Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping

Transkript

1 Fokus Falköping Om kommunala tjänstemäns attityder till näringslivet i Falköping Rapport 2012:6 ISSN

2 Publicerad av Västsvenska Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa. Författare Markus Ottemark, Västsvenska Handelskammaren.

3 Förord Tillväxten har en regional logik. De regioner som lockar till sig och behåller duktiga och driftiga människor står som segrare i den globala konkurrensen. Ett blomstrande näringsliv är en förutsättning för att vara en attraktiv region. Därför är det oacceptabelt att Västsveriges kommuner i en rad undersökningar om företagsklimat och livsmiljö hamnar långt efter kommunerna i Stockholmsregionen och Skåne. Västsverige behöver ett bättre företagsklimat. Näringslivet tillfrågas kontinuerligt om sin syn på kommunen, dess tjänstemän och företagsklimat. Men vad tycker de kommunala tjänstemännen? Anser de att det är viktigt med ett bra företagsklimat och anser de sig kunna påverka det? Handelskammaren har tagit reda på hur det ser ut i Falköpings kommun och resultatet presenteras i denna rapport. Rapporten visar att alla förvaltningar som deltagit har en god insikt av näringslivets betydelse för kommunen och regionen, vilket är mycket positivt. Dock finns ett gap mellan vad man upplever som viktigt för ett bra näringslivsklimat och vad näringslivet förväntar sig. Även hos näringslivet finns ett visst gap kring vad och i vilken omfattning Falköpings kommun kan bidra till ett bra näringslivsklimat. Handelskammarens undersökning ger ett bra underlag till Falköpings kommuns fortsatta arbete med att förbättra sitt företagsklimat. Det är viktigt att kommunen sätter upp mål för vad man vill uppnå. Det mesta av förbättringarna handlar om attityder. Inställning till sin omgivning, till näringslivet och en insikt om att vi alla har samma mål, att stärka Falköping och därmed Skaraborg och Västsverige. Bjarne Pettersson Regionchef Skaraborg bjarne.pettersson@handelskammaren.net 3

4 4

5 Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 5 Sammanfattning 6-7 Resultat 8 Vilka faktorer skapar ett bra företagsklimat? 9 Är kort handläggningstid viktigt för företagsklimatet? 10 Låg insikt om sin möjlighet att påverka företagsklimatet 11 Begränsad hjälpsamhet vid avslag på en ansökan 12 Företagarna anses ha orealistiska förväntningar på kommunen 13 Tjänstemännen vet inte hur politikerna prioriterar företagsklimatet 14 Så gjorde vi 15 Västsvenska Handelskammarens rapportserie 17 5

6 Sammanfattning Företagsklimatet i Falköping tillhör inte landets bästa. I Svenskt Näringslivs undersökning från 2012 kom Falköping på plats 232 av Sveriges 290 kommuner. Ett bra företagsklimat gör kommunen attraktiv. Det får företag att växa och det skapas arbetstillfällen och möjlighet att utveckla välfärden Ett bättre företagsklimat är därför en viktig pusselbit om Falköpings vision om invånare år 2020 ska bli verklighet. Även för Handelskammaren är det viktigt att företagsklimatet i Falköping blir ännu bättre. Det skulle göra Falköping starkare och därmed bidra till att göra Västsverige starkare. Med målet att förbättra kommunens företagsklimat har Handelskammaren och Falköping inlett ett samarbete. Första steget var att genomföra en undersökning bland kommunens tjänstemän och chefer om deras attityder i frågor som rör företagsklimatet. Den här rapporten presenterar resultatet från den undersökningen. Tjänstemännens attityder är den faktor som har störst betydelse för företagsklimatet. Det tycker företagarna själva 1. Vägen till ett bättre företagsklimat går därför via tjänstemännen. SKL:s undersökning Företagsklimat 2011 och Svenskt Näringslivs undersökning Undersökningen ger några ledtrådar till vad som måste förändras om företagsklimatet ska bli bättre. Handelskammaren vill särskilt lyfta fram följande resultat från undersökningen: Tjänstemännen är osäkra på hur politikerna prioriterar företagsklimatet. Nästan hälften av respondenterna saknar uppfattning om huruvida Falköpings politiska ledning anser att kommunens företagsklimat är en prioriterad fråga. Kommunpolitikerna måste bli ännu bättre på att kommunicera också internt betydelsen av ett bra företagsklimat. I alla organisationer måste ledningen vara tydlig med vad den vill att medarbetarna ska prioritera, det gäller också i politiskt styrda organisationer. Insikten om den egna betydelsen för företagsklimatet är begränsad. Trots att respondenterna består av tjänstemän och chefer som regelbundet möter företagare så anser många att de saknar möjlighet att påverka företagsklimatet. Uppfattningen är motsägelsefull mot 6

7 bakgrund av att samma respondenter svarar att bemötandet har stor betydelse för företagsklimatet. En viktig uppgift för kommunledningen är därför att göra medarbetarna medvetna om de vid varje kontakt med en företagare påverkar dennes uppfattning om kommunen och om företagsklimatet. Kort handläggningstid är inte viktigt anser många handläggare. Korta handläggningstider är mycket viktigt för företagarna och borde vara det även för kommunens handläggare. Tyvärr är det inte så. Färre än hälften av respondenterna på Stadsbyggnadsförvaltningen svarar att det viktigt eller mycket viktigt med korta handläggningstider. Att handläggarna och företagarna har så olika uppfattning riskerar att få mycket negativ inverkan på företagsklimatet. Tjänstemännen inser vikten av ett bra företagsklimat. Enkäten visar att tjänstemännen tycker det är viktigt med ett bra företagsklimat och att de ser kopplingen mellan att det går bra för företagen och möjligheten att erbjuda en god välfärd. Det hade varit svårt att förbättra företagsklimatet om tjänstemännen varit av en annan uppfattning. Företagsklimatet förändras inte över en natt men kan Falköping komma tillrätta med de identifierade bristerna så tar kommunen ett stort kliv framåt. Självklart krävs även andra insatser. En ökad satsning på information till företagarna och en förbättrad kommunikation med medborgare och näringsliv är exempel på effektfulla åtgärder. Falköping bör också i ännu större utsträckning än idag jämföra sig med andra kommuner. Att kommunen anmält sig till SKL:s undersökning Företagsklimat 2013 är ett steg i rätt riktning. Ytterligare en viktig åtgärd om Falköping ska lyckas förbättra sitt företagsklimat är att sätta upp tydliga mål för företagsklimatet, att det ska bli bättre är alldeles för vagt. Vilka är Falköpings mål och hur ser handlingsplanerna för att nå dem ut? 7

8 Resultat Den redogörelse av enkätsvaren som nu följer är inte heltäckande utan vi presenterar endast de resultat som vi bedömer ha störst inverkan på företagsklimatet. Låt oss dock börja med ett undantag och nämna tre bakgrundsfaktorer som inte haft någon inverkan på svaren. Det finns inga signifikanta skillnader i svaren mellan män och kvinnor. Anställningstid hos kommunen och erfarenhet av andra arbetsgivare saknade också betydelse för svaren. Tjänstemännen det är viktigt med ett bra företagsklimat Handelskammarens möten med kommunledningen 2 har gjort oss övertygade om deras uppriktiga vilja att förbättra företagsklimatet. Inte minst är deras öppenhet för att ta emot extern 3 hjälp för att identifiera problemen ett uttryck för detta. Den externa hjälpen till trots är kommunledningen fullt medveten om att det hårda jobbet måste utföras internt. Glädjande nog tycker även kommunens tjänstemän att det viktigt med ett bra före- tagsklimat. Det visar Handelskammarens enkätundersökning. Nästan alla respondenter instämde i hög grad eller i mycket hög grad i påståendet Ett bra företagsklimat är viktigt för Falköpings kommun. Även påståendena Det är viktigt med starka företag i Västsverige och Företagen bidrar till att vi kan ha en god välfärd gillades av respondenterna. Endast en handfull instämde inte alls eller i låg grad i dessa påståenden. Företagsklimatet är inte bättre än tjänstemännen tillåter. Att tjänstemännen i Falköping inser värdet av ett bra företagsklimat är förstås positivt, men det är också en förutsättning om kommunen ska lyckas åstadkomma den önskade förbättringen. 2 Handelskammaren har under 2012 haft återkommande möten med kommunstyrelsens ordförande, kommunchefen och näringslivschefen. 3 Utöver samarbetet med Handelskammaren har kommunen bl.a. låtit Handels Consulting genomföra en studie om hur företagarna upplever kontakten med kommunen. 5 Figur 1: Instämmandegrad för tre påståenden. 4 3 De svarande har tagit ställning till tre påståenden och bedömt sin grad av instämmande enligt en skala från 0 till 5, där: Det är viktigt att vi har starka företag i Västsverige Ett bra företagsklimat är viktigt för Falköping Företagen bidrar till att vi kan ha en god välfärd 0 betyder instämmer inte alls 1 betyder instämmer i mycket låg grad 2 betyder instämmer i låg grad 3 betyder instämmer i viss grad 4 betyder instämmer i hög grad 5 betyder instämmer i mycket hög grad Figur 2: Andel som instämmer i hög grad eller i mycket hög grad i 8

9 Vilka faktorer skapar ett bra företagsklimat? Företagarna anser att korta handläggningstider och ett bra bemötande är viktigast för företagsklimatet 4. Därefter rangordnar de kommuntjänstemännens kompetens och rättssäkerheten. Enkäten visar att tjänstemännen i Falköpings kommun inte gör samma prioritering utan anser att hög rättssäkerhet är viktigast, tätt följt av ett bra bemötande. Viktigaste faktorerna för ett bra företagsklimat enligt respondenterna i Falköpings kommun: 1. Hög rättssäkerhet 2. Företagarna får ett bra bemötande 3. Att företagarna snabbt och enkelt kan komma i kontakt med rätt person i kommunen 4. Korta handläggningstider Ur näringslivets synvinkel hade det varit önskvärt med en ännu större samsyn på vad som är viktigt för företagsklimatet. Det är dock bra att både företagare och kommuntjänstemän nämner bemötandet som mycket viktigt. 4 Företagsklimat 2011, SKL. 9

10 Är kort handläggningstid viktigt för företagsklimatet? Kort handläggningstid är mycket viktigt för företagarna. Den uppfattningen delas av majoriteten av de tillfrågade tjänstemännen men respondenterna vid Stadsbyggnadsförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen sticker ut. På dessa förvaltningar är det endast hälften av respondenterna som instämmer i hög grad eller i mycket hög grad i påståendet att korta handläggningstider är viktigt för företagsklimatet. För företagsklimatet är det förstås negativt att en stor del av dem som dagligen handlägger ärenden anser att det inte viktigt med korta handläggningstider. Det finns en stor risk att den uppfattningen i förlängningen också påverkar den faktiska handläggningstiden. %100 Figur 2: Andel som instämmer i hög grad eller i mycket hög grad i påståendet att korta handläggningstider är viktigt för företagsklimatet %75 %50 %25 %0 Stadsb. Samhällsb. MÖS Övriga MÖS = Myndighetssamverkan Östra Skaraborg. 10

11 Låg insikt om sin möjlighet att påverka företagsklimatet Det råder stor enighet bland tjänstemännen om att bemötandet företagarna får påverkar företagsklimatet. Eftersom samtliga respondenter har en befattning där de möter företagare borde de följdaktliga även anse att de själva kan påverka företagsklimatet. Enkäten visar dock att så inte är fallet. Bara 40 procent av alla respondenter instämde i hög grad eller i mycket hög grad i påståendet Jag kan påverka hur företagsklimatet upplevs. Inom Stadsbyggnadsförvaltningen var motsvarande siffra strax under 30 procent. Det finns förstås nyckelpersoner som har ett större inflytande än andra över företagsklimatet. Men alla kommunanställda som möter företagare påverkar bilden av kommunen och företagsklimatet. En av kommunledningens viktigaste uppgifter är därför att få samtliga anställda som möter företagare att förstå vilket stort inflytande de faktiskt har på företagsklimatet. Figur 3: Andel som instämmer i hög grad eller i mycket hög grad i påståendet Jag kan påverka hur företagsklimatet upplevs. 100% 75% 50% 25% 0% Stadsb. MÖS Övriga Samhällsb. MÖS = Myndighetssamverkan Östra Skaraborg. 11

12 Begränsad hjälpsamhet vid avslag på en ansökan Det är viktigt att kommunen motiverar sina beslut. Det anser i princip alla respondenter. På följdfrågan, om tjänstemännen i händelse av avslag på en ansökan även bör ge förslag på alternativa lösningar om sådana finns, gick åsikterna isär. Mest stack svaren från Stadsbyggnadsförvaltningen ut. Där var det ingen som instämde i hög grad i påståendet att man bör ge förslag på alternativa lösningar. När Handelskammaren ställde exakt samma fråga till byggenheten i Marks kommun 5 svarade 100 procent att man bör ge förslag på alternativa lösningar. Att Stadsbyggnadsförvaltningen skulle arbeta med frågor som gör det extra svårt att ge förslag på alternativa lösningar kan därmed avfärdas. Företagare som får avslag på sin ansökan är mindre nöjda med företagsklimatet än företagare som får sin ansökan beviljad 6. Det får anses naturligt och ska inte hindra en kommun från att ge välgrundade avslag. Tjänstemännen ska heller inte agera konsulter, men att i samband med avslaget ändå peka på alternativa lösningar om sådana finns vore ett mycket enkelt sätt att hjälpa företagaren framåt. 5 Se Handelskammarens rapport Fokus Mark, mars Företagsklimat 2011, SKL Figur 4: Ljusblå stapel: andel som instämmer i hög grad eller i mycket hög grad i påståendet att beslut ska motiveras. Mörkblå stapel, motsvarande andel till påståendet: tjänstemännen bör ge förslag på alternativa lösningar om sådana finns när en ansökan måste avslås. 100% 75% 50% 25% 0% Samhällsb. MÖS Övriga Stadsb. MÖS = Myndighetssamverkan Östra Skaraborg. 12

13 Företagarna anses ha orealistiska förväntningar på kommunen Företagare som kontaktar sin kommun förväntar sig förmodligen ett snabbt och kanske också positivt besked. Samtidigt styrs kommunens myndighetsutövning av lagar och regler som måste följas. Det finns därmed en risk att kommunen omöjligen kan leva upp till företagarnas högt ställda, kanske rent av orealistiska, förväntningar. Handelskammarens enkät visar att många tjänstemän anser att företagarnas förväntningar på kommunen inte är realistiska. Den grupp företagare som har orealistiska förväntningar på kommunen kommer med all sannolikhet att uppleva företagsklimatet som sämre än vad det faktiskt är. Kommunen har därför allt att vinna på att ge företagarna rätt förväntningar redan från början. Bra information och dialog är nycklar för att uppnå detta. Enkäten ger inga svar på vilka förväntningar som upplevs som orealistiska. Är det förväntningarna på handläggningstiden, ärendets utgång eller kostnaden? Oavsett vad så skulle sannolikt färre företagare känna sig missnöjda om de redan från haft förutsättningarna klart för sig. Tjänstemännen vet inte hur politikerna prioriterar företagsklimatetförväntningar på kommunen Nästan hälften av respondenterna saknar uppfattning eller instämmer i låg grad i påståendet Kommunens politiker anser att företagsklimatet är en viktig fråga. När Handelskammaren våren 2012 kontaktade ett antal kommuner som under senare år markant förbättrat sitt företagsklimat uppgav samtliga att den viktigaste orsaken till förbättringen var ett nytt tydligt budskap från politikerna att företagsklimatet är viktigt för kommunen och att arbetet med att förbättra det ska prioriteras. I dessa kommuner hade det inte rått någon tvekan bland tjänstemännen om politikernas uppfattning. Handelskammaren anser därför att politikerna i Falköping måste bli ännu tydligare i sin interna kommunikation. Politikerna förväntar sig att tjänstemannaorganisationen vidtar de åtgärder som krävs för att förbättra företagsklimatet. Engagerade politiker är ingen garanti för ett bättre företagsklimat men det är en förutsättning. 13

14 Så gjorde vi Målgrupp för undersökningen var alla tjänstemän som har direktkontakt med företagare eller som har en chefsbefattning inom kommunen. E-postadresser till personerna inom målgruppen togs fram av kommunen varför Handelskammaren inte kan garantera att alla personer inom målgruppen verkligen deltog i undersökningen. Enkäten e-postades till 91 personer, långtidsfrånvaro gjorde att 87 personer hade möjlighet att delta i undersökningen och av dessa svarade 49. Svarsfrekvensen var därmed 56 procent. Inkomna svar och svarsfrekvens per förvaltning/enhet/grupp: Kundtjänst på MÖS 4 (57%) Livsmedel 5 (83%) Miljöskydd 6 (67%) Samhällsbyggnad 9 (41%) Stadsbyggnad 7 (64%) Övriga* 18 * I kategorin Övriga ingår grupper med färre än fyra inkomna svar (Socialtjänst, Räddningstjänst, Information, Ekonomi, Näringslivsavdelning, Barn och utbildning, Landsbygd, Hälsoskydd, Kompetens och arbetsliv). I rapporten redovisas svaren från Samhällsbyggnadsförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen, MÖS och Övriga. Detta för att få ett tillräckligt stort svarsunderlag för att dra några slutsatser. I gruppen MÖS ingår Kundtjänst, Livsmedel, Miljöskydd, Landsbygd och Hälsoskydd. 14

15 Västsvenska Handelskammarens rapportserie Rapporterna finns att ladda ner på :1 Västsverige - en tyst del av Sverige. 2002:2 Skola - Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap 2002:3 Position Väst det som mäts blir gjort 2002:4 Vad tycker du om flyget? 2002:5 Västsverige - en tyst del av Sverige. 2003:1 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. 2003:2 Värdeskapande IT-universitet 2003:3 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi :5 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? 2004:1 Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital 2004:2 Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige 2004:3 Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? 2004:4 Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi :1 Västsverige - en tyst del av Sverige :2 Sårbarhetsindex :3 Affärsrelevant forskning 2005:4 Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? 2005:5 Ny förbindelse över Göta älv 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg :7 Värdeskapande kompetens 2005:8 Fokus Attityd :9 Bygg ut E 20 till motorväg 2005:10 Svenska nav 2006:1 Fokus Attityd Skolledare 2006:2 Värdeskapande persontransporter 2006:3 Har vi en industri i världsklass? 2006:4 Förtroendet för välfärdens leverantörer 2006:5 Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige? 2006:6 En tyst del av Sverige :7 Fokus Attityd :8 Vägar till världen 2007:1 Making West Sweden a Better Location for International Companies 2007:2 Ett viktigt stråk för svenskt gods 2007:3 Sårbarhetsindex 2007:4 Tillväxt Göteborg 2007:5 Farliga förbindelser. Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem 2007:6 Fokus Attityd :1 Västsverige på väg 2008:2 Göteborg vs Gothenburg 2008:3 Vem blir känd i Göteborg? 2008:4 Hur stort är västsverige? 2008:5 Svenska nav :6 Konsekvenserna av ökat utländskt ägande i det svenska näringslivet 2008:7 Fokus Attityd :8 Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet 2008:9 Små och medelstora företags situation under krisens :1 En tyst del av Sverige :2 Västsverige-Skåne :3 Klimatet och affärerna 2010:1 Turismen i Västsverige 2010:2 Reversibla körfält i Göteborgsområdet 2010:3 The Neverending Story 2010:4 Bygg ny järnväg mellan Västsveriges två största städer 2010:5 Risky Business 2010:6 Dags att rensa upp bland bolagen 2010:7 Svenska Nav :8 Göteborgsregionen vs Malmöregionen :9 Fokus Attityd :1 Bilden av industrin 2011:2 Borås Göteborg -Sveriges sämsta järnväg 2011:3 En tyst del av Sverige :1 En underhållande del av Sverige 2012:2 Fokus Mark 2012:3 Never Ending Story :4 Fokus Attityd :5 Fokus Kungälv 15

16 Vi är företrädare för det västsvenska näringslivet och en mötesplats där människor och företag kan inspireras och skapa affärer. Vår kompetens, våra tjänster och vårt nätverk är vår styrka i arbetet att skapa tillväxt och utveckla framtidens Västsverige. Tillsammans med våra 2600 medlemsföretag arbetar vi för ett västsvenskt näringsliv i världsklass. Vi gör Västsverige starkare. Göteborg Borås Skövde Stockholm Trollhättan Uddevalla Mässans gata 18 Kungsgatan 29 Varnhemsgatan 16A Västra Trädgårdsgatan 15 Innovatumområdet Riverside Box Borås Skövde Stockholm Åkersjövägen 10 Museigatan Göteborg Tel Tel Tel Trollhättan Uddevalla Tel Tel Tel