FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

Transkript

1 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA En rapport från Fastighetsägarna GFR

2 INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan 3 miljoner människor i fastigheter som ägs och förvaltas av privata eller kommunala hyresvärdar. Tillståndet i Fastighetsbranschen angår således många. Det gäller därför för branschens företrädare att ta ansvar för sin roll i samhällsutvecklingen men också att samarbetet med tjänstemän och politiker i kommunerna fungerar väl. I avsikt att kontinuerligt mäta förutsättningarna att bedriva fastighetsverksamhet har Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen (GFR) för nionde året i rad låtit Demoskop genomföra en undersökning. Vad anser branschens förträdare om företagsklimatet i regionen? Utöver att mäta fastighetsföretagarklimatet har vi också undersökt branschens inställning de nya mandatfördelningarna i riskdag och kommunfullmäktige samt stadskärnornas konkurrenskraft.

3 OM UNDERSÖKNINGEN Den första fastighetsföretagarundersökningen gjordes 26. Undersökningen har genomförts årligen sedan dess. I denna rapport presenteras resultaten för 214 års mätning. Resultaten jämförs över tiden. Under december 214 genomförde Demoskop totalt 1 1 telefonintervjuer med fastighetsföretagare i 2 kommuner. Kommunerna ligger alla inom Fastighetsägarna GFR:s område där Västra Götalands, Värmlands, Hallands, Jönköpings, Kalmar och västra Östergötlands län ingår. Ansvarig för projektet inom Fastighetsägarna är David Björnberg. Demoskops projektledare var Anders Lindholm.

4 SÅ BERÄKNAS FASTIGHETSFÖRETAGARINDEX Fastighetsföretagarindex är ett sammanfattande mått på förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Index 1 motsvarar medelvärdet för de 14 frågorna och de 17 kommunerna som ingick i undersökningen det första året undersökningen genomfördes, dvs år 26. Mer än index 1 är således positivt och mindre än index 1 är negativt i förhållande till genomsnittet 26. Indexberäkningen är baserad på snittvärden för individer. Om individen väljer att inte besvara en enskild fråga finns inte den delfrågan med i individens snitt. Således är vet ej svar inte med i indexberäkningen. Andelen som anser att någonting stämmer mycket/ganska väl kan således sjunka utan att indexmåttet per definition sjunker. Så är ofta fallet i städer med många vet ej svar.

5 MÅLGRUPP, URVAL OCH ANTAL SVAR Undersökningspopulation var privata fastighetsföretagare i 2 kommuner som ligger i Fastighetsägarna GFRs region. För varje kommun anges antalet genomförda intervjuer. Resultatet har vägts med avseende på den verkliga fördelningen av antal fastighetsföretag per kommun. I Arvika deltog 18 fastighetsföretagare i undersökningen. Alingsås 56 Arvika 18 Borås 87 Göteborg 16 Halmstad 75 Jönköping 8 Kalmar 71 Karlstad 77 Kungsbacka 39 Lidköping 38 Linköping 76 Motala 38 Mölndal 37 Skara 25 Skövde 56 Trollhättan 48 Uddevalla 67 Varberg 57 Värnamo 17 Västervik 32 Totalt 1 1

6 RESULTATET FÖR SAMTLIGA KOMMUNER Fastighetsföretagarindex är ett sammanfattande mått på förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Index 1 motsvarar medelvärdet för de 14 frågorna och de 17 kommunerna som ingick i undersökningen det första året undersökningen genomfördes, dvs år 26. Mer än index 1 är således positivt och mindre än index 1 är negativt i förhållande till genomsnittet 26. Medelvärdet för 214 är 93 vilket är en förbättring med en indexpunkt jämfört med 213. Det är första gången sedan 27 som resultatet inte går bakåt jämfört med föregående år. Årets resultat är dock det näst lägsta sedan undersökningen startade. I majoriteten av kommunerna har Fastighetsföretagarindex ökat i 214 års mätning. Linköping toppar listan med ett index på 1, det vill säga genomsnittet för samtliga kommuner år 26. Mölndal är dock den kommun som går framåt allra mest under året, hela tio indexpunkter. Det är den största förbättringen i undersökningens historia. Borås är den kommun som tappat mest i årets undersökning, och minskar med fem enheter. Det stora tappet innebär att Borås tillsammans med Uddevalla och Varberg är de kommuner som får lägst index i årets mätning.

7 RESULTATET I ARVIKA I Arvika är årets index 93 vilket är i linje med snittet för samtliga undersökta städer, och en förbättring med fyra indexpunkter sedan 213. Det bör dock noteras att föregående års index baserades på enbart 12 svarande. Det är första gången sedan 29 resultatet i Arvika ökar jämfört med året innan. Bäst resultat hade Arvika 26 då index låg på 15. Då ansågs fastighetsföretagarklimatet i Arvika vara i topp bland de städer som undersöktes. Kommunens fastighetsägare är mest nöjda med stadens krav på sophanteringen. Hela 83 procent av de tillfrågade anser att dessa är rimliga. Betydligt färre tror att det är en god investering att köpa fastigheter i Arvika. Enbart 33 procent instämmer i detta påstående.

8 INDEX ÖVER TID Samtliga Arvika Obs! Lågt antal svarande

9 FASTIGHETSFÖRETAGARINDEX Index relativt totalen SAMTLIGA Borås Alingsås Göteborg Kungsbacka Mölndal Halmstad Varberg Jönköping Kalmar Västervik Karlstad Arvika Linköping Skövde Skara Uddevalla Trollhättan Motala Värnamo Lidköping Kommentar: Blåa och röda rutor markerar lägsta respektive högsta indexvärdet för respektive år.

10 INDEX NEDBRUTET För att kunna avgöra mer exakt vad som är bra och dåligt med fastighetsföretagarklimatet i Arvika behöver alla delfrågor redovisas separat. I uppkommande slides jämförs svaren i Arvika mot ett genomsnittligt resultat från samtliga 2 kommuner som ingår i undersökningen. För att göra redovisningen mer pedagogisk har indexets 14 frågor delats in i tre olika kategorier: Förutsättningen för lönsamhet Service, handläggning och avgifter Samarbete med kommunen

11 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET En grundläggande förutsättning för de flesta sorters företag är att det i allmänhet i kommunen finns ett klimat som gynnar företagande och att det finns förutsättningar för rimlig avkastning för verksamheten. För att göra en bedömning av hur detta ser ut i respektive kommun har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: I kommunen finns goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet Näringslivsklimatet är gynnsamt Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Konkurrensen med allmännyttan sker på lika villkor

12 ARVIKA JÄMFÖRT MED SNITTET Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som anser att påståendet stämmer mycket eller ganska bra Arvika Samtliga I kommunen finns goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet Näringslivsklimatet är gynnsamt Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Konkurrensen med allmännyttan sker på lika villkor

13 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET ÖVER TID 1 Kommentar: Andelen personer som anser att påståendet stämmer mycket eller ganska bra över tid. 9 De allmänna kommunikationerna fungerar bra Goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet 5 4 Näringslivsklimatet är gynnsamt Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering

14 SERVICE, HANDLÄGGNING OCH AVGIFTER God kommunal service är en nödvändighet för att möjliggöra tillväxt. Samtidigt är de kommunala avgifterna och kommunens handläggning av bland annat plan och byggärenden en potentiell bromskloss för utvecklingstakten. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande sex påståenden: De allmänna kommunikationerna fungerar bra De kommunala avgifterna är rimliga Kommunens krav på sophantering är rimliga Planärenden fungerar smidigt i min kommun Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga

15 ARVIKA JÄMFÖRT MED SNITTET Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som anser att påståendet stämmer mycket eller ganska bra Arvika Samtliga De allmänna kommunikationerna fungerar bra De kommunala avgifterna är rimliga Kommunens krav på sophantering är rimliga Planärenden fungerarbyggärenden fungerar smidigt i min kommunsmidigt i min kommun Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga

16 1 SERVICE, HANDLÄGGNING OCH AVGIFTER ÖVER TID Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som anser att påståendet stämmer mycket eller ganska bra. 9 Kommunens krav på sophantering är rimliga 8 7 Planärenden fungerar smidigt i min kommun 6 De allmänna kommunikationerna fungerar bra 5 4 De kommunala avgifterna är rimliga 3 2 Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga 1 Byggärenden fungerar smidigt i min kommun

17 SAMARBETET MED KOMMUNEN Aktivt fastighetsföretagande är beroende av att nödvändig information finns tillgänglig samt att samarbetet med politiker och kommunala tjänstemän fungerar väl. För stadens utvecklingsmöjligheter är det också en förutsättning att kommunen inser värdet av och är med och utvecklar sin stadskärna. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning Kontakterna med politiker fungerar bra Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum

18 ARVIKA JÄMFÖRT MED SNITTET Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som anser att påståendet stämmer mycket eller ganska bra Arvika Samtliga 2 1 Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning Kontakterna med politiker fungerar bra Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum

19 SAMARBETET MED KOMMUNEN ÖVER TID Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som anser att påståendet stämmer mycket eller ganska bra. 1 9 Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning 2 1 Kontakterna med politiker fungerar bra

20 HUR STICKER ARVIKA UT? Kommentar: I figuren redovisas skillnaden i procentenheter mellan svaren i Arvika och genomsnittet för alla 2 kommuner. Jämfört med genomsnittet anser de svarande i Arvika att planärendena i kommunen sköts på ett smidigt sätt. I allmänhet tycker de dock inte att det är en god investering att köpa fastigheter i hemkommunen. Planärenden fungerar smidigt i min kommun 34 Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga 12 Kommunens krav på sophantering är rimliga Kontakterna med tjänstemän fungerar bra 9 9 Kontakterna med politiker fungerar bra 7 Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum 5 Konkurrens på lika villkor De kommunala avgifterna är rimliga Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig 9 Näringsklimatet är gynnsamt De allmänna kommunikationerna fungerar bra Goda förutsättningarna för att bedriva lönsam Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering

21 STADSKÄRNANS KONKURRENSKRAFT 214 En faktor som påverkar stadens fastighetsvärden är hur väl handeln i stadskärnan fungerar. Det avgör bärkraften i lokalhyresmarknaden och i förlängningen lönsamheten för fastighetsföretagen i hela kommunen. En levande och attraktiv stadskärna fungerar som stadens skyltfönster mot såväl besökare som kommuninvånare och bidrar till upplevelsen av staden. På många håll i landet utmanas handeln i stadskärnan idag, dels av externa handelsetableringar och dels av starka handelsplatser i andra städer. På så vis är stadskärnans konkurrenskraft en indikator på hur väl stadens fastighetsmarknad står sig i denna ökade konkurrens. På frågan om hur väl stadskärnan i Arvika står sig i konkurrens med andra handelsplatser i regionen svarar de lokala fastighetsföretagen att den har en något svag position. Totalt sett är det 5 procent som anser att den står sig mycket eller ganska bra. Genomsnittet för samtliga kommuner ligger på 62 procent så resultatet för Arvika är lägre än i många av de andra undersökta kommunerna. Totalt anger 11 procent att stadskärnan står sig Mycket bra, och 39 procent att den står sig Ganska bra. Bland de som är negativa ligger hela av tyngdpunkten (39 procent) på svaret Ganska dåligt, medan ingen har svarat Mycket dåligt.

22 Fråga: Hur bra anser du att stadskärnan står sig i konkurrens med andra handelsplatser i regionen? Varberg Lidköping Alingsås Karlstad Värnamo Jönköping Skövde Mycket bra Borås Linköping Ganska bra Kalmar Samtliga Göteborg Ganska dåligt Halmstad Motala Mycket dåligt Västervik Arvika Vet ej/ej svar Kungsbacka Skara Trollhättan Uddevalla Mölndal % 2% 4% 6% 8% 1%

23 EN NY POLITISK VERKLIGHET Valet 214 innebar en ny mandatfördelning i riskdagen och i många kommunfullmäktige. Vi har frågat hur den nya parlamentariska sammansättningen kommer att påverka förutsättningarna för fastighetsföretagare. Generellt är de svarande i Arvika mycket negativa till den nya mandatfördelningen i riksdagen. Hela 5 procent tror att förutsättningarna kommer att försämras, med ingen tror att de kommer att förbättras. De svarande är mindre negativa till den nya kommunfullmäktige. Nästan fyra femtedelar tror inte på någon förändring alls. Knappt en femtedel tror att förutsättningarna försämras medan 6procent tror att de förbättras Riksdagen Kommunfullmäktige Förutsättningarna förbättras Ingen skillnad Förutsättningarna försämras Vet ej/inget svar

24 OM FASTIGHETSÄGARNA GFR Fastighetsägarna är en rikstäckande branschorganisation för fastighetsföretag. Tillsammans med våra medlemmar utvecklar vi fastighetsmarknaden, handeln och annan företagsverksamhet. Fastighetsägarna representerar omkring 17 medlemsföretag. Majoriteten av medlemmarna är fastighetsägare med hyresrätter för bostäder, lokaler och industrifastigheter. Övriga är bostadsrättsföreningar. Fastighetsägarna GFR är en av fyra regionföreningar inom Fastighetsägarna. Våra cirka 5 medlemsföretag äger och förvaltar drygt 17 fastigheter i Västra Götalands, Värmlands, Hallands, Jönköpings, Kalmar och västra Östergötlands län.

25 KONTAKT David Björnberg Utredare Fastighetsägarna GFR Tel: david.bjornberg@fastighetsagarna.se