som saknar tillgång till dricksvatten och godtagbar sanitet. Det anses vara en olägenhet för människors hälsa att inte ha tillgång till rent dricksvatten. Gäller både permanentboende och fritidsboende. Resolutionen uppmanar länder och internationella organisationer att ge ekonomiskt och tekniskt bistånd för att hjälpa utvecklingsländerna att "snabba på ansträngningarna att få fram säkert, rent, tillgängligt vatten till överkomligt pris och sanitära anläggningar till alla". 8 9 Krav på en bostad 33 FMH Finns toa? 35 FMH 33 I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad särskilt; 1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar, 2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt, 3. medge tillräckligt dagsljus, 4. hållas tillfredsställande uppvärmd, 5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien, 6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål. Det skall finnas tillräckligt med toaletter i eller i anslutning till byggnader där människor vistas under en längre tid av dygnet Den enskildes eget ansvar 9 kap. 9 2st MB Avloppsvattnet ska vara Renat! 9 kap. 7 MB Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras
3 Det allmännas ansvar VA-planering Det allmänna övertar ansvaret för att fixa VA när det av miljö- eller hälsoskäl behövs i ett större sammanhang.. () syftar till att säkerställa god folkhälsa, att miljön belastas så lite som möjligt, god hushållning med vatten (och andra naturresurser) samt att detta löses på ett samhällsekonomiskt godtagbart sätt. VA-planering handlar också om i vilken ordning olika geografiska områden ska åtgärdas, vem som ska göra arbetet och hur man skapar delaktighet och engagemang hos berörda aktörer Avloppsrelevanta författningar Kommunens roller. EG-rätt (direktiv) Avloppsvattend. Ramvattend MKB, MKB i planer och program. Avloppsslam i jordbruket. Ekologisk odling. Nationell rätt Plan- och bygglag (PBL). Vattentjänstlag (VTL). Nationell rätt, forts. Miljöbalk (MB). Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Anläggningslag (AL). F. om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). Ledningsrättslag (LRR). Expropriationslag (ExprL). Ytterligare.. Fixa avlopp - Vilka rättsregler står till buds? KOMMUNENS ROLLER Den offentliga makten utövas under lagarna Kommunens roller. Myndighetens handlingsutrymme Kommunens roller. Vad myndigheterna får göra? Vad myndigheterna inte får göra? Vad myndigheterna måste göra? Är vi Inom lagens råmärken? Det är där vi ska vara! Regeringsformen 1 kap. 1 3 st
4 Kommunen har många olika roller Kommunens roller. Våra nämnder drar åt olika håll!!! Kommunens roller... Kommunernas olika nämnder har olika uppgift. Det är inte fel om olika nämnder har olika uppfattning i samma fråga. Kritisera inte nämndeledamöterna. Vissa nämnder är mycket starkt författningsreglerade Dra nytta av varandra Vad sysslar de med egentligen på den andra Nämnden/förvaltningen? Förstå varandras roller! Hur kan vi dra nytta av varandra? Vad kan vi inte begära av varandra? Skapa ett gott samarbetsklimat! Allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet Domstolar och förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. RF 1 kap Saklighet, olika författningar har olika utgångspunkt. Rättstillämpare eller Politiker? Kommunens roller. PBL MB En nämnd som hanterar myndighetsärenden ska hantera dessa utifrån lagstiftarens intentioner om hur frågan ska lösas, inte utifrån den enskilda ledamotens egen politiska tillhörighet. Därför representerar inte nämndledamöterna sina politiska partier när det kommer till ärenden rörande myndighetsutövning mot enskilda
5 Gå inte varandras ärenden! Kommunens roller. Nu har vi inrättat ett verksamhetsområde för VA! Då vill vi att miljönämnden ska förbjuda alla enskilda avlopp inom detta område! Hur reagerar MHN? Nämndens självständiga myndighetsroll Kommunens roller. Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag. 12 kap. 2 RF Miljönämnden vill vara drivande i kretsloppsfrågor Kommunens roller. Övergripande planeringsf. Bra, men tänk på rollerna. Inte övergå till att bli verksamhetsutövare med tillsyn / tillståndsgivare över sig själv eller över sådant man initierat. Låt annan del av kommunen ta denna roll, men kanske låna ut personal. Fixa avlopp - Vilka rättsregler står till buds? KOMMUNEN ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR VA-huvudmannens planeringsansvar Kommunalt ansvar för VA Under vattentjänstlagen ska kommunen, som VA-huvudman, se till att det finns fakta och kunskap så att man kan uppfylla sina skyldigheter att bygga ut och underhålla verksamhetsområden och anläggningar. Mot bakgrund av detta måste det ständigt pågå någon form av planeringsprocess hos kommunen i egenskap av VA-huvudman. Redan risken räcker (Va-nämnden s. 16) Kravet på utbyggnad innebar inte att hälsovådliga olägenheter redan måste ha uppkommit för att bestämmelsen skulle kunna tillämpas. Någon förändring i detta hänseende torde inte vara avsett i vattentjänstlagen varför ett yrkande av fastighetsägare att viss fastighet eller visst område skall betjänas med allmänna vattentjänster inte nödvändigtvis behöver innebära att miljö- eller hälsovådliga olägenheter redan måste ha uppkommit för fastigheten eller i området för att en prövning enligt 6 vattentjänstlagen skall kunna göras. Redan risken för påtagliga sådana olägenheter kan vara tillräckligt för en utbyggnadsskyldighet
6 Tillsynsmyndigheten Behovsutredning Tillsynsplan Kommunalt ansvar för VA MHN-tillsynsmyndighet över vattentäkter och enskilda (om ofta större) avloppsanläggningar. Kommunen och Miljökvalitetsnormer MB 5:3 Myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Kommunalt ansvar för VA Behov av Kommunal VA-planering Kommunalt ansvar för VA Vid genomförandet av ramdirektivet för vatten torde dock bli nödvändigt för kommunerna att i ännu högre grad än i dag inventera och planera för all Va-försörjning i kommunen. Kraven på vattentjänsterna kan dessutom antas öka genom ramdirektivet och det kan givetvis medföra en större skyldighet för kommunerna att se till att vattentjänsterna ordnas med hänsyn till skyddet för miljön. Prop. 2005/07:78 s. 59 VA-policys varken lag eller förordning, men Kan vara betydelsefulla, men beakta Kan inte i sig grunda beslut. Lägg ner ett seriöst arbete. Skall ge en korrekt bild av verkligheten. Skall inte utge sig för mer än vad de är. Få in dem i ÖP- Tematiskt tillägg. Revidera dem med jämna mellanrum. Ett bra exempel: Eskilstunas Vattenplan Kommunalt ansvar för VA Förvaltningsplan för vattendistriktet (5:1 VFF) Övergripande planeringsf. Nationella miljökvalitetsmål Övergripande planeringsf. En sammanfattning av hur det ser ut, hur det står till, vad man har gjort och vad man planerar att göra. Cyklisk, klar senast 2009, revideras en gång senast till år 2015 och därefter vart sjätte år. Begränsad klimatpåverkan Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv Bara naturlig försurning Skyddande ozonskikt Ingen övergödning Storslagen fjällmiljö Säker strålmiljö Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande Kust och skärgård Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Frisk luft Ett rikt odlingslandskap
7 och Miljömålen MÖD 9983:04: Övergripande planeringsf. Att lämna tillstånd till att på P-Å.W:s fastighet installera vattentoalett är med hänvisning till vad nu har anförts inte förenligt med miljöbalkens mål att främja en hållbar utveckling. Det skulle vidare försvåra möjligheten att nå det nationella miljömålet Ingen övergödning. Den valda lösningen kan mot bakgrund av vad nu sagts inte heller anses motsvara kraven enligt 2 kap. 3 och 9 kap. 7 miljöbalken. I stället bör lösningen på toalettfrågan i enlighet med miljöbalkens krav på försiktighetsmått och det lokala miljömålet Kretsloppsanpassa avloppslösningar bestå av någon form av torrtoalett. Fixa avlopp - Vilka rättsregler står till buds? PLAN- OCH BYGGLAGEN 2010: PBL 1:1 Kommunal planskyldighet I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 1:2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. Alltså; Ingen rättsligt bindande avloppsplan. ÖP- Hela kommunen, men inte bindande. Dp Bebyggelserelaterad, men rättsligt bindande Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked 2 kap. 5 Vatten i ÖP..ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. Att hantera vattenfrågor i en översiktsplan handlar om att beskriva vatten utifrån olika perspektiv, att göra avvägningar mellan olika allmänna intressen och att ange riktlinjer som visar kommunens och statens syn på den framtida mark- och vattenanvändningen. (Boverket: Vattendirektivet och fysisk planerings. 21)
8 Samspelet mellan översiktsplan och åtgärdsprogram I plan får föreskrivas t.ex. Det bör med andra ord utvecklas ett ömsesidigt samspel mellan översiktsplan och åtgärdsprogram. Ett övergripande mål för miljöbalken och plan- och bygglagen är att dessa båda instrument gemensamt ska bidra till att en hållbar utveckling främjas. - p1: Bygglov för grundvattentäkter. (9:8) - P4: Byggnaders placering, utformning och utförande. (5:16) - God hushållning med vatten. - OK krav på lokalt omhändertagande av vatten. - OK krav på snålspolande WC. - INTE OK krav på kretsloppsanpassade avloppssystem (Regeringen M 2003/521/F/P). (Boverket 2004: Vattendirektivet och fysisk planering ) PBL 5:14 I en detaljplan får kommunen bestämma att bygglov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att 1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd, 2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen, 3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats, 4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten. V & A grundläggande förutsättning Förhandsbesked? (9:17) Måste gå att ordna VA för att få bygglov och förhandsbesked. Möjlighet att ordna vatten och avlopp anses vara en sån grundläggande förut-sättning (jfr 2 kap. 3 ) att det i vart fall måste vara översiktligt löst redan när för-handsbeskedet ges, i vart beträffande 6 villor och EA. (Regeringen BO 90/2928/P) kap. PBL Vad grundas planer och lov på? ÖP DP B.L. B.L. Kommunalt ansvar för VA Nu är det Mats tur. Jag återkommer, var så säkra... DP B.L. B.L
9 Organisatoriska former Organisatoriska former Fixa avlopp - Vilka rättsregler står till buds? OLIKA ORGANISATORISKA FORMER Stora system (oftast). Kommunen är VAhuvudman. Medelstora. Samfällighet driver (privat). Oftast små, solitära anläggningar. Privatägda (oftast). Servitutslösningar Organisatoriska former Organisatoriska former Det finns ingen lagbunden koppling mellan valet av organisatorisk form och valet av tekniska lösningar. Detta är två olika förutsättningar, även om det i praktiken finns ett starkt samband. Fixa avlopp - Vilka rättsregler står till buds? VATTENTJÄNSTLAGEN Definitioner 2 allmän va-anläggning: en vaanläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt denna lag, enskild anläggning: en va-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän vaanläggning, Vattentjänstlag Definitioner 2 Huvudman: den som äger en allmän va-anläggning, Vattentjänstlag Allmänna vattentjänster skall tillhandahållas genom va-anläggningar som kommunen äger eller har ett rättsligt bestämmande inflytande över
10 Vattenförsörjning och avlopp Skyldigheten att inrätta allmänt VA 6 Vattenförsörjning Tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning. Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen Avloppstjänster Att leda bort spillvatten och vatten som har använts för kylning samt från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravnings-plats leda bort dagvatten och dränvatten. 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän vaanläggning I ett större sammanhang. Ett större sammanhang: Hur många? (Va-nämnden s. 17) Sammanhang..en gemensam lösning fastigheter i samlad bebyggelse. Inga undantag för fritidsområden. Inga hinder mot att inrätta det frivilligt för färre fastigheter. Departementschefen säger i propositionen 1955:121 (s. 61) att ett antal av anslutna fastigheter kan tänkas utgöra ett antagbart minimum, som dock bör kunna minskas, om bebyggelsen ligger så samlad, att sanitära synpunkter i högre grad gör sig gällande. Uttalandet återger visserligen äldre valagstiftning, som var inriktad på förekommande av sanitär olägenhet, men det sagda torde enligt nämndens mening fortfarande kunna tjäna till viss ledning, dock främst när fråga är om "skyddet för människors hälsa" som saken har formulerats i vattentjänstlagen Ett större sammanhang: Hur många? (Va-nämnden s. 1-18) I fråga om miljöskydd gör sig dock numera också andra värden gällande. För att miljöskyddsrekvisitet skall anses vara uppfyllt krävs att det kan förväntas att den allmänna va-anläggningen förhindrar eller åtminstone väsentligt motverkar påtagliga olägenheter för miljön (prop. 2005/06:78 s. 45). Det går knappast att på ett mer generellt sätt fastslå vilka påtagliga olägenheter för miljön det skall vara fråga om, utan varje enskilt fall far bedömas för sig med beaktande av förekommande miljöskyddsintressen. Miljöskyddsrekvisitet Eslövsfallet MÖD M , fastigheter i en känslig biotop tjockskalig målarmussla Förelåg skyldighet för huvudmannen Gotlandsfallet Va-nämnden Rödlista de arter
11 Redan risken räcker (Va-nämnden s. 16) I ett större sammanhang. Kravet på utbyggnad innebar inte att hälsovådliga olägenheter redan måste ha uppkommit för att bestämmelsen skulle kunna tillämpas. Någon förändring i detta hänseende torde inte vara avsett i vattentjänstlagen varför ett yrkande av fastighetsägare att viss fastighet eller visst område skall betjänas med allmänna vattentjänster inte nödvändigtvis behöver innebära att miljö- eller hälsovådliga olägenheter redan måste ha uppkommit för fastigheten eller i området för att en prövning enligt 6 vattentjänstlagen skall kunna göras. Redan risken för påtagliga sådana olägenheter kan vara tillräckligt för en utbyggnadsskyldighet. - Frågan är om denna skyldighet inträder när det är möjligt att ordna med enskilt avlopp? Kommunens miljöförvaltning har inventerat de enskilda avloppen i området och därefter förelagt ett 40-tal fastighetsägare om att de måste åtgärda sina enskilda avlopps anläggningar. Länsstyrelsen anser att den ur miljö- och hälsoperspektiv bästa lösningen är att kommunen erbjuder fastigheterna vattentjänster. MÖD M Lst föreläggande mot Vansbro kommun I ett större sammanhang. (Va-nämnden s. 20) VA-huvudmannens skyldigheter Utgångspunkten i va-lagstiftningen är att det i första hand är en uppgift för det allmänna att ordna vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang. När det med hänsyn till lagens skyddsintressen i 6 behöver ordnas med vatten och/eller avloppsförsörjning i ett större sammanhang för befintlig eller blivande bebyggelse skall kommunen se till att behovet tillgodoses genom en allmän va-anläggning. Detta innebär en skärpning jämfört med tidigare gällande 1970 års va-lag (1970:244) då kommunen kunde fullgöra sin skyldighet genom att se till att behovet tillgodosågs genom t.ex. en gemensamhetsanläggning. Av hälsoskäl. Brist på dricksvatten är en olägenhet för människors hälsa. Avloppsvatteninträngning i brunnar ger OFMH. Av miljöskäl. Risk för föroreningar. Miljökvalitetsnormer. Hänsyn till resurshushållning Näringsämnen, vatten Brukarnas skyldigheter 24 Teknik En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va- anläggning, om fastigheten 1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och 2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Vid bedömning av behovet enligt första stycket 2 skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser. Huvudmannen ansvarar för tekniken fram till förbindelsepunkten. Inget hindrar att en och samma va-anläggning utgörs av anläggningar utan fysisk förbindelse med varandra. Små solitära anläggningar. Inga hinder mot att inrätta ett VA-område, byggt kring enskilda avloppslösningar
12 Statliga påtryckningar 51 Koppling mellan LAV och MB Det är meningen att Lst som tillsynsmyndighet ska vaka över och verka för att kommunen ordnar och vidmakthåller en allmän va-anläggning där det behövs. (prop. 2005/06:78 s. 151) - Lst kan (vites)förelägga VA-huvudmannen Överklagas till Statens va-nämnd MÖD. Endast kommunen kan överklaga. Reningsverk kräver tillstånd enligt miljöbalken. MKB. Då prövas oftast även ledningsnätet till reningsverket. Verksamhetsområde är inget formellt hinder mot enskilt avlopp. Kan förelägga med MB om att koppla på befintligt allmänt VA (obs 2 kap. 7 MB). Onyttigbliven anläggning kan grunda rätt till ersättning (40 ). Det är en olägenhet för människors hälsa att inte ha tillgång till rent dricksvatten Koppling mellan LAV och PBL 11 En allmän va-anläggning får inte ordnas 1. i strid med detaljplan, områdesbestämmelser eller andra bestämmelser om hur marken skall bebyggas, eller 2. så att den försvårar en ändamålsenlig bebyggelse eller lämplig planläggning. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras Fixa avlopp - Vilka rättsregler står till buds? ANLÄGGNINGSLAGEN Gemensamhets-anläggning, 1. Med stöd av anläggningslagen kan man inrätta gemensamhetsanläggningar som förvaltas och drivs av fastighetsägarna i samverkan. - Anläggning, - av stadigvarande betydelse, - gemensam för flera fastigheter, - förvaltas av fastighetsägarna. - (t.ex. väg, vattensystem, avloppssystem) - (En fastighetsplan kan precisera vilka
13 Rätt att begära förrättning 18 Inrättas av Ägaren av en fastighet som skall delta i anläggningen. Kommunen. Hyresgästorganisation. En samfällighetsförening i vissa fall. Länsstyrelsen, avseende anläggning som kan vara av större betydelse från allmän synpunkt. (m.fl.) Lantmäterimyndigheten (LM) Vid en anläggningsförrättning. LM kan förordna Förrättningsman. - Statliga LM i varje län. - Kommunala LM i de större kommunerna Inrättande mot fastighetsägarens vilja Väsentlighetsvillkoret, 5. Båtnadsvillkoret, 6. Opinionsvillkoret, 7. Inrättande mot fastighetsägarens vilja Väsentlighetsvillkoret Dispositiv. Endast om anläggningen har mycket viktig funktion för fastigheten. - Ett påtagligt behov för fastigheten att delta. (Under dessa förutsättningar har fastigheten även rätt att delta.) Inrättande mot fastighetsägarens vilja Båtnadsvillkoret Inrättande mot fastighetsägarens vilja Opinionsvillkoret Indispositivt Indispositivt Endast om de totala fördelarna ska vara större än anläggningens kostnader och olägenheter. Får inte inrättas mot många fastighetsägares vilja. = ekonomiskt lönsam, fastigheter stiger i värde. (gäller inte om anläggningen är synnerligen angelägen kan gälla t.ex. VA där inte vattentjänstlagen gäller)
14 Vem prövar villkoren? Lantmäterimyndigheten Anläggningsbeslut. Överklagas till fastighetsdomstol Hovrätt Högsta domstolen. Förvärva mark tvångsvis? Förutsätter att väsentlighetsvillkoret är uppfyllt. G.a. av väsentlig betydelse för fastigheten. Kommunen. Prövar väsentlighets- och båtnadsvillkoret, När det förutsätts i fastighetsplan. Fastighetsbildningslagen reglerar rätt till ersättning Kostnader, fördelning AL - PBL För utförande Anläggningskostnader. Markersättning. Andelstal från fastighetens nytta av anl. För driften. Den löpande förvaltningen. Andelstal från fastighetens användning av anl. Kan även vara avgifter. Gemensamhetsanläggn. får inte inrättas i strid mot Dp eller OmrB (9 AL). Dp kan styra hur en gemensamhetsanläggning ska utföras, om den byggs. Om kommun inte ska vara huvudman för allmänna platser i en Dp, ska dessa vara gemensamhetsanläggningar. En fastighetsplan kan precisera vilka anordningar i övrigt som kan ingå i en gemensamhetsanläggning och vilka fastigheter som ska delta i anläggningen (6 kap. PBL). Genom fastighetsplan kan kommunen, med bindande verkan, ange vad som ska lösas genom gemensamhets-anläggning Förvaltningen Regleras genom Lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS 1973:1150) Ledningsrättslagen Anläggningssamfälligheten Ansvarar för drift och utförande. Regleras av: Anläggningsbeslutet Lag om förvaltning av samfälligheter. Delägarförvaltning Krävs att alla fastigheterna är överens. Föreningsförvaltning Beslut genom stämma och styrelse. Ledningsrättslagen ger möjlighet till begränsad nyttjanderätt, ledningsrätt, till utrymme inom fastigheter för ledningar bl.a., för en allmän va-anläggning
15 Expropriationslagen Expropriationslagen innehåller bestämmelser om ianspråktagande av mark, mot ägarens vilja. Fixa avlopp - Vilka rättsregler står till buds? MILJÖBALKEN, MB Tillstånd / Anmälan Krav på vatten i bostäder för att garantera hygien. (33 FMH). Krav på tillstånd eller anmälan för inrättandet av små avlopp (13-14 FMH). Krav på anmälan eller tillstånd för inrättande och drift av större avloppsanläggningar (5, 21 FMH + Bilagan). Krav på MKB vid inrättandet av i vart fall större avlopp (6 kap. MB). Krav på egenkontroll. Avloppsanordningar pe Nya med WC - Tillstånd av MHN Ändring + avlopp utan wc - Anmälan MHN Vissa kommuner avlopp utan wc - Tillstånd MHN (13-14 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Avloppsanläggning, - Dim. för pe - Anmälan MHN - Dim för pe - Tillstånd MPD (Bilagan till Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH) FMH 13 Det krävs tillstånd för inrättandet av enskilt avlopp MB 2 kap. grundkrav. Fyller ut där andra regler inte täcker. Grundläggande MB 1:1; till skydd för människors lagkrav hälsa och miljön MB 9:7 Generell bedömning av vad som blir följden av att många i området skulle ges denna rätt Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Nationella miljökvalitetsmål t.ex. Ingen Övergödning FMH 12. Uppenbart är mycket starkt, räcker i princip med hur liten olägenhet som helst för att förbudet skall gälla. 12 Det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Vad som sägs i första stycket gäller dock inte om det är uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för 90 människors hälsa eller miljön. Sakliga krav enligt MB Hälsa: Motverka spridande av virus och smittämnen. Miljö: Motverka övergödning etc. (fosfor, kväve, BOD). Resurshushållning: Återföra växtnäringsämnen. Urin, fekalier = hushållsavfall för vilket kommunen ansvarar
16 MÖD 9983:04: Minireningsverk på Värmdö Mellan hänsynsreglerna och reglerna om balkens mål och tillämpning råder ett samspel (se prop. 2000/01:130 s. 219). Det innebär enligt Miljööverdomstolen att tillämpningen av hänsynsreglerna skall ske mot bakgrund av den övergripande målbestämmelsen - hållbar utveckling - och vid den tillämpningen skall vägledning hämtas från bl.a. de miljömål som Riksdagen har fastställt. Ett av dessa miljömål är Ingen övergödning som innebär att utsläppen av fosfor och kväve från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten skall minskas (se prop. 1997/98:45 s. 8, prop. 2000/01:130 s och prop.2004/05:150 s ). Detta övergripande mål har sedan brutits ned i regionala och kommunala mål MÖD 9983:04: Minireningsverk på Värmdö Att lämna tillstånd till att på P-Å.W:s fastighet installera vattentoalett är med hänvisning till vad nu har anförts inte förenligt med miljöbalkens mål att främja en hållbar utveckling. Det skulle vidare försvåra möjligheten att nå det nationella miljömålet Ingen övergödning. Den valda lösningen kan mot bakgrund av vad nu sagts inte heller anses motsvara kraven enligt 2 kap. 3 och 9 kap. 7 miljöbalken. I stället bör lösningen på toalettfrågan i enlighet med miljöbalkens krav på försiktighetsmått och det lokala miljömålet Kretsloppsanpassa avloppslösningar bestå av någon form av torrtoalett De nationella miljömålen har betydelse för tolkning av MB! 1 kap. 1 MB Grundas på Brundtlandrapporten. Mång-generationsperspektivet. Denna balk ska tillämpas så att 1 kap. 1, 2st MB. Har preciserats genom nationella miljömål. Bryts sedan ner till regionala och lokala mål. MÖD 9983:04: Ger målen en klar rättslig betydelse. (Minireningsverk, Värmdö. Målet ingen övergödning ) Tillstånd..får ej strida mot detaljplan 2 kap. 6 3 st...får ej strida mot riksintresse enligt 3-4 kap. MB...får ej medverka till att miljökvalitetsnorm enl. 5 kap. MB överträds (2 kap 6 ). Inga formella hinder mot enskilda avlopp inom VA-område Prövningen vid tillsyn eller tillstånd Innebär alltid, alltid och alltid att det måste göras en bedömning i varje, varje och varje enskilt fall. Kommunen får inte, kan inte, meddela generell föreskrift om vad som ska gälla inom olika områden (dock vattenskyddsområden). Skall alltid göra en skälighetsbedömning mot 2 kap. 7 MB Normal respektive hög skyddsnivå i allmänna råden är inte rättsligt bindande. Seriöst underbyggda kan dock vara viktigt beslutsunderlag. Den omvända bevisbördan gäller Men tänk på att vid, i vart fall enskilda avlopp, så är det ofta privatpersoner. På serviceskyldigheten i 4 förvaltningslagen. MEN att det inte är myndigheten som ska göra jobbet
17 Större sammanhang Ansökan om WC på skärgårdsö. vid prövningen av en ansökan om tillstånd till installation av vattentoalett bör - om inte särskilda omständigheter i det enskilda fallet föranleder annat - förhållandena inom det större område, i vilket den aktuella fastigheten naturligt ingår, läggas till grund." Vidare konstaterade man att: "Bedömningen får göras med beaktande av vad som kan bli följden på sikt av en generell tillståndsgivning av ifrågavarande slag för fastigheter inom området." Se till förhållanden i ett större sammanhang.. Risk för framtida vattenbrist (kvantitet). Installation av WC. RÅ_1989_not_385, Risk för framtida förorening av grundvatten. Rå 1994 ref. 59. Tillstånd till WC. (7 HskL) Risk för ökade utsläpp från många transporter. MÖD 2006:27, M , Sluten tank. Risk för överskridande av nationellt miljökvalitetsmål. MÖD 2006:53, M , Föreläggande att ta bort minireningsverk Tvångsansluta till allmänt VA / samfällighet? RÅ 1995 ref. 15. Går att tvångsansluta privat spillvatten till allmän VA-anläggning. (ML) (Bekräftat MÖD M , ) MÖD ansåg inte det var möjligt att med stöd av ML förelägga privatperson att tvångsansluta till privat gemensamhets-anläggning. MÖD (ML). Ett föreläggande om att koppla på till gemensamhetsanläggning upphävdes eftersom det krävdes lantmäteriförättning. (MD Vänersborg ) Egenkontroll 26:19 Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön AL - MB MHN kan inte med stöd av MB tvinga samman fastighetsägare. MHN kan inte förelägga X att ansluta sig till gemensamhetsanläggning. Krävs sedvanliga tillstånd / anmälan för: Avloppsanläggningar / Anordningar. Vattenanläggningar MKB vid vissa tillstånd. Avloppsslam + Utsorterade fraktioner Från små anläggningar är Hushållsavfall. Kommunalt ansvar / skyldighet att transportera bort och omhänderta. Ska följa 2 kap. 5 SNV; Vägledning till definitionen av hushållsavfall (Dir. om avloppsslam i jordbruket.) (Dir. om ekologisk odling.)
18 Hur når kommunen längst? Kommunalt ansvar för VA Juristens ord på vägen Avslutning Jo, genom att skapa en sådan situation i den egna kommunen att det är möjligt att maximalt, och inom lagens alla råmärken, utnyttja flera författningar vid sidan av varandra; Utnyttja hela verktygslådan! Va-policy Regionplan Åtgärdsprogram Hälsoskyddsföreskrift Riktlinjer Miljökvalitets- normer Skyldighet bygga ut allmänt VA Vattenskyddsföreskrift Tillsynsplanering Detaljplan Riksintressen Översiktsplan 104 Inse kommunens samlade möjligheter. Respektera varandras uppdrag. Klargör målet - låt teknik och organisation följa därefter. Hur tillvaratar ni goda initiativ i er kommun? Vem är det som ska dra VA-frågorna? 105 Jonas Christensen TACKAR FÖR SIG! Jonas@ekolagen.se
LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten
LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens
Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen
Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen -PBL -PBF -BBR Miljölagstiftningen -Miljöbalken -Fo om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,
Utgångspunkten idag. Var finns VAjuridiken? Juris dr. Jonas Christensen. Livsmedelslagstiftning.
Juris dr. Jonas Christensen Jonas@ekolagen.se 0730 59 09 29 Samtliga teckningar av Rickard Olofsson Jonas Christensen (c) 1 https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag-- kontakt/publikationer/publikationer/2015-12-
Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist
Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor
Tillsammans gör vi det hållbara möjligt
Regler och styrdokument för en hållbar utveckling» EU» PBL» MB» LAV EU-direktiv Miljöbalken 5kap PBL 2kap 1 MKN för fisk och musselvatten Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Förordning om översvämningsrisker
HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten
Dnr: 2014/0229-12 HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten Förslag till beslut Samhällsbyggnadschef föreslår Allmänna utskottet att enligt delegationspunkt M. 10.4
Dagvatten. Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken. Reglering genom 9 kap. MB Miljöfarlig verksamhet DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL
Juris dr. Jonas Christensen Jonas@ekolagen.se 0730 59 09 29 DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL 1 2 Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken Miljöfarlig verksamhet Markavvattning Lag om allmänna vattentjänster
Riktlinjer för enskilda avlopp
2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.
Riktlinjer för enskilda avlopp
2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,
4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.
Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser 1 Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller
Faktorer som styr VA-planeringen
VA- PLANERING 1 Faktorer som styr VA-planeringen Lagkrav i form av Vattentjänstlagen, Anläggningslagen, Plan- och bygglagen, Miljöbalken etc Nationella, regionala och kommunala miljömål Åtgärdsprogram
Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov
Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket
Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten
Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror
Dagordning för mötet
Dagordning för mötet 1. Inledning 2. Information om ansvar för VA i Nor 3. Svar på inskickade frågor 4. Frågestund 5. Mötet avslutas Samhällsutvecklingsnämnden har beslutat att delegera till samhällsutvecklingsnämndens
Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?
Dagvattenregleringen Klar som.? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 Översiktsplan Dricksvatten Dagvatten Spillvatten Anläggnings -lag, AL Detaljplan Miljöbalk,
VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:
Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke
Juridiken kring förelägganden och förbud Helena Emanuelson och Anneli Wejke Föreläggande om undersökning Kommunicering 17 FL 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan
Vatten och avlopp på landsbygden
Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen
Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:
Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag
VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE
1 www.ystad.se VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE Carina Barthel, Miljöchef, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Rasmus Ahlm, Miljöinspektör, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Christina Molin, VA-chef,Ystads
Översikt lagstiftning. Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång?
Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång? Tillämpliga lagar? Rättsliga förutsättningar/möjligheter att styra dagvattenhanteringen - instrument för att lösa vissa problem - kan hindra/försvåra
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 158/13 Stockholm
Bilagor uteslutna STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 28 2015-03-19 Va 158/13 Stockholm KLAGANDE Klippans kommun Ombud: Advokaten A L och jur. kand. A W MOTPART Länsstyrelsen i Skåne län SAKEN Föreläggande att
Aktuella frågor om VA-juridik
Aktuella frågor om VA-juridik Vattenstämman 2014 Jönköping Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Vanliga frågor Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster Förutsättningar för särtaxa Ansvar för LTA-pumpar
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Karlshamns kommun. VA policy
VA policy 2013 Karlshamns kommun I hållbara Karlshamn strävar vi mot en långsiktig och säker vatten och avloppsverksamhet där skydd av miljö och människors hälsa sker i samklang med tillväxt och byggande.
Dagvatten i Miljöbalk och PBL
Dagvatten i Miljöbalk och PBL Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 2014-02-27 Jonas Christensen 1 www.ekolagen.se/publikationer -Dagvattenreglering, ett grumligt rättsområde.
VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING
Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och
MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska
Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen 2012-03-26 KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?
KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 1 2 Dagvatten Under mitt nästa pass Dagvatten: Nederbördsvatten,
Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden
Riktlinje Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2018-03-21 54. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2014-11-19 Riktlinjerna ska vägleda och underlätta
Va-policy Emmaboda kommun
Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade
Kommittédirektiv. Kommunens skyldighet enligt vattentjänstlagen och frågor om små avlopp. Dir. 2017:54
Kommittédirektiv Kommunens skyldighet enligt vattentjänstlagen och frågor om små avlopp Dir. 2017:54 Beslut vid regeringssammanträde den 11 maj 2017. Sammanfattning En särskild utredare ska se över kommunens
Länsstyrelsen bestred yrkandena.
Länsstyrelses åläggande för kommun att bygga ut allmän avloppsanläggning fastställdes (med den ändringen att genomförandetiden flyttades fram) i fall där uppkomna hälsomässiga problem hade åtgärdats genom
BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg
BULLER 1. 2. En ökad samordning av planoch bygglagen och miljöbalken En ändring i plan- och bygglagen som motsvarar miljöbalkens krav Tillsyn enligt miljöbalken som utgår från den bedömning som Tydligare
Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden
Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och
L A N T M Ä T E R I E T. Anläggningsförrättning berörande Fredön 1:2 m fl fastigheter
L A N T M Ä T E R I E T Sida 1 (5) Protokoll 2010-06-04 Ärendenummer D091082 Förrättningslantmätare Rickard Ljunggren Ärende Anläggningsförrättning berörande Fredön 1:2 m fl fastigheter Kommun: Nyköping,
Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.
Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer
Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun
1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen
Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster
Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs
6 LAV. Tolkning av lagtexten. Rättsfall. Kommunexempel. Förarbetet till LAV. Vattentjänstlagen en handbok Jörgen Qviström. Knivsta Norrköping En till?
Tolkning av lagtexten Förarbetet till LAV 6 LAV Vattentjänstlagen en handbok Jörgen Qviström Rättsfall Kommunexempel Knivsta Norrköping En till? 6 LAV Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster Om det
Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog
Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog Stockholm den 31 januari 2018 Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet SOU 2013:57 Utredarens
Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar
Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger
Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Senast införda ändring (2010:917)
Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Senast införda ändring (2010:917) Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett
Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20
Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/
Va-planeringens roll i samhället
Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp
Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
för dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Vatten i fysisk planering
Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig
Länsstyrelsen Utredning: Va-nämnden yttrade:
En kommun kan inte undgå ansvar att ordna vattentjänster om det föreligger behov därtill genom att hänvisa till att en majoritet av fastighetsägarna vill prova att själva bygga ut en gemensamhetsanläggning.
Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp
Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp Tomas Waara 2016-11-29 RB 26 Utsläpp av enskilda avlopp Länsstyrelserna ska, i syfte att öka åtgärdstakten; Aktivt vidareutveckla sitt arbete med tillsynsvägledning
STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 94 2013-12-10 Va 540/12 Stockholm
Bilagor uteslutna STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 94 2013-12-10 Va 540/12 Stockholm SÖKANDE Ånge kommun Ombud: Tekniske chefen O S MOTPART Länsstyrelsen Västernorrland Ombud: F U SAKEN Verksamhetsområde för
Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp
Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013
Information om vatten & avlopp i Åmot 19 december 2013 Tillbakablick bildandet av Gästrike Vatten och Ockelbo Vatten samt uppdrag Utredning av förutsättningar för utbyggnad av kommunalt avloppsnät och
Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, MN 44 Reviderade 2009-03-31, MN 20 Reviderade 2013-12-10, MN 59 Reviderade 2017-05-11, MN 25 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster
Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster /Träder i kraft I:2007-01-01/ Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större
Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen
Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i
Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2
RIKTLINJER 1-200 pe Fastställd av miljö- och hälsoskyddsnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-12-18 Gäller från 2019-01-01 Ärendenr MHN 2018/3285 Version [1.0] Riktlinjer för hantering
BDT-vatten, Hur farligt är det?
Syftet med dagen Välkommen till temadag BDT-vatten, Hur farligt är det? Förmedla kunskaper till underlag för bedömning av risker, skyddsbehov och val av teknik vid utsläpp av. Ge tillfälle att diskutera
Konstgräsplaner och lagstiftningen
Konstgräsplaner och lagstiftningen - Kommuner som verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet Andrea Hjärne, stadsjurist, Miljöförvaltningen, Malmö stad (fr o m 1 okt 2018 VA Syd, andrea.hjarne@vasyd.se )
Tillsyn av dagvatten
Tillsyn av dagvatten Det finns inte någon samlad dagvattenlag utan bestämmelserna som reglerar dagvattenfrågorna är spridda på en mängd ställen i rättssystemet och det saknas samordning av reglerna. Reglerna
VA-strategi. Förslaget är nu ute på remiss hos Färgelanda Vatten AB, Dalslands miljökontor och de politiska partierna i Färgelanda kommun.
VA-strategi Inledning Detta dokument är en strategi för försörjning av vatten och avlopp i Färgelanda kommun. Dokumentet kallas VA-strategi och här anges hur man i Färgelanda kommun ska agera för att på
Dagvattenjuridik Alvesta 2015
Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Dagvattenjuridik Vilken juridik reglerar dagvatten? Ansvaret för dagvatten Vilka juridiska verktyg finns till hands? Klimatförändringar och
VA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version
VA-policy Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun Version 2016-05-24 Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 4 Samhällsutveckling... 4 Vision Rättviks kommun... 4 Utveckling... 4 UTMANINGAR... 5
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 2005:942 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 5
Låt oss slå fast från början. Jonas Christensen Miljöjurist. Resurshushållning och Kretslopp. Är lagstiftningen verkligen tandlös?
Miljöjurist Föredrag på Vatten- Avlopp och Kretsloppskonferensen (VAK) i Tylösand 14 mars 2019 jonas@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 Resurshushållning och Kretslopp. Är lagstiftningen verkligen
Dricksvatten och planoch bygglagen
Dricksvatten och planoch bygglagen Kerstin Hugne och Anders Rimne Norrköping den 26 maj 2014 Vatten i plan- och bygglagen Portalparagrafen planläggning av mark och vatten och om byggande.( ) med hänsyn
Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.
1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar
Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga
Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm
VA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.
9 Vatten och avlopp Tillgång till friskt dricksvatten och rening av avlopp är grundläggande funktioner i samhället. I Dalarna finns tillgång till grundvatten och ytvatten av god kvalitet och kvantitet.
Anslag av protokollet (51)
2018-07-03 1 (51) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 13.20-14.20 Beslutande Tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Roger Eriksson (VF) ordförande Jan Bengtsson (S) 1:e vice ordförande Håkan Thydén
policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa
modell policy Policy vid antagande av nya verksamhetsområden för kommunalt dricks-, spill- samt dagvatten plan program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige
Olovliga boenden. Erik Molander, stadsjurist Caroline Tandefeldt, miljöinspektör Elna Ahlner, miljöinspektör. Malmö stad, miljöförvaltningen
Olovliga boenden Erik Molander, stadsjurist Caroline Tandefeldt, miljöinspektör Elna Ahlner, miljöinspektör Malmö stad, miljöförvaltningen Vad är ett olovligt boende? Olovliga/olämpliga boenden är lokaler
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad
Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken
VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop
VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
DOM 2012-03-16 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 6 Rotel 060101 DOM 2012-03-16 Stockholm Mål nr M 2403-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Statens va-nämnds beslut 2011-02-28, BVa 15, i mål nr Va 112-09, se bilaga A KLAGANDE Knivsta kommun,
VA-policy för landsbygden
VA-policy för landsbygden Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-06-13 Status: Antagen Giltighetstid: Gäller tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-252 Dokumentansvarig:
VA-översikt, Rättviks kommun Bilaga 1
Styrande dokument och lagstiftning I denna bilaga sammanfattas de viktigaste lagarna som rör VA-planeringen. Av dessa är vattentjänstlagen, anläggningslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken viktigast
Dagvattenseminarium Svenskt Vatten 27 januari 2015
Dagvattenseminarium Svenskt Vatten 27 januari 2015 Fredrik Mörtberg Advokatfirman Abersten HB Prästgatan 24, 831 31 ÖSTERSUND 063-13 23 35 070-528 33 75 fredrik.mortberg@abersten.com Vem ansvarar för avvattningen?
Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15
Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se Innehåll Ökat utrymme för avvikelser Större möjligheter att godta planstridiga byggnadsverk Flexiblare
STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 99 2013-12-13 Va 449/12 Stockholm
Bilagor uteslutna STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa 99 2013-12-13 Va 449/12 Stockholm SÖKANDE MOTPART G R Ombud: B R Adress som ovan Sundsvall Vatten AB Ombud: Advokaten F M SAKEN Va-avgifter VA-NÄMNDENS AVGÖRANDE
Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna. Eije Sjödin
Gränssnittet mellan vattenverksamhet enligt 11 kap. MB och förrättningslagarna 1 Eije Sjödin Kort om bakgrunden 1918 års vattenlag Nya förrättningslagar (FBL, AL, LL) 1972-1974 Uppföljning under 1970-talet
Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner
Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner Problem och lösningar på kort och lång sikt Mikael Ulf Samhällenas avvattning kläms från två håll Mer intensiva regn och ändrade
Miljö- och byggnämnden
2017-10-03 1 (41) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 13.00-15.30 Beslutande Jan Bengtsson (S) 1:e vice ordförande Börje Andreasson (S) Sven-Olov Karlsson (VF) ordförande Roger Eriksson (VF) Håkan Thydén
Rättssäkert tillsynsarbete miljöinspektörens verktyg. Anna Marcusson, förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting
Rättssäkert tillsynsarbete miljöinspektörens verktyg Anna Marcusson, förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting Rättssäkert tillsynsarbete Avgränsning av tillsynsområdet Förelägganden enligt miljöbalken
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2010-03-04 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Inledning... 3 2.1 Miljöbalken...
DOM Stockholm
SVEA HOVRÄTT 060104 DOM 2012-12-06 Stockholm Mål nr M 5811-12 Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolens dom 2012-06-04 i mål M 2299-12, se bilaga A KLAGANDE Miljö- och byggnadsnämnden
Vatten- och avloppsverksamheten
falun.se/ Vatten- och avloppsverksamheten i Falun VA-plan Steg 3 i arbetet med VA-planering i Falu kommun Antagen av kommunfullmäktige Falu kommun 140213ge Falu kommun 1 2 Innehåll Inledning 3 Plan för
Temadag Dagvatten. Juridiska förutsättningar. Dagvatten i lagstiftningen
Temadag Dagvatten Juridiska förutsättningar Tillämpliga lagar? Rättsliga förutsättningar/möjligheter för att styra dagvattenhanteringen Dagvatten i lagstiftningen Resurs eller problem? Instrument för att
Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!
Seminarium om dagvattenjuridik Välkomna! Syftet med dagen Gå igenom lagstiftningen kring dagvattnet Reda ut ansvar och ansvarsgränserna Gå igenom vilka juridiska verktyg som finns Identifiera eventuella
Förrättningssammanträde Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun
Förrättningssammanträde 13-04-22 Dagordning Välkommen, presentation Närvaro, fullmakter Vad är en förrättning? Definitioner Bakgrund till ärendet, ansökan mm Information om tillämplig lagstiftning Genomgång
Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Hedenlunda 3 & 5 (Vallgatan 2A & B) Förhandsbesked för tidsbegränsat lov ändrad användning av affärshus till daglig verksamhet
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Byggnadsnämnden Hedenlunda 3 & 5 (Vallgatan 2A & B) Förhandsbesked för tidsbegränsat lov ändrad användning av affärshus till daglig verksamhet Förslag till beslut Positivt förhandsbesked
Miljö- och byggnämnden
2016-09-06 1 (58) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 14.00 16.40 ande Mikael Svahn (S) 1:e vice ordföranden Sven-Olov Karlsson (VF) ordförande Roger Eriksson (VF) Sten Johansson (M) Kjell Brolin (KD)