Trygg arbetsmiljö för skolpersonal

Transkript

1 Trygg arbetsmiljö för skolpersonal Bakgrund Huvudskyddsombuden (HSO) i Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Kommunal inom barnoch utbildningsförvaltningen har i en skrivelse uttryckt sin oro över personal som blir kränkt av elever och/eller vårdnadshavare. Det finns enligt HSO en tendens att omfattningen ökar och med en upplevd viss handlingsförlamning vid hanterandet av kränkningarna. Risk finns enligt HSO att man drar sig för att ingripa trots att det undergräver fostransuppdraget och minskar möjligheterna att nå hög måluppfyllelse. HSO efterlyser därför tydliga och kraftfulla insatser för att trygga medarbetarnas arbetsmiljö. Direktiv Förvaltningschefen ger skolchef Yvonne Ekeroth i uppdrag att utarbeta förslag till hur arbetet mot kränkningar och för trygg arbetsmiljö ska utvecklas och bedrivas inom barn- och utbildningsförvaltningen för att ytterligare bidra till att verksamheten når målen. Genomförande Utvecklingsarbetet ska bedrivas i samarbete med skolchef för gymnasieskola/vuxenutbildning och med representanter för verksamhetens chefer och HSO. Personalspecialist ingår som sakkunnig avseende arbetsmiljölagstiftningen. Under arbetets fortskridande sker avstämning såväl med Strategiska ledningsgruppen som med berörda arbetstagarorganisationer. Arbetet sammanfattas i en rapport med förslag på konkreta åtgärder, vilken redovisas för förvaltningschefen i december Eventuella beslut fattas av förvaltningschefen senast i januari Rapport utifrån ovanstående direktiv En partssammansatt arbetsgrupp bestående av huvudskyddsombuden Fredrik Jeppsson SACO, Nils-Erik Bengtsson TCO och Gunilla Juhlin/Ann-Kristin Arvidsson LO, personalspecialist Magnus Hellman, rektorerna Mia Karlsson och Lena Planken, skolcheferna Mattias Olsson och Yvonne Ekeroth formerades. Gruppen har haft möten den 15/8, 14/9, 8/10 och 20/11. Under arbetets gång har huvudskyddsombuden ansvarat för avstämning med respektive berörd arbetstagarorganisation och skolcheferna har ansvarat för avstämning i strategiska ledningsgruppen. Arbetsgruppen har, bl a med utgångspunkt i den inkomna skrivelsen från huvudskyddsombuden, diskuterat vilka olika typer av kränkningar sker. Gruppen kunde konstatera att kränkningar kan förekomma mellan elev - elev, elev - skolpersonal, vårdnadshavare skolpersonal. När det gäller situationer där elever kränker varandra eller där skolpersonal kränker elev kunde gruppen konstatera att det finns fungerande rutiner konkretiserade i verksamheternas likabehandlingsplaner. I fallen där vårdnadshavare kränker personal finns rutinbeskrivningar i de handlingsplaner mot hot och våld som finns både på kommunnivå och i de flesta fall även på verksamhetsnivå. Gruppen beslöt därför att fokusera på de situationer där elever kränker skolpersonal. Beslutad av förvaltningschefen

2 Arbetsgruppen har studerat en del redan befintlig dokumentation i form av litteratur och skrifter på nätet. Till stor hjälp och inspiration har Madeleine Pousettes bok Trygg på jobbet varit. Likaså har UNESCOS rapport Stopping violence in schools: a guide for teachers, vilken bl a innehåller en handlingsplan för ett förebyggande arbete mot våld och kränkningar, varit till stor nytta. Förslag på konkreta åtgärder Förslag 1 Kristianstads kommuns riktlinjer mot våld och hot i arbetsmiljön samt Trygg på jobbet, en skrift som är framtagen i samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Skolledarförbund och Lärarnas Riksförbund, är två dokument som konkret beskriver hur man lämpligen förebygger och hanterar hot, våld och trakasserier mot skolans personal. Båda tar med tydlighet upp dels det förebyggande arbetet mot hot, våld och trakasserier och dels den handlingsplan som måste finnas för vem som ska göra vad om hot, våld eller trakasserier uppstår. Vikten av att all personal på en arbetsplats är involverad i det förebyggande arbetet och i arbetet med att ta fram en ny eller revidera en befintlig handlingsplan tas också med tydlighet upp i särskilt det senare dokumentet. Det senare dokumentet belyser också kopplingen mellan det förebyggande arbetet mot hot, våld och trakasserier och hög måluppfyllelse. Arbetsgruppen föreslår att varje enskild skolenhet eller skola ska ha en handlingsplan mot hot, våld och trakasserier vilken innehåller dels en plan gällande det förebyggande arbetet och dels en plan gällande om hot, våld eller trakasserier uppstår och som tas fram, revideras och regelbundet diskuteras med all personal inom skolenheten eller skolan involverad. Med fördel kan nämnda riktlinjer mot våld och hot i arbetsmiljön och Trygg på jobbet vara utgångspunkter i varje enskild skolenhets eller skolas arbete med handlingsplanen. Den årliga uppföljningen av SAM, likabehandling och samverkan föreslås även inkludera denna handlingsplan. Ett exempel på vad som bör ingå i en handlingsplan gällande om hot, våld eller trakasserier uppstår bifogas, se bilaga. Förslag 2 Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsplan konkretiserar fem strategier som beskrivs i barn- och utbildningsnämndens skolplan. Strategierna som beskrivs och konkretiseras är framtagna för att verksamheten ska öka sin måluppfyllelse. Tre av strategierna kan direkt kopplas till ett förebyggande arbete mot hot, våld och trakasserier mot skolans personal, Inkludering, Kommunikativt ledarskap och Ledarskap i rummet, till vilka det hör ett antal stödinsatser en enskild skolenhet eller skola i förvaltningen kan erhålla. Arbetsgruppen föreslår att när en enskild skolenhet eller skola arbetar med en ny eller reviderar en befintlig handlingsplan för det förebyggande arbetet mot hot, våld och trakasserier mot skolans personal så ska särskilt fokus riktas mot de tre nämnda strategierna. Det kan exempelvis handla om kompetensutvecklingsinsatser för lärare och annan personal.

3 Förslag 3 Brottsförebyggande rådet har angivit faktorer som beskriver vad som är viktigt för att en skola ska vara en trygg arbetsplats och som samtidigt är kännetecken för Trygg skola som ett begrepp. Tre av dessa är att det är tydligt att skolledningen har ansvaret för det förebyggande arbetet på skolan är en hög andel av personalen som tar ansvar för att lösa konflikter som uppstår på skolan finns utrymme för relationsskapande arbete i det dagliga arbetet på skolan För att ge dessa punkter ett utrymme i ett sammanhang är det viktigt att skolledning avsätter tid för arbete med värderingsfrågor i klassrummet. UNESCO har i den tidigare nämnda rapporten redogjort för en handlingsplan med tio punkter. Dessa lyder enligt följande: 1. Förespråka en helhetssyn som omfattar elever, skolpersonal, föräldrar och samhället. I klassrummet: låt eleverna prata med varandra och läraren om våld. Vem påverkas och hur? Vem på skolan kan du nå för att få hjälp? Lista upp personer och organisationer som kan stödja i det förebyggande arbetet. 2. Gör eleverna delaktiga i arbetet. I klassrummet: be eleverna att diskutera vad som är våldsamt och inte. Vilka mänskliga rättigheter kränks i olika hot/kränkning/våld situationer? Skapa debatt. Öka medvetenheten och uppskattningen för olikheter. Story-telling är ett bra alternativ. 3. Använd konstruktiva tekniker och metoder. I klassrummet: Skapa en elevklubb för anti-våld. Lärarna kan hjälpa till att organisera aktiviteter. 4. Var en aktiv och effektiv kraft för att förhindra mobbning. I klassrummet: Återknyt till frågorna under punkt Hjälp eleverna bygga motståndskraft och hjälp dem svara på livets utmaningar kon struktivt. I klassrummet: Skapa rollspel i klassrummet där eleverna agerar ut våldsamma situatio ner. Låt eleverna diskutera varje situation och lösa den fredligt. 6. Var en förebild genom att tala om sexuellt och könsrelaterat våld. I klassrummet: Öka förståelsen för eleverna att vi är olika men att alla är lika. Genom ökad förståelse kan vi undvika elever som retas eller kränker. 7. Var en förespråkare för skolans säkerhet. I klassrummet: elever, lärare, skolledare diskuterar en uppförandekod på skolan och tillsamman kommer överens om givna förhållningssätt. 8. Tillhandahåll välkomnande och säkra utrymmen för elever och lärare. I klassrummet: Kartlägg var och när på skolan det innebär en risk att råka ut för våld/trakasserier.

4 9. Lär ut vålds- och konfliktlösning. I klassrummet: hjälp eleverna att medla i konfliktsituationer. Utse en ny fredsmäklare varje vecka så att alla kan träna på konfliktlösning och förhandlingsförmåga. 10. Uppmärksamma våld och diskriminering mot funktionsnedsatta, minoriteter osv. I klassrummet: Få eleverna att behandla sina medmänniskor lika oavsett om de kommer från andra kulturer eller har begränsningar i förmågor. Skillnaden ska utgöras av att alla har rätt att bli uppskattade, alla har styrkor. Arbetsgruppen föreslår att en eller flera pilotskolor utses för att arbeta med begreppet Trygg skola med utgångspunkt i UNESCOs handlingsplan med tio punkter under läsåret 2013/2014. Utvärderat arbete och analyserat resultat sprids därefter inom förvaltningen. Förslag 4 Barn- och utbildningsförvaltningen har Flexite som digitalt system för att registrera risker, tillbud och skador. Arbetsgruppen föreslår att en arbetsgrupp tillsätts för att särskilt utreda behovet av en förändring av Flexite så att systemet blir mer användarvänligt och kan användas som ett tydligare redskap i arbetet för en trygg arbetsmiljö för skolpersonal.

5 Hot från elev mot arbetstagare Bilaga Akut skede Varje vuxen som ser/uppfattar hot och/eller våld mellan elev och arbetstagare ska gripa in för att stoppa det. Den som bevittnar händelsen ansvarar även för att kalla på fler vuxna alternativt polis om situationen kräver det. Se till att drabbade får vård samt att de inblandade får hjälp och stöd av någon de har god kontakt med och förtroende för. Lugna ner situationen och om det anses nödvändigt ta de inblandade till var sitt rum. Utred situationen Parter får ge sin version av händelsen, som dokumenteras av en samtalsledare. Om händelsen bedöms utredd avslutas ärendet genom att klassföreståndaren/mentorn, skyddsombud, chef och vårdnadshavare informeras. Klassföreståndaren/mentorn och chef beaktar händelsen utifrån styrdokument och policys. Vid allvarligt hot eller våld Vid allvarligt hot och våld gör chef en polisanmälan av händelsen. Polisanmälan kan även göras i mildare fall om chef bedömer detta lämpligt. I de fall en polisanmälan görs och där någon under 18 år är misstänkt för brott, informeras alltid socialtjänsten och vårdnadshavarna via polisen. Chef informerar elevens vårdnadshavare. Vid allvarligt hot eller våld informerar chef först personalen och därefter skolans elever om händelsen och vilka åtgärder som vidtas. Chef avgör huruvida samtliga elevers vårdnadshavare bör informeras samt om vidtagna åtgärder på skolnivå. Tillbudsrapport och/eller skadeanmälan skrivs av medarbetare och chef Vidare åtgärder Den utsatta ska erbjudas hjälp i form av krisbearbetning. Chef kan ta hjälp av AME. Vidare åtgärder tar sin utgångspunkt i styrdokument och policys. Chef ansvarar för dokumentation samt att elevhälsoteam involveras i arbetet. Uppföljningssamtal med de inblandade ska ske inom det snaraste (en till två veckor). Chef ansvarar för samtalen samt dokumentationen.