2006:3. Har vi en industri i världsklass?

Transkript

1 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 26:3 ISSN Har vi en industri i världsklass? En studie av västsvenska produktionsvillkor Där faktorer som produktionskostnader, logistikkostnader och tillgång på kompetens är som mest gynnsamt, där förläggs också produktionen. I Beijing, Baltijsk eller Borås.

2 Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 26. Citera oss gärna, men ange källa.

3 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Förord I oktober 25 tillkännager Electrolux att företaget flyttar tillverkningen av enklare kyl- och frysskåp från Mariestad till Ungern och Italien. De mer exklusiva modellerna tillverkas fortfarande på hemmaplan. Bättre matchning mellan produktion och marknad är målet. Men konsekvenserna blir tuffa. Närmare en tredjedel av fabrikens sammanlagt 1 1 anställda i Mariestad riskerar att förlora jobbet. I ett första skede varslas 15 anställda. I augusti 26 kommer nästa tunga besked. Ytterligare 15 personer varslas. Electrolux är bara ett av många exempel på utflyttning. Men det finns också exempel på motsatsen. Samtidigt som Electrolux flaggar för flytt, tar trucktillverkaren Atlet hem produktionen från Tyskland till Mölnlycke utanför Göteborg. Sedan den 1 mars 25 tillverkar Atlet alla sina truckar på hemmaplan. Vad är det som avgör var framtidens produktion kommer att förläggas? Svaret ligger bland annat i faktorer som produktionskostnader, logistikkostnader, närhet till marknad och tillgång på kompetens. Där dessa produktionsvillkor är som mest gynnsamma, där förläggs också produktionen. I Beijing, Baltijsk eller Borås. Att produktionen förläggs i Västsverige är alltså inte någon självklarhet. I februari 25 offentliggjorde Västsvenska Industri- och Handelskammaren en mycket uppmärksammad rapport som visade att nästan 7 procent av de hundra ledande industriföretagen i vår region diskuterade, planerade eller redan genomförde en utflyttning. Rapporten ledde till att kammaren skapade ett råd för industriell utveckling, som i sin tur omger sig med ett snabbt växande nätverk av nyckelpersoner från våra medlemsföretag inom industrin. Med denna kompetens som bas arbetar vi nu med att stärka produktionens villkor i Västsverige. Den här rapporten är ett led i detta arbete, där vi berättar om betydelsen av olika produktionsfaktorer och hur väl de västsvenska företagen faktiskt står sig i den internationella konkurrensen. Västsvenska Industri- och Handelskammaren, oktober 26 Joachim Briggert Gunilla Bellman Kajsa Dahlsten 3

4

5 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 6 Slutsatser och rekommendationer 6 Inledning 8 Resultat 9 Produktionsvillkorens betydelse och betyg 9 Produktionsvillkor med utvecklingspotential 1 Vd och produktionschef har olika syn på produktionen 12 Produktionsvillkorens roll i olika branscher 12 Livsmedel 14 Plast & kemi 15 Logistik & transport 16 Bioteknik & medicin 17 Bygg & fastighet 18 Möbler 19 Verkstad 2 Textil 21 IT, telecom & hightech 22 Fordon 23 Bilaga 1. Så gjordes studien 24 Urval av företag 24 Urval av produktionsfaktorer 24 Frågekonstruktion 24 Datainsamling och svarsfrekvens 25 5

6 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Sammanfattning Västsvenska företag står sig väl i den internationella konkurrensen med avseende på viktiga produktionsvillkor som produktionskompetens, organisationsförmåga och förändringsbenägenhet. Det visar en studie som Västsvenska Industrioch Handelskammaren låtit genomföra. Vi har frågat beslutsfattare i 87 stora och för Västsverige betydelsefulla företag vilka faktorer som är viktiga i den internationella konkurrensen och hur bra västsvensk produktion står sig mot andra länders produktion. Sammanlagt har 13 olika produktionsvillkor omfattats av studien. Resultaten visar att: Tre av fyra beslutsfattare (76 procent) anser att deras anläggning står sig väl jämfört med huvudkonkurrenterna. Endast en knapp fjärdedel (23 procent) anser att de inte gör det. Framtidsutsikterna är goda. Omsättningen förväntas öka i nästan nio av tio företag och lika många räknar med ökade investeringar i den egna anläggningen inom de närmaste tre åren. Nästan hälften av beslutsfattarna, 46 procent, bedömer att de ökade investeringarna också kommer att leda till ökad sysselsättning i den egna anläggningen. De tre villkor som anses viktigast för konkurrenskraften är produktionskompetens, goda attityder till förändringsarbete, samt organisations- och produktionsplanerings-kompetens. Dessa tre villkor får också högst betyg. Det företaget upplever som viktigt för konkurrenskraften anser de dig också i regel vara bra på. Inom två områden är skillnaden mellan betydelse och betyg särskilt stor: politikers engagemang och flexibla anställningsformer. Båda dessa produktionsvillkor bedöms som viktiga. Samtidigt ger beslutsfattarna lågt betyg till den egna anläggningens förutsättningar jämfört med konkurrenter i andra länder när det gäller dessa produktionsvillkor. Mer än nio av tio beslutsfattare anser att svenska politiker visar mindre förståelse och engagemang för företagens villkor än politiker i konkurrerande länder. Endast cirka 14 procent anser att svenska företag har en större flexibilitet med avseende på anställningsformer jämfört med utländska konkurrenter. Stora skillnader föreligger dels mellan hur olika befattningshavare betraktar produktionsvillkoren, dels mellan olika branscher. I rapportens sista del återfinns branschvisa fördjupningar, där dessa skillnader redovisas. Slutsatser och rekommendationer Västsvenska industriföretag ser framtiden an med tillförsikt. Såväl omsättning, investeringar som sysselsättning förväntas öka inom de kommande tre åren. Det är ett styrkebesked för Sverige. Samtidigt finns en stor utvecklingspotential. Bland de 13 produktionsvillkor som ingick i vår studie finns områden som måste utvecklas för att västsvenska industriföretag även framledes ska stå sig väl i den internationella konkurrensen. En stor del av ansvaret ligger naturligtvis på företagen själva. De områden där kompetens- och maktfrågan främst ligger inom ledningen och den egna beslutssfären måste företagen själva vidareutveckla. För västsvenska industriföretag som vill hävda sig på den globala arenan gäller således att: Välja rätt tillverkningsstrategi där fabriker förläggs på rätt plats i världen med avseende på faktorer som kundnärhet och produktions- och logistikkostnader. Utveckla rätt typ av tekniskt produktionssystem oavsett var produktionen förläggs, med en optimal automatiseringsgrad med avseende på kostnadsstruktur och volym. Säkra den produktionstekniska kompetensen att driva och kontinuerligt förbättra produktionen. Produktionstekniskt kunnande är i dag en bristvara. Utveckla ledarskapet i hela organisationen, med ett ökat kunnande inom 6

7 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? produktionstekniska filosofier som till exempel lean manufacturing. Renodla fabrikerna samt öka standardiseringen och spridandet av best practise. Se till att alla anställda har rätt attityd och engagemang i det dagliga förbättringsarbetet mot världsklass, där konkurrensfördelar som lagarbete och platta organisationer utnyttjas. Näringslivet har alltså ett stort ansvar för att utveckla produktionen, men även politikerna spelar en viktig roll. Det framgår tydligt av vår studie, där politikers engagemang vid sidan av flexibla anställningsformer är den produktionsfaktor som uppvisar störst skillnad mellan betydelse och betyg. Detta behöver inte betyda att politikerna de facto brister i sitt engagemang för produktionens villkor. Det kan i lika hög grad ha att göra med hur tydligt engagemanget torgförs. Om svensk industriproduktion inte upplevs som en viktig fråga bland väljarkåren, finns risken att denna fråga hamnar i skymundan i den allmänna debatten. Mot bakgrund av detta riktar Västsvenska Industri- och Handelskammaren ett antal uppmaningar till Sveriges politiker: Visa ett ökat engagemang och sprid kunskap om svensk produktion. För in ordet produktion i de politiska budskapen. Tala mer om att välfärden måste produceras innan den kan konsumeras. Det ger väljarna en mer nyanserad bild av produktionens villkor och vikt. Undvik att utmåla företag som flyttar produktionen utomlands som bovar i dramat. Det är ofta en fråga om överlevnad. Genom att expandera utomlands, kan i vissa fall en annan del av företaget fortleva eller till och med expandera på hemmaplan. har ofta lokala, mer flexibla överenskommelser räddat många jobb kvar i landet. Denna utveckling måste stimuleras. Var öppna för en mer flexibel tillämpning av anställningsformer, så att vi har möjlighet att lättare anpassa antalet anställda till den aktuella efterfrågan. Stöd arbetstidskoncept som ger oss möjlighet att variera arbetstider på kort och lång sikt. Luckra upp synen på fyra veckors sammanhängande semester som rättighet. Utveckla samhällets service i takt med globaliseringen. Med mer flexibla arbetstider följer också förändrade behov av samhällsservice. Så måste till exempel öppettider på daghem och vårdcentraler följa med i utvecklingen. Alla samhällssektorer måste bidra för att svenska industriföretag även i fortsättningen skall stå starka i den internationella konkurrensen. Med ökad internationell konkurrens blir det ännu viktigare att ställa frågan vilka produktionsvillkor som är mest betydelsefulla bland de västsvenska industriföretagen och vad vi kan göra för att öka vår konkurrenskraft. På sikt handlar det om vilken produktion och vilka jobb som blir kvar i vår region. Därmed handlar det också om Västsveriges framtida välfärd. Den måste vi värna med gemensamma krafter. Var öppna för en mer flexibel tillämpning av olika anställningsformer. I de branscher som länge varit utsatta för internationell konkurrens har fackförbund och företag valt att gemensamt ta beslut för att behålla arbetstillfällen och utveckling i Sverige. I dessa branscher 7

8 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Inledning Det går bra för världen. Den globala högkonjunktur vi nu befinner oss i märks också på hemmaplan. Västsvenska Industri- och Handelskammarens konjunkturindikator visar ökade investeringar i Västsverige de senaste två åren med en stark prognos för 26, fortsatt hög export och stadig konsumtion. Värderingen av de västsvenska börsbolagen har också utvecklats positivt jämfört med Stockholmsbörsen i övrigt. På en global marknad är det de mest konkurrenskraftiga av världens företag som får göra affärer. För att bibehålla sin konkurrenskraft väljer dessa företag att producera varor och tjänster där det är mest lönsamt. Produktionen förläggs i de orter där faktorer som produktionskostnader, logistikkostnader och tillgång på kompetens bedöms vara mest gynnsamma. Det är inte givet att Västsverige utgör denna plats. I en studie som Västsvenska Industri- och Handelskammaren publicerade i början av 25 framgick att nästan 7 procent av de hundra ledande industriföretagen i regionen diskuterade, planerade eller redan genomförde en utflyttning av delar av sin verksamhet till en annan region eller ett annat land. Mot bakgrund av detta är det angeläget att ställa frågan vilka produktionsvillkor som är avgörande för att Västsverige skall kunna behålla och utveckla produktionen på hemmaplan, samt hur väl de västsvenska produktionsanläggningarna står sig med avseende på dessa produktionsvillkor. Kort och gott vilka villkor är viktigast och vilket betyg får de västsvenska industriföretagen. Västsvenska Industri- och Handelskammaren har därför frågat beslutsfattare i 87 stora och för Västsverige betydelsefulla företag hur de ser på framtiden, vilka produktionsvillkor som är viktiga i den internationella konkurrensen och hur bra västsvensk produktion står sig mot andra länders produktion. Resultaten är samlade i denna rapport Utveckling av den västsvenska konjunkturen sedan Källa: Västsvensk konjunkturindikator ( Figur 1. Västsvensk konjunkturindikator. Utveckling av den västsvenska konjunkturen sedan Indexet bygger på sex variabler som tillsammans ger en god bild av den västsvenska konjunkturen. Indexet har justerats med hänsyn till konjunkturcykler så att indexet i januari 1998 är +, Utveckling av prognosen för tre respektive tolv månader tre månader tolv månader 26-2 (2 innebär mycket positiv utveckling och -2 innebär mycket negativ) Figur Källa: 2. Västsvensk konjunkturindikator, ( prognos. Bedömning av den fortsatta konjunkturen på tre respektive tolv månaders sikt. Bedömningen är gjord av handelskammarens konjunkturpanel. Avbrotten i serien beror på semesterrelaterade Kursutveckling uppehåll för i uppgiftslämnandet. västsvenska börsbolag respektive 2,5 2, 1,5 1,,5, Stockholmsbörsen i sin helhet sedan VBI OMX SPI (Index 1 = år 2) Figur Källa: 3. Kursutveckling Västsvenskt börsindex för västsvenska ( börsbolag (grön kurva) respektive Stockholmsbörsen (blå kurva) sedan

9 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? 25% Resultat Västsvenska industriföretag ser ljust på den närmaste framtiden. Det visar svaren på de framtidsinriktade frågor som ställdes i undersökningen. Nästan nio av tio företag (88 procent) tror att omsättningen i anläggningen kommer att öka inom de närmaste tre åren. En ännu större andel, 91 procent, bedömer att investeringarna i den egna anläggningen kommer att öka inom motsvarande period. Nästan hälften, 46 procent, tror också att ökade investeringar kommer att leda till ökad sysselsättning, medan endast 19 procent bedömer att sysselsättningen kommer att minska. grad av den tidpunkt vid vilken de görs. I en långvarig högkonjunktur som vi nu befinner oss i, är det också rimligt att förvänta sig en framtidsbedömning som är övervägande positiv. På motsvarande sätt genomfördes den tidigare citerade studien om utflyttning vid en tidpunkt då konjunkturläget inte var lika starkt. Den betydligt mer hotfulla bild som framgick av den studien måste också ses med det då rådande konjunkturläget i beaktande. Produktionsvillkorens betydelse och betyg De västsvenska industriföretagens konkurrenskraft bygger på ett antal viktiga produktionsvillkor. Tillsammans med Västsvenska Industri- och Handelskammarens råd för industriell utveckling valdes 13 produktionsvillkor som omfattas av studien. De 13 ingående produktionsvillkoren samt deras betydelse och betyg framgår av figur 5 på följande sida. 2% 15% 1% 5% Vet ej Figur 4. Konkurrenskraft. Sammantaget anser sig västsvenska Hur mycket Hur mycket instämmer instämmer företagarna i påstående med eraer huvudkonkurrenter, anläggning står där tionella 1 innebär konkurrensen. att du inte instämmer Vart fjärde alls företag och du i påståendet: industriföretag Er anläggning stå sig väl ståri sig den välinterna- jämfört sig väl 1 jämfört att du med instämmer era huvudkonkurrenter, där 1 innebär att helt. (25 procent) instämmer helt med påståendet att den egna anläggningen står sig du inte alls instämmer och där 1 betyder att du instämmer helt. väl jämfört med huvudkonkurrenterna, vilket framgår av figur 4. Räknar man samman alla som i någon mån instämmer med påståendet (d v s de som angivit svarsalternativ 6-1), anser tre av fyra företag (76 procent) att de står sig väl. Den positiva bild av framtiden som kan utläsas ur resultaten, måste dock ses med rådande konjunkturläge som fond. Undersökningar som denna präglas i hög 9

10 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Produktionskompetens Attityder förbättringsarbete Organisation av produktion Flexibla anställdningsformer Politikers engagemang Forskningskompetens Infrastruktur Tillgång till leverantörer Rekrytera akademiker Närhet till marknad Rekrytera icke-akademiker Löneomkostnader Direktlöner Betydelse Betyg Tre produktionsvillkor framstår som särskilt viktiga för konkurrenskraften; produktionskompetens (93 procent har angivit svaret 6 eller högre på en skala från 1-1), anställdas attityder till förbättringsarbete (91 procent), samt organisations-/produktionsplaneringskompetens (87 procent). Dessa tre villkor får också högst betyg. Det företaget upplever som viktigt för konkurrenskraften anser de sig också i regel vara bra på. Således får de anställdas attityder till förbättringsarbete högst betyg (67 procent har angett svaret 6 eller högre på en skala från 1-1), följt av produktionskompetens (55 procent) och organisations-/produktionsplaneringskompetens (51 procent). De produktionsvillkor företaget själva kan hantera får överlag också ett högre betyg. Samtidigt ger företagen underbetyg till de villkor de inte själva kan påverka i lika hög utsträckning, som exempelvis flexibla anställningsformer och arbetskraftskostnader. Produktionsvillkor med utvecklingspotential Ett annat sätt att illustrera resultaten är att låta betyg och betydelse utgöra den vertikala respektive den horisontella axeln i ett fyrfältsdiagram, se figur 6 på nästa sida. Punkterna i fyrfältsdiagrammet utgörs av andelen som svarat 6 eller högre för respektive produktionsvillkor. Samtliga villkor, med undantagen flexibla anställningsformer och politikers engagemang, återfinns utmed ett ellipsformat kluster som följer diagonalen från lågt betyg/liten betydelse till högt betyg/ stor betydelse. Detta visar alltså att villkor med stor betydelse också i de flesta fall fått ett högt betyg. Två linjer skär diagrammet. Den vertikala markerar medelvärdet för samtliga produktionsvillkors betydelse, medan den horisontella markerar medelvärdet för villkorens betyg. Resultatet blir fyra kvadranter. I den övre högra kvadranten återfinns de produktionsvillkor som både anses betydelsefulla och där företagen ger sig själva ett högt betyg jämfört med konkurrenterna. De tre redan nämnda styrkeområdena produktionskompetens, attityder till förändringsarbete och organisations-/produktionsplaneringskompetens är, vid sidan av forskningskompetens, de produktionsvillkor som hamnar i denna kvadrant. I den övre vänstra kvadranten finns också villkor där företagen ger ett högt betyg, men som inte anses vara lika betydelsefulla. Närheten till marknaden och tillgång till leverantörer hör till dessa villkor. I den nedre vänstra kvadranten finns villkor som varken tillskrivs högt betyg eller betydelse. Hit hör till exempel både direktlöner och löneomkostnader. Den nedre högra kvadranten slutligen Figur 5. Betygssättning. I enkäten har företagsrepresentanter angivit såväl betydelse som betyg för enskilda produktionsvillkor. Av figuren framgår vilka som är mest betydelsefulla och de som har fått högst betyg, men också de produktionsfaktorer där skillnaden mellan betydelse och betyg är störst. 1

11 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Alla branscher 1 8 Attityd t. förbättring 6 Prod. kompetens Betyg Närhet marknad Forskningskompetens Org./Prod. planering 4 Tillgång leverantörer Rekr. ej akad. utb. Infrastruktur Rekr. akad. utb. 2 Direktlön Löneomk. Flex. anställningsformer Politikers engagemang Figur 6. Produktionsvillkor I figuren illustreras vilka faktorer som företagsrepresentanterna anser vara viktigast att arbeta med. Betydelse är kanske den mest intressanta och för nödvändiga åtgärder relevanta. Här finns de produktionsvillkor som tillskrivs hög betydelse, men där företagen ger ett relativt lågt betyg. I denna så kallade riskkvadranten är skillnaden mellan betyg och betydelse som störst. I riskkvadranten återfinns två produktionsvillkor: politikers engagemang och flexibla anställningsformer. Endast ett av tio företag instämmer i någon mån i påståendet att svenska politiker har större förståelse för näringslivets villkor jämfört med politiker i konkurrerande länder. Skillnaden mellan betydelse och betyg är hela 74 procentenheter när det gäller politikers engagemang. När det gäller flexibla anställningsformer är motsvarande skillnad 7 procentenheter. Endast cirka 14 procent instämmer i påståendet att svenska företag har en större flexibilitet med avseende på anställningsformer jämfört med utländska konkurrenter. Dessa två produktionsvillkor kan därmed anses vara de svagaste konkurrensfaktorerna, men också de områden där utvecklingspotentialen är som störst. 11

12 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Vd och produktionschef har olika syn på produktionen De 13 ingående produktionsfaktorerna tillskrivs olika betydelse och betyg beroende på vilken befattning den tillfrågade har. Bland dem som ingick i studien var cirka 47 procent vd:ar och cirka 43 procent produktionschefer. Två produktionsvillkor framstår som de områden där skillnaden i bedömning mellan vd och produktionschef är som störst: direktlöner och löneomkostnader. Vd tillskriver överlag dessa båda villkor betydligt högre betydelse än produktionschefen. Sex av tio vd:ar anser att både direktlöner och löneomkostnader är betydelsefulla produktionsvillkor (cirka 63 procent har angett svaret 6 eller högre på en skala från 1-1 för båda dessa produktionsvillkor). Bland produktionscheferna anser endast 39 procent att direktlöner är ett viktigt villkor och 42 procent att löneomkostnader är det. Vd tillskriver också organisationsoch produktionsplaneringskompetens en högre betydelse än produktionschefen. Hela 95 procent av vd:arna har angett svaret 6 eller högre på den tiogradiga skalan. Motsvarande andel bland produktionscheferna är 76 procent. Organisations- och produktionsplaneringskompetens rankas därmed som ett relativt betydelsefullt produktionsvillkor av både vd och produktionschef. Dit hör också villkor som attityder till förändringsarbete och produktionskompetens. Produktionsvillkorens roll i olika branscher Precis som svaren varierar beroende på vilken befattning respondenten har, varierar de också beroende på vilken bransch företaget är verksamt i. Olika branscher ger produktionsvillkoren olika betydelse och betyg, vilket framgår av figur 7. Flaggorna för respektive bransch indikerar produktionsvillkor där skillnaden mellan betydelse och betyg är som störst, det vill säga villkor som bedöms som betydelsefulla för konkurrenskraften, men som samtidigt tilldelas låga betyg. Av bilden ovan framgår att nio av tio branscher anser att flexibla anställ- Figur 7. De mest betydelsefulla produktionsvillkoren för konkurrenskraften = produktionsvillkor med lågt betyg som bedöms betydelsefull för konkurrenskraft Direktlöner Löneomk. Rekr. akad. utb. Rekr. ej akad. utb. Att. till förbättring Tillg. leverantörer Närhet marknad Politikers engagemang Infrastruktur Prod. kompetens Org./Prod. planering Flex. anställningsformer Forskningskompetens Livsmedel Plast /Kemi Logistik/ Bioteknik Transport Bygg/ Möbler Verkstad Textil Fastighet Telematik/ Konsulting etc Fordon 12

13 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? ningsformer är av stor betydelse för branschens konkurrenskraft, men ger samtidigt lågt betyg till detta produktionsvillkor. Samma förhållande råder för politikers engagemang, där nio av tio branscher flaggar inom detta produktionsvillkor. Precis som det kunde avläsas i resultaten i stort, är alltså politikernas engagemang och flexibla anställningsformer de två produktionsvillkor som upplevs som svagheter även ur ett branschperspektiv. Bilden visar också på en rad styrkor. Inte inom någon bransch upplever man problem med attityden till förbättringsarbete hos sin personal i de västsvenska anläggningarna. Inte heller avståndet till marknaden att Sverige skulle ha ett perifert och utsatt läge upplevs som något problem. Även organisations- och produktionsplaneringen upplevs som oproblematiskt i samtliga branscher. Kanske något mer förvånande, men ändå intressanta resultat är att: Endast tre av tio branscher nämner löneomkostnader som avgörande för konkurrenskraften och som ett problemområde. Brist på forskningskompetens endast upplevs vara en hotande faktor hos två av tio branscher. Två av tio branscher finner att infrastrukturen är en viktig konkurrensfaktor, men med svagt betyg. Betraktar man resultaten ur ett branschperspektiv, visar det sig bland annat att: Bygg & fastighet signalerar flest problemområden (7 varningsflagg av 13 möjliga). It, telecom & hightech följer tätt därefter (6 flaggor). Logistik & transport påvisar minst problem (1 flagga). Bioteknik & medicin samt bygg & fastighet är de enda branscher som signalerar problem med rekrytering av forskningskompetens. I följande stycken redogörs mer djupgående för hur respondenterna från respektive bransch har svarat. Svaren skall inte betraktas som representativa för branscherna i stort. För att dra så långtgående slutsatser är urvalet alltför litet. De företag som valts från respektive bransch är dock att betrakta som ledande företrädare för branschen, varför svaren ändå kan betraktas som relevanta. De branschspecifika genomgångarna är uppbyggda kring ett fyrfältsdiagram över branschens betyg och betydelse. Referenslinjerna i diagrammen motsvarar medelvärdet från alla branscher givna på både betyg och betydelse. De faktorer som har både hög betydelse och lågt betyg hamnar i den nedre högra riskkvadranten. Dessa faktorer namnges för respektive bransch. De övriga faktorerna anges med siffra (1-13), vilka motsvaras av faktorerna nedan: 1. direktlöner 2. löneomkostnader 3. tillgång till akademiskt utbildad arbetskraft 4. tillgång till icke-akademisk arbetskraft 5. anställdas attityder till förbättringsarbete 6. tillgång till leverantörer 7. närhet till marknad 8. politikers engagemang 9. infrastruktur 1. flexibla anställningsformer 11. produktionskompetens 12. organisations- och produktionsplaneringskompetens 13. forskningskompetens 13

14 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Livsmedel Livsmedel Betyg Rekr. ej akad. utb Politikers engagemang Flex. anställningsformer 2 4 Betydelse Inom livsmedelsbranschen lägger vi särskilt märke till: Tre områden flaggas upp som utmaningar: Rekrytering av icke-akademiker, politikers engagemang samt flexibla anställningsformer. Löne(om)kostnader (1, 2) däremot hamnar inom rutan för låg betydelse, om än med lågt betyg. Att starkaste faktorn är attityden till förbättringar (5), där man ger sin anläggning/ sina befintliga anställda höga betyg. Samtidigt ser det ut att vara svårt att rekrytera till denna attityd, då rekrytering flaggas som ett problemområde. Det kan antas bero på Branschen spänner från att omfatta mogna till mindre mogna företag. Konkurrenstrycket är stort och branschen har sen en lägre tid arbetat för att utveckla kostnadseffektiva lösningar Personalfrågan, att hitta rätt personer med en positiv attityd som vill bli kvar inom anläggningen och branschen är en utmaning, framförallt när det blir dags för generationsskifte inom vissa arbetsområden i branschen. Fakta Kampen om försäljningskanalerna är en drivande utvecklingsfaktor hos livsmedelsföretagen. Dessutom förs ett tvåfrontskrig att skydda sig mot lågpriskonkurrens och att samtidigt erövra nya marknadsandelar på en internationell marknad. Branschen har fått ökad andel utländskt ägande de sista 1 åren. Närheten till koncernledning och affärsutveckling minskade för sammanlagt tre företag under samma tid 7 av 1 företag övervägde eller verkställde utflyttning av verksamhet år 24, samtidigt som 4 av 1 företag planerade för expansion i Västsverige. Källa: Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25) 14

15 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Plast & kemi Plast/Kemi Betyg Löneomk. 2 Flex. anställningsformer 1 Infrastruktur Politikers engagemang Betydelse Inom plast & kemibranschen lägger vi särskilt märke till: Fyra områden flaggas som utmaningar: Löneomkostnader, infrastruktur, flexibla anställningsformer och politikers engagemang. Produktions- och organisations & produktionsplaneringskompetens (11,12) värderas absolut allra högst här, av alla tillfrågade branscher. Närhet till marknad (7) är en faktor som gränsar till kritisk, för denna bransch. Det kan antas bero på Det handlar om en mogen bransch, sen länge internationellt konkurrensutsatt därmed trimmad på dessa faktorer Branschen är till stora delar utländskt ägd vilket enligt studier visat sig vara en god markör för hög produktivitet inom en bransch Fakta Branschen är i stor utsträckning utlandsägd med låg andel beslutsmakt kvar i regionen. Produktionsanläggningarna är kostsamma investeringar och svåra att flytta, lågt kapacitetsutnyttjande kan istället innebära risk för nedläggning eller att nya marknader förses med en egen produktionsanläggning, då närhet till marknad är viktigt. Branschen kännetecknas av hög grad av automatisering i produktionen. Källor: Näringslivets internationalisering - Effekter på sysselsättning, produktivitet och FoU. A24:14, ITPS Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25) 15

16 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Logistik & transport Logistik/Transport Betyg Flex. anställningsformer Betydelse Logistik & transportbranschen utmärker sig genom: Mönstret för hur faktorerna fördelar sig skiljer sig en del från andra branscher. Endast ett problemområde flaggas upp: behovet av flexibla anställningsformer. T ex politikers engagemang (8) har inte så stor betydelse, men får å andra sidan mycket lågt betyg. Tillgång till leverantörer (6) och produktionskompetens (11) är mycket viktiga konkurrensfaktorer, men också områden där man ger goda betyg åt sitt konkurrensläge. Det kan antas bero på Branschen har genomgått en stor strukturförändring de senaste 1-15 åren, där Västsverige som nav och med sitt strategiska läge upplevt stor tillväxt men också stark rationalisering. För att behålla de goda affärerna har företagen tidigt vid öppnandet av den gemensamma marknaden, tvingats till rationaliseringar och produktionsutveckling i så hög grad som möjligt, och inte väntat på politiska beslut för att ta ut strategier Fakta Transport- och logistikbranschen i Västra Götaland utgjorde år 24 6 procent av den totala branschomsättningen i riket. Branschen är i dag i stora delar utlandsägd med inflytande från stora internationella koncerner som redan verkar på en internationell och mycket konkurrensutsatt marknad. Service och tillgänglighet är avgörande konkurrensfaktorer. Vill företagen expandera eller flytta utomlands handlar det främst om att flytta huvudkontoret för att kunna åtnjuta de lägre lönekostnader som erbjuds via framförallt östeuropeiska anställda och åkare. Källor: Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25), Nationella och regionala siffror för näringslivet enl. Företagens ekonomi 24, NV19 SM 66. SCB (26). 16

17 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Bioteknik & medicin Bioteknik 1 8 Betyg Forskningskompetens Politikers engagemang Betydelse Inom bioteknik & medicinbranschen lägger vi särskilt märke till: Branschen varningsflaggar för områdena politikers engagemang och tillgång till forskningskompetens. Flexibla anställningsformer (1) hamnar precis utanför referenslinjen. Direktlöner (1) och löneomkostnader (2) har inte så stor betydelse, även om löneomkostnaderna ges mycket lågt betyg. Högst betyg ger man sig själva inom produktionskompetens (11), där man också anser att det är betydelsefullt att vara konkurrenskraftig Det kan antas bero på Branschen är mycket internationell med stort utländskt ägande Branschen har i Västsverige vuxit med 116 procent 1 i sysselsättning mellan vilket förklarar det ökade behovet av forskningsutbildad personal Fakta Mellan 1993 och 23 tappades, trots stor tillväxt i både omsättning och personal, runt en tiondel av beslutsmaktsfunktionerna hos de västsvenska företagen. All makt flyttade utomlands. Redan i tidigare studie uttalades särskilt behovet av ökade flexibla arbetsformer, t ex automatisering och skiftgång vid viss forskning och produktion. Intresse för utflyttning av verksamhet handlade främst om legoproduktion/ volymproduktion, för att sänka kostnader, men även att flytta viss forskning till Asien. Högskolorna och konsultbolag ansågs mycket viktiga för att tillföra kompetens till företagen. Källor: Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25) 1 Källa: Nya fakta & statistik, Nuteks rapportserie nr 18, juni 26 17

18 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Bygg & fastighet Bygg/Fastighet Betyg Forskningskompetens Rekr. ej akad. utb. Politikers engagemang Infrastruktur Prod. kompetens Rekr. akad. utb. Flex. anställningsformer Betydelse Inom bygg-och fastighetsbranschen lägger vi särskilt märke till: Denna bransch är med sina sju varningsflaggade konkurrensfaktorer den mest problemfokuserade eller problemtyngda av alla branscher i studien. Bl a är det svårt med forskningskompetens, produktionskompetens och flexibla anställningsformer som får bottenbetyg trots hög betydelse. Högst betyg ger man sig i branschen inom faktorn att kunna rekrytera akademisk kompetens (3), vilket också anses som betydelsefullt. Tänkbara orsaker till situationen Branschen är en tidigare främst inhemsk och icke internationellt konkurrensutsatt bransch, som de senaste tio åren blivit alltmer utsatt för internationell konkurrens Även om branschen är trögrörlig är den mycket konjunkturberoende och känslig för både politiska beslut och industrikonjunkturer Miljö- och energifrågor blir allt viktigare inom branschen samtidigt finns det svårigheter att föra in ny kunskap i branschen som länge präglats av traditionellt tänkande och handlande Starka traditionella fackförbund inom branschen försvårar snabb anpassning till internationell konkurrens Fakta Branschen har präglats av turbulens redan under sista de tio åren med flertalet konkurser, sammanslagningar, omstruktureringar och uppköp. Beslutsmaktsmässigt har branschen däremot varit mera stabil, men några förlorade ledningsfunktioner i regionen de sista åren. Dessa har dock blivit kvar i landet. Källor: Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25) 18

19 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Möbler Möbler Betyg Politikers engagemang Flex. anställningsformer Betydelse Möbelbranschens kännetecken är: Två varningsflagg märks i branschen. Både politikers engagemang samt flexibla anställningsformer ges mycket hög betydelse och bottenbetyg. Produktionskompetens (11) och attityder till förändringsarbete (5) är områden man upplever sig mer starka inom. Situationen kan förklaras med Möbelbranschen är idag en mycket konkurrensutsatt bransch Kostnadsjakt är en drivande kraft Uppköpstrenden och utslagningen har varit stor i branschen. Rationaliseringar och utvecklad produktion är enda sättet att bli kvar i Sverige. Mer (lågpris)produktion köps också utomlands, samtidigt som slutmontering och försäljning sköts från Sverige. Rekrytering (3, 4) är ingen stor fråga tvärtom har man friställt personal vissa perioder och i vissa företag. Fakta Ungefär halva rikets möbelindustri finns i Västsverige, många i Skaraborg. År 23 var fortfarande majoriteten av företagen svenskägda, även om branschen tappat flera olika ledningsfunktioner sen 1993, där somliga funktioner hamnat utomlands. Sverige framhålls som konkurrenskraftigt inom områden som kvalitet, logistik, kompetens, miljöcertifiering och infrastruktur. Källor: Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25) 19

20 Rapport 26:3 Har vi en industri i världsklass? Verkstad Verkstad Betyg Politikers engagemang Flex. anställningsformer Betydelse Inom verkstadsbranschen lägger vi särskilt märke till: De i studien två mest samstämmiga varningsflaggen syns här i mycket kritisk form: beroendet av politikers engagemang och betydelsen av flexibla anställningsformer. I övrigt visar denna bransch en mycket stor spriding vid poängsättning av konkurrensfaktorer sinsemellan. Direktlöner (1) hamnar på mycket lågt betyg men tilldelas samtidigt mycket låg betydelse. Rekryteringen av ickeakademiker (4) och akademiker får båda lågt betyg (3), där akademiker dock är något mer betydelsefulla för konkurrenskraften. Attityder till förbättringar (5) får högt betyg, men ses också som en viktig faktor. Förklarande orsaker kan vara: Teknikföretag sysselsätter jämförelsevis fler i Västra Götaland jämfört med riket 2 och är därmed mycket viktiga för regionen, men beroende av politik och konjunktur. 2 Källa: Nya fakta & statistik, Nuteks rapportserie nr 18, juni 26 Verkstadsindustrin är tidig i vågen av omstruktureringar och de fortsätter inom branschen. Branschen är sen länge internationell. Samtidigt vet vi att utländskt ägande ofta inledningsvis ger ökad produktivitet. Fakta Maskin- och metallindustrin är representerad inom vårt urval inom denna bransch. Mellan 1993 och 23 förlorade branschen en stor del av sin beslutsmakt i Västsverige, genom att tre av tio tillfrågade företag genomgick stora förändringar, med maktförskjutning mot utlandet inom främst forskning, affärsutveckling och närhet till koncernledning. Hälften av företagen var utlandsägda år 23. I tidigare rapporter nämndes problem med rekrytering av teknisk kompetens. Det resultatet framträder däremot inte så tydligt i denna studie. Sju av tio företag övervägde eller genomförde år 24 förändringar i riktning mot mer verksamhet i andra regioner/länder. Källor: Kampen om kompetensen II & III: Flyttar företagens makt från regionen? (24); Flyttar våra företag? VIHK (25) 2