Kvalitetsarbete i skola, förskoleklass, förskola och fritidshem

Transkript

1 Kvalitetsarbete i skola, förskoleklass, förskola och fritidshem Strömsunds kommun 2014 Ansvarig Nils Broman chef Barn- och utbildningsförvaltningen Kontaktinformation Hans Olof Carlsson kvalitetsutvecklare

2 1. VÅR KOMMUN BESKRIVNING AV LÖPANDE ARBETE MED KVALITET FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE ÅTGÄRDER FRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSARBETE SKOLANS MÅL UPPDELADE I LÄROPLANSOMRÅDEN... 7 Normer och värden... 7 Kunskaper Elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg UPPFÖLJNING AV STUDIERESULTAT Uppföljning av stödinsatser i förskoleklass och grundskola Slutbetyg från grundskolan Redovisning av betygen årskurs 6-9 VT Resultat från DLS årskurs Resultat nationella prov årskurs Resultat nationella prov årskurs 6 och ARBETET MOT KRÄNKNING OCH DISKRIMINERING UPPFÖLJNING AV GEMENSAMMA OMRÅDEN ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN SOM HELHET ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING SOM HELHET

3 1. Vår kommun I kommunen finns 8 rektorsområden med rektorer och/eller förskolechefer i respektive rektorsområden. Dessa rektorsområden är Backe, Hoting, Bredgård, Hammerdal, Hedenvind, Frostviken, Vattudal och Hjalmar Strömer, som är kommunens gymnasieskola. Samtliga rektorsområden förutom Hjalmar Strömerskolan ligger under Barn- och utbildningsförvaltningen. Hjalmar Strömerskolan ligger under Framtid- och utvecklingsförvaltningen, varför den inte redovisas i denna sammanställning. Förskolan I maj 2014 var 500 barn inskrivna i förskolan. Dessutom tillkommer Bodums montessoriinspirerade Skolas förskoleverksamhet med 10 barn och Torsäng med 12 barn. Fördelningen mellan förskolechefsområdena i förskolan var: Strömsund 265 barn (varav 22 barn går hos dagbarnvårdare), Hammerdal 94 barn, Backe/Hoting 98 barn (Hoting 66 barn och Backe 32 barn), Frostviken 47 barn, Bodums montessoriinspirerade Skola Rossön 10 barn och Torsäng Kooperativ Hallviken 12 barn. Förskoleklass I maj 2014 var 93 barn inskrivna i förskoleklass ( ). Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan var: Hedenvind 27 barn, Bredgård 20 barn, Hammerdal 20 barn, Hoting 12 barn, Backe 9 barn, Frostviken 5 barn och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 0 barn. Fritidshem I maj 2014 var 261 barn inskrivna på fritidshem. Dessutom tillkommer Bodums montessoriinspirerade Skolas fritidsverksamhet med 19 barn. Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 69 barn, Bredgård 47 barn, Hammerdal 55 barn, Hoting 66 barn, Backe 32 barn, Frostviken 43 barn och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 19 barn. Grundskolan årskurs 1-9 Våren 2014 var 1021 elever inskrivna i grundskolan ( ). Dessutom tillkommer Bodums montessoriinspirerade Skola med 18 elever. Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 167 elever, Bredgård 202 elever, Hammerdal 196 elever, Hoting 116 elever, Backe 83 elever, Frostviken 60 elever, Vattudal 197 elever och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 18 elever. Utifrån tilldelade resurser har Barn- och utbildningsförvaltningen en högre bemanningsgrad på mindre enheter och lägre bemanningsgrad på större enheter. Räknat på hela kommunen så har elevunderlaget på senare år minskat med ca elever/år. Nu börjar elevminskningen plana ut även om det råder olika förutsättningar mellan olika rektorsområden. Särskolan Läsåret 13/14 har 10 elever varit inskrivna i grundsärskolan. Samtliga särskoleelever som genomfört sin utbildning inom kommunen har varit inkluderade i ordinarie klasser. Under våren 2012 antog kommunen länsgemensamma riktlinjer för inskrivning och utskrivning. Ekonomi Barn- och utbildningsförvaltningen har uppvisat underskott de senaste åren. För 2011 var underskottet kkr. För 2012 var underskottet kkr. För 2013 var underskottet kkr. Personal Anpassning sker utifrån minskat elevunderlag men här har kommunen en eftersläpning som bland annat har att göra med att man inte ligger i fas mellan budgetår och läsår. Föregående års organisation fortsätter första halvan av nästa. 3

4 Fortbildning/kompetensutveckling -Kommunövergripande utbildning för förskolepersonal den 23/9-13 om systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation i förskolan (ca 83 deltagare ink Torsäng 4 och Bodum 2). -Kommunövergripande utbildning för skolpersonal den 28/10-13 om LGR Områdesvisa utbildningar den 29/10-13 om matematik, LGR 11 och särskilt stöd. -Kommunövergripande utbildning för fritidshemspersonal den 1/11-13 om systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation i fritidshem (ca 37 deltagare ink Bodum 1). -Utbildning i svåra samtal genom samarbetsprojektet (mellan Strömsund och Östersund) Nya modeller för nya föräldrar. De rektor- och förskolechefsområden som deltog var Backe 2/4-14, Hoting 10/2-2014, Hammerdal 27/ och Hedenvind 12/ Kommunövergripande utbildning den 7/4-14 om genrepedagogik med Britt Johansson (ca 130 deltagare). -Områdesvis fortbildning för förskolepersonal att fånga upp tidigare genomförda utbildningsinsatser (läroplanen, lekens betydelse, språkutveckling och kvalitetsarbete/pedagogisk dokumentation) Strömsund 28/4-2014, Backe/Hoting 29/ och Hammerdal 13/ Kommunövergripande utbildning för fritidspersonal den 23/5-14 om uppdraget och LGR 11 med Mittuniversitetets Assar Hörnell. -Kommunövergripande utbildning med utvecklingsgruppsdeltagare den 24/9-14 om genrepedagogik med kommunens läs- och skrivutvecklare (ca 27 deltagare). -Kommunövergripande utbildning den 27/10-14 om Lust och ledarskap med Fredric Bohm fm och om hot och våld med resp. arbetsplats på em. -Kommunövergripande utbildning den 28/10-14 om genrepedagogik i Östersund (ca 140 deltagare). -Kommunövergripande utbildning med utvecklingsgruppsdeltagare den 18/11-14 om genrepedagogik (fortsättning från den 24/9-14) med kommunens läs- och skrivutvecklare. - Två av rektorerna slutförde rektorsutbildningen under läsåret En förskolechef och en rektor påbörjade rektorsutbildningen under 2014, vilket innebär att tre av rektorerna/förskolecheferna går för närvarande rektorsutbildningen. - Kommun- och stadieövergripande utvecklingsgrupper i Svenska, Matematik, Specialpedagogik och IKT där man bl.a. har arbetat med bedömning. T.ex. har IKT-gruppen utformat en kursplan /röd tråd från förskolan tom årskurs 9 över digitala kompetenser. -Den kommunövergripande utvecklingsgruppen med inriktning förskola och fritidshem har bl.a. arbetat med förskolans och fritidshemmens systematiskt kvalitetsarbete. -Kommunen har från hösten 2012 deltagit i SKL:s matematiksatsning. Under läsåret deltog Bredgårds skola, Fjällsjöskolan och Frostviksskolan i Skolverkets matematiklyft. Från hösten 2014 deltar även Hedenvindskolan, Grevåkerskolan och Vattudalsskolan. 2. Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet Denna redovisning av verksamhetens arbete med kvalitet är en del i kommunens totala systematiska kvalitetsarbete och är den tredje, som utgår ifrån den nya skollagen, denna redovisningsmall (BKUprotokoll ) och Barn-, kultur- och utbildningsnämndens uppdragsbeskrivning utifrån kommunfullmäktiges budget och utvecklingsdokument. Barn-, kultur och utbildningsnämnden beslutade ( ) att barn- och utbildningsplanen upphör. Till ytterligare stöd för det systematiska kvalitetsarbetet arbetar Barn- och utbildningsförvaltningen efter en internkontrollplan, som antogs våren 2012 (BKU-protokoll ) och reviderades våren 2014 (BKU-protokoll och ) samt ett årshjul som antogs våren 2014 (BKU-protokoll ). Dessutom sker sedan 2010 ett utvecklingsarbete i kommunen med jämställdhetsintegrering av all kommunal verksamhet, vilket medför att all redovisning delas upp på pojkar och flickor. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden beslutar den 27 mars 2014, 35 bilaga 4 bl.a. att: Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2014/2015 sker enligt nuvarande modell eftersom Skolverkets inte har kommit med någon ny modell för systematiskt kvalitetsarbete. Orsaken till detta är att Skolinspektionen ställde sig positiv till den modellen för systematiskt kvalitetsarbete vid den 4

5 regelbundna tillsynen 2012 En grundtanke är förutom uppföljning och utvärdering av verksamheten - användbarhet. Redovisningarna ska alltså användas som grund för reflektion inför det fortsatta arbetet ett arbete som ska präglas av den människosyn och kunskapssyn som utgör grundpelarna i det svenska skolväsendet. En viktig grund i det systematiska kvalitetsarbetet är de olika nätverken på förvaltnings- och kommunnivå. Exempel på dessa är specialpedagogik, matematik, svenska, IKT, rektorsgruppen och förskola/fritidshem. Det är bla. genom dessa nätverk som analysunderlag tas fram. 3. Förutsättningar för vår skolas och förskolas måluppfyllelse Kommunen är en glesbygdskommun. Den är till ytan den sjätte största kommunen i landet och har flera små och mycket små skolor, fritidshem och förskolor. Under de senaste åren har flera små skolor och förskolor lagts ner. Sedan 2007 har det kommit många nyanlända barn och elever till kommunen och till våra förskolor och skolor. Enligt SCB fanns ca 18 % elever med utländsk bakgrund i kommunen den 15 oktober Åtgärder för förbättring från föregående års kvalitetsarbete Normer och värden Personalen har haft större fokus på sitt agerande i skolan och på raster gällande förebyggande och åtgärdande likabehandlingsarbete. Ett exempel är att det under läsåret inte har varit något elevärende hos Skolinspektionen. Ett annat exempel är att alla av de 17 elevärenden som huvudmannen utrett under läsåret 2013/14 enligt rutin mot kränkande behandling (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10 ) är avslutade (se BKU-nämndens protokoll ). Kunskaper/Utveckling och lärande IT- pedagogen har fortsatt att utbilda och stimulera personal i användandet av kompensatoriska hjälpmedel, samt lett utvecklingsgrupp. Fortsatta resurser för läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i form av språkutvecklare och matematikutvecklare. För att öka måluppfyllelsen har kommunen försökt att tillgodose nyanlända elevers behov av handledning och modersmålsundervisning/modersmålsstöd. Ett exempel är att modersmålsundervisning från våren 2014 kunnat erbjudas i holländska/nederländska vid Frostviksskolan, Bredgårds skola och Vattudalsskolan. Ett annat exempel är att Skolinspektionen vid sin kvalitetsgranskning av Utbildningen för nyanlända elever vid Fjällsjöskolan hösten 2013 (Dnr :5760) bedömde att: den undervisning som ges de nyanlända eleverna vid Fjällsjöskolan i Strömsunds kommun håller en god kvalitet. Skolan och omvärlden Grundskolan har äntligen lyckats rekrytera en utbildad studie- och yrkesvägledare. Denne börjar sin tjänst i förvaltningen hösten Skola/förskola hem Samarbetet mellan förskola och hem har ökat (se svar förskoleenkät 2013) men måste fortsätta att utvecklas. Fortsatt satsning på Ledarskapet i klassrummet och att kommunicera kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar. 5

6 Ansvar och inflytande För att utveckla skolornas forum för elevinflytande t.ex. elev- och matråd samt återkoppling av ungdomskonvent 2013 genomförde Barn- och utbildningsförvaltningen en återkoppling angående åtgärder till följd av ungdomskonventet till årskurs 9, dvs. de som tidigare gick i årskurs 8, vid de olika grundskolorna under januari-februari Barn- kultur- och utbildningsnämnden beslutade ( ) att uppdra till Barn- och utbildningsförvaltningen att begära en återkoppling från kommunens elevråd årskurs 9 över deras uppfattning vad som skett efter den senaste Lupp-undersökningen samt en redovisning vad som skett med handlingsplanen till den 27 mars. Redovisningarna i Barn- kultur- och utbildningsnämnden ( ) visade bl.a. att: - eleverna från en skola upplevde att det som diskuterades hade genomförts. - eleverna från en annan skola trodde att åtgärder ändå skulle ha genomförts oavsett ungdomskonvent. - eleverna från en tredje, fjärde och femte skola upplevde inte ha märkt några stora förändringar. Diskussioner i rektorsgruppen förs att genomföra en elevrådsutbildning under läsåret Fjärrundervisning och fjärrhandledning Under läsåret har fjärrundervisning genomförts i spanska för eleverna i Frostviken och fjärrhandledning för lärarna i Frostviken bl.a. genom Skolverkets Matematiklyft. En resande speciallärare har som komplement till ordinarie undervisning och handledning genomfört fjärrundervisning och fjärrhandledning mot Frostviksskolan inom ramen för projektet Vaajma. 6

7 5. Skolans mål uppdelade i läroplansområden Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL Alla skall känna sig lika mycket värda. Ingen får utsättas för kränkande behandling eller annat hot. Alla skall visa varandra ömsesidig respekt och arbeta för jämställdhet mellan såväl kön som individer och verka för att bryta det traditionella könsmönstret. Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Alla skall känna sig lika mycket värda. Elev- och föräldraenkät 2014 Trivsel, trygghet, bemötande i enkätsvaren. Generellt inga större skillnader mellan flickor och pojkar Trivsel ,1% (100%) ,5% (100%) ,5% (100%) God måluppfyllelse (2014). God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Trygghet på raster 2014 Mäts inte ,5% (100%) ,3% (100%) Trygghet i skolan ,8 % (100%) Trygghet i övrigt i skolan ,5% (100%) ,9% (100%) Bemötande ,1% (100%) ,5% (100%) ,9% (100%) God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). God måluppfyllelse (2014). God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Godtagbar måluppfyllelse (2014). God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). 7

8 Alla skall visa varandra ömsesidig respekt och arbeta för jämställdhet Förskoleenkät 2014 Trivsel, omsorg, fostran, personalens bemötande av barnen i enkätsvaren. Trivsel ,1% (100%) ,5% (100%) ,4% (100%) God måluppfyllelse (2014). God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Omsorg 2013 Mäts inte ,5% (100%) God måluppfyllelse (2012). Ingen får utsättas för kränkande behandling eller annat hot. Rapportering handläggningsrutin: elevärenden enligt rutin mot kränkande behandling ärenden enligt synpunkts- och klagomålshantering Antal elevärenden och klagomål. Bemötande ,0%(100%) ,6%(100%) ,5% (100%) Under läsåret 2013/14 har huvudmannen totalt utrett 17 elevärenden enligt rutin mot kränkande behandling (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade. Under läsåret 2013/14 har Barn- och utbildningsförvaltningen totalt utrett 12 ärenden enligt synpunkts- och klagomålshantering (Skollagen 2010:800, 4 kap. 8 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade. God måluppfyllelse (2014). God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Kommunen uppfyller skollagens krav. Samtliga skolor, förskolor och fritidshem utvärderar och reviderar sina planer mot kränkande behandling och diskriminering Genomgång av verksamhetens planer mot kränkande behandling och diskriminering Kommunens skolor, förskolor och fritidshem har utvärderat och reviderat sina planer mot kränkande behandling och diskriminering. 8

9 Analys En orsak till normers och värdens förhållandevis positiva resultat kan vara det långsiktiga arbetet med värdegrundsfrågor, som bedrivits i kommunen. Skolinspektionen gjorde bedömningen våren 2013 i samtliga uppföljningsbeslut (Dnr :5550) att kommunen vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna hade avhjälpts bl.a. gällande planer mot kränkande behandling och diskriminering och tillsynen i kommunen avslutades. Utvecklingsområden för nästa läsår: Målet för läsåret är att samtliga skolor, förskolor och fritidshem utvärderar och reviderar sina planer mot kränkande behandling och diskriminering så att de motsvarar lagens krav. Fortsatt fokus på personalens tydliga agerande i skolan och på raster gällande förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling och diskriminering (se elev- och föräldraenkät 2014). 9

10 Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärarens ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. ( Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL All verksamhet skall utgå från varje barns/ elevs behov och förutsättningar Alla elever har lärt sig läsa senast under läsår 2. Eleverna ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande. Alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen Kartläggning slutbetyg åk 9. Andel (%) som nått målen i alla ämnen. Slutbetygsresultat 2014 Strömsund 71,3 (pojkar 68,3 och flickor 75,0) (jmf riket ,4) Måluppfyllelsen har minskat jämfört föregående läsår. De åtgärder som vidtagits finns redovisade på sidan Uppföljning av studieresultat. Alla elever har lärt sig läsa senast under läsår 2. Slutbetygsresultat 2013 Strömsund 83,0 (pojkar 83,1 och flickor 82,8) (jmf riket ,4) Lästräning DLS-prov årskurs 2 vt 2014 Måluppfyllelse vt 2014 (totalt 103 elever): läsförståelse 66,0%, ordförståelse 68,0% och rättstavning 71,8%. Måluppfyllelse vt 2013 (totalt 107 elever): läsförståelse 79,4%, ordförståelse 79,4% och rättstavning 79,4%. Kommentar: Av totalt 108 elever hade 23 elever (21 %) i årskurs 9 våren 2014 utländsk bakgrund. Av dessa var 12 elever (11%) nyinvandrade elever. Målet inte uppnått. De åtgärder som vidtagits finns redovisade på sidan och 25 Uppföljning av studieresultat. 10

11 Eleverna ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande Elev- och föräldraenkät 2014 SYV-frågor i enkätsvaren. information inför studie- och yrkesval 2014 Mäts inte ,0% (100%) ,1% (100%) Utbildad SYV:are rekryterad från hösten Ej godtagbar måluppfyllelse. Ej godtagbar måluppfyllelse. Analys Det är fler flickor än pojkar som når målen i alla ämnen 2014 jämfört med Då var det lika hög andel flickor och pojkar som nådde målen i alla ämnen 2013 jämfört med Däremot är flickornas meritvärde fortfarande högre än pojkarnas. När det gäller behörigheten till gymnasieskolan och fullständiga betyg ligger både pojkarna och flickorna under rikets nivå 2014 jämfört med 2013 och 2012 då de låg över rikets nivå. Frågeområdet studie- och yrkesvägledning, som endast avser elever i årskurs 9, har visat låg måluppfyllelse Den låg på 36 procent, vilket var en minskning från En orsak till den fortsatta minskningen kan vara att frågan tidigare ställdes till årskurs 9 och att årskurs 8 inte haft lika mycket diskussioner om t.ex. studie- och yrkesval inför gymnasiet. Från hösten 2014 har en utbildad studie- och yrkesvägledare rekryterats. Utvecklingsområden för nästa läsår: Öka måluppfyllelsen. Utveckla arbetet med att fånga upp och stötta de elever som riskerar att inte få fullständiga betyg. Utveckla grundskolans studie- och yrkesvägledning. 11

12 Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerad i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande och utbildning. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL Hög kvalitet i alla verksamheter Eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Hög kvalitet i alla verksamheter Elev- o föräldraenkät 2014 Skolan i sin helhet och förtroende i enkätsvaren. Skolan i sin helhet ,4% (100%) ,4% (100%) ,8% (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2014). God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Förtroende 2014 Mäts inte ,0% (100%) ,8% (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Förskoleenkät 2013 Förskolan i sin helhet och förtroende i enkätsvaren. Förskolan i sin helhet ,7% (100%) ,5%(199%) ,8% (100%) God måluppfyllelse (2014). God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Elev- o föräldraenkät 2014 Arbetsron i skolan. Möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, lärarledda lektioner/projektarbete, Förtroende 2014 Mäts inte ,0% (100%) ,2% (100%) Arbetsron i skolan ,7% (100%) ,7% (100%) ,7% (100%) Ny fråga: Skolarbete gör mig nyfiken ,1% (100%) God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Ej godtagbar måluppfyllelse (2014). Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). Ej godtagbar måluppfyllelse (2014). 12

13 alternativa verktyg med hjälp av dator. att få lära på olika sätt ,1% (100%) ,2 % (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Hur jag ska arbeta i skolan ,2% (100%) ,6% (100%) ,8% (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2014). Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect ,2% (100%) ,3% (100%) ,4% (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse (2014). Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). Förskoleenkät 2013 Uppmuntras att ta ansvar i förskolan och hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor. Ny fråga: Mitt barn har inflytande i förskolans verksamhet ,3% (100%) Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan Mäts inte ,2 % (100%) ,3 % (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse (2014). God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor Mäts inte ,8 % (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2012). Analys Frågan om arbetsron i skolan får lägre siffror av både pojkar (70,1%) och flickor (60%) (totalt 64,7%), vilket ändå är en ökning från 2013 (pojkar 62,1% och flickor 48,5% totalt 55,7%) och Frågan om att få bestämma om andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect. visar lägre siffror för både pojkar och flickor 2014 (totalt 68,2%), vilket ändå är en ökning jämfört med 2013 (totalt 59,3%). Utvecklingsområden för nästa läsår: Målet för läsåret är att: Fortsätta att satsa på Ledarskapet i klassrummet och att kommunicera kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar (se åtgärder som redovisas på sidan 31-32). Fortsätta stärka elevinflytandet. 13

14 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL Utveckla information och synliggöra verksamheterna Öka den digitala kompetensen ( QDS) Skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Utveckla information och synliggöra verksamheterna Skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Elev- o föräldraenkät 2014 Förskoleenkät 2013 Lärande och pedagogisk handledning i enkätsvaren. Utvecklingssamtal, IUP, stöd och den hjälp som behövs, delaktighet i planeringen av barnets utveckling och lärande. Analys Det är stora skillnader mellan förskolorna i samarbetet mellan förskola och hem. Utvecklingsområden för nästa läsår: Öka samarbetet mellan förskola och hem Hjälp med skolarbetet när du behöver ,3% (100%) ,9% (100%) ,5% (100%) Hur ditt barns utveckling o lärande dokumenteras och följs upp ,8% (100%) ,1% (100%) ,8 % (100%) Mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs ,2% (100%) ,0% (100%) ,4 % (100%) Jag är delaktig i planeringen för mitt barns utveckling och lärande ,9 % (100%) ,6 % (100%) ,9 % (100%) (Enkätsvaren visar stora variationer mellan förskolorna 2014, 2013 och 2012). God måluppfyllelse (2014). God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Godtagbar måluppfyllelse (2014). God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). God måluppfyllelse (2014). God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Ej godtagbar måluppfyllelse (2014). Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). 14

15 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lgr 11) Mål Utveckla samarbetet mellan verksamheterna Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Gemensamma OC(rektors)- träffar. Deltagande Rektorer väl förtrogna med statlig och kommunala utmaningar. Rektorer är väl förtrogna med statliga och kommunala utmaningar och därigenom underlättas en gemensam målbild. Träffar för utvecklingsgrupper. Gemensamt analysarbete Deltagande Fler gemensamma analyser som underlag till det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningsgruppens gemensamma analyser till det systematiska kvalitetsarbetet underlättar verksamhetsbeslut om åtgärder för att nå målbilden. Analys Genom att fler gemensamma analyser ligger till grund för uppföljningar/utvärderingar har det systematiska kvalitetsarbetet stärkts. Exempelvis har utvecklingsgruppen mot förskola och fritidshem gått igenom/fortbildats i olika analysexempel. Utvecklingsområden för nästa läsår: Fortsätta förbättra analysarbetet. 15

16 Skolan och omvärlden Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) Mål Utveckla information och synliggöra verksamheterna Tillvarata de olika kulturer och internationella inslag som finns i både närsamhälle och omvärlden. Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Utveckla information och synliggöra verksamheterna Elev- och föräldraenkät 2014 SYV-frågor i enkätsvaren. information inför studie- och yrkesval? 2014 Mäts inte ,0% (100%) ,1% (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse. Analys Frågeområdet om studie- och yrkesvägledning, som endast avser elever i årskurs 8, visar mycket låg måluppfyllelse. Den låg på 36 procent 2013 jämfört med 2012 (51,1 procent), vilket är en ytterligare minskning från En orsak till den fortsatta minskningen kan vara att frågan tidigare ställdes till årskurs 9 och att årskurs 8 inte haft lika mycket diskussioner om t.ex. studie- och yrkesval inför gymnasiet. En annan orsak till den fortsatta minskningen kan vara svårighet att rekrytera ny studie- och yrkesvägledare. Utvecklingsområden för nästa läsår: Utveckla studie- och yrkesvägledningen genom grundskolans nya studie- och yrkesvägledare. 16

17 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) Mål Eleven utvecklar ett allt större ansvar för sina studier. Barnet utvecklar ett allt större ansvar. Alla barn/elever ska nå så långt det är möjligt i sin utveckling. Ett systematiskt kvalitetsarbete som ökar barns och elevers kunskaper för ett fortsatt lärande Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Eleven utvecklar ett allt större ansvar för sina studier Elev- och föräldraenkät 2014 Arbetsro i skolan, hur jag ska arbeta i skolan, andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect. Arbetsron i skolan ,8% (100%) ,7% (100%) ,7% (100%) Ny fråga: Skolarbetet gör mig nyfiken ,1% (100%) att få lära på olika sätt ,1 % (100%) ,2 % (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse (2014). Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). Ej godtagbar måluppfyllelse (2014). Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Hur jag ska arbeta i skolan ,2% (100%) ,6 % (100%) ,8 % (100%) Andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ,2% (100%) ,3 % (100%) ,4 % (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2014). Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Ej godtagbar måluppfyllelse (2014). Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). 17

18 Barn utvecklar ett allt större ansvar. Alla elever ska nå så långt det är möjligt i sin utveckling. Förskoleenkät 2013 Elev- och föräldraenkät 2014 Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan. Hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor. Pedagogisk handledning och lärandet. Ny fråga: Mitt barn har inflytande i förskolans verksamhet ,3% (100%) Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan, 2014 Mäts inte ,2 % (100%) ,3 % (100%) Hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor Mäts inte ,8 % (100%) Lärande och pedagogisk handledning ,3% (100%) Pedagogisk handledning ,8% (100%) ,8 % (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse (2014). God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Godtagbar måluppfyllelse (2014). Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Lärandet ,8% (100%) ,8 % (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Förskoleenkät 2013 Utveckling och lärande Utveckling och lärande ,4% (100%) ,3 % (100%) ,3 % (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2014). God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Ett systematiskt kvalitetsarbete som ökar barns och elevers kunskaper för ett fortsatt lärande LPP, redovisning av DLS åk2, diagnoser, nationella prov 3-6-9, åtgärdsprogram, anpassade studiegångar samt mallen för kvalitetsarbete i Ansvar och inflytande Måluppfyllelse vid redovisningarna. Ansvar och inflytande ,6% (100%) ,4% (100%) ,9 % (100%) Se sidan Ej godtagbar måluppfyllelse (2014). Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Se sidan 35-37: Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet 18

19 skola, förskola och fritidshem. Analys Frågan om arbetsron i skolan får lägre siffror av både pojkar (70,1%) och flickor (60%) (totalt 64,7%), vilket ändå är en ökning från 2013 (pojkar 62,1% och flickor 48,5% totalt 55,7%) och Frågan om att få bestämma om andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect. visar lägre siffror för både pojkar och flickor 2014 (totalt 68,2%), vilket ändå är en ökning jämfört med 2013 (totalt 59,3%). I frågeområdet kring Ansvar och inflytande i förskoleenkäten har frågor bytts ut, vilket påverkat det totala utfallet Den nya mallen för kvalitetsarbete i skola, förskola och fritidshem har i stort sett mottagits positivt av rektorer och personal. Utvecklingsområden för nästa läsår: Målet för läsåret är att: Fortsätta att satsa på Ledarskapet i klassrummet och att kommunicera kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar (se åtgärder som redovisas på sidan 31-32). Fortsätta stärka elevinflytandet. Fortsätta utveckla verksamheternas arbete med den nya mallen för kvalitetsarbete i skola, förskola och fritidshem. 6. Uppföljning av studieresultat Uppföljning av stödinsatser i förskoleklass och grundskola våren 2014 (BKU-nämndens protokoll ) Totalt elevantal i förskoleklass tom. årskurs 9 är 1115 barn/elever. Totalt har 342 barn/elever (137 flickor och 205 pojkar) stödinsatser antingen innanför (IUP) eller utanför (åtgärdsprogram) klassens ram. Totalt har 152 elever åtgärdsprogram. Stödbehoven finns framförallt i ämnena: Sv och SvA, Ma, Eng, No, So, Musik och Idrott. 19

20 Totalt har 112 insatser avslutats dvs. helt klart haft avsedd effekt tom avstämningen maj-juni 2014 jämfört med hösten Därför finns dessa 112 elever inte med i denna sammanställning. Samtliga stödbehov Pojke Flicka Bild Eng Hk Id Ma Spr.- val Mu Bi Fy Ke Tk Ge Hi Summa: 1115 elever Re Sh Sl Sv SvA NO SO Övrigt Tal Åtgärder som vidtagits läsåret 2013/2014 för att stödja kunskapsutveckling hos elever som bedömts inte uppnå målen i utbildningen eller inte uppnå betyget E i årskurserna sex t.o.m. slutet av det nionde skolåret. Alla rektorsområden har upprättat åtgärdsprogram och handlingsplaner för elever i behov av särskilt stöd. Förutom kontinuerlig skriftlig uppföljning redovisar rektorer i turordning och med intervall utifrån behov muntligen till nämnden, om vilka åtgärder som vidtagits för att tillgodose barn/elever i behov av särskilt stöd. Exempel på vidtagna åtgärder efter att varje elevs situation/behov gåtts igenom är stöd av specialpedagog, tillfälliga små undervisningsgrupper, mer undervisningstid, läxhjälp på flera språk, tillrättalagd undervisning, stöd av elevhälsan, hemundervisning och täta uppföljningssamtal om genomförda elevåtgärder. Bakgrunden till de insatta åtgärderna varierar från motivationshöjande åtgärder till diagnostiserade dysfunktioner. 20

21 Åtgärdsprogram och s k läskontrakt upprättas tillsammans med elev och hemmet, följs upp och utvärderas kontinuerligt. Utifrån tilldelade resurser har skolorna prioriterat vilka som får hjälp enskilt eller i grupp av specialpedagoger eller genom särskilt stöd på annat sätt. Elevvården bedrivs på föreskrivet sätt i nära samarbete med hemmet. Anpassad studiegång kan komma ifråga när föräldrar i samverkan med lärare, ibland också läkare (ev. BUP), bedömer att detta är att föredra med avseende på elevens utveckling. Åtgärden beslutas av rektor, som också nogsamt följer utvecklingen. En hel del arbete inriktas naturligtvis i skolans vardag på att förebygga elevers svårigheter. Bland annat har många skolor fastställt tid per vecka för lärare att tillsammans med varje enskild elev utvärdera och följa upp studieresultat. Några skolor erbjuder också läxhjälp som stöd och förebyggande åtgärd. Områdena använder olika formulär. I redovisningarna ingår elever med olika behov av stödjande insatser, integrerade särskoleelever, elever med utredda, definierade syndrom, invandrarelever etc. Förslag till ytterligare åtgärder är: Fortsatt förbättrad kartläggning av nyanlända. Fortsatt förbättrade och ökade möjligheter till studiehandledning och modersmålsundervisning. Analys Det är främst i matematik, engelska och svenska, som det upprättas åtgärdsprogram. En orsak till detta kan vara att om eleverna når målen i dessa ämnen har de bättre förutsättningar att klara övriga ämnen också. Genom vidtagna åtgärder är det inte längre i ämnet matematik, som den lägsta måluppfyllelsen fanns. Den lägsta måluppfyllelsen (procentuellt) betygsmässigt i årskurs 9 är nu i 1 svenska A 2 kemi, 3 engelska och historia och 4 teknik (se även den ämnesvisa redovisning och analysen av betygen i årskurs 6-9 sidan 24). Åtgärd Kommunen fortsätter att ha en matematikutvecklare. Kommunen har från hösten 2012 deltagit i SKL:s matematiksatsning. Centralskolan i Hoting var pilotskola för Skolverkets matematiklyft. Läsåret genomförde Bredgårds skola, Fjällsjöskolan och Frostviksskolan Skolverkets matematiklyft. Från hösten 2014 deltar även Grevåkerskolan, Hedenvindskolan och Vattudalsskolan. 21

22 Slutbetyg från grundskolan i Strömsunds kommun vårterminen 2014 (Meritvärdet utgörs av betygsvärdena för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, D=15, B=17,5 A=20) Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 340 poäng) Andel (%) Andel (%) elever Andel (%) elever Andel (%) som Meritvärde som ej uppnått målen Antal elever behöriga som ej uppnått målen i nått målen i elever till gymnasieskolan i ett ämne två eller flera ämnen alla ämnen (yrkesprog.) Centralskolan Hoting 15 46,7 6,7 46,7 46,7 170,0 10 p+ 5 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 50,0 40,0 10,0 0 40,0 60,0 50,0 40,0 185,5 139,0 Fjällsjöskolan Backe 14 78,6 0,0 21,4 78,6 192,5 7 p + 7 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 85,7 71, ,3 28,6 85,7 71,4 204,6 180,4 Frostviksskolan Gäddede 5 100, ,5 4 p+1 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor , ,9 250,0 Grevåkerskolan Hammerdal 15 86,7 13,3 0 86,7 226,3 6 p+ 9 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 83,3 88,9 16,7 11, ,3 88,9 195,8 246,7 Vattudalsskolan 59+ 2sär 91,5 18,6 11,9 69,5 210,9 33 p+26f samt 2 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor sär 93,9 88,5 21,2 15,4 15,2 7,7 63,6 76,9 199,1 226,0 Kommunen totalt ,3 13,0 15,7 71,3 207,1 60p+48 f samt 2 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor sär 85,0 81,3 15,0 10,4 16,7 14,6 68,3 75,0 201,0 214,6 Riket ,9 6,7 15,9 77,4 214,8 Kommentar: Av totalt 108 elever hade 23 elever (21 %) i årskurs 9 våren 2014 utländsk bakgrund. Av dessa var 12 elever (11%) nyinvandrade elever. 22

23 Redovisning av betygen årskurs 6-9 VT 2014 (BKU-nämndens protokoll ) A B C D E F - Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Summa satta o ej satta betyg Totalt summa Totalt (%) 3,6 8,2 22,4 24,3 29,9 5,24 6, Kommentar: Det är fler satta A, B och C samt färre E våren 2014 jämfört med hösten Däremot är F och totalt tämligen oförändrat genom att det är en kraftig minskning av F och i årskurs 9 och en kraftig ökning av F och i årskurs 7 och 8. Detta förklaras bl.a. av att ett flertal nyanlända kommit till kommunen och börjat i skolan under våren

24 Ämnesvis redovisning av betygen F och betygsunderlag saknas i årskurs 6-9 VT 2014 (BKU-nämndens protokoll ) Årksurs 6 Årksurs 7 Årksurs 8 Årksurs 9 Totalt F+ - Betyg F Betyg - Betyg F Betyg - Betyg F Betyg - Betyg F Betyg - (antal) F+- (%) Biologi ,6 Bild ,2 Engelska ,4 Fysik ,6 Geografi ,6 Historia ,3 Hemk ,8 Idrott ,3 Kemi ,3 Ma ,5 Spanska ,7 Thailändska ,2 Uzbekiska ,0 Persiska ,6 Arabiska ,1 Tyska ,8 Franska ,3 Musik ,3 Religion ,5 Sh ,8 Slöjd ,3 Svenska ,3 SvA ,3 Teknik ,1 Summa: Kommentar: Årskurs 7 Hk och Tk utmärker sig pga. en felregistrering. Eleverna har inte haft undervisning i dessa ämnen denna termin men i statistiken syns det som om betygsunderlag saknas. Utifrån betygsutfallet vt 2014 bör fortsatt ökad satsning genomföras på Sv och SvA, Eng, No, Ma, Id, So och Mu. En effektiv åtgärd för att öka måluppfyllelsen är att arbeta mera med modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. 24

25 Resultat från Diagnos i läsning och skrivning (DLS) årskurs 2 läsåret 13/14. Antal elever (%) med godkänt DLS i årskurs 2 vårterminen 2014 redovisat per delprov. Totalt 103 elever (varav 55 flickor och 48 pojkar) genomförde DLS i årskurs 2 vårterminen I gruppen fanns 14 elever med annat modersmål (9 flickor och 5 pojkar). Jämfört med tidigare år var det ett nytt svårare prov i läsförståelse lå Provnormskraven har även höjts i övriga prov. Antal (procent) elever med godkänt per delprov (DLS åk 2). Totalt Flickor Pojkar Läsförståelse 66,0 72,7 58,8 Ordförståelse 68,0 70,9 64,6 Samma Ljud 74,8 83,6 64,6 Rättstavning 71,8 80,0 62,5 Kommentar: Utifrån provresultatet har varje rektor fått redovisa till Barn-, kultur och utbildningsnämnden ( samt ) hur de arbetat och kommer att arbeta med provresultatet. 25

26 Resultat från nationella prov i svenska och matematik i årskurs 3 läsåret 13/14. Område Backe Bredgård Frostviken Hammerdal Hedenvind Hoting Vattudal åk 3 totalt antal elev antal ej godkända i samtliga delprov Sv Ma Totalt antal procent 1 Fem elever har ej klarat alla delprov. 2 Sju elever har ej klarat alla delprov. 3 Sju av dessa 14 elever har ej klarat alla delprov i svenska som andraspråk. 4 Delprovsredovisning svenska på kommunnivå: Tala: muntlig uppgift 97,8% (riket 97,9% ), läsa: berättande text 94,5% (riket 94,4%), läsa: faktatext 91,2% (riket 91,8%), läsa: enskild högläsning 87,9% (riket 94,4%), läsa: enskilt textsamtal 97,8% (riket 97,5%), skriva: berättande text 78% (riket 90,3%), skriva: stavning och interpunktion 83,5% (89,7%), skriva: faktatext 75,8% (riket 86,2%) Delprovsredovisning svenska som andra språk på kommunnivå: Tala: muntlig uppgift 73,9% (riket 86,5% ), läsa: berättande text 78,3% (riket 75,9%), läsa: faktatext 65,2% (riket 69,8%), läsa: enskild högläsning 73,9% (riket 78,3%), läsa: enskilt textsamtal 73,9% (riket 85,5%), skriva: berättande text 73,9% (riket 75,6%), skriva: stavning och interpunktion 60,9% (72,4%), skriva: faktatext 60,9% (riket 62,5%). Delprovsredovisning matematik på kommunnivå: Muntlig kommunikation 87,7% (riket 93,8%), Överslagsräkning huvudräkning 89,5% (riket 88,0%), Mönster i talföljder geometriska mönster 88,6% (riket 94,1%), Positionssystemet enkla problem 89,5% (riket 93,1%), mätning länd proportionella samband 44,7% (riket 71,6%), symmetri skriftliga räknemetoder 60,5% (riket 82%), huvudräkning förståelse för räknesätten 86% (riket 91%). 26

27 Resultat från nationella prov i svenska, engelska och matematik gällande åk 6 och 9 läsåret 13/14. Samt nationella prov SO och NO. Område åk 6 totalt antal elev antal ej godkända Sv Ma Eng åk 9 totalt antal elever antal ej godkända Sv Ma Eng antal ej godkända SO NO Backe Sh Fy Bredgård Frostviken Re Fy Hammerdal Sh Ke Hedenvind 0 9 Hoting Sh Fy Vattudal Sh Ke Totalt antal procent 7% 4% 13% 12% 9% 6% 5 Tre elever har ej deltagit i proven. 6 Två elever har ej deltagit i proven. 7 Tre elever har ej deltagit i proven. 8 Dessutom har en elev inte nått kravnivån i SvA. 9 Läsåret 2013/14 går årskurs 6 på Bredgårds rektorsområde. 10 Dessutom har sex elever inte nått kravnivån i SvA. 11 Kommentar kring de nationella proven i svenska i årskurs 6: Proven kring läsförståelse fungerar generellt bättre i kommunen. Många elever ligger på A och B nivån i läsförståelse. Medan många elever ligger på E på skrivdelen (argumentering). En analys av detta är att skolan arbetat mycket med läsförståelse, vilket gett resultat men att skolan skulle behöva arbeta mera med skrivdelen. Under läsåret kommer skolorna att arbeta genrepedagogik elever har inte genomfört proven i svenska. Huvuddelen av de 28 elever som inte genomfört proven i svenska läser Svenska som andra språk och genomför därför inte detta prov. 27

28 7. Uppföljning av det systematiska arbetet mot kränkning och diskriminering Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att läsåret 2013/43 har präglats av ett gott klimat och goda relationer mellan personal, elever och föräldrar. Exempel på detta är bl.a. att det under november och december 2013 genomfördes uppföljning i form av en enkätundersökning bland alla föräldrar/vårdnadshavare till barn i förskolan inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Den visade bl.a. på god omsorg, trivsel och ett bra bemötande i Strömsunds förskolor (se BKU-nämndens protokoll ). Dessutom genomfördes det under maj och juni 2014 en uppföljning i form av en enkätundersökning bland elever och föräldrar inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Den visade att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan (BKU-nämndens protokoll samt au protokoll ). En orsak till det positiva utfallet i de båda enkätresultaten kan vara det långsiktiga arbetet med värdegrundsfrågor, som bedrivits i kommunen sedan En annan orsak kan vara det systematiska arbetet med likabehandling. I de fall där det trots detta förekommit kränkningar har kommunen försökt att agera tydligt. Exempel på detta är att kommunen har haft två elevärenden gällande kränkande behandling hos BEO, som bägge har avslutats under läsåret 2011/12. I det första ärendet beslutade BEO att (Dnr :2355): Barn- och elevombudet konstaterar att huvudmannen har följt bestämmelserna när det gäller skyldigheten att motverka kränkande behandling. I det andra ärendet beslutade BEO att (Dnr :5775): Strömsunds kommun har följt bestämmelserna när det gäller skolans skyldighet att motverka kränkande behandling och därför avslutas ärendet. Under läsåret 2013/14 har huvudmannen totalt utrett 17 elevärenden enligt rutin mot kränkande behandling (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade (se BKU-nämndens protokoll ). Under läsåret 2013/14 har Barn- och utbildningsförvaltningen totalt utrett 12 ärenden enligt synpunkts- och klagomålshantering (Skollagen 2010:800, 4 kap. 8 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade (se BKU-nämndens protokoll ). Fortsatt fokus på personalens tydliga agerande i skolan och på raster gällande förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling och diskriminering (se elev- och föräldraenkät 2014). 8. Uppföljning av gemensamma områden Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut ( ) var att: 1. Rektor fortsätter läsåret 2012/2013 med kvalitetsredovisning enligt nuvarande rutin. 2. Under läsåret 2012/2013 utvärderas följande avsnitt ur Barn- och utbildningsplanen: - Stycket 2, Elevens utveckling, Lärande, Godkända betyg, utvärderas för att ligga till grund för förvaltningens kvalitetsredovisning till Skolverket. - Övriga stycken redovisas till barn-, kultur- och utbildningsnämnden i enkätform och uppföljning enligt barn- och utbildningsplanen. SKL matematiksatsning Sedan hösten 2012 deltar Strömsunds kommun i SKL:s matematiksatsning mot PISA 2015, vilket ger många chanser till förbättringar när man träffar sex andra kommuner och synliggör förbättringsområden inom styrning och ledning. Dessutom är alla fyra nivåerna (politiker, förvaltning, rektorer och lärare) representerade, något som är ganska unikt. Det gäller att alla krafter samlas och drar åt samma håll för att lyckas. Det vi påbörjat och genomfört pga. SKL:s 28

29 matematiksatsning är bl.a.: - Kommungemensam rättning av nationella prov i svenska och matematik våren Ett årshjul med de fyra olika nivåerna våren Alla undervisande lärare i matematik kartlades våren 2014 utifrån hur många Hp i matematik de hade i sin utbildning. Kartläggningen visade bl.a. att: några lärare har väldigt få Högskolepoäng i matematik samt att några tidigarelärare har få ämnen i examina och få ämnen i legitimationen. Utvecklingsgrupp i matematik Under läsåret har gruppen träffats tre gånger samt att några av gruppdeltagarna deltog på Matematikbienalen i Umeå den 6 februari Handlingsplan för ökad måluppfyllelse i matematik från förskolan till årskurs 9 har gruppen skrivit ner och den är antagen i rektorsgruppen. Handlingsplanen är ett levande dokument som kommer att revideras kontinuerligt. Den finns på ikonen Matematikutveckling på Zonline och de lärare som deltar i matematikutvecklingsgruppen har den också. Boken Förstå och använda tal av McIntosh arbetar med taluppfattning och kan användas som en handbok ute på områdena. Alla årskurser genomför testet och resultatet redovisas under maj månad. Om man jämför med fjolårets resultat årskursvis så har årskurserna 1, 2, 4 och 6 ökat resultaten. Det finns inga riktlinjer hur många procent som är godtagbart, men gruppen har diskuterat att ungefär 2/3 är ett lämpligt riktvärde. Detta innebär att årskurserna 5,7,8 och 9 ligger under önskat resultat. Underlaget med antal elever har ökat från 853 (+29) elever lå till 923 elever detta läsår. Nytt för i år är att resultatet ska följa med eleven till nästa årskurs. Under våren 2014 genomfördes testen. Sammanställning och analys för hela kommunen görs av matematikutvecklingsgruppen. Genom att detta är det tredje året så hänvisar vi nu till handboken istället för att skriva fram exakta uppgifter. Analys på grupp- och områdesnivå görs av undervisand lärare och rektor. Vid matematikgruppens möte den 3 juni 2014 framkom det vid en genomgång av resultaten av nationella prov i årskurs åk 3, 6 och 9 bl.a. att: Algebra och användandet av likhetstecken är bristfälliga områden i åk 3. Tidiga prov gör att man ej hunnit gå igenom alla delar. Årskurs 6 har bra resultat där man kan se att algebra har större svårighetsgrad än övriga delar. Exempelvis har 21 % provbetyg E eller F. Även åk 9 har förbättrats men här är andelen E-F hela 50,5 %. Matematiklyft Under läsåret genomfördes matematiklyftet på Bredgård skola, Frostviksskolan och Fjällsjöskolan. Det som framkom vid utvärderingen från matematikutvecklaren var bl.a. att det skall vara klasslärare som deltar. Om det är andra deltagare som ska delta så måste det vara en särskild och genomtänkt tanke bakom detta. Varje deltagare ska kunna genomföra matematiska uppgifter med elever varannan vecka. Planera in hur de sex dagarna ska läggas ut och redan när man lägger ut kompensutvecklingsdagarna bör man ha dessa i åtanke. Ca 7-8 deltagare per grupp är optimalt. Gemensamrättning av nationella prov i matematik och engelska Under våren genomfördes kommungemensam rättning av nationella prov i matematik och svenska i årskurserna 3, 6, och 9. Utvärdering av detta sker under hösten Lärares och elevers uppfattningar om matematik Genom den enkät- och intervjustudie på tre skolor i kommunen med 237 elever (88% av eleverna) om lärares och elevers uppfattningar om matematik på mellanstadiet, som två studenter vid speciallärarprogrammet i Umeå genomförde under föregående läsår har följande anpassningar genomförts. Utifrån synpunkten att: Övervägande del av eleverna var nöjda med den matematikundervisningen de har och föredrar att arbeta i matematikboken. Åtgärd: Genom matematiklyftet har lärarna kunnat lyfta elever som inte är matematikboksduktiga. Utifrån synpunkten att: Dessutom saknas det enligt lärarna material för att kunna bedriva bra matematikundervisning. Åtgärd: På en av skolorna har matematiklyftspengarna används till att köpa in extra material i 29