Hur påverkar krigsskador/trauma inlärning och koncentration? Ett seminarium för lärare och kommunikatörer som möter nyanlända
|
|
- Lovisa Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur påverkar krigsskador/trauma inlärning och koncentration? Ett seminarium för lärare och kommunikatörer som möter nyanlända Onsdag 11 november, kl (inkl lunch) Nalen, David Bagares gata 17, lokal: Stacken Program Lunch Hur påverkar krigstrauma minne, koncentration och inlärning? Psykologen Frida Johansson Metso, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, beskriver hur hjärnan påverkas av krigsupplevelser och hur möten med nyanlända kan bli bättre Att lära sig andraspråk som hörselskadad Marianne Rogell Ekelund (intressepolitiskt ansvarig), Anders Nordström (ombudsman) och Agneta Österman (förtroendevald) berättar hur Hörselskadades Riksförbund arbetar med frågan Fika Praktiska erfarenheter av anpassad SFI för traumatiserade Jenny Svensson & Ewa Pawlowska, SFI-lärare i Göteborg, berättar om framgångsrika pedagogiska metoder för att inspirera till nya former för lättare lärande. Målgrupp Lärare inom SFI och svenska som andra språk, samt kommunikatörer inom samhällsorienteringen. Deltagandet är kostnadsfritt. Anmälan via följande länk, senast den 3 november eller via hemsidan under fliken Aktuellt.
2 Seminariet anordnas inom ramen för projektet Funktionshinder i etableringen, ett samverkansprojekt i Stockholms län som handlar om att säkerställa att nyanlända med funktionsnedsättning och/eller trauma får samma möjligheter till en god etablering som övriga nyanlända. För mer information kontakta: Erica Stensson, projektassistent SIOS, erica.stensson@sios.org Anne Öster, utvecklingsledare Länsstyrelsen i Stockholm, anne.oster@lansstyrelsen.se
3 Dokumentation från seminariedagen 11 november 2015 Hur påverkar krigsskador/trauma inlärning och koncentration? Julio Fuentes från SIOS hälsar alla välkomna till seminariedagen och berättar kort om projektet Funktionshinder i etableringen. Därefter lämnar han över till Anne Öster från Länsstyrelsen i Stockholm och medlem i styrgruppen för projektet som presenterar programmet för dagen. Hur påverkar krigstrauma minne, koncentration och inlärning? Frida Johansson Metso arbetar som psykolog på Röda korset center för torterade flyktingar. De tar emot flyktingar som har flera trauman. Ofta handlar det om personer som kommer ifrån regellösa samhällen och hela familjer kan vara traumatiserade. Frida berättar att en person inte lämnar sitt hem och land vid första händelsen. Utan flera händelser gör att man till slut känner sig tvingad att fly. Flykten kan sedan ta många år och man kan under vägen mötas av mycket våld och diskriminering. Om man sedan kommer till Sverige så blir man ifrågasatt genom den asylprövning som görs av Migrationsverket och som i sitt sammanhang kan spä på eller leda till ett nytt trauma. Frida berättar om en patient som hon haft, en tjej som hade en mängd kniv ärr på ryggen. (Detta är en kortare och mer generell beskrivning av ärendet än den som Frida gjorde, reds. anm.). Migrationsverket ifrågasatte hennes uppgift att dessa märken gjorts mot henne. De menade att märkena satt långt upp mot axlarna och att de inte var så djupa. Tjejen upplevde sig oerhört kränkt och sa till Frida senare i samtal att hon då inte ville vara kvar i ett land som bemötte henne på det sättet. I samtalen med Frida berättade tjejen att hon blivit våldtagen och att de många ärren i ryggen var markeringar gjorda av förövarna. De hade gjort var sin markering för varje gång de hade förgripit sig på henne. Med detta exempel ville Frida visa på hur kränkande det kan vara för den enskilde att bli ifrågasatt i sin redan utsatta situation. Våra minnen kan vi levandegöra trots att det hände för längesedan. När vi skapar minnen så är det som olika registreringar som görs och i vanliga fall så integreras minnen och länkas samman med andra i tid och rum. När hjärnan fokuserar på överlevnad så kan det vara så att hjärnan inte tar in all information för att den är så inriktad på att ta sig ut situationen. Hjärnan har också en tidskodning som gör att vi minns när och var något inträffade. Denna funktion prioriteras bort när vi står inför ett hot och då går det inte att senare sortera minnet. Det kan då upplevas som det händer här och nu, trots att det är ett minne. När vi utsätts för ett hot så finns det två försvarsmekanismer som kan slå in Fight or flight eller freeze. Fight or flight handlar om en beredskap på att försvara sig eller att fly medan freeze mer fokuserar på att stänga ute smärta då man försätter sig i ett förlamat tillstånd. När en människa upplever fullkomlig maktlöshet i relation till en fara och hjärnan drar slutsatsen att man inte kommer överleva, då triggas försvarsmekanismerna igång. Trots att
4 en hel familj kan ha varit utsatt för samma situation är det vanligt att det bara är en person som blir traumatiserad. Det är ofta den som anfallarna uppfattar som det största hotet som sedan utvecklar post traumatisk stress (PTSD). Det kan vara den som uppfattas som starkast. En person utvecklar inte PTSD förrän det börjar bli lite tryggare runt omkring personen. Den reaktionen kan komma långt senare när man tex. är i Sverige. Tills dess att man har fått det lite mer ordnat runt sig, så håller man kvar en överlevnads fokus. Mycket av den forskningen som finns vad gäller PTSD kommer ifrån USA och är gjord på soldater. Soldaters situation är inte helt jämförbart med flyktingars, menar Frida. När man blir äldre så är det många som varit flyktingar som drabbas av demens. Detta särskilt om de inte bearbetat den eventuella problematiken med trauman. Men trauma minnen är ganska resistenta mot demens. Det är lättare att minnas traumaminnen. Det man inom omsorgen av dessa äldre då jobbar med, eftersom det är för sent för att bearbeta minnena, det är att inte använda så kallade triggers, symboler av olika slag som utlöser trauma minnen. Frida beskriver att PTSD omfattar (1) påträngande minnen, (2) hyperarousal, (3) undvikande och (4) depression. 1. Påträngande minnen är våldsamt påträngande minnen som personen inte kan styra över. Det är minnen som inte kan tidssorteras och som upplevs som om de äger rum nu. Det leder ofta till att man får svårt att koncentrera sig eftersom hjärnan är inställd på överlevnad. Hjärnan tillåter inte det. Minnen kan triggas av lukter, saker man hör etc. För lärare på SFI kan de särskilt uppmärksamma om elever säger att de hör något eller luktar något särskilt. Det kan vara ett minne som triggas igång. Man kan bli fängslad i sina minnen och för en stund vara helt frånvarande. Detta kan också synas på personens kroppshållning etc. Dissociation sker när personen försvinner omedvetet bort i en stund i ett minne. Genom att prata svenska som kan påminna om trygghet hellre än modersmålet kan man påkalla personens uppmärksamhet. Frida menar att en person kan skämmas över att inte kunna kontrollera sin uppmärksamhet. Om till exempel en lärare vill börja prata med en SFI elev om problem kopplade till PTSD så tipsar Frida om att istället börja prata om hur personen sover och om personen har mardrömmar. Vidare kan läraren tipsa om att uppsöka stöd eftersom sömn är så viktig del för att få vardagen att fungera. Frida menar att det oftast är lättare att prata om sömn och mardrömmar, eftersom dessa råder personen inte över. 2. Hyperarousal är en överspändhet då kroppen svarar som om den blev utsatt igen. Detta kan komma i kombination med panikångest. 3. Undvikande för att förhindra hyperarousal väljer man att undvika de obehagliga minnena. Man säger till hjärnan att man ska hålla allt som påminner om minnet borta för att inte behöva uppleva minnet igen. Man skapar en extra känslighet för att undvika det som kopplas till minnen. Man kan då inte heller koncentrera sig. 4. Depression all den negativa feedback som man får av allt som inte fungerar leder till att man drar sig undan för att man inte vill få den negativa feedbacken. Den negativa feedbacken sätts samman med massa katastrof scenarion och vägen till rädslan för att man ska dö är mycket kortare för dessa människor.
5 Det går att röntga hjärnan för att rent fysiskt se PTSD. Man kan se hur hjärnan blir helt splittrad och inte kan kommunicera med sig själv. Frida visar en bild på hjärnan. Hos PTSD patienter så krymper den delen av hjärnan som resonerar med sig själv, tex det kommer inte komma soldater på tåget på väg till skolan. Det går också att se att tex. Amygdala blir större, då det är den del av hjärnan som reagerar vid rädsla. Fråga: Hur går för dig att prata med patienter med hjälp av tolk? Frida: Det är värdefullt att de kan prata på sitt modersmål och hon får möjlighethet att se patientens kroppsspråk innan hon förstår vad personen säger. Frida berättar vidare att när vi lär oss formar vi våra egna hjärnor där vi bygger olika nätverk och länkar samman olika kunskaper. Hur bygger man starka nätverk, frågar sig Frida. Hon visar en bild på en djungel och gör en liknelse till en historia om en person som blev nedsläppt i djungeln och med uppgiften att ta sig från punkt A till punkt B. Trots att personen inte har någon kännedom om omgivningen kommer den att försöka hugga fram en väg mot punkt B. I berättelsen var den en helikopter som kom och hämtade personen när väl den nått punkt B och körde tillbaka personen till punkt A med samma uppgift åter igen. Detta upprepade sig flera gånger. Tillslut hade personen skapat en motorväg mellan punkt A till punkt B. På samma sätt menar Frida att det är med förnimmelsen av negativa minnen. När hjärnan aktivt arbetar för att hålla borta ett minne så skapar man istället en motorväg till det minnet. Personer med PTSD kan ha svårt att hålla borta negativa impulser. Sjukdomen kan göra människor till ganska otrevliga, menar Frida. Detta av en mängd förståeliga anledningar så som att personen inte sover, upplever mardröms upplevelser titt som tätt och inte får ro att koncentrera sig. Alla de misslyckanden som personen möts av och den negativa feedbacken som det ger leder ofta in i en negativ spiral och till depression. Men Frida vill passa på att tipsa om att lärare kan råda SFI elever som de upplever har symptom för PTSD att kontakta Röda korset. Det kostar inget att anmäla sig där och det är ingen kö. (Anmälningsblanketter finns på Röda korsets hemsida.) Fråga: Hur kan man underlätta inlärning? Frida: Det är bra att ni känner igen symptomen och dessa patienter så att ni kan känna er lugna och trygga. Då har ni möjlighet att slussa vidare. Men det är bra att ni vet varför det kan hända att en person uppträder eller beter sig på ett för er ovant sätt, är frånvarande eller har svårt att koncentrera sig. Ni kan då ha en förståelse för att personen kan vara i ett flykt mode som ni kan behöva förstå. Kommentar: Det är svårt att ställa krav på dessa personer som har en massa krav på sig om försörjning. Det finns människor i förorterna som står inför stora problem, men som inte vet vad de ska göra eller var de ska vända sig. De vill kunna bli friska och kunna försörja sig och vara en del av samhället. Frida: Ja, det är ett problem. Ett annat problem är hur vi ska bedriva äldrevård. Fråga: Det finns en sådan skam med detta. Hur kan vi ta kontakt med eleverna? Frida: Gå genom sömnen, prata om den. Säg att om man inte kan sova så kan man inte heller koncentrera sig i skolan, så därför kan de uppsöka Röda korset för att få hjälp med det.
6 Ibland behöver man lirka lite med människor som inte tror att de behöver söka hjälp och att då hitta andra vägar in, tex. genom yoga kurs på Röda korset. Att lära sig andraspråk som hörselskadad Marianne Rogell Ekelund och Anders Nordström från Hörselskadades riksförbund presenterar hur de arbetar med frågan. Se Power Point presentation som finns bifogad. Praktiska erfarenheter av anpassad SFI för traumatiserade Jenny Svensson och Ewa Pawlowska som är SFI-lärare i Göteborg berättar om deras erfarenheter och verksamhet. Se Power Point presentation som finns bifogad. Kommentarer Fråga: Varför har ni just det lektionsupplägget? Svar: Alla som läser SFI gör studiebesök. Genom att prata om saker som är så konkreta blir det lättare att mötas av ord och att då förstå det. Inte bara ha det teoretiska utan även att få det visuella och att få dofter och flera sinnen som hjälper dem att lära sig. Det är ett flexibelt system och de måste möta eleverna i det som fungerar för dem. Fråga: Är det i samråd med psykolog? Svar: Nej men de har kontakt med kurator. Fråga: Går de i behandling? Svar: De flesta går i behandling men det är inget krav. Men det finns också de som är för sjuka eller dåliga för att delta. Man måste klara av vissa delar för att kunna delta. Men det går att anpassa till individuella förutsättningar tex. genom att de kan välja mellan olika tider av scheman som kan anpassas utifrån elevers önskemål och behov. Fråga: Hur går det till när man börjar hos dem? Svar: Kurator anmäler att en elev behöver särskild undervisning. Ansökan lämnas till Arbetsmarknad och Vuxenutbildning och de beslutar om eleven får en plats. Det finns många som väntar i kö. Kurator får tilldelat elever till sig ifrån Vuxenutbildningen. Kuratorn träffar dessa elever och därefter förmedlar kuratorn vidare till läraren. Läraren kallar in elever innan det är dags för att börja undervisningen och det är ett viktigt och ibland ett avgörande moment. Fråga: Vad är det för tidsperspektiv? När gör man bedömningar om det går framåt eller inte? Svar: Om man inte hänger med i progressionskraven så kan man inte gå kvar i den vanliga reguljära SFI:n. Det är samma krav inom deras SFI grupp som i den andra SFI:n men de kan få göra det på lite längre tid. Tidigare så fanns det inte en tydlig starttid och sluttid. Men det finns det nu. De har fått ett snitt över hur lång tid SFI undervisningen brukar ta. Sedan har de lagt till % på TOP-eleverna (Trauma och psykiska funktionshinder) plus att de läser färre timmar så därför tar det ytterligare lite längre tid. Men de gör också utvärderingar i samtal med eleverna där de får vara med och bedöma hur lång tid de tror att det tar. Men
7 om de inte hinner bli klara inom slutdatum så får de F (underkänt). Det gäller alla delkurser. Om de får underkänt, då får de söka igen. Eleverna är tacksamma för att få ett slutmål. Fråga: Är det ni själva som kommit på att det ska vara slutdatum etc. eller är det politikerna? Svar: Det är skolverket som kommit med den rekommendationen och sedan är det kommunen som kommer med snittet. Fråga: Hur arbetar ni med musik? Svar: Tex. som bakgrundsmusik, eller också för att förstå sångtexter. Grunden är att det ska vara strukturerat och förutsägbart. Samtidigt måste de vara flexibla och ta in vilket behov som eleverna har. Man utgår ifrån att eleverna vill och att de kan, men de måste hitta rätt former för att få det att fungera. Ingen är lat eller liknande. Fråga: Hur ofta tar ni emot nya elever? Svar: Kontinuerligt, det kan vara varje vecka. Fråga: Hur tycker ni det rimmar med att det ska vara en trygghet i gruppen? Svar: Är det en grundtrygghet i gruppen så är det inget problem att ta in fler deltagare. Gruppen välkomnar nya deltagare. Avslutning Julio tackar presentatörerna och hoppas att deltagarna har varit hjälpta av de presentationer de fått idag och att de kan nätverka sinsemellan.
8
9
10
11
12
13 Behov av ljudnivåskillnad mellan tal och bakgrundsljud
14 Vokalerna skymmer konsonanterna Vokalerna är basfrekventa ljud med hög energi Konsonanterna är diskanljud med låg energi som är viktiga för taluppfattbarhet
15 y a å a a ä e! L ssn p v d j g s g r! Lyssna på vad jag säger!
16 Pedagogiska utmaningar arbetsminnet belastas av svårigheter att uppfatta vad som sägs även om man förstår vad som sägs minns man inte vad som sagts språkutvecklingen hänger samman med hjärnas förmåga att uppfatta och tolka ljud
17 Tillgänglighet för hörselskadade Grundläggande behov: att kunna ta emot information och samtala med andra Hörselskadades behov underskattas Kunskapsinhämtning och Sociala situationen
18 Hörselnedsättning-ett socialt stigma Även en liten hörselnedsättning påverkar förmågan att delta i samtal Varannan hör dåligt i över 10 år utan att söka hjälp Sämre förutsättningar att lära sig språket och påverkar den sociala situationen Uppmaning till alla som har nedsatt hörsel: var hörselsmart testa hörseln och skaffa hjälpmedel som behövs
19 Nyanlända- HRF krav Åtgärder: Hörseltest Individuella hjälpmedel hörselrehabilitering SFI och annan utbildning Tillgängliga lokaler God ljudmiljö (taluppfattbarhet) Teleslinga eller motsvarande Anpassad pedagogik
20 Resurser, råd och stöd Hörselvården Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Arbetsförmedlingen hörsel/syn HRF - Hörsellinjen
21 horsellinjen.se HRFs informationstjänst Vägledning om hörselvård Praktiska råd och tips om hjälpmedel Ljudmiljö Fakta om olika diagnoser Rättigheter och möjligheter när det gäller, skola, studier, arbetsliv, socialförsäkring Med mera Professionella informatörer, ingår i HRFs informationsavdelning
22 Kontakt med Hörsellinjen: Telefon: vardagar kl 9 15, Webb:
23
24 TOP, SU-TOP, U5 TOP = Trauma och psykiska funktionshinder SU= Särskild undervisningsgrupp U5 = Utbildningsväg
25 Vilka är vi som jobbar med TOP? Ewa Lärare kurs D (40%) Per Lärare kurs A, B och C (100%) Karolina Lärare kurs nybörjare + C (100%) Jenny Lärare kurs B, C och D (40%) Eva-Lis kurator Coach SYV
26 Elever och organisation Idag 80 elever Uppdelade på 5 klasser Varje klass i sin tur uppdelad i olika grupper beroende på nivå och situation PTSD Psykiska funktionshinder Max 12 elever i klassrummet Dock fler elever på klasslistan eftersom de kommer olika dagar
27 Ett klassrum En lärare eller två lärare (vid olika tillfällen) Inga okända vikarier Varje besök till klassen förbereds noga Lernia bjuder på fika. Vattenkokare i klassrummet. Soffa i klassrummet. Ergonomiskt utformade stolar till vissa elever
28 Färre undervisningstimmar varför? Mycket tätt samarbete med kurator Intervju med nya elever Mer tid till planering Liten verksamhet färre som delar på ansvaret Utvecklingsarbete relativt ny verksamhet Fortbildning och studiebesök Mer arbete kring varje elev Kontinuerlig, tät, uppföljning Individuella schemalösningar kräver mer administration per elev Anpassade testsituationer Stressad lärare = oroliga elever
29 Samarbete Pedagogisk uppföljning lärare-lärare-kurator Lärare vet inte mer än nödvändigt om varje elevs individuella psykiska och medicinska situation Samarbete lärare-coacher för praktiksamordning Reguljära studiebesök på Botaniska och Naturhistoriska Kontakt med psykologer och handläggare vid behov Samarbete med andra lärare vid prova-på i reguljär SFI Kontakt med andra myndigheter/sjukvård osv Samarbete med ABF som också har TOP-grupp
30
31 Hur går det vanligtvis till när man börjar? Lärare anmäler till kurator på resp UBA att man har en elev som ev behöver SU Kurator på UBA lämnar underlag/ansökan till kurator på arb.vux som beslutar om eleven ska erbjudas plats i TOP Kurator träffar eleven. Olika möten beroende på om eleven kommer från Lernia, annan UBA eller direkt från arb.vux. Kurator meddelar alla lärare att en ny elev är på ingång. Har ofta ett förslag på vilken grupp och lärare som passar. Aktuell lärare kallar eleven till en intervju med tolk vid behov. Vid intervjun placeras eleven i rätt klass och på rätt nivå. Eleven ska informeras om att TOP är en Särskild undervisningsgrupp och vad detta innebär. Information finns på olika språk. Administratör meddelas om kursstart och antal timmar eleven ska läsa (6-15H)
32 Undervisning Sociala berättelser Minnesträning Visuellt material Anpassning av prov Gummiband för träning av uttal och pausgymnastik Mycket studiebesök Noggrann uppföljning av studiebesök Musik Måleri + workshops Repetition och ofta långsammare studietakt Förebilder vid textskrivning Mycket gemensam undervisning vid behov Fredagar mer individuella studier (flex) Yrkesinfärgning Struktur, förutsägbarhet och flexiblitet och förhållningssätt
33 Att brottas med i början: Elevernas personliga problem tog mycket plats under lektionstid Eleverna förväntade sig att få hjälp av läraren med icke-skolrelaterade frågor tex brev från myndigheter Lärarnas fokus var inte alltid pedagogiska frågor Ingen nivåindelning pga för få elever för att skapa homogena grupper
34 Utmaningar Få upp timantalet Mötestider för eleverna Skiftande problematik Fokus SFI inte ohälsa Kontinuitet Tydliga gränser trots olika gränser Påminnelser Digitalisering Följa rutiner och strukturer
35 Elevinflytande och medbestämmande Undervisningen anpassas efter dagsform Elevernas behov styr planeringen Uppmuntras att komma med önskemål och framföra synpunkter
36 Målen med verksamheten Reguljär SFI Betyg SFI Ökad trygghet skolan Ökad trygghet i samhället Förbättrad upplevd självkänsla och livskvalitet Ökad självständighet
37 Utvärderingar och intervjuer visar Ökad trygghet Skolan är viktig Skolan är en social mötesplats Självförtroendet ökar Motivationen stiger Omvärldskunskapen ökar
38 Vårt recept för framgång Små grupper Mans- och kvinnogrupp Samma lokaler i en lugn del av skolan Få lärare Nivåindelning Tätt samarbete med kurator/resursteam Fokus kunskapskrav Varierad undervisning (studiebesök, workshops, skriftar arbetssätt under lektionstid) Kontinuerlig uppföljning Arbetslagsmöte med avsatt tid för att diskutera elevärenden Samarbete med coacher/syv Ledning som förstår vikten av kontinuitet Förhållningssätt, struktur, flexibilitet Digital kompetens
39
40 TACK! Frågor?
Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till hösten 2015:s temaseminarier
Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till hösten 2015:s temaseminarier Hur utvecklar vi samarbetet mellan specialister och arbetsförmedlare i etableringsuppdraget? 14 okt 10 nov fm Hur påverkar
SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA
OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG
Sfi Umeå. Övrigt: Friskvårdsaktiviteter Studie- och yrkesvägledare Kurator
Sfi Umeå Kursutbud: Alfabetisering Heltidstudier A-D Distanskurser B-D Kvällskurs B-D Yrkesspåret B-D Klara, färdiga, gå! A-B Sfi för föräldralediga A-D Övrigt: Friskvårdsaktiviteter Studie- och yrkesvägledare
Information till dig som vill veta mer om SFI -
Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte
I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
För dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Vad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Sfi Umeå. Kursutbud: Alfabetisering Heltidstudier A-D Distanskurser B-D Kvällskurs B-D Yrkesspåret B-D Klara, färdiga, gå! A-B
Sfi Umeå Kursutbud: Alfabetisering Heltidstudier A-D Distanskurser B-D Kvällskurs B-D Yrkesspåret B-D Klara, färdiga, gå! A-B Övrigt: Friskvårdsaktiviteter Studie- och yrkesvägledare Kurator Sfi Klara,
Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI) Syftet med detta frågeformulär är att skapa en helhetsbild av personen och olika faktorer som kan tänkas påverka hens beteende. Informationen kan sedan användas
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada
Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig
Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar Inledning Syftet med denna guide är att invånare i Varbergs kommun ska kunna använda sig av materialet som ett stöd för
Att stödja exekutiva funktioner i praktiken
Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet uppmärksamhet, samspel och kommunikation Del 7: Variation i perception och kognitiv förmåga Att stödja exekutiva funktioner i praktiken
Vanliga reaktioner efter en svår händelse
Vanliga reaktioner efter en svår händelse En svår händelse är när man överväldigad av något som är bortom ens kontroll, man upplever stor kontrollförlust. Då slås den rationella, tänkande hjärnan ut och
Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen
Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen Innehåll Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Funktionshinder i etableringen Erfarenhetsutbyte och utforskande dialogmöte
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Arbetslivsinriktad rehabilitering inom Etableringsprogrammet
Arbetslivsinriktad rehabilitering inom Etableringsprogrammet Varför efterfrågar Arbetsförmedlingen medicinska underlag? Arbetsmarknadspolitisk bedömning Förutsättningar Beskriv den arbetssökandes förutsättningar
Hälsoskola för nyanlända under. etablering
Hälsoskola för nyanlända under etablering Monica Sigurdson, kursledare Flyktingmedicinsk mottagning/aktiv, Göteborg Bakgrund till Hälsoskolan Prövad i bl a Malmö, Södertälje, Trelleborg. Flyktingar en
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet
Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.
Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:
Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet
Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-
Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet
Att leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
enspr k h tec Barn oc
Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar
Plan för samhällsorientering Skara kommun
1(5) Plan för samhällsorientering Skara kommun Bakgrund Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Den syftar till att ge nyanlända bättre förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära
Kurser och aktiviteter
Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I
Plan mot kränkande behandling. Vuxenutbildningen Timrå
Plan mot kränkande behandling Vuxenutbildningen Timrå 2018 Vision Vuxenutbildningen i Timrå är en verksamhet där alla känner sig välkomna, trygga och respekterade. Vuxenutbildningen i Timrå är fri från
Specialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015
Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Kulturformulering som verktyg i handläggarsamtal Andraspråksinlärning och andraspråksutveckling Migration
Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse
Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Vilka hinder? Skapa gynnsamma förutsättningar! Hur då? Undanröja hinder! Utvärdera effekterna? Hur? 1 Finns inga färdiga recept varken
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nils Fredriksson Utbildning Gymnasiet Vuxenutbildning Läsåret 18/19 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som
Vilka behov har målgruppen? Göteborg
Vilka behov har målgruppen? Göteborg 2017-04-25 Målgruppens bakgrund och behov Målgrupp Stödet ska kunna lämnas till den som är 25-56 år Har kort tidigare utbildning Har ett stort behov av utbildning på
VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag
VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning Innehåll idag Presentation av Lotsen Språkets delar Vad är språkstörning/språklig sårbarhet? Förhållningssätt, pedagogik, extra anpassningar,
Långvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN
SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka
NYA LÄRMILJÖER SKAPAR EN SKOLA FÖR ALLA
NYA LÄRMILJÖER SKAPAR EN SKOLA FÖR ALLA Ett projekt i samarbete med Specialpedagogiska Skolmyndigheten Falköping, 20120129 PROJEKTTEAMET Titti Ljungdahl Johanna Cayton Stig Jansson Anna Sundqvist Sofia
Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL
Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg
Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos
Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos Kommunikation och samspel med personer som har Aspergers syndrom och AD/HD Ulrica Matthed Iris Hadar AB Lättstörd av yttre stimuli Glömmer överenskommelser
Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se
Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se Bemötandeguide en vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Ett gott bemötande
Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag.
Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag. Anhörig kallar vi dig som vårdar. Du behöver inte vara släkt eller bo tillsammans
Bemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Att förstå posttraumatisk stress
Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:
Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna
Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev
1 (5) Elisabeth Nilsson Jobs, leg psykolog Emma Högberg, leg psykolog 2013-01-25 Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev Elevens namn: Elevens personnummer: Formuläret är ifyllt av: Skola: Program och år:
BRIS. ØGruppstöd : TRT, familjehem och stöd till barn som förlorat en förälder i suicid. Bris Linköping : Region Öst. 3 Anställda. bris.
BRIS Barnrättsorganisation sedan 1971 Jobbar utifrån barnkonventionen Stärka barns och ungdomars rättigheter Förbättra deras levnadsvillkor Stöd till barn i särskilt utsatta situationer ØGruppstöd : TRT,
TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Att hjälpa patienter bättre förstå traumaminnens natur och ge en rational för imaginär exponering Metaforer
Att hjälpa patienter bättre förstå traumaminnens natur och ge en rational för imaginär exponering Metaforer Överfull byrålåda Traumaminnen skiljer sig från våra vanliga minnen. Vanliga minnen har vi vanligtvis
Hälsoteket i Angered
A K T I V I T E T S P R O G R A M VI N T E R Hälsoteket i Angered 27 Januari 28 Maj 204 VÅ R H Ö S T S O M M A R Vi som jobbar på Hälsoteket Drop-in hälsa och FaR (Fysisk aktivitet på recept) Emma Helena
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Stress Familje problem Depression Koncentrations svårigheter Övergrepp Mobbning Flykting problematik Relations Problem Förskola/skola
https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/
EXTRA ANPASSNINGAR Hur gör man? VAD SÄGER LAGEN? Varje elev har rätt till ledning och stimulans efter behov och förutsättningar. Skolan ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser (3 kap 3 ). Detta
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Innehåll Inledning...
Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se
Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu
Hörapparatbrukare och kommunikation. Goda råd som bidrar till god kommunikation
Hörapparatbrukare och kommunikation 5 Goda råd som bidrar till god kommunikation Detta är broschyr nummer 5 i en serie från Widex om hörsel och hörselrelaterade ämnen. Kommunikation När man har problem
Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.
Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett
VÄLKOMNA Röselidsskolan Att gå vilse i sitt ledarskap en inspirationsföreläsning av Josefin Axelson och Jenny Jonasson
VÄLKOMNA Röselidsskolan 20190308 Att gå vilse i sitt ledarskap en inspirationsföreläsning av Josefin Axelson och Jenny Jonasson Så här ser vår förmiddag ut... 08:30-10:00 Tillgängliga lärmiljöer (E Persson)
Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Till dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Trauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Kommunens roll i etableringsuppdraget nyanländ. Ekonomiskt bistånd. Kompetenscenter SFI. Samhällsinformation med hälsa
Kommunens roll i etableringsuppdraget nyanländ Ekonomiskt bistånd Kompetenscenter SFI Samhällsinformation med hälsa Ekonomiskt bistånd försörjningsstöd Verksamhetsområde försörjning, Köping Våra sökande
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb
Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb Emma Holmér, 1177 Vårdguiden, emma.holmer@inera.se Emma Frid, Rådgivningsstödet webb, emma.frid@inera.se
IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
SET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Lära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för
Nationellt projekt mot studieavbrott, avslutat våren 2018
Nationellt projekt mot studieavbrott, avslutat våren 2018 http://www.pluginnovation.se/framgangsfaktorer/flexibilitet Fallstudier inom Plug In 2.0 Djupare studier av nio projektverkstäder. Förståelse för
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; SKOLFS 2017:91 Utkom från trycket den 21 november 2017 beslutade
Med filmen som språk Metodhandledning
Med filmen som språk Metodhandledning Grav språkstörning Vad innebär det att ha grav språkstörning? Grav språkstörning är en språklig funktionsnedsättning där den språkliga förmågan är nedsatt på olika
Minnesanteckningar från beredningsgruppsmöte för samhällsorientering i Stockholms län den 20 september 2018
Minnesanteckningar från beredningsgruppsmöte för samhällsorientering i Stockholms län den 20 september 2018 Närvarande: Yvonne Svensson (Solna stad), Marita Johansson (Stockholms stad), Anne Öster (Länsstyrelsen
ANSÖKAN OM MEDEL FÖR PROJEKT Lund
ANSÖKAN OM MEDEL FÖR PROJEKT Lund 2017-02-03 Projekt InSam Konkreta förslag för insatser i samverkan mellan parterna inom FINSAM kring gruppen som tillhör etableringsuppdrag hos Arbetsförmedlingen. Projektägare
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Att studera med primär immunbrist
Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera
Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan
Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Avsnitt 1: Vad innebär en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för lärandet?
Avsnitt 1: Vad innebär en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för lärandet? PRESENTATÖR: Vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att alla barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsförmåga
Central elevhälsa i Kalmar erbjuder
Central elevhälsa i Kalmar erbjuder I den här foldern presenteras alla föreläsningar, workshops och inspirationsträffar som den centrala elevhälsan i Kalmar kommun erbjuder. Syftet med att erbjuda följande
STRESSHANTERING VID NPF
STRESSHANTERING VID NPF FÖR FLEXIBILITET & HÄLSA Johan Pahnke Psykolog, doktorand KI Det stressande samhället Högre tempo Snabbare förändringar Information & teknologi Buller & andra intryck Social kompetens
Samhällsorientering och vägledning 2018
Samhällsorientering och vägledning 2018 Enheten 2018 Målgruppen för enheten är flyktingar, som fått ett uppehållstillstånd, mottagna enligt avtal mellan Västerås Stad och Migrationsverket, egenbosatta
En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg
En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Medan Aktiv inlärning
Studieteknik Mål Överblick Före Förbered för studier Planera Delta i undervisningen Medan Aktiv inlärning Lyssna och anteckna Tänk aktivt Kunskap och förståelse Efteråt Behållning av studierna Aktivera
Förebyggande arbete mot diskriminering
Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det
Välkommen till Peppy Pals School!
Lärarhandledning Välkommen till Peppy Pals School! Ett digitalt verktyg utformat specifikt för att hjälpa dig som pedagog i ditt främjande värdegrundsarbete. Vi hjälper dig att på ett lekfullt sätt lära
Plan för samhällsorientering för nyanlända i Hjo kommun
Plan för samhällsorientering för nyanlända i Hjo kommun Dokumenttyp Plan Fastställd/upprättad 2012-03-14 av Kommunstyrelsen 47 Senast reviderad 2015-06-03 av Kommunstyrelsen 118 Detta dokument gäller för
Redovisning av kvalitetsarbetet för Särvux
Redovisning av kvalitetsarbetet för Särvux juni 2012 Ansvarig rektor Namn Elisabeth Wikberg Datum 2012-06-19 Tjörn Möjligheternas ö Verksamhetens namn Särvux särskild utbildning för vuxna Viktigaste lagar,
Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica
Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari
2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD
Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och
Validand och valideringshandledare
Validering av kurs: Äldres hälsa och livskvalitet (200p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella