Fårdala och Stimmets förskolor och skolor

Transkript

1 Fårdala och Stimmets förskolor och skolor Förskolorna: Pusslet, Gunghästen, Sagan och Båten BOU-nämnden Enhetsplan 2013 Fårdala och Stimmets förskolor och skolor

2 Enheten består av förskolorna Båten, Gunghästen, Pusslet och Sagan, Fårdala skola, Stimmets skola samt grundskola. Skolledningen utgörs av rektor tillika förskolechef samt fyra biträdande rektorer med fördelade ansvarsområden. För enheten finns fyra enhetsplaner: en för förskolorna, en för Fårdala skola, en för Stimmets skola samt en för Grundsärskolan. Verksamhetsbeskrivning Förskolorna Pusslet, Gunghästen, Sagan och Båten s uppdrag skall lägga grunden för ett livslångt lärande och vår pedagogiska verksamhet utgår från läroplan för förskolan Lpfö-98/10. Målen i förskolans läroplan är utformade som mål att sträva mot när det gäller det enskilda barnets utveckling och lärande. s verksamhet skall planeras, genomföras, utvärderas och utvecklas i förhållande till de uppställda målen i läroplanen. Lpfö98, rev.2010 Pusslet Byggdes s organisation är uppbyggd utifrån tre avdelningar där barnen är indelade i syskongrupper,1-5 år. Ett medvetet val då barnen har utbyte och lär av varandra. tar emot cirka barn. Från och med januari till juli 2013 kommer barnantalet och antalet pedagoger att utökas. Detta till följd av att det råder brist på förskoleplatser i kommunen och att förskolans ekonomiska förutsättningar måste förbättras. På förskolan arbetar 10 pedagoger, 1 kokerska och 1 lokalvårdare. Gunghästen Byggdes har 78 barn inskrivna. Pedagogerna arbetar i två arbetslag med barn i åldrarna 1-4 år och 3-5 år. Pedagogerna i arbetslagen har ett nära samarbete vilket skapar förutsättningar för att möta varje barn. På förskolan arbetar 12 pedagoger, 1 kokerska och 1 lokalvårdare. Sagan Byggdes tar emot 74 barn som i sin tur fördelas över fyra avdelningar. Två avdelningar för de yngre barnen samt två för de äldre barnen. Avdelningarnas utformning ger möjlighet till ett nära samarbete för barn och pedagoger. På förskolan arbetar 1 kokerska och en lokalvårdare. Båten Byggdes 1977 och har plats för cirka 80 barn i åldrarna ett till fem år. Barnen är uppdelade på fem åldersadekvata barngrupper. Avdelningarnas läge och utformning är noggrant planerade för att ge barnen optimal möjlighet till trygghet och lärande. Pedagogerna strävar efter ett nära samarbete mellan avdelningarna för att barnen ges möjlighet till fler utvecklingsområden. På förskolan arbetar 15 pedagoger, en kock och en lokalvårdare. Seglet är en kommunövergripande avdelning på förskolan Båten. Barnens olika behov varierar men samtliga barn har någon form av avskärmnings- och 2

3 koncentrationsproblematik. På avdelningen arbetar en specialpedagog och två barnskötare. Barnen inkluderas i övriga verksamheten/avdelningar efter förutsättningar och behov. Pedagogerna har regelbunden kontakt med föräldrar, Habilitering, Autismcenter och andra kontakter knutna runt det enskilda barnet. På avdelningen arbetar, 1 specialpedagog och 2 barnskötare. På samtliga förskolor strävar pedagogerna efter att utforma en pedagogisk verksamhet där alla barn ska ingå i en inkluderande verksamhet och uppleva delaktighet. Barn med såväl dokumenterade diagnoser, fysiska handikapp och sociala svårigheter är inkluderade på förskolornas avdelningar. Organisation och mötesstruktur Ledningsgruppen i Stimmets enhet består av rektor tillika förskolechef, två biträdande rektorer, samt en biträdande rektor tillika förskolechef. Skolledningen har en tydlig ansvarsfördelning för de olika verksamheterna och strävar efter att ha en öppen och tydlig dialog med alla medarbetare. En gång i veckan träffas skolledningen för att diskutera de olika verksamheterna och deras utveckling. Ny ledningsorganisation för förskolorna Till och med augusti 2012 var ledningsansvaret för förskolorna fördelat mellan två biträdande rektorer. Något naturligt samarbete förekom inte mellan förskolorna. Några anledningar till att förskolorna nu leds av en biträdande rektor/förskolechef är dels det nya begreppen i nya skollagen 2012 och att det ger mer möjlighet och tydlighet att arbeta utifrån förskolans uppdrag, men också att ha en mer närvarande ledning i verksamheten. Biträdanderektor/ förskolechef Operativ chef Pedagogisk utvecklingsledare Administratör Pusslet Gunghästen Sagan Båten Verksamhetsledare Verksamhetsledare Verksamhetsledare Verksamhetsledare 6 förskollärare 4 barnskötare 5 förskollärare 7 barnskötare 4 förskollärare 8 barnskötare 1 specialpedagog 6 förskollärare 11 barnskötare s organisation är byggd i olika led för att skapa tydlighet och en hållbar utveckling. Biträdande rektor/förskolechef är huvudansvarig för 3

4 verksamheten. En förskollärare med uppdrag som pedagogisk utvecklingsledare skall tillsammans med biträdande förskolechef driva det pedagogiska arbetet och verka för att förutsättningar skapas så att planering, uppföljning, utvärdering och utveckling sker på förskolorna. I uppdraget som pedagogisk utvecklingsledare ingår även att handleda alla arbetslag i pedagogiska frågor ute på förskolorna. Från augusti 2012 har förskolorna två dagar i veckan en egen administratör till förfogande. Varje förskola har en förskollärare i rollen som verksamhetsledare. I deras uppdrag ingår att ha en överskådlig bild av förskolans avdelningar, hålla i olika mötes forum och uppmuntra det pedagogiska arbetet på den egna förskolan. Tillsammans med biträdande rektor och utvecklingsledare träffas de regelbundet för att driva och planera gemensamma utvecklingsfrågor, kompetensutvecklingar och andra frågor som rör verksamheten. Samverkansgrupp: Förskolorna har en gemensam samverkansgrupp med representanter från de fackliga förbunden Kommunal och Lärarförbundet. De träffas en gång i månaden tillsammans med biträdande rektor/förskolechef. Här informeras och diskuteras förskolorna utifrån ett fackligt perspektiv. Vid behov samlas alla enhetens fackliga representanter och skolledning. Barnhälsoteam: Förskolorna arbetar för ett inkluderande arbetssätt. För att synliggöra alla barn i verksamheten träffar biträdande rektor/förskolechef minst två gånger per termin pedagogerna i ett så kallat barnhälsoteam. Syftet är att kartlägga det enskilda barnets behov av stöd. Styrgrupp: Består av verksamhetsledaren och de avdelningsansvariga pedagogerna. Gruppen diskuterar riktlinjer för hur styrdokument och gemensamma beslut skall implementeras i verksamheten. Avdelningsmöten och planering/reflektionsmöten: Här närvarar alla pedagoger för att reflektera och planera. Mötet leds av de avdelningsansvariga förskollärarna men verksamhetsledarna har det övergripande ansvaret. Varje förskola har en vikarieansvarig pedagog som sköter den dagliga överblicken av verksamhetens pedagoger frånvaro och som i samråd med biträdande förskolechef tar in vikarier vid behov. Varje vecka skickas en översikt till administratören som stämmer av i verksamhetens administrativa system. Förskolornas inne- och utemiljö: Alla fyra förskolor är centralt belägna i fristående byggnader. Förskolornas gårdar erbjuder möjligheter för barnen till att aktivt utforska och ger goda förutsättningar för barns lek. 4

5 Förskolorna har med sitt centrala läge nära till allt som närområdet erbjuder, till exempel simhall, ishall och stora grönområden med lantlig miljö. Närheten till Tyresö centrum ger möjlighet till bibliotek och olika kulturella aktiviteter. Förskolorna har en byggnadsålder mellan år. På grund av sin ålder och karaktär finns det behov av renovering och löpande underhållsarbete. Ventilationen på två av förskolorna ska utredas och åtgärdats under Omvärldsanalys Närområde Kringliggande bostadsområden runt förskolorna består idag huvudsakligen av äldre flerfamiljshus och radhus. Barnomsorg Förfrågan på barnomsorgsplats är ojämn under terminerna. I förskolorna slutar barn i juni för att börja i förskoleklass till hösten och nya barn skolas in under årets alla månader, detta till följd av barnomsorgsgarantin. Det innebär att det är svårt att beräkna intäkter och kostnader. Från och med januari 2013 ändras utbetalningen av barnomsorgspeng till att gälla från barnets första och sista dag vilket gör att juli och augusti månad ger minskade intäkter. Under senare år har vi sett en minskad efterfrågan efter barnomsorgsplats från augusti. Det innebär att förskolornas avdelningar inte är fyllda med barn under höstterminen. Konsekvensen blir att vi har för höga personalkostnader på förskolorna under höstterminen. Antalet barn i åldern 1-5 år kommer enligt befolkningsprognosen 2012 att minska fram till 2016 för att sedan öka igen. Hur det kommer påverka våra verksamheter i centrum området vet vi inte. I centrumområdet planeras det under kommande år nyproduktion av flerfamiljshus vilket vi hoppas leder till ökat barnantal. Lag och förordning är enligt den nya skollagen en egen skolform och ska ledas av en förskolechef. I läroplanen för förskola har kompletterande avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling, förskollärarens och förskolechefens ansvar samt anpassning till skollagen gjorts. Under året och kommande år kommer vi att arbeta för att bygga upp en samsyn för förskolorna och höja verksamhetens kvalité genom att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. En kartläggning av förskolorna behöver göras för att se vilka insatser som behövs för att sedan gå vidare med ett processarbete utifrån varje förskolas behov. Förskolornas pedagoger ska involveras i arbetet och bli väl förtrogna med hur vi följer upp, utvärderar och utvecklar vår verksamhet för att nå målen i läroplanen. Behov av att öka andelen högskoleutbildade pedagoger Förskollärare är ett bristyrke. Inom enhetens förskolor behöver andelen pedagoger med högskoleutbildning öka för att kunna förverkliga uppdraget i den reviderade läroplanen och kunna möta barn och utbildningsnämndens mål Personaltätheten i förskolan ska ha ökat. Enhetens andel förskollärare är 45,5% och är under genomsnittet i kommunen. 5

6 Enheten har idag inte de ekonomiska förutsättningarna för att kunna göra detta utan har för att få en budget i balans ökat barnantalet på två av förskolorna. Målen för naturvetenskap/teknik, språk och matematik har förtydligats i läroplanen och för att ge barnen stimulans och utmaningar inom dessa områden är det en förutsättning att lärartätheten ökar. Tyresö kommun har i kommunplanen för förskolan 2015 som mål att andelen pedagoger med högskoleutbildning har ökat. Behörighet Från 2015 gäller behörighetsförordningen för lärare och förskollärare fullt ut. Därefter kommer endast legitimerade förskollärare att få ansvara för verksamheten och anställas med tillsvidareanställning i förskolan. Två av förskolorna handleder förskollärarkandidater idag. En del av enhetens förskollärare har sökt lärarlegitimation och vi kommer att uppmuntra alla att söka under året. Hypernet Förskolorna i kommunen har sedan december 2012 ett nytt barnomsorgssystem, Hypernet. Varje förskola kommer att administrera sin egen kö vilket innebär att direktkontakten med vårdnadshavarna som söker barnomsorgsplats ökar och en tydligare prognos av sökande på längre sikt blir möjlig. Då systemet fortfarande är i en uppbyggnadsfas vet vi ännu inte hur vi kommer att påverkas gällande det administrativa arbetet och samorganisation med andra förskolor i området. Enhetens förskolor har i dagsläget 42 barn i barnomsorgskön som önskar placering inom 4 månader, av dessa är sökningarna till enhetens fyra förskolor 19 förstahandsval, 11 andrahands val och 12 tredjehandsval vilket gör att den totala siffran kanske inte stämmer riktigt eftersom man sökt plats på olika förskolor inom kommunen. Tekniken i förskolorna I förskolan har de digitala medierna fått ett allt större utrymme och är idag en stor del av samhället och barnens vardag vilket kan stödja och utmana barns språkliga och kommunikativa utveckling. Enheten har under hösten 2012 köpt in I-pads (lärplattor) till alla avdelningar på förskolorna i syfte att använda dem som ett verktyg i det pedagogiska arbetet. Två av förskolorna har nu också en Panaboard, elektronisk skrivtavla, installerad. Alla enhetens förskolor kommer att behöva byta ut flertal datorer under hösten 2013 på grund av att dessa är för gamla. Behov finns att se över förskolornas nätverksuppkopplingar. Förskolornas hemsidor behöver ses över och uppdateras och en IT-grupp inom förskolorna kommer att bildas under våren 2013 för att arbeta fram gemensamma riktlinjer och förhållningssätt. I 2012 år brukarundersökning fick frågan - Min förskola har en informativ hemsida med aktuell information ett lågt betyg på alla förskolor i enheten. 6

7 Personal Pedagogerna på enhetens förskolor består av yrkeskategorierna specialpedagog, förskollärare och barnskötare. Pedagogerna är fördelade enligt följande: 21 förskollärare 26 barnskötare 1 specialpedagog 3 resurspedagoger (barnskötare med resursuppdrag) 70% Andel högskoleutbildade pedagoger på enhetens förskolor 60% 50% 40% 30% 2012 Kommunen i genomsnitt % 10% 0% Pusslet Gunghästen Sagan Båten Kompetensutveckling: Medarbetarna lär av varandra genom att de ges möjlighet till olika möten där erfarenheter, kompetens och konkreta exempel visas och diskuteras. För att möta barnens olika behov behövs kontinuerlig fortbildning och kunskap om forskningens resultat gällande alla våra barns olika behov. Ledningen strävar efter att kontinuerligt utveckla och tillgodose efterfrågan och behovet av kompetensutveckling. Följande kompetensutveckling har ägt rum under året/kommer att äga rum under 2013: Förskolelyftet II Fyra förskollärare inom enheten har deltagit i kursen Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet ett systematiskt kvalitetsarbete. Alla pedagoger kommer under 2013 delta i det fortsatta arbetet. Som arbetsmaterial kommer vi att använda oss av boken Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan- pedagogisk dokumentation utgiven av skolverket Enhetens alla pedagoger har under 2012 deltagit i fortbildningen VIF, verksamt i förskolan. Under fem tillfällen har teori, uppgifter och 7

8 diskussioner förts om att möta barn i behov av stöd och vikten av pedagogens förhållningssätt. PIM Praktisk IT och media kompetens Flertal pedagoger har deltagit i utbildningen för att praktiskt kunna använda IT- tekniken i vardagsarbetet. TAKK tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Ett flertal pedagoger har och kommer att delta i den kommunövergripande utbildningen. Samtals utbildning Flera pedagoger har genomgått en samtals utbildning för att få verktyg i olika samtalsformer. I september 2012 deltog alla pedagoger i en föreläsning, Barn som lever med våld, med psykolog Poa Samuelberg från BUP Grinden. Den kommunala satsningen för förskolan på matematik, naturvetenskap och teknik fortsätter. Under februari kommer alla pedagoger delta i en föreläsning, Teknikgrytan, med lektor Hans Persson från Stockholms universitet. Han har tidigare haft föreläsningen, Russinhissen, för förskolans pedagoger. Utbildning i februari/mars i användandet av Panaboard för förskolan Båten och Gunghästens pedagoger. Nätverk för förskollärare. Det tidigare nätverket, Pedagogforum, är nedlagt. Ett nytt nätverk med ett annat koncept kommer att starta under vårterminen Ledningen för nätverket är ansvariga biträdande chefer för förskola. En pedagog per förskola kommer under ett år fördelat på fyra gånger delta i nätverket tillsammans med övriga förskollärare i kommunen. Temat kommer bland annat att vara Ledarskap i förskolan, förskollärarens ledaruppdrag som är förtydligat i den reviderade läroplanen för förskola. Förskolornas alla pedagoger kommer under 2013 att få handledning av en förskolepsykolog. Syftet är att i arbetslagen diskutera förhållningssätt, relationer och andra viktiga grupp processer. Arbetsplatsträffarna hålls gemensamt och sker till största delen i form av workshops där pedagogernas kompetenser delges varandra, ett så kallat kollegialt lärande. Pågående utvecklingsområden Under hösten 2012 påbörjade förskolorna inom enheten ett samarbete. Utifrån analysen av utvärderingen från läsåret 2011/2012 kunde vi utläsa att alla förskolor behöver ha mer kunskap om hur vi dokumenterar. Därför kommer vi under kommande verksamhetsår att fokusera på att dokumentera barns lärande med frågeställningar som: o Hur utgår vi från strävansmålen för att planera och dokumentera verksamheten? 8

9 o Gör vi det vi ska utifrån läroplanen? o Hur uppmärksammar vi barnens lärprocesser och frågor i vardagen? o Hur kommunicerar vi med barn och vårdnadshavare för att öka deras inflytande? Genom detta arbete kommer vi förtydliga det kommunala målet Antalet nöjda brukare ska ha ökat då vi i kommande arbete med verksamhetsmålet Dokumentera barns lärande kommer att delge vårdnadshavare vårt arbete genom dokumentation, utvecklingssamtal, informationsbrev och muntlig information. En förskola för var och en Tyresö kommun startade 2010 En skola för var och en som nu blivit en bärande tanke i förvaltningens verksamheter där syftet är att all personal verkar för ett inkluderande synsätt. Förskolorna Pusslet och Gunghästen har under 2012 tagit fram ett gemensamt dokument gällande vårt grundläggande förhållningssätt där våra gemensamma värderingar är: o Vår förskola o Allas delaktighet o Alla får ta plats o Inkludering Förskolorna Sagan och Båten påbörjade sitt arbete med att utforma sitt grundläggande förhållningssätt under hösten 2012 och kommer att fortsätta det arbetet under våren Dessa skall sedan bli levande dokument i våra verksamheter och främja inkluderingsarbetet på våra förskolor. Arbetsmiljö Arbetsbelastningen är hög på förskolorna, en anledning är de stora barngrupperna. För att minska buller och höga ljud arbetar avdelningarna ofta med smågruppsverksamhet och utnyttjar alla förskolans lokaler. Sjukfrånvaro Förskolor 2012 År Pusslet Gunghäste n Sagan Båten Genomsnitt i kommunens förskolor ,37 % 6,82 % * 7,86 % * 6,9 % * 6,4 % (januari-augusti 2012) ,4 % 8,1 % 6,6 % 5,5 % 4,9 % ,7 % 8,1 % 4,8 % 3,3 % * *Andelen långtidssjukskrivningar under 2012 på förskolorna var: Gunghästen 4,5 % Sagan 2,1 % Båten 1,9 % 9

10 Ekonomi Driftsbudget 2013 Kostnader Personal inkl PO Personal, övrigt Lokalhyra* Köp av verksamhet Övriga verksamhetskostnader Intäkter Anslag (=intäkt) Interna intäkter (prestationsersättning, m.m.) Externa intäkter Netto Ingående balans från tidigare år * I de fall hyran är utlagd på verksamheten * Siffrorna är avrundade till tusental Mål 2013 s verksamhetsmålsarbete under 2013 s Mål Koppling Läroplan, Lpfö 98/10 Aktiviteter Vad och hur gör vi för att uppnå målet/uppdraget? Ansvarsfördelning, Tidsplan Dokumentera barns lärande. Under året ska vi arbeta med att dokumentera barns lärande i olika former. Syftet är att hitta vägar och arbetsmetoder för att synliggöra barns lärande för pedagoger, barn och vårdnadshavare och för att utveckla verksamheten så att barn utmanas i sitt lärande. Det behövs kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Ett medvetet arbete med att dokumentera lärandet. Nätverksgrupper, reflektion, planering, handledning och gemensam litteraturstudie. Alla pedagoger, verksamhetsledare, utvecklingsledare och biträdande förskolechef. Målet påbörjades hösten 2012 och utvärderas maj/juni 2013 för att fortsätta under hösten 2013 Uppföljningsplan Uppföljning i januari 2013 och utvärdering i maj 2013 Dokumentationer, observationer, utvecklingssamtal, utvärderingar i Kommunikationsplan; Förväntad effekt i verksamheten arbetslagen, reflektioner med pedagoger, barn och vårdnadshavare Utvecklingssamtal, informationsbrev, dagliga kontakter, nätverksgrupper, arbetslagsmöten Synliggörande av barns lärande för pedagoger, barn och vårdnadshavare samt att verksamhetens innehåll förbättras. 10

11 Barn och utbildningsnämndens mål 2013 Koppling Läroplan, Lpfö 98/10 s mål Aktiviteter Vad och hur gör vi för att uppnå målet/uppdraget? Ansvarsfördelning, Tidsplan Antalet nöjda brukare ska ha ökat. Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns förskola. Nuläge: 91 % procent var helt eller delvis nöjda, 2012 (Källa: Förvaltningens Brukarenkät 2012) Enhetens genomsnittliga procent 2012: 92 % ska komplettera hemmet genom att skapa de bästa förutsättningar för att varje barn ska utvecklas rikt och mångsidigt Om ett år skall vi fortsatt ha den andel nöjda brukare vi har idag eller att den har ökat. Kommunicerar hur verksamhetens bedrivs genom utvecklingssamtal, informationsbrev, samtal, föräldramöte och hemsidan. Biträdande förskolechef, utvecklingsledare, verksamhetsledare och pedagoger Uppföljningsplan Nästa kommunövergripande brukarundersökning under 2013 Kommunikationsplan; Förväntad effekt i verksamheten Informationsbrev, föräldramöte, dagliga samtal och eventuella kommande gemensamma arbetsplaner. Nöjda brukare Barn och utbildningsnämndens mål 2013 Koppling Läroplan, Lpfö 98/10 Aktiviteter Vad och hur gör vi för att uppnå målet/uppdraget? Ansvarsfördelning, Tidsplan Uppföljningsplan Kommunikationsplan; Förväntad effekt i verksamheten Personaltätheten i förskolan ska ha ökat. Inskrivna barn per årsarbetare, nuläge: 5,9 år 2012 Enhetens genomsnittliga procent: c:a 6,4 barn per årsarbetare. Specialavdelningen Seglet på förskolan Båten är ej medräknad. Förskolechefens och förskollärarens ansvar har förtydligats och ökat. Kommunicerar behovet av att minska barngrupperna med bibehållen personal med barn och utbildningsnämnden. Föra en dialog i ledningsgruppen om hur det skall kommuniceras med BOU samt hur hela enheten skall hantera frågan för att öka personaltätheten. Huvudmannen och ledningen på Fårdala Stimmets enhet Huvudmannen och ledningsgrupp följer upp kontinuerligt under året. Rektorsgrupp, ledningsgrupp, personaltäthetsmätningar Att förskolorna får fler pedagoger med högskoleutbildning och/eller mindre antal barn i grupperna. 11

12 Kvalitetsgarantier Målet för allt arbete i Tyresö kommuns skolor är att varje barn ska få möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt utifrån sina individuella förutsättningar. Skollagen och Läroplanen 98/10 reglerar/styr vilka mål varje förskola i Sverige måste uppnå. Läroplanen delar in uppdraget i sju målområden: Normer och värden ska arbeta för att alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Utveckling och lärande ska stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande. Inflytande Alla barn ska ges möjlighet till ansvar och inflytande utifrån den egna utvecklingsnivån. Förskola och hem ska arbeta tillsammans med föräldrarna för att gemensamt se till varje barns bästa. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet ska samverka med samhället omkring förskolan, och samarbeta vid barnens övergångar till andra skolformer. Uppföljning, utvärdering och utveckling kvalitet ska kontinuerligt och systematisk dokumenteras, följas upp och utvärderas. Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Skollagen Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs /?bet=2010:800 ) Läroplaner och kursplaner ( KVALITETSGARANTIER förskolor Våra kvalitetsgarantier anger vad barn och föräldrar kan förvänta sig av oss utöver det som lagar och förordningar redan reglerar. Barnen är ute varje dag. Barnen har möjlighet till fri lek varje dag. 12

13 Utvecklingssamtal sker en gång per termin Förskolorna har uppdaterade webbsidor där föräldrarna kan hitta aktuell information. Förskolorna följer en gemensam plan för att underlätta barnets övergång från förskola till förskoleklass eller grundskola. Förskolorna serverar näringsriktig mat med begränsad mängd socker i enlighet med Livsmedelsverkets riktlinjer. Uppföljning, utvärdering och kommunikation Årshjul Projekt/Tema period sept-nov November Observation och dokumentation Oktober Observation och dokumentation September Utvecklingssamtal Föräldramöte kommunicera verksamhetsmålsarbetet. Observation och dokumentation Augusti December Enhetsplan Skrivs Introduktion och observation av verksamheten Nya verksamhetsmål tas fram. Hur skall de genomföras, följas upp och utvärderas. Föräldramöte, nya vårdnadshavare Hur blev det? Måluppfyllelse, analys, fortsättning och förankring Hur gör vi? Planering och genomförande Juli Januari Läroplan, Lpfö 98/10 Planeringsdag Utvärdering och planering av verksamhetsmål Introduktion och observation av verksamheten Barn och utbildningsnämndens mål tillförs verksamhetsmålen Var är vi? Nuläge Vart ska vi? Förbättringsarbete. Juni Maj Projekt/Tema period feb-maj Februari Utvecklingssamtal Observation och dokumentation Brukarundersökning Mars Observation och dokumentation April Observation och dokumentation Utvärdering av året Planeringsdag Resultat Brukarundersökning Enhetens egna metoder för uppföljning och utvärdering I dagsläget kan vi endast göra en sammanfattning som visar på hur förskolornas tidigare arbetat med uppföljning har skett. Vi kommer som vi tidigare nämnt att kartlägga var vi är i nuläget för att kunna se hur vi skall gå vidare. Ett systematiskt arbetssätt där alla pedagoger är medvetna om hur vi skall arbeta för att komma vidare skall utarbetas och förankras för att skapa ett förbättringsarbete som blir en naturlig del av det vardagliga arbetet. Årshjul för enhetens målarbete Frågor till enhetens målarbete Enhetens mål för läsåret 11/12 13

14 Utvärdering likabehandlingsplaner Arbetslagens/avdelningarnas muntliga och skriftliga redovisningar och utvärdering av arbetet mot enhetens mål Brukarundersökningen Intervjuer av förskolebarn Underlag inför utvecklingssamtal i förskolorna Dialog med föräldrar Frågor till enhetens målarbete: Hur arbetar vi mot verksamhetsmålet? Vilket är resultatet av målarbetet? Vad beror resultatet på? Hur arbetar vi vidare med verksamhetsmålet? På vilket sätt är barn och vårdnadshavare med i målarbetet? Vilka undersökningsmetoder har använts för att få fram måluppfyllelsen/hur vet vi att vi är där vi är i målarbetet? Hur väl har vi uppnått målen. Hur kommunicerar vi målarbetet: Vi har tidigare nämnt att vi ännu inte är på det klara med hur vårt systematiska arbetssätt kommer att se ut, men en viktig del är att förskolornas pedagoger involveras i arbetet och bli väl förtrogna med hur vi följer upp, utvärderar och utvecklar vår verksamhet för att nå målen samt att våra brukare får information om verksamheten och dess mål. Vi har fram tills idag kommunicerat: Internt: Planeringsdagar där utvärdering/uppföljning och verksamhetsmålsarbetet sker samt att nya verksamhetsmål sätts Utvärdering/uppföljning på arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten och avdelningsmöten Avdelnings eller arbetslagsplanering varje vecka. Brukarundersökning Reflektionsgrupper utifrån verksamhetsmålsarbete Återkoppling och reflektioner i arbetslagen/förskolan/enheten Kollegialt lärande Externt: Hemsidor Föräldramöten Brukarundersökning Informationsbrev Utvecklingssamtal Dokumentationer Muntlig information 14

15 Styrande planer och policys På Tyresö kommuns hemsida, finns relevanta styrdokument. Förskolornas rådande styrdokument finns att läsa på förskolornas hemsidor: