Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag?

Transkript

1 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:2 ISSN Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Idag finns det ingen enhetlig praxis för hur staden benämns internationellt. Det är en fråga om hur vi ska stärka stadens varumärke.

2 Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation. Närmare västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Väst sverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa.

3 3

4 4

5 Innehåll Bakgrund 7 Historik 7 Nuläget 7 Olika organisationers sätt att hantera namnfrågan Handelskammarens erfarenhet 8 Namnets betydelse 8 Har det någon betydelse vad man kallar staden vid internationell marknadsföring 5

6

7 Bakgrund I en allt mer globaliserad värld ställer sig många frågan, hur viktigt är det egentligen att ha ett samlat varumärke utåt när Göteborgs Stad representeras internationellt? Frågan är om man bör använda namnet Göteborg i alla lägen, eller t ex skriva Gothenburg när det kommer till engelskspråkig marknadsföring av staden. Olika organisationer hanterar frågan olika idag. Inga enkla svar finns. Nedan presenteras en översikt. Historik Göteborg som stad har funnits sedan 1600-talet. I privilegiebrevet från den 4 juni 1621 står det att staden skulle heta Gothenburg, men denna text är skriven på tyska. I latinska texter och kartor användes ofta formen Gothoburg med olika latinska ändelser. En fransk version stavar namnet Gothemburg. I svenskspråkiga texter och kartor från denna tid, hittar man stavningar så som Götheborgh, Giöteborg och vanligast, Götheborg. Staden har hela tiden haft både ett svenskt namn med varianter parallellt med ett internationellt namn med varianter. Nuläget olika organisationers sätt att hantera namnfrågan Göteborg I samband med att Göteborgs kommun fick stadsprivilegiet tillbaka i början av 2000-talet, beslöt kommunstyrelsen (KS protokoll ) att nya Göteborgs Stad skall kallas City of Göteborg, när man vänder sig utanför landet gränser. Samtidigt beslöts att man skall använda sig av den befintliga, svenska logotypen även vid marknadsföring internationellt. På samma sätt har man i Göteborg konsekvent valt att låta olika kommunala bolag behålla namnet Göteborg i sina engelska versioner: Port of Göteborg, the Göteborg Opera, Business Region Göteborg, Göteborg City Airport (GSE) samt Göteborg&Co. Andra anknutna namn är the Göteborg Ballet och (the) Göteborg Film Festival. Redan inför VM i Friidrott som ägde rum i Göteborg i augusti 1995, fanns diskussioner inom Göteborg & Co, om hur man bäst borde marknadsföra staden Göteborg som varumärke. Praxis blev redan då att kalla Göteborg för sitt svenska namn i tryckt, internationellt marknadsföringsmaterial, alltså redan från mitten av 1990-talet. GR, Göteborgsregionens kommunala samverkan mellan 13 kommuner, kallar sig på engelska för the Göteborg Region Association of Local Authorities. Gothenburg Alla organisationer och offentliga myndigheter följer dock inte detta mönster. Den inter nationella skolan, ISGR, heter The International School of the Gothenburg Region och marknadsförs ihop med logotypen för Göteborgs Stad Utbildning. Göteborgs universitet, GU, har haft olika sätt att kalla sig på både svenska och engelska de senaste 20 åren. Så sent som den 1 februari 2008 bytte universitetet, efter viss diskussion, sitt internationella namn från Göteborg University till att nu heta University of Gothenburg Luftfartsverket är ägare till Landvetter flygplats. När man flyger till denna destination heter det att man flyger till Göteborg Landvetter Airport eller förkortat GOT, således en blandning av den svenska och förkortat engelska versionen. Läser man på hemsidan från Västsveriges turistinformation West Sweden, så används namnet Göteborg på svenska, Gothenburg på engelska, Göteborg på tyska och G teborg på norska men också inblandat det svenska namnet Göteborg när det handlar om detaljinformation. Så ledes har man blandat och anpassat sig efter både det utländska och svenska namn versionen. Myndigheten Invest in Sweden Agency, ISA, väljer att presentera staden som Gothenburg. 7

8 Handelskammarens erfarenhet Näringslivet och företagen i regionen har valt olika sätt att marknadsföra sin hemort. Bland de tio största företagen i regionen sett till antalet anställda, så har alla utom två valt att omnämna staden som Göteborg på sin engelskspråkiga hemsida. Handelskammarens eget nätverk WIN försöker genomgående använda namnet City of Göteborg i sitt skriftliga, internationella material. Men muntligt använder man sig av Gothenburg. Avdelningen IBC (Int. Business Consulting) på handelskammaren har kunder som stort sett aldrig frågar om hur de skall kalla Göteborg i kommunikation utanför landet. IBC upplever att kunderna löser frågan flexibelt efter vilken kund, vilket land, marknad, vilken typ av information man vill förmedla, etc. Ett av handelskammarens medlemsföretag i Göteborg inom reklam, PR- och marknads kommunikation, menar att de enstämmigt förespråkar Göteborg eller City of Göteborg vid kundernas profilering mot utlandet. Man gör det med hänvisning till att dessa riktlinjer en gång i tiden kommit från Göteborg&Co. Namnets betydelse Har det någon betydelse vad man kallar staden vid internationell marknadsföring? Uttal Engelska och svenska har olika uttalsprinciper gällande flertalet vokaler och kon sonanter. Av det skälet är det enklare att muntligt, konsekvent använda sig av den engelska versionen vid uttalet av stadens namn, vid en presentation på engelska. (Gothenburg). Skriftligt I skrift är man fri att välja. Antingen följer man uttalets princip (Gothenburg) eller väljer annan policy för det skriftliga uttrycket. Enligt Språkrådet blir det allt vanligare att man använder originalspråkets form på städer och orter som inte tidigare haft ett väldigt tydligt internationellt namn, för då bör man fortsätta använda det (på svenska). Skriv hellre t ex Peking (än Beijing), hellre Turin (än Torino) och hellre Vitryssland (än Belarus), e t c. I engelskan har det samtidigt blivit vanligare att skriva Göteborg eller Goteborg, och även Kopenhavn istället för Copen hagen. Man hävdar att det är positivt att lära ut/lära sig det lokala egennamnet redan från början, för det är ändå det namnet som resenären möter på plats på orten i form av kartor, adresser etc. Varumärke Ett argument för att använda City of Göteborg genomgående i både tal och skrift, är att det ger ett tydligare varumärke åt staden och att man böra vara konsekvent med ett varumärke. Men ett motargument är bl a att staden inte är så känd, att det därmed fungerar lika väl med internationella språkvarianter som med Göteborg. Som svensk beskriver man ju sin resa som gick till Köpenhamn, till Milano, Venedig och till Neapel, och inte till København, Milan, Venezia och Napoli. Därav kan man anta att andra länders resenärer beskriver sin kontakt med Göteborg som i huvudsak Gothenburg, Goteborg eller Gøteborg, en ort som därtill ligger i Sweden/Suecia/Schweden etc snarare än i Sverige. Hur gör andra orter? De flesta storstäder som har ett internationellt namn vid sidan av sitt inhemska (t ex Cologne, Munich, Rome, Copenhagen och Vienna) väljer att marknadsföra sig på engelska i engelsk språkigt marknadsmaterial. I det avseendet är beslutet om City of Göteborg unikt och avvikande från mönstret, och följer mer formen av hur småorter (som t ex Rävlanda) kallar sig utomland, d v s som det låter på svenska utan försök till översättning. Frågan är vilket mönster Göteborg helst följer internationellt. Storstädernas, eller småorternas variant? Business to business Inom affärsvärlden är ofta produkten och handeln överordnad orten som varan 8

9 tillverkas eller säljs ifrån. Därav är det ofta det mest praktiska att marknadsföra orten enligt en koncern policy, som antingen kan leda till namnet Göteborg eller Gothenburg beroende på vilket företag, bransch, huvudägare mm som avgör policyn. Business to consumer Inom turism är varumärken och kännemärken viktiga för att locka turister till en ort, plats eller region. Det gäller att kunden på hemmaplan snabbt får en känsla av var resmålet ligger, och känner sig lockad av ett erbjudande. Turistinformation är därför ofta lokalt anpassad till respektive kundmarknad, och man använder sig av blandade varianter av namnet Göteborg, både den lokala och svenska varianten. Göteborg eller Gothenburg Det finns inget generellt svar för hur Göteborg bör marknadsföras utomland, men det finns frivilligt framtagna policies inom vissa organisationer för hur man använder stadens man och varför man gör dessa val. Frågan är om Göteborgs internationella namn, är en fråga som bör lyftas igen för att fler (företag) skall fundera på hur man marknadsför Göteborg, nu och framöver? Källor Kommunstyrelsens protokoll Intervju med Stefan Gadd, mediechef för Göteborg & Co. GU-Journalen nr , nr , nr och citat/text av professor Lars-Gunnar Andersson, vid Institutionen för svenska språket. GU Språknämndens frågelåda, veckans språkråd nr 7 och nr Hemsidor hos företag och organisationer. Information från PR-företaget Sund Kommunikation, Göteborg. 9

10 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 1999:1 Att locka unga till tekniken Rapport 1999:2 Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem Rapport 1999:3 Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska vägsystemet Rapport 1999:4 Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö Rapport 2000:1 Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen? Rapport 2000:2 Teknikers syn på teknisk utbildning Rapport 2001:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Rapport 2001:2 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Rapport 2002:1 Västsverige en tyst del av Sverige Rapport 2002:2 Skola Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Rapport 2002:3 Position Väst det som mäts blir gjort Rapport 2002:4 Vad tycker du om flyget? Rapport 2002:5 Västsverige en tyst del av Sverige Rapport 2003:1 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar Rapport 2003:2 Värdeskapande IT-universitet Rapport 2003:3 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Rapport 2004:1 Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Rapport 2004:2 Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Rapport 2004:3 Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Rapport 2004:4 Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2005:1 Västsverige en tyst del av Sverige 2004 Rapport 2005:2 Sårbarhetsindex 2004 Rapport 2005:3 Affärsrelevant forskning Rapport 2005:4 Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Rapport 2005:5 Ny förbindelse över Göta älv Rapport 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 Rapport 2005:7 Värdeskapande kompetens Rapport 2005:8 Fokus Attityd 2005 Rapport 2005:9 Bygg ut E20 till motorväg Rapport 2005:10 Svenska nav Rapport 2006:1 Fokus Attityd Skolledare Rapport 2006:2 Värdeskapande persontransporter Rapport 2006:3 Svenska produktionsvillkor i global konkurrens Rapport 2006:4 Förtroendet för välfärdens leverantörer Rapport 2006:5 Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige? Rapport 2006:6 En tyst del av Sverige 2006 Rapport 2006:7 Fokus Attityd 2006 Rapport 2006:8 Vägar till världen Rapport 2007:1 Making West Sweden a Better Location for International Companies Rapport 2007:2 E20 - Ett viktigt stråk för svenskt gods Rapport 2007:3 Sårbarhetsindex Rapport 2007:4 Tillväxt Göteborg Rapport 2007:5 Farliga förbindelser. Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem Rapport 2007:6 Fokus Attityd 2007 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Rapporterna finns att ladda ner på 10

11 11

12 Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, Göteborg Tel Fax