Turismen i Västsverige

Transkript

1 2010:1 ISSN Turismen i Västsverige Den västsvenska turismen skulle vinna på att lyftas till en regional nivå

2 Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation. Närmare västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Väst sverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. Författare: Mårten Andersson, Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa. Foto: Lisa Nestorson

3 Förord Västsverige är fantastiskt! Det tycker inte bara vi som bor här, utan även alla de svenska och utländska privat- och affärsresenärer som varje år besöker vår region. Vi kan erbjuda ett stort antal besöksmål och varje delregion har sin egen lilla nisch, alltifrån storstadens shopping till glesbygdens lugn och ro, eller från skärgårdens solvarma granithällar till skogsbygdens lummiga svampmarker. Vad som inte uppmärksammas särskilt ofta är de stora intäkter som turistnäringen genererar. En norsk familj som primärt besöker norra Bohuslän för att shoppa, väljer kanske att under sitt besök övernatta, äta middag på restaurang samt besöka såväl kommunens museum som dess djurpark. Dessa och andra besök ligger bakom de 33 miljarder kronor i omsättning och heltidsarbeten som näringen under 2008 beräknades skapa i Västsverige. Statistiken visar tydligt att såväl omsättning som sysselsättning ökar med tiden och att näringen blir en allt viktigare del av det västsvenska näringslivet. Ett stort antal av de företag som är helt eller delvis beroende av turist- och besöksnäringen är medlemmar i Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Vissa av dem har i råds-, nätverks- eller affärsmöten gett oss input kring hur näringen fungerar i Västsverige. Vi har nu på ett mer systematiskt sätt kartlagt deras synpunkter. De 20-tal företag som ingår i studien är verksamma inom en rad olika delar av turist- och besöksnäringen och representerar handelskammarens delregioner Fyrbodal, Göteborg, Sjuhärad och Skaraborg. Vår undersökning visar att vi i många avseenden är duktiga på turistfrågor i Västsverige, vilket också märks i statistiken över till exempel antalet gästnätter. Det finns goda naturliga förutsättningar i regionen för turism, samt även en stor och inarbetad kunskap om hur vi ska locka till oss ännu fler svenska och utländska besökare och på så vis öka tillväxten och sysselsättningen ytterligare. Men vid intervjuerna har det också framkommit en hel del brister. Handelskammaren ser att följande områden behöver förbättras: Vi måste bli mycket bättre på att samarbeta över kommungränserna. Turismen är en regional fråga, inte kommunal. För över resurser och ansvar från kommunal till regional nivå. Det är Västsverige som ska marknadsföras utomlands och inom Sverige, inte en viss kommun. Satsa på infrastrukturen. En rad olika transportsätt måste förbättras. Lågprisflygen är oerhört viktiga för att utländska turister ska lockas till Västsverige. Vägar och järnvägar behöver byggas ut för att underlätta för såväl privat- som kollektivtrafik. Arbeta långsiktigt med turistrelaterade frågor. Se till att skapa förankring över blockgränserna och att personer med näringslivserfarenhet blir involverade i arbetet. Skapa förutsättningar för investeringar. Satsningar på olika former av anläggningar är ofta förknippade med risker. Tillgång till riskkapital och en väl fungerande kapitalförsörjning är därför viktiga. Erbjud produkter som inte bara är kopplade till sommarmånaderna. Det är viktigt att visa att allt inom näringen inte är avhängigt sol och värme eller står och faller med det opålitliga sommarvädret. Inse det värde som turist- och besöksnäringen skapar i form av tillväxt och arbetstillfällen för hela Västsverige. Se näringen som den seriösa mångmiljardindustri som den faktiskt är. Regeringen måste leva upp till löften om att ställa sig bakom ansökningar om internationella tävlingar. Jag är alldeles övertygad om turistoch besöksnäringen är ett framtidsområde för Västsverige och därför är det desto viktigare att vi skapar bästa tänkbara förutsättningar för en fortsatt tillväxt. Johan Trouvé VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren 3

4 4

5 Innehåll Våra medlemmars åsikter om turist- och besöksnäringen i Västsverige 7 Lågkonjunktur, men inte för alla 7 Vad Västsverige kan erbjuda 8 Samordningen brister 9 Infrastrukturen måste förbättras 10 Näringen behöver leva året runt 10 Se näringens betydelse och potential 12 Turist- och besöksnäringen i Sverige 13 Turist- och besöksnäringen i Västsverige 15 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie 18 5

6 6

7 Våra medlemmars åsikter om turist- och besöksnäringen i Västsverige Lågkonjunktur, men inte för alla Andra halvåret 2008 och hela 2009 präglades av lågkonjunkturen. Sverige drabbades hårt av både finans- och fordonskris, och varselsiffrorna sköt i höjden inte minst i Västsverige. Turist- och besöksnäringen klarade emellertid lågkonjunkturen bra, i vissa fall till och med mycket bra. Visserligen vittnar flera av de turistföretag som ingår i vår studie om att den viktiga företagsmarknaden svek. Konferenser och julbord tappade i attraktivitet när besparingar skulle göras. I allmänhet tappade företagssidan 20 procent, ibland ännu mer, av sina intäkter. Men medan företagsmarknaden fick en dyster utveckling, blev det desto ljusare för privatmarknaden. Många svenskar valde att tillbringa semestern på hemmaplan på grund av en svag svensk krona. En rädsla att bli av jobbet gjorde sannolikt att man undvek kostsamma resor till kontinenten och istället utnyttjade det som närmiljön kunde erbjuda. De som hade kvar sina jobb, kunde i många fall konstatera att den disponibla inkomsten ökat, till följd av reallöneökningar och skattesänkningar. Vidare kunde ett ökat inflöde av norrmän och danskar skönjas. Den svaga svenska kronan angavs som ett viktigt skäl till detta, men också att företagen liksom Västsvenska Turistrådet, ökat sina marknadsföringsinsatser i grannländerna. Vissa av anläggningarna uppger rentav att 2009 sammantaget var det bästa året någonsin. Några företag vill sätta in framgångarna i ett mer långsiktigt perspektiv, där våra levnadsvanor och höjningen av den ekonomiska standarden gör att vi idag uppskattar upplevelser och rekreation i högre utsträckning än för år sedan. 7

8 Vad Västsverige kan erbjuda Den långa kustremsan nämns av våra medlemsföretag som en mycket viktig faktor till varför människor väljer att besöka Västsverige. Havet lockar med sommarställen och avkoppling. Den bohuslänska skärgården är ett paradis för såväl svenska som utländska båtägare. I Skaraborg finns flera kulturhistoriska besöksmål och andra delar av inlandet kan även locka med orörd natur och shoppingmöjligheter. Göteborg framhålls som ett mycket viktigt turistnav för Västsverige. Som storstad kan Göteborg locka till sig stora evenemang som till exempel konserter och mässor, vilket märks även på de anläggningar som ligger åtskilliga mil utanför staden. Utbudet av mat och boende är stort, stadskärnan upplevs som trevlig att röra sig i och såväl gammal som ung kan hitta aktiviteter som passar. Västsverige har nära till både den norska och den danska marknaden. Gränshandeln med Norge är mycket omfattande och de köpstarka norrmännen genererar intäkter inom många olika sektorer. Det finns flera färjeförbindelser med Danmark och för danskarna innebär klipporna längs Bohuskusten och skogsområdena i Dalsland helt andra naturupplevelser än vad de är vana vid. Landvetter är en av Nordens största flygplatser och på senare år har ett antal lågprislinjer startats, vilket har gjort det smidigare och billigare för utlänningar att ta sig hit. Sammantaget ges bilden av en oerhört stor västsvensk potential på området. En del företag i studien tycker att arbetet med frågorna i Västsverige är på helt rätt väg och att den största faran är att vi riskerar att tappa fart. Men vid intervjuerna har även flera negativa synpunkter framkommit, exempel på förhållanden som idag upplevs som hämmande för näringens utveckling. 8

9 Samordningen brister Vi kan inte ha 49 olika turistorganisationer. Gränserna måste lösas upp, säger ett medlemsföretag och fortsätter: En stockholmare som besöker vår region åker till Västsverige eller Västkusten, inte till Sotenäs eller Kungälvs kommun. Ett annat medlemsföretag konstaterar att man inte kan marknadsföra Töreboda utanför Sverige. Går du in på turistbyrån i en specifik kommun, finns det bara information om mat- och övernattningsställen i den kommunen, säger en tredje person. Tyvärr envisas vissa kommuner fortfarande med att i alltför stor utsträckning arbeta på egen hand med dessa regionala, kommunöverskridande frågor. Kommuner som nått framgång i sitt turistarbete har vanligtvis kännetecknats av långsiktighet och breda förankringar över såväl parti- som kommungränser. Göteborg & Co och Västsvenska Turistrådet lyfts fram som organisationer som borde få större inflytande på kommunernas bekostnad. I dessa organisationer är kunskapsnivån om näringen hög och där förmår man även tänka vidare än bara längs kommungränserna. Såväl Göteborg & Co som Västsvenska Turistrådet får beröm för sitt arbete, men en sammanslagning av dem skulle sannolikt leda till bättre möjligheter att stärka den västsvenska turistnäringen. En enda kraftfull regional aktör på området skulle även medföra att kommunerna blir mer benägna att samarbeta än att konkurrera med varandra. Västsverige behöver konkurrera med andra europeiska storstadsregioner, inte konkurrera internt. Turisterna har ett behov av en gemensam plattform. De ska kunna sitta hemma vid sin dator och enkelt få information om var de ska bo, äta och vilka sevärdheter de ska besöka, gärna på en gemensam sajt. Någon form av gemensamt dokument borde tas fram, precis som Destination Gotland har gjort, säger ett företag. Den här kritiken gäller dock inte Göteborg, där den goda samordningen betonas. Förmågan att paketera besök lyfts fram som ett stort utvecklingsområde. Tänk om man kunde göra som våra svenska charterföretag gör utomlands, nämligen att skapa weekend- eller veckopaket utifrån ett Västsverige-runt-koncept, svarar ett av våra medlemsföretag. Kritiken mot bristande samordning riktas inte enbart mot den offentliga sektorn, utan det finns ett stort mått av självkritik mot alltför mycket revirtänkande inom näringen. Det måste genomsyra de anställda att också informera om andra aktörer i regionen. Många av företagen inom turist- och besöksnäringen är små. En ökad samordning och bättre nätverkande mellan dem skulle leda till förbättrad kunskapsnivå liksom betydande synergieffekter genom en ökad investeringsförmåga och bättre samarbete med politikerna. 9

10 Infrastrukturen måste förbättras En väl fungerande infrastruktur är en av hörnpelarna för ett bra näringslivsklimat i Västsverige. Villkoren inom turist- och besöksnäringen är inget undantag. Besökare ska snabbt och smidigt kunna röra sig till, från och mellan västsvenska besöksmål. Företagen lovprisar de lågprisflyg som på senare år bidragit till att attrahera gäster från kontinenten, i synnerhet britter och tyskar. När allt kommer omkring är trots allt Sverige ett land som ligger vid sidan av den stora europeiska marknaden. Det finns emellertid många väg- och järnvägssatsningar i Västsverige som inte har kommit igång eller som fortskrider alldeles för långsamt. Idag väljer många barnfamiljer att åka bil, men i framtiden kommer det att bli allt vanligare med det mer miljövänliga järnvägsalternativet. På åtskilliga västsvenska sträckor finns det brister i infrastrukturen, vilket inte bara är ett bekymmer för turisterna utan också för de många anställda vid anläggningarna. Brist på parkeringsplatser i anslutning till besöksmålen är ett annat problem som lyfts fram. I turistsammanhang innebär god infrastruktur också investeringar i hotell och andra anläggningar. Intrycket är att Västsverige har halkat efter på detta område. I vissa delar av regionen finns det få lediga rum, särskilt sommartid, och på andra håll börjar anläggningarna bli slitna. Att det görs för få investeringar förklaras i huvudsak av bristen på riskkapital i Västsverige. Investeringarna måste dessutom i högre utsträckning anpassas till kundernas behov det räcker inte bara att bygga nytt utan det måste också byggas rätt. Näringen behöver leva året runt Flera medlemsföretag ser problem med att turist- och besöksnäringen är alltför fokuserad på sommaren. Många anläggningar har enbart öppet under sommarmånaderna och på vissa håll stänger till och med kommunens toaletter den 15 augusti. Vi får skylla oss själva. I alla trycksaker från Bohuslän finns det bilder på klippor och hav. Inte konstigt att folk bara tror att det är på sommaren som vi kan erbjuda något, säger en person som varit verksam inom branschen i över 20 år. Det blir en enorm anhopning av gäster på sommaren, vilket medför att boendeanläggningar snabbt blir fullbelagda. Näringen är dessutom mycket väderkänslig och regniga somrar kan leda till betydande förluster för anläggningarna. Vi behöver alltså bli bättre på att erbjuda produkter utanför sommaren. Naturligtvis går det då inte att locka med sol och utomhusbad, men till exempel museer och vissa andra sevärdheter, spa och konferenser borde rimligtvis även kunna vara attraktiva under höst, vinter och vår. Vissa anläggningar har också på senare tid satsat på julbord, julmarknader och andra evenemang för att vidga utbudet av året runt-produkter. 10

11 11

12 Se näringens betydelse och potential Turismen ska drivas som en industri eller ett företag, säger en av våra medlemmar. Men vissa av de turistbolag och turistorganisationer som finns i Västsverige har enbart politiker i styrelsen. Vi tror att det i högre utsträckning behövs personer med entreprenörstänkande och näringslivserfarenhet. För att näringen ska växa anser vi att det måste till ökad affärsmässighet och kundorientering, något som relevanta näringslivspersoner kan bidra med. Flera företag vittnar om att turist- och besöksnäringen de senaste fem-sex åren har fått en större förståelse i samhällsdebatten. Tidigare sågs både den och dess idkare som ganska oseriösa. Bland lokala politiker är man idag mycket mer lyhörd vad gäller företagens synpunkter och inser vilket värde som näringen skapar. För många ungdomar kan sommarjobbet på nöjesparken eller restaurangen vara det första steget ut i yrkeslivet, vilket borde lyftas fram i tider med hög ungdomsarbetslöshet. Näringen skapar även arbetstillfällen i glesbygdsområden, som annars skulle ha varit ännu glesare. Det allmänna intrycket är att en destination med många turister blir trevligare också för dem som redan bor där. Turism är dessutom, vilket en person framhåller, inte något som kan flytta utomlands på samma sätt som viss tillverkningsindustri. Men fortfarande finns det en viss skepsis och tröghet bland den politiska ledningen på lokal, regional och nationell nivå. Ett exempel är regeringens motvilja att delta i arbetet med att få arrangera europamästerskapen i fotboll Sannolikt skulle flera matcher ha spelats på Nya Ullevi i Göteborg, vilket hade genererat stora intäkter för affärer, boendeanläggningar, restauranger och besöksmål långt utanför Göteborgs kommungräns. Dessa post-evenemangseffekter borde i högre utsträckning beaktas från politiskt håll. Likaså vittnar vissa företag om att de driftbidrag som de erhåller, framställs av media som slöseri med skattemedel, när de i själva verket bidrar till att skapa tillväxt och sysselsättning i regionen. Fortfarande återstår alltså en del arbete för att sprida bilden av turist- och besöksnäringen som både viktig och riktig för en positiv regionutveckling. 12

13 Turist- och besöksnäringen i Sverige 1 Fördelning av turistnäringens omsättning på besökskategori Svenska affärsresenärer 20% Svenska fritidsresenärer 43% Utländska besökare 37% Figur 1: Fördelning av turistnäringens omsättning på besökskategori Fördelning av turistnäringens omsättning på bransch Övriga tjänster 6% Transport 21% Boende och restaurang 32% Varuhandel 41% Figur 2: Fördelning av turistnäringens omsättning på bransch I Sverige är Tillväxtverket den myndighet som både ansvarar för turistnäringsfrämjande insatser och den officiella turiststatistiken. Tillväxtverket bygger sin statistik på den internationella definitionen av turism som omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Parallellt med turistbegreppet används i dagligt tal också begreppet besöksnäring. Det senare har en bredare definition med avseende på till exempel aktivitet och avstånd och ingår inte i den officiella turiststatistik som redovisas i detta avsnitt. Turistnäringen är inte någon egen bransch, utan ett samlingsbegrepp för de aktiviteter inom till exempel varuhandel samt rese- och hotellbranschen som konsumeras av människor som reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning. Turismen mäts alltså, till skillnad från många andra näringar, från konsumtionssidan och inte från produktionssidan. Den totala turistkonsumtionen, eller dess omsättning, uppgick i Sverige år 2008 till 244 miljarder kronor. Den största gruppen utgjordes av svenska fritidsresenärer, som omsatte 105 miljarder kronor. Utländska besökare omsatte 91 miljarder kronor medan de svenska affärsresenärerna omsatte 48 miljarder kronor. Av de 244 miljarderna, kom 97 miljarder från varuhandel, 78 miljarder från boende och restaurang och 50 miljarder från transportsektorn (till exempel tågbiljetter, flygstolar och hyrbilar). Resterande del utgjordes av övriga tjänster, såsom kultur, rekreation och sport. 1 Detta kapitel bygger på uppgifter från Tillväxtverkets rapport Årsbokslut för svensk turism och turistnäring 2008, tillgänglig via Tillväxtverkets hemsida. 13

14 Turistkonsumtionens omsättning har i löpande priser ökat med 6 procent sedan 2007 och med 53 procent sedan I fasta priser är ökningen 3 procent respektive 33 procent. Det är framförallt de utländska besökarnas konsumtion som har ökat sedan 2000 har den fördubblats, mätt i löpande priser. När det gäller svenskars turistkonsumtion i Sverige, är det enbart för fritidsresenärerna som det skett en kraftig ökning under 2000-talet. De svenska affärsresenärernas (definierat som näringsliv och myndigheter) konsumtion har däremot legat på en oförändrad nivå, eller till och med minskat något under samma period. De svenska hushållens privata turistkonsumtion i Sverige har under 2000-talet dessutom ökat betydligt snabbare än deras totala konsumtionsuppgifter. Sysselsättningen inom turistnäringen har också ökat kraftigt under 2000-talet. Enligt Tillväxtverket fanns det närmare heltidsarbeten inom näringen under 2008, räknat i helårsverken. Hotell och restaurang svarade för nästan vartannat jobb. Ökningen sedan 2000 har varit heltidsarbeten eller 20 procent. Det innebär en större ökning än i många andra jämförbara näringar. Under 2008 genererade turistnäringen 91 miljarder kronor i exportintäkter i form av utländsk konsumtion i Sverige. Exportvärdet var därmed större än för både järn/stål samt personbilar. Uppgifter från Sveriges riksbank visar att turismens exportvärde under tredje kvartalet 2009 översteg dess importvärde (dvs. vad svenska turister konsumerar utomlands), vilket inte har skett sedan mätningarna startade på 1950-talet 2. Turistnäringens andel av Sveriges totala BNP ligger på knappt 3 procent och dess andel av Sveriges totala export har passerat 5 procent. Total omsättning inom turistnäringen i Sverige (miljoner kronor) Figur 3: Total omsättning inom turistnäringen i Sverige (miljoner kronor) Sysselsatta inom turistnäringen i Sverige (årsverken) Figur 4: Sysselsatta inom turistnäringen i Sverige (årsverken) Tillväxtverkets hemsida. 14

15 Turist- och besöksnäringen i Västsverige Statistiken visar alltså entydigt att turismen är en växande näring med stora effekter på Sveriges ekonomi. I vilken utsträckning utmärker sig då Västsverige på detta område? Enligt Västsvenska Turistrådet, sysselsatte turismen personer i Västsverige under år 2008, räknat i helårsverken. År 2000 var motsvarande siffra personer. Ökningen blev därmed 24 procent, vilket är något högre än för riket. Omsättningen under 2008 var 33 miljarder kronor, jämfört med 26 miljarder kronor under Av de 33 miljarderna, kunde 22,8 härledas till Göteborgsregionen, 7,9 till Fyrbodal medan turistnäringen i Skaraborg och Sjuhärad omsatte 1-2 miljarder kronor var. Län Andel av de svenska fritidsresenärerna 2007 Västra Götaland 16,7 % Stockholm 15,6 % Skåne 8,7 % Dalarna 7,4 % Halland 4,8 % Västra Götaland var det län som tog emot flest svenska fritidsresenärer år 2007, enligt rese- och turistdatabasen, TDB procent av alla fritidsresor med övernattning gick till Västra Götaland, 16 procent till Stockholm och 9 procent till Skåne. När det däremot gäller affärsresor stod Stockholm i en klass för sig, med över 30 procent av resenärerna. Västra Götaland kom på andra plats med 17 procent av affärsresorna. 3 Fakta om svensk turism och turistnäring 2008 års upplaga, Nutek, s

16 Den enda statistik på regional nivå som Tillväxtverket redovisar är utvecklingen av antalet gästnätter 4. Här inkluderas hotell, stugbyar, vandrarhem, camping samt förmedlade privata stugor och lägenheter för såväl svenska som utländska privatoch företagsgäster. Totalt redovisades 51,8 miljoner gästnätter i Sverige under Västra Götaland hade 8,2 miljoner gästnätter, flest hade Stockholm med 9,4 miljoner var ett mycket bra år för Västra Götaland. Gästnätterna ökade med 3,5 procent, vilket endast överträffas av en handfull andra län och i absoluta tal var ökningen på gästnätter störst i landet. Framförallt var det Bohuskusten och Skaraborg som stack ut med ökningar på 10 respektive 8 procent. Svenskar var den klart största besöksgruppen, följt av norrmän, danskar och tyskar och av dessa stod danskarna för den största ökningen. Antalet besökare från Italien och Polen ökade kraftigt, även om dessa grupper än så länge är ganska små 5. För camping samt förmedlade privata stugor och lägenheter finns hos Tillväxtverket bara statistik tillgänglig från 2008 och 2009, men för hotell, stugbyar och vandrarhem är det möjligt att gå tillbaka ända till Västra Götaland har under denna period ökat från 4 till 5 miljoner gästnätter, eller med 25 procent 6. 4 Tillväxtverkets hemsida. 5 Pressmeddelande från Västsvenska Turistrådet Tillväxtverkets hemsida. Gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem för Västra Götaland Figur 5: Gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem för Västra Götaland. Tillväxtverket redovisar även uppgifter om Sveriges största besöksmål och sevärdheter. På en klar förstaplats kommer Liseberg med 3 miljoner besökare under Bland övriga västsvenska anläggningar på topplistan märks Scandinavium, Svenska Mässan, Ullevi, Botaniska Trädgården, Universeum och Valhallabadet i Göteborg, samt akvedukten i Håverud. Samtliga hade fler än besökare 7. Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) bedömde under hösten 2009 Sveriges kommuner utifrån hur framgångsrika de var på turism. Precis som tidigare år kom Strömstad på första plats, mycket tack vare gränshandeln med Norge och de många båtnätterna i hamnen. Tanum och Sotenäs gjorde Strömstad sällskap i toppskiktet Tillväxtverkets hemsida. 8 Besöksnäringen i Sverige, kommunindex

17 17

18 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapporterna finns att ladda ner på Rapport 2002:1 Västsverige - en tyst del av Sverige. Rapport 2002:2 Skola - Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Rapport 2002:3 Position Väst det som mäts blir gjort Rapport 2002:4 Vad tycker du om flyget? Rapport 2002:5 Västsverige - en tyst del av Sverige. Rapport 2003:1 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Rapport 2003:2 Värdeskapande IT-universitet Rapport 2003:3 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Rapport 2004:1 Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Rapport 2004:2 Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Rapport 2004:3 Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Rapport 2004:4 Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2005:1 Västsverige - en tyst del av Sverige 2004 Rapport 2005:2 Sårbarhetsindex 2004 Rapport 2005:3 Affärsrelevant forskning Rapport 2005:4 Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Rapport 2005:5 Ny förbindelse över Göta älv Rapport 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 Rapport 2005:7 Värdeskapande kompetens Rapport 2005:8 Fokus Attityd 2005 Rapport 2005:9 Bygg ut E 20 till motorväg Rapport 2005:10 Svenska nav Rapport 2006:1 Fokus Attityd Skolledare Rapport 2006:2 Värdeskapande persontransporter Rapport 2006:3 Har vi en industri i världsklass? Rapport 2006:4 Förtroendet för välfärdens leverantörer Rapport 2006:5 Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige? Rapport 2006:6 En tyst del av Sverige 2006 Rapport 2006:7 Fokus Attityd 2006 Rapport 2006:8 Vägar till världen Rapport 2007:1 Making West Sweden a Better Location for International Companies Rapport 2007:2 Ett viktigt stråk för svenskt gods Rapport 2007:3 Sårbarhetsindex Rapport 2007:4 Tillväxt Göteborg Rapport 2007:5 Farliga förbindelser. Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem Rapport 2007:6 Fokus Attityd 2007 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Rapport 2008:2 Göteborg vs Gothenburg Rapport 2008:3 Vem blir känd i Göteborg? Rapport 2008:4 Hur stort är västsverige? Rapport 2008:5 Svenska nav 2008 Rapport 2008:6 Konsekvenserna av ökat utländskt ägande i det svenska näringslivet Rapport 2008:7 Fokus Attityd 2008 Rapport 2008:8 Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet Rapport 2008:9 Små och medelstora företags situation under krisens 2008 Rapport 2009:1 En tyst del av Sverige 2009 Rapport 2009:2 Västsverige-Skåne 0-5 Rapport 2009:3 Klimatet och affärerna 18

19

20 Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18 Box Göteborg Tel Fax