Sammanträdesdatum Blad 1 (20)

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn-, kultur- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Blad 1 (20) Plats och tid Kommunkontoret Strömsund, sammanträdesrum Almen kl Beslutande Lena Johansson (s), ordförande Åse Ehnberg (m) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s) Leif Johansson (v) Ragnar Lif (c) Johanna Ehnberg (m) Elisabeth Lindholm (s) Petra Monwell (s,) tjg.ers. Lars-Åke Knutsson (s), tjg ers. Annika Sjödin (rd), tjg.ers. Lars Lif (c), tjg.ers. Övriga närvarande Utses att justera Se nästa sida Åse Ehnberg Justeringens Barn- och utbildningsavdelningen, Kommunkontoret plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer Carina Näsström Organ Ordförande... Lena Johansson Justerare... Åse Ehnberg Sammanträdesdatum ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Barn-, kultur- och utbildningsnämnden Datum då anslag Datum då anslag sätts upp tas ned Förvaringsplats för protokollet Barn- och utbildningsavdelningen, Strömsund Underskrift... Carina Näsström

2 Övriga närvarande Carina Näsström, sekreterare Margareta Vestman-Grundström, tf förvaltningschef, Hans-Olof Carlsson, kvalitetsutvecklare, ärendegenomgång, Sara Edvardsson, projektet Begripligt hela vägen, information, Jenniffer Bennoit, projektet Begripligt hela vägen, information, Ulrica Engholm, projektet Begripligt hela vägen, information, Märta-Stina Gahlin, SKL s matematiksatsning, information, Fredrik Jonsson, SKL s matematiksatsning, information, Maria Jönsson, SKL s matematiksatsning, information, Victoria Tjärnlund, SKL s matematiksatsning, information,

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden Information 1. Ärendegenomgång. 3. Information om projektet Begripligt hela vägen 2. Information om SKL s matematiksatsning. Justering (sign)

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden Dnr Bokslutsprognos per 31 oktober 2013, barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsutskottets ledamöter har fått underlag utskickat. Bilaga Beredning Arbetsutskottet 87/2013 enligt följande beslut: 1. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har tagit del av bokslutsprognos per 31 oktober Texten när det gäller ändamål 641 är missvisande med ett positivt resultat. 3. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden uppmanar förvaltningen till fortsatt återhållsamhet. Yrkande Ordföranden föreslår att barn-, kultur- och utbildningsnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag: Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut 1. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har tagit del av bokslutsprognos per 31 oktober Texten när det gäller ändamål 641 är missvisande med ett positivt resultat. 3. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden uppmanar förvaltningen till fortsatt återhållsamhet Beslutsexpediering Barn- och utbildningsförvaltningen Ekonomi Justering (sign)

5 VERKSAMHETSPROGNOS 2013 Förvaltning/avdelning: Verksamhetsprognos driftbudget (exkl kapitalkostnad) Budget (belopp tkr) Prognos helår (belopp tkr) Nettoavvikelse Kostnader (inkl Intäkter (inkl Föregående tilläggsbudget) tilläggsbudget) Nettoram Kostnader Intäkter Netto Prognos helår prognos Barn - och utbildningsförvaltning Prognos baserad på redovisning t.o.m: Februari April Augusti Oktober Mars Maj September November A. Förvaltnings-/avdelningschefs kommentar om nuläget Stor fokus läggs på elevernas förbättrade måluppfyllelse. Förvaltningen har behov av att utöka resurser för språkstöd och studiehandledning på modersmål samt speciallärare. I anpassning till ram 2013 avstods vissa kostnadsökningar som i praktiken inte är genomförbara, ex studiehandledning på modersmål. B. Åtgärd/förslag för att komma inom budgetram Beaktad i prognos Kräver poli- Behandling i Beslutstiskt beslut nämnd, datum paragraf Krävs beslut 1. Översyn av kostnader där allmän återhållsamhet gäller. Ja Nej Ja Nej KS KF 2. Ja Nej Ja Nej KS KF 3. Ja Nej Ja Nej KS KF 4. Ja Nej Ja Nej KS KF Strömsunds kommun C. Kommentar till avvikelse i förhållande till föregående prognos Extra språkstöd i förskola. Inventariekostnader för Hotingsskola. Beräknat lägre ersättning från Migrationsverket.

6 Förvaltning/avd: Barn - och utbildningsförvaltning Ändamål Kostnader (belopp i tkr) Intäkter (belopp i tkr) Kommentarer 006 Nämnd Budget Prognos Prognostiserat Budget Prognos Prognostiserat Netto- (inkl TA*) helår över/underskott (inkl TA*) helår över/underskott avvikelser VERKSAMHETSPROGNOS DRIFTBUDGET Prognos baserad på redovisning t.o.m: 2013 Febr Aug Mars Sept Apr Okt Maj Nov 196 Centrala kostnader Integr. verksamhet Kompetensutveckling förskolor och fritidshem utifrån åtgärde i samband med Skolinspektion. Ökade lönekostnader central ökade statsbidrag Lägre personalkostnader än tidigare prognos och mer intäkter än beräknat. Fler barn än beräknat i omr Hoting. 622 Förskola Grundskola åk Grundskola åk Särskola Språkstöd i förskola. Förlängt öppethållande av tillfällig fsk i Strömsund. Ökade personalkostnader på grund av ökat antal barn i förskolan och nyöppnade förskoleavdelningar i Hoting och Hammerdal. Extra hemundervisning och extra stöd ges för att nå målen. Höstens organisation, elevantal och insatser är till viss del beräknad i denna prognos. Elevantalet per årskurs gör att Hedenvindsskolan får lägre elevantal per klass vilket medför ökad kostnad. Studiestöd o modersmålsunderv. Inventariekostnader i samband med ombyggn skola Hoting. Bidrag från Migrationsverket och interkommunala avgifter. personal kostnader. Interkommunal ersättning 671 Familjecentralen Summa

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden Dnr Redovisning av Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 var det stycket 2, Elevens utveckling, Lärande, Godkända betyg som skulle utvärderas för att ligga till grund för förvaltningens kvalitetsredovisning till Skolverket. Övriga stycken skulle redovisas till barn-, kultur- och utbildningsnämnden i enkätform och uppföljning enligt barn- och utbildningsplanen. Ordförande fick på arbetsutskottets sammanträde den 21 november i uppdrag att tillsammans med kvalitetsutvecklaren gå igenom kvalitetsredovisningen och till nämndsammanträdet presentera en redovisning reviderad utifrån de synpunkter som framkom på sammanträdet. Beredning Arbetsutskottet 88/2013 Yrkande Ordföranden föreslår att barn-, kultur- och utbildningsnämnden antar den av arbetsutskottet reviderade kvalitetsredovisningen Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut Barn-, kultur- och utbildningsnämnden godkänner den reviderade kvalitetsredovisningen. Bilaga Beslutsexpediering Barn- och utbildningschef Kvalitetsutvecklare barn- och utbildningsförvaltningen Samtliga rektorsområden Justering (sign)

8 Kvalitetsarbete i skola, förskoleklass, förskola och fritidshem Strömsunds kommun 2013 Ansvarig Margareta Grundström chef Barn- och utbildningsförvaltningen Kontaktinformation Hans Olof Carlsson kvalitetsutvecklare

9 1. VÅR KOMMUN BESKRIVNING AV LÖPANDE ARBETE MED KVALITET FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE ÅTGÄRDER FRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSARBETE SKOLANS MÅL UPPDELADE I LÄROPLANSOMRÅDEN... 7 Normer och värden... 7 Kunskaper... 9 Elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg UPPFÖLJNING AV STUDIERESULTAT Uppföljning av stödinsatser i förskoleklass och grundskola Ämnesvis redovisning av slutbetygen årskurs Slutbetyg från grundskolan Redovisning av betygen årskurs 6-9 VT Resultat från DLS årskurs Resultat nationella prov årskurs Resultat nationella prov årskurs 6 och ARBETET MOT KRÄNKNING OCH DISKRIMINERING UPPFÖLJNING AV GEMENSAMMA OMRÅDEN ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN SOM HELHET ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING SOM HELHET

10 1. Vår kommun I kommunen finns 7 rektorsområden med rektorer förskolechefer i respektive rektorsområden. Dessa rektorsområden är Backe/Hoting, Bredgård, Hammerdal, Hedenvind, Frostviken, Vattudal och Hjalmar Strömer, som är kommunens gymnasieskola. Samtliga rektorsområden förutom Hjalmar Strömerskolan ligger under Barn- och utbildningsförvaltningen. Hjalmar Strömerskolan ligger under Framtid- och utvecklingsförvaltningen, varför den inte redovisas i denna sammanställning. Förskolan I mars 2013 var 449 barn inskrivna i förskolan. Dessutom tillkommer Bodums montessoriinspirerade Skolas förskoleverksamhet med 6 barn och Torsäng med 14 barn. Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 100 barn, Bredgård 136 barn (varav 23 barn går hos dagbarnvårdare), Hammerdal 75 barn, Backe/Hoting 102 barn (Hoting 65 barn och Backe 37 barn), Frostviken 36 barn, Bodums montessoriinspirerade Skola Rossön 6 barn och Torsäng Kooperativ Hallviken 14 barn. Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön startade en enskild förskola våren 2011 samtidigt som den kommunala förskolan varit kvar. Hösten 2013 beslutade Barn-, kultur- och utbildningsnämnden att den kommunala förskolan Killevippen i Rossön avslutas på grund av för få barn. Ny ledningsorganisation för Strömsunds centralort startade från hösten Förskolans platschefssystem för Strömsunds centralort ersattes av 1,0 förskolechef. Åtgärderna påverkar ledningen och styrningen vid rektorsområdena Bredgård och Hedenvind. Ny ledningsorganisation för Backe/Hoting och Hammerdal startade från våren Förskolans platschefssystem för Backe/Hoting och Hammerdal ersattes av En 0,7 och 0,5 förskolechef. De föreslagna åtgärderna medför en tydligare ledning och styrning utifrån nya skollagen och en kvalitetssäkring inom förskolan. Förskoleklass I mars 2013 var 94 barn inskrivna i förskoleklass ( ). Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan var: Hedenvind 29 barn, Bredgård 24 barn, Hammerdal 16 barn, Hoting 11 barn, Backe 6 barn, Frostviken 8 barn och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 2 barn. Fritidshem Våren 2013 var 282 barn inskrivna på fritidshem ( ). Dessutom tillkommer Bodums montessoriinspirerade Skolas fritidsverksamhet med 16 barn. Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 76 barn, Bredgård 63 barn, Hammerdal 55 barn, Backe/Hoting 63 barn (Hoting 42 barn och Backe 21 barn), Frostviken 25 barn och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 16 barn. Grundskolan årskurs 1-9 Våren 2013 var 1063 elever inskrivna i grundskolan ( ). Dessutom tillkommer Bodums montessoriinspirerade Skola med 19 elever. Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 163 elever, Bredgård 219 elever, Hammerdal 229 elever, Backe/Hoting 189 elever (Hoting 117 elever och Backe 72 elever), Frostviken 55 elever, Vattudal 202 elever och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 19 elever. Utifrån tilldelade resurser har Barn- och utbildningsförvaltningen en högre bemanningsgrad på mindre enheter och lägre bemanningsgrad på större enheter. Räknat på hela kommunen så har elevunderlaget på senare år minskat med ca elever/år. Nu börjar elevminskningen plana ut även om det råder olika förutsättningar mellan olika rektorsområden. 3

11 Särskolan Läsåret 12/13 har 13 elever varit inskrivna i grundsärskolan. Samtliga särskoleelever som genomfört sin utbildning inom kommunen har varit inkluderade i ordinarie klasser. Under våren 2012 antog kommunen länsgemensamma riktlinjer för inskrivning och utskrivning. Ekonomi Barn- och utbildningsförvaltningen har uppvisat underskott de senaste åren. För 2011 var underskottet kkr. För 2012 var underskottet kkr. Personal Anpassning sker utifrån minskat elevunderlag men här har kommunen en eftersläpning som bland annat har att göra med att man inte ligger i fas mellan budgetår och läsår. Föregående års organisation fortsätter första halvan av nästa. Fortbildning/kompetensutveckling Utifrån utvecklingsmålet att förbättra utbildningsresultaten i kommunen har lärare och övrig personal bl.a. fått följande kompetensutveckling läsåret 2012/13: - Kommunövergripande utbildning för skolan den 29/10-12 om pedagogisk planering (LPP) utifrån LGR Områdesvis utbildning den 30/10-12 om pedagogisk dokumentation (lärportalen EdWise). -Kommunövergripande utbildning för förskolepersonal den 22/1-13 om förskolans uppdrag (Med läroplanen på fickan). -Kommunövergripande utbildning för förskolepersonal den 14/2-13 om lekens betydelse för barns lärande, inlärning kopplat till modern hjärnforskning. -Kommunövergripande utbildning för förskolepersonal den 14/3-13 om Bornholmsmodellen (Hur man arbetar med språket med många praktiska tips). -Kommunövergripande utbildning för fritidspersonal den 6/2-13 och 27/2 om uppdraget och LGR Kommun- och stadieövergripande utvecklingsgrupper i Svenska, Matematik, Specialpedagogik och IKT där man bl.a. har arbetat med måltrappor och bedömning. -Under hösten 2012 startade en kommunövergripande utvecklingsgrupp med inriktning förskola och fritidshem där man bl.a. har arbetat med åtgärder efter Skolinspektionens tillsyn. -Kommunen har från hösten 2012 deltagit i SKL:s matematiksatsning. Centralskolan i Hoting var pilotskola för Skolverkets matematiklyft. Från hösten 2013 kommer även Bredgårds skola, Fjällsjöskolan och Frostviksskolan att delta. - Utbildning och pedagogiska caféer om kompensatoriska verktyg. Drygt 100 personer deltog i vårens pedagogiska IKT-caféer. 2. Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet Denna redovisning av verksamhetens arbete med kvalitet är en del i kommunens totala systematiska kvalitetsarbete och är den andra, som utgår ifrån den nya skollagen, denna redovisningsmall (BKUprotokoll ), kommunens Barn- och utbildningsplan och Barn-, kultur- och utbildningsnämndens uppdragsbeskrivning utifrån kommunfullmäktiges budget och utvecklingsdokument. Till ytterligare stöd för det systematiska kvalitetsarbetet arbetar Barn- och utbildningsförvaltningen efter en internkontrollplan, som antogs våren 2012 (BKU-protokoll ). Dessutom sker sedan 2010 ett utvecklingsarbete i kommunen med jämställdhetsintegrering av all kommunal verksamhet, vilket medför att all redovisning delas upp på pojkar och flickor. En grundtanke är förutom uppföljning och utvärdering av verksamheten - användbarhet. Redovisningarna ska alltså användas som grund för reflektion inför det fortsatta arbetet ett arbete som ska präglas av den människosyn och kunskapssyn som utgör grundpelarna i det svenska skolväsendet. 4

12 En viktig grund i det systematiska kvalitetsarbetet är de olika nätverken på förvaltnings- och kommunnivå. Exempel på dessa är specialpedagogik, matematik, svenska, IKT, rektorsgruppen och förskola/fritidshem. Det är bla. genom dessa nätverk som analysunderlag tas fram. 3. Förutsättningar för vår skolas och förskolas måluppfyllelse Kommunen är en glesbygdskommun. Den är till ytan den sjätte största kommunen i landet och har flera små och mycket små skolor, fritidshem och förskolor. Under de senaste åren har flera små skolor och förskolor lagts ner. Sedan 2007 har det kommit många nyanlända barn och elever till kommunen och till våra förskolor och skolor. Enligt SCB fanns ca 19 % elever med utländsk bakgrund i kommunen den 15 oktober Åtgärder för förbättring från föregående års kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 hade kommunen förbättrat sina grundskoleresultat. Huvuduppdraget har varit att fortsätta öka verksamhetens måluppfyllelse. De åtgärder som bl.a. vidtagits läsåret 2012/13 är: En fortsättning av kick off 2011 hösten 2012 för att höja utbildningsresultaten. Temat var hög förväntan på elever och personal. Detta har betonats av Barn-, kultur- och utbildningsnämnden, barn- och utbildningschef, rektorer och i kompetensutvecklingsinsatser. Detta har genomsyrat all ledning och styrning och alla sammankomster på olika nivåer under året. En satsning på IT är genomförd under 2011 och IT- pedagogen har fortsatt att utbilda och stimulera personal i användandet av kompensatoriska hjälpmedel, samt lett utvecklingsgrupp. Fortsatta resurser för läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i form av språkutvecklare och matematikutvecklare. Utbildningsresultatsdiskussion under läsåret med rektorsgrupp och Barn-, kultur- och utbildningsnämnden. De elever som inte nådde målen läsåret 11/12 erbjöd kommunen sommarskola sommaren De olika utvecklingsgrupperna på förvaltnings- och kommunnivå har fått en tydligare roll och har alltid rektor med. De grupper som i första hand berörts är de i specialpedagogik, matematik, svenska, IKT, rektorerna (OC-träffarna) och förskola/fritidshem. Under läsåret 2012/13 har förändringar genomförts inom ledningsorganisationen. Syftet var att ta bort platschefssystemet ersätta det med förskolechefer, rektorer och biträdande rektorer för att få en tydligare ledning och styrning utifrån nya skollagen. I Strömsunds tillsattes 1,0 förskolechef. I Backe/Hoting tillsattes 0,7 förskolechef och i Backe tillsattes 0,6 rektor. I Hammerdal tillsattes 0,5 förskolechef och 0,5 biträdanderektor. Normer och värden Samtliga skolor, förskolor och fritidshem har utvärderat och reviderat sina planer mot kränkande behandling så att de motsvarar lagens krav. Personalen har haft större fokus på sitt agerande i skolan och på raster gällande förebyggande och åtgärdande likabehandlingsarbete (se svaren i elev- och föräldraenkät 2013). Kunskaper/Utveckling och lärande Skolan har ökat måluppfyllelsen ytterligare. Skolan har utvecklat arbetet med att fånga upp och stötta de elever som riskerade att inte få fullständiga betyg. 5

13 Fler nyanlända elevers behov av handledning och modersmålsundervisning/modersmålsstöd har tillgodosetts inom alla skolformer och verksamheter. Ansvar och inflytande: Skolan har kommunicerat kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar. Arbetet med att stärka elevinflytandet måste utvecklas ute i rektorsområdena. (Under våren 2013 genomfördes ett ungdomskonvent i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet med personal från Barn- och utbildningsförvaltningen, politiker och tjänstemän i kommunen. Resultatet av detta redovisas under hösten till kommunstyrelsen). Skola/förskola hem Samarbetet mellan förskola och hem har ökat (se svar förskoleenkät 2013) men måste fortsätta att utvecklas. Övergång samverkan Analysarbetet har förbättrats. Skolan och omvärlden Skolan har inte lyckats rekrytera ny studie- och yrkesvägledare. Skolinspektionens tillsyn Kommunen har utifrån Skolinspektionens tillsynsbeslut utvecklat samtliga verksamheter (förskola, fritidshem och skola) i kommunen. Verksamheternas arbete med den nya mallen för kvalitetsarbete i skola, förskola och fritidshem har utvecklats. 6

14 5. Skolans mål uppdelade i läroplansområden Elev- och föräldraenkäten 2013 (BKU-nämndens protokoll ) besvarades av 146 personer från samtliga rektorsområden i grundskolan, vilket blir en svarsfrekvens på ca 33 procent. Genom att dessa 146 elever inte är alla elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen bör viss försiktighet tas med att dra alltför långtgående slutsatser av enkätresultaten. Förvaltningen menar dock att det ändå går att se tendenser och att det ger en bild av det aktuella läget. Förskoleenkäten 2012 (se BKU-nämndens protokoll ) besvarades av 160 personer från samtliga rektorsområden, vilket blir en svarsfrekvens på ca 38 procent. Genom att dessa 160 föräldrar/vårdnadshavare inte är alla föräldrar/vårdnadshavare till barn i förskolan inom Barn- och utbildningsförvaltningen bör viss försiktighet med att dra alltför långtgående slutsatser av enkätresultaten. Förvaltningen menar dock att det ändå går att se tendenser och att det ger en bild av det aktuella läget. Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL Alla skall känna sig lika mycket värda. Ingen får utsättas för kränkande behandling eller annat hot. Alla skall visa varandra ömsesidig respekt och arbeta för jämställdhet mellan såväl kön som individer och verka för att bryta det traditionella könsmönstret. Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Alla skall känna sig lika mycket värda. Elev- och föräldraenkät 2013 Trivsel, trygghet, bemötande i enkätsvaren. Generellt inga större skillnader mellan flickor och pojkar Trivsel ,5% (100%) ,5% (100%) God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Trygghet på raster ,5% (100%) ,3% (100%) God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). 7

15 Trygghet i övrigt i skolan ,5% (100%) ,9% (100%) God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Alla skall visa varandra ömsesidig respekt och arbeta för jämställdhet Förskoleenkät 2013 Trivsel, omsorg, fostran, personalens bemötande av barnen i enkätsvaren. Bemötande ,5% (100%) ,9% (100%) Trivsel ,5%(100%) ,4% (100%) God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Omsorg 2013 Mäts inte ,5% (100%) God måluppfyllelse (2012). Ingen får utsättas för kränkande behandling eller annat hot. Rapportering handläggningsrutin: elevärenden enligt rutin mot kränkande behandling ärenden enligt synpunkts- och klagomålshantering Antal elevärenden och klagomål. Bemötande ,6%(100%) ,5% (100%) Under läsåret 2012/13 har huvudmannen totalt utrett 11 elevärenden enligt rutin mot kränkande behandling (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade. Under läsåret 2012/13 har Barn- och utbildningsförvaltningen totalt utrett 6 ärenden enligt synpunkts- och klagomålshantering (Skollagen 2010:800, 4 kap. 8 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade. God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Kommunen uppfyller skollagens krav. Analys En orsak till normers och värdens förhållandevis positiva resultat kan vara det långsiktiga arbetet med värdegrundsfrågor, som bedrivits i kommunen. Efter att samtliga skolor, förskolor och fritidshem utvärderat och reviderat sina planer mot kränkande behandling och diskriminering, till följd av Skolinspektionens regelbundna tillsyn, så gjorde Skolinspektionen bedömningen våren 2013 i samtliga uppföljningsbeslut (Dnr :5550) att kommunen vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna hade avhjälpts och tillsynen i kommunen avslutades. 8

16 Utvecklingsområden för nästa läsår: Målet för läsåret är att samtliga skolor, förskolor och fritidshem utvärderar och reviderar sina planer mot kränkande behandling och diskriminering så att de motsvarar lagens krav. Fortsatt fokus på personalens tydliga agerande i skolan och på raster gällande förebyggande och åtgärdande likabehandlingsarbete (se elev- och föräldraenkät 2013). Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärarens ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. ( Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL All verksamhet skall utgå från varje barns/ elevs behov och förutsättningar Alla elever har lärt sig läsa senast under läsår 2. Eleverna ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande. Alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen Alla elever har lärt sig läsa senast under läsår 2. Eleverna ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande Kartläggning slutbetyg åk 9. Andel (%) som nått målen i alla ämnen. Slutbetygsresultat 2013 Strömsund 83,0 (pojkar 83,1 och flickor 82,8) (jmf riket ,4) Lästräning DLS-prov årskurs 2 vt 2013 Måluppfyllelse vt 2013 (totalt 107 elever): läsförståelse 79,4%, ordförståelse 79,4% och rättstavning 79,4%. Elev- och föräldraenkät 2013 SYV-frågor i enkätsvaren. information inför studie- och yrkesval ,0% (100%) ,1% (100%) Samma nivå av måluppfyllelse som föregående läsår. Dock är det en bit kvar till målet att alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen. Målet inte helt uppnått men är en bra bit på väg. (I gruppen finns 23 elever med annat modersmål). Ej godtagbar måluppfyllelse. 9

17 Analys Lika hög andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen 2013 jämfört med Däremot är flickornas meritvärde fortfarande högre än pojkarnas. När det gäller behörigheten till gymnasieskolan och fullständiga betyg ligger både pojkarna och flickorna över rikets nivå. Frågeområdet studie- och yrkesvägledning, som endast avser elever i årskurs 9, visar låg måluppfyllelse. Den ligger på 36 procent, vilket är en minskning från En orsak till den fortsatta minskningen kan vara att frågan tidigare ställdes till årskurs 9 och att årskurs 8 inte haft lika mycket diskussioner om t.ex. studie- och yrkesval inför gymnasiet. En annan orsak till den fortsatta minskningen kan vara svårighet att rekrytera ny studie- och yrkesvägledare. Utvecklingsområden för nästa läsår: Öka måluppfyllelsen ytterligare. Utveckla arbetet med att fånga upp och stötta de elever som riskerar att inte få fullständiga betyg. Fortsatt rekrytering av studie- och yrkesvägledare. Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerad i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande och utbildning. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL Hög kvalitet i alla verksamheter Eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö 10

18 Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Hög kvalitet i alla verksamheter Elev- o föräldraenkät 2013 Skolan i sin helhet och förtroende i enkätsvaren. Skolan i sin helhet ,4% (100%) ,8% (100%) Förtroende ,0% (100%) ,8% (100%) God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Förskoleenkät 2012 Förskolan i sin helhet och förtroende i enkätsvaren. Förskolan i sin helhet ,5%(199%) ,8% (100%) God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Återrapportering till Skolinspektionen efter regelbunden tillsyn av åtgärder från samtliga skolformer i kommunen hösten Skolinspektionens beslut efter kommunens redovisning av åtgärder från samtliga skolformer i kommunen hösten (huvudmannanivå, förskoleoch fritidshemsverksamhet och 9 grundskolerapporter). Se kommunens åtgärder under Uppföljning av gemensamma områden sidan Förtroende ,0% (100%) ,2% (100%) Skolinspektionen bedömer att Strömsunds kommun har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i verksamheterna har avhjälpts. Tillsynen avslutas därmed. Skolinspektionen bedömer att Strömsunds kommun har vidtagit och planerar att vidta sådana åtgärder att de påtalade bristerna i förskolan och fritidshemmen har förutsättningar att avhjälpas. Tillsynen i kommunen avseende förskolan avslutas därmed. God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Kommunen uppfyller skollagens krav på skolverksamheterna (huvudmannanivå, förskoleoch fritidshemsverksamhet och 10 grundskolor), dvs. målet uppnått. Egentillsyn: Utvärdering av nya mallen/rutinen för systematiskt kvalitetsarbete. Tillsyn utifrån Mittuniversitetets analysmodell. Förvaltningens rutin för systematiskt kvalitetsarbete motsvarar de krav, som Skolinspektionen ställer på kommunen t.ex. vid regelbunden tillsyn (Dnr ). Kvalitetsprocessen har utvecklats och underlättat arbetet ute i verksamheterna t.ex. genom att man kontinuerligt under läsåret arbetar med kvalitetsarbetet. (Dnr ). Kommunen uppfyller skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete. 11

19 Eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Elev- o föräldraenkät 2013 Arbetsron i skolan. Möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, lärarledda lektioner/projektarbete, alternativa verktyg med hjälp av dator. Arbetsron i skolan ,7% (100%) ,7% (100%) att få lära på olika sätt ,1% (100%) ,2 % (100%) Hur jag ska arbeta i skolan ,6% (100%) ,8% (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Förskoleenkät 2012 Uppmuntras att ta ansvar i förskolan och hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor. Andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect ,3% (100%) ,4% (100%) Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan ,2 % (100%) ,3 % (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor Mäts inte ,8 % (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2012). Analys Frågan om arbetsron i skolan får lägre siffror av både pojkar (62,1%) och flickor (48,5%) (totalt 55,7%), vilket ändå är en ökning från Frågeområdet förtroende i elev- och föräldraenkäten 2013 visar godtagbar måluppfyllelse. Den ligger på 75 procent, vilket är en ökning från 2012 för samtliga rektorsområden En orsak till ökningen kan vara grundskolans förbättrade resultat det senaste året. Frågan om att få bestämma om andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect. visar lägre siffror för både pojkar och flickor (totalt 59,3%). Utvecklingsområden för nästa läsår: Målet för läsåret är att: Satsa på Ledarskapet i klassrummet och att kommunicera kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar. Kommunicera måluppfyllelsen mot elever och föräldrar samt se åtgärder som tidigare redovisats på sidan Stärka elevinflytandet. 12

20 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) MÅL Utveckla information och synliggöra verksamheterna Öka den digitala kompetensen ( QDS) Skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Utveckla information och synliggöra verksamheterna Elev- o föräldraenkät 2013 Pedagogisk handledning i enkätsvaren. Hjälp med skolarbetet när du behöver ,9% (100%) ,5% (100%) God måluppfyllelse. Skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Förskoleenkät 2012 Utvecklingssamtal, IUP, stöd och den hjälp som behövs, delaktighet i planeringen av barnets utveckling och lärande. Analys Det är stora skillnader mellan förskolorna i samarbetet mellan förskola och hem. Utvecklingsområden för nästa läsår: Öka samarbetet mellan förskola och hem Hur ditt barns utveckling o lärande dokumenteras och följs upp ,1% (100%) ,8 % (100%) Mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs ,0% (100%) ,4 % (100%) Jag är delaktig i planeringen för mitt bars utveckling och lärande ,6 % (100%) ,9 % (100%) (Enkätsvaren visar stora variationer mellan förskolorna 2013 och 2012). God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). God måluppfyllelse (2013). God måluppfyllelse (2012). Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). 13

21 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lgr 11) Mål Utveckla samarbetet mellan verksamheterna Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Gemensamma OC(rektors)- träffar. Deltagande Rektorer väl förtrogna med statlig och kommunala utmaningar. Rektorer är väl förtrogna med statlig och kommunala utmaningar och därigenom underlättas en gemensam målbild. Träffar för utvecklingsgrupper. Gemensamt analysarbete Deltagande Fler gemensamma analyser som underlag till det systematiska kvalitetsarbetet. Ledningsgruppens gemensamma analyser till det systematiska kvalitetsarbetet underlättar verksamhetsbeslut om åtgärder för att nå målbilden. Analys Genom att fler gemensamma analyser ligger till grund för uppföljningar/utvärderingar har det systematiska kvalitetsarbetet stärkts. Exempelvis har utvecklingsgruppen mot förskola och fritidshem gått igenom/fortbildats i olika analysexempel. Utvecklingsområden för nästa läsår: Fortsätta förbättra analysarbetet. 14

22 Skolan och omvärlden Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) Mål Utveckla information och synliggöra verksamheterna Tillvarata de olika kulturer och internationella inslag som finns i både närsamhälle och omvärlden. Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Utveckla information och synliggöra verksamheterna Elev- och föräldraenkät 2013 SYV-frågor i enkätsvaren. information inför studie- och yrkesval? ,0% (100%) ,1% (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse. Analys Frågeområdet om studie- och yrkesvägledning, som endast avser elever i årskurs 8, visar mycket låg måluppfyllelse. Den ligger på 36 procent jämfört med 2012 (51,1 procent), vilket är en ytterligare minskning från En orsak till den fortsatta minskningen kan vara att frågan tidigare ställdes till årskurs 9 och att årskurs 8 inte haft lika mycket diskussioner om t.ex. studie- och yrkesval inför gymnasiet. En annan orsak till den fortsatta minskningen kan vara svårighet att rekrytera ny studie- och yrkesvägledare. Utvecklingsområden för nästa läsår: Fortsatt rekrytering av studie- och yrkesvägledare. 15

23 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lgr 11) Mål Eleven utvecklar ett allt större ansvar för sina studier. Barnet utvecklar ett allt större ansvar. Alla barn/elever ska nå så långt det är möjligt i sin utveckling. Ett systematiskt kvalitetsarbete som ökar barns och elevers kunskaper för ett fortsatt lärande Mål Aktivitet Mått Resultat Bedömning Eleven utvecklar ett allt större ansvar för sina studier Elev- och föräldraenkät 2013 Arbetsro i skolan, hur jag ska arbeta i skolan, andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect. Arbetsron i skolan ,7% (100%) ,7% (100%) att få lära på olika sätt ,1 % (100%) ,2 % (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Barn utvecklar ett allt större ansvar. Förskoleenkät 2012 Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan. Hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor. Hur jag ska arbeta i skolan 76,8% (100%) ,6 % (100%) ,8 % (100%) Andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ,3 % (100%) ,4 % (100%) Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Ej godtagbar måluppfyllelse (2013). Ej godtagbar måluppfyllelse (2012). Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan, ,2 % (100%) ,3 % (100%) God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Hur personalen uppmuntrar mitt barns olika förmågor Mäts inte ,8 % (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2012). 16

24 Alla elever ska nå så långt det är möjligt i sin utveckling. Elev- och föräldraenkät 2013 Pedagogisk handledning och lärandet. Pedagogisk handledning ,8% (100%) ,8 % (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Lärandet ,8% (100%) ,8 % (100%) Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Förskoleenkät 2012 Utveckling och lärande Utveckling och lärande ,3 % (100%) ,3 % (100%) God måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Ett systematiskt kvalitetsarbete som ökar barns och elevers kunskaper för ett fortsatt lärande LPP, redovisning av DLS åk2, diagnoser, nationella prov 3-6-9, åtgärdsprogram, anpassade studiegångar samt mallen för kvalitetsarbete i skola, förskola och fritidshem. Ansvar och inflytande Måluppfyllelse vid redovisningarna Ansvar och inflytande ,4% (100%) ,9 % (100%) Se sidan Godtagbar måluppfyllelse (2013). Godtagbar måluppfyllelse (2012). Se sidan 41-42: Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Analys Frågan om arbetsron i skolan får lägre siffror av både pojkar (62,1%) och flickor (48,5%) (totalt 55,7%), vilket ändå är en ökning från Frågan om att få bestämma om andra saker i skolan t.ex. via elevråd, matråd ect. visar lägre siffror för både pojkar och flickor (totalt 59,3%). Den nya mallen för kvalitetsarbete i skola, förskola och fritidshem har i stort sett mottagits positivt av rektorer och personal. Se även egentillsynen sidan

25 Utvecklingsområden för nästa läsår: Målet för läsåret är att: Satsa på Ledarskapet i klassrummet och att kommunicera kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar. Stärka elevinflytandet. Fortsätta utveckla verksamheternas arbete med den nya mallen för kvalitetsarbete i skola, förskola och fritidshem. 6. Uppföljning av studieresultat Uppföljning av stödinsatser i förskoleklass och grundskola våren 2013 Totalt elevantal i förskoleklass tom. årskurs 9 är 1157 barn/elever. Totalt har 418 barn/elever (157 flickor och 261 pojkar) stödinsatser antingen innanför (IUP) eller utanför (åtgärdsprogram) klassens ram. Totalt har 208 elever åtgärdsprogram (72 flickor och 136 pojkar). Totalt har 12 elever i grundskolan anpassade studiegångar (2 flickor och 10 pojkar). Stödbehoven finns framförallt i ämnena: Sv och SvA, Ma, Eng, So, No, Musik och Idrott. Samtliga stödbehov Pojke Flicka Bild Eng Hk Id Ma Spr.- val Mu Bi Fy Ke Tk Ge Hi Summa: 1157 elever

26 Re Sh Sl Sv SvA NO SO Övrigt Tal Åtgärder som vidtagits läsåret 2012/2013 för att stödja kunskapsutveckling hos elever som bedömts inte uppnå målen i utbildningen eller inte uppnå betyget E i årskurserna sex t.o.m. slutet av det nionde skolåret. Alla rektorsområden har upprättat åtgärdsprogram och handlingsplaner för elever i behov av särskilt stöd. Förutom kontinuerlig skriftlig uppföljning redovisar rektorer i turordning och med intervall utifrån behov muntligen till nämnden, om vilka åtgärder som vidtagits för att tillgodose barn/elever i behov av särskilt stöd. Exempel på vidtagna åtgärder efter att varje elevs situation/behov gåtts igenom är stöd av specialpedagog, tillfälliga små undervisningsgrupper, mer undervisningstid, läxhjälp på flera språk, tillrättalagd undervisning, stöd av elevhälsan, hemundervisning och täta uppföljningssamtal om genomförda elevåtgärder. Bakgrunden till de insatta åtgärderna varierar från motivationshöjande åtgärder till diagnostiserade dysfunktioner. Åtgärdsprogram och s k läskontrakt upprättas tillsammans med elev och hemmet, följs upp och utvärderas kontinuerligt. Utifrån tilldelade resurser har skolorna prioriterat vilka som får hjälp enskilt eller i grupp av specialpedagoger eller genom särskilt stöd på annat sätt. Elevvården bedrivs på föreskrivet sätt i nära samarbete med hemmet. Anpassad studiegång kan komma ifråga när föräldrar i samverkan med lärare, ibland också läkare (ev. BUP), bedömer att detta är att föredra med avseende på elevens utveckling. Åtgärden beslutas av rektor, som också nogsamt följer utvecklingen. En hel del arbete inriktas naturligtvis i skolans vardag på att förebygga elevers svårigheter. Bland annat har många skolor fastställt tid per vecka för lärare att tillsammans med varje enskild elev utvärdera och följa upp studieresultat. Några skolor erbjuder också läxhjälp som stöd och förebyggande åtgärd. Områdena använder olika formulär. I redovisningarna ingår elever med olika behov av stödjande insatser, integrerade särskoleelever, elever med utredda, definierade syndrom, invandrarelever etc. Förslag till ytterligare åtgärder är: Förbättrad kartläggning av nyanlända. Förbättrade och ökade möjligheter till studiehandledning och modersmålsundervisning. 19

27 Analys Det är främst i matematik, engelska och svenska, som det upprättas åtgärdsprogram. En orsak till detta kan vara att om eleverna når målen i dessa ämnen har de bättre förutsättningar att klara övriga ämnen också. Genom vidtagna åtgärder är det inte längre i ämnet matematik, som den lägsta måluppfyllelsen fanns. Den lägsta måluppfyllelsen är nu i 1 kemi, 2 geografi, svenska/svenska A, 3 engelska, fysik och religionskunskap (se även den ämnesvisa redovisning och analysen av slutbetygen sidan 21-24). Åtgärd Kommunen fortsätter att ha en matematikutvecklare. Kommunen har från hösten 2012 deltagit i SKL:s matematiksatsning. Centralskolan i Hoting var pilotskola för Skolverkets matematiklyft. Från hösten 2013 deltar även Bredgårds skola, Fjällsjöskolan och Frostviksskolan. 20

28 Ämnesvis redovisning av slutbetygen årskurs Antal Antal elever (%) som Antal elever (%) som Antal elever (%) som Antal elever (%) som inte Antal elever (%) som Antal elever (%) som elever inte nått målen i Bild inte nått målen i Engelska inte nått målen i Hk nått målen i Idrott inte nått målen i Matematik inte nått målen i Musik TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT Centralskolan Hoting ,9 5, p+ 9 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor ,1 0 11, Fjällsjöskolan Backe p o 6 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Frostviksskolan Gäddede ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8 p+4 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor ,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Grevåkerskolan Hammerdal ,6 2,4 2,4 12, p+14 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor ,5 7,1 3,7 0,0 3,7 0,0 14,8 7,1 0,0 0,0 Vattudalsskolan sär 0 3,4 0,0 0,0 1,7 8,5 28 p+31 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 4 sär 0 0 3,6 3,2 0 0,0 0 0,0 0 3,2 0 16,1 Kommunen totalt 141 0,0 5,7 1,4 1,4 4,3 3,5 77 p+64 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 4 sär 0,0 0,0 7,8 3,1 1,3 1,6 1,3 1,6 5,2 3,1 0,0 7,8 21

29 Antal Antal elever (%) som Antal elever (%) som Antal elever (%) som Antal elever (%) som inte Antal elever (%) som Antal elever (%) som inte nått målen i inte nått målen i Fysik inte nått målen i nått målen i Geografi inte nått målen i inte nått målen i elever Biologi Kemi Historia Religionskunskap TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT Centralskolan Hoting 17 5,9 0 5,9 5,9 5,9 0 8 p+ 9 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 11, ,1 0 11,1 0 11,1 0 11,1 Fjällsjöskolan Backe p o 6 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Frostviksskolan Gäddede 12 0,0 16,7 16,7 8,3 8,3 8,3 8 p+4 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0,0 25 0,0 25 0,0 12,5 0,0 12,5 0,0 12,5 0,0 Grevåkerskolan Hammerdal 41 4,9 2,4 9,8 9,8 7,3 7,3 27 p+14 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 7,4 0,0 3,7 0,0 11,1 7,1 11,1 7,1 11,1 0,0 11,1 0,0 Vattudalsskolan sär 6,8 8,5 5,1 5,1 3,4 6,8 28 p+31 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 4 sär 7,1 6,5 14,3 3,2 7,1 3,2 10,7 0,0 7,1 0,0 14,3 0,0 Kommunen totalt 141 5,0 5,7 7,1 6,4 5,0 5,7 77 p+64 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 4 sär 5,2 4,7 9,1 1,6 9,1 4,7 9,1 3,1 7,8 1,6 10,4 0,0 22

30 Antal Antal elever (%) som Antal elever (%) som Antal elever (%) som Antal elever (%) som inte nått målen i inte nått målen i Slöjd inte nått målen i inte nått målen i Teknik elever Samhällskunskap Svenska/SvA TOTALT TOTALT TOTALT TOTALT Centralskolan Hoting 17 5, ,9 8 p+ 9 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 11, ,1 Fjällsjöskolan Backe p o 6 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Frostviksskolan Gäddede 12 0,0 0,0 0,0 0,0 8 p+4 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Grevåkerskolan Hammerdal 41 2,4 2,4 14,6 2,4 27 p+14 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 3,7 0,0 0,0 7,1 18,5 7,1 3,7 0,0 Vattudalsskolan sär 5,1 0,0 5,1 3,4 28 p+31 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 4 sär 7,1 3,2 0,0 0,0 3,6 6,5 7,1 0,0 Kommunen totalt 141 3,5 0,7 6,4 2,8 77 p+64 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor samt 4 sär 3,9 3,1 0,0 1,6 7,8 4,7 3,9 1,6 Analys Genom vidtagna åtgärder är det inte längre i ämnet matematik, som den lägsta måluppfyllelsen fanns. Den lägsta måluppfyllelsen är nu i 1 kemi, 2 geografi, svenska/svenska A, 3 engelska, fysik och religionskunskap. Åtgärd Kommunen fortsätter att ha en matematikutvecklare. Kommunen har från hösten 2012 deltagit i SKL:s matematiksatsning. Centralskolan i Hoting var pilotskola för Skolverkets matematiklyft. Från hösten 2013 deltar även Bredgårds skola, Fjällsjöskolan och Frostviksskolan. 23

31 Slutbetyg från grundskolan i Strömsunds kommun vårterminen 2013 (Meritvärdet utgörs av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, D=15, B=17,5 A=20) Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng) Andel (%) Andel (%) elever Andel (%) elever Andel (%) som Meritvärde som ej uppnått målen Antal elever behöriga som ej uppnått målen i nått målen i elever till gymnasieskolan i ett ämne två eller flera ämnen alla ämnen (yrkesprog.) Centralskolan Hoting 17 94,1 0 5,9 94,1 220,3 8 p+ 9 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor , , ,9 216,25 223,9 Fjällsjöskolan Backe , ,0 230,6 6 p o 6 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Frostviksskolan Gäddede ,0 0 16,7 83,3 202,9 8 p+4 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor , , ,0 177,5 253,8 Grevåkerskolan Hammerdal 41 82,9 4,9 17,1 78,0 214,0 27 p+ 14 f Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 81,5 85,7 0,0 14,3 18,5 14,3 81,5 71,4 205,0 231,4 Vattudalsskolan 59+ 4sär 93,2 6,8 13,6 79,7 205,6 28 p+31 f samt 4 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor sär 96,4 90,3 3,6 9,7 17,9 9,7 78,6 80,6 187,4 222,0 Kommunen totalt ,5 4,3 12,8 83,0 211,7 77 p+64 f samt 4 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor sär 92,2 90,6 1,3 7,8 15,6 9,4 83,1 82,8 197,9 228,3 Riket ,6 7,4 15,7 77,0 212,8 Kommentar: Av de 24 elever (17 %), som inte hade nått målen i alla ämnen i årskurs 9 våren 2013 hade 12 elever utländsk bakgrund. 24

32 Redovisning av betygen årskurs 6-9 VT 2013 A B C D E F - Summa satta o ej satta betyg Årskurs Årskurs Årskurs Årskurs Totalt summa Totalt (%) 3,8 9,1 22,4 24,5 31,3 5,6 3,3 100 Kommentar: Det är fler satta A, B och C samt färre E våren 2013 jämfört med hösten Däremot är F och totalt tämligen oförändrat genom att det är det en kraftig minskning av F och i årskurs 9 och en kraftig ökning av F och i årskurs 7. Detta förklaras bl.a. av att ett flertal nyanlända kommit till kommunen och börjat i skolan under våren

33 Årksurs 6 Årksurs 7 Årksurs 8 Årksurs 9 Totalt Betyg F Betyg - Betyg F Betyg - Betyg F Betyg - Betyg F Betyg - F och - (antal) F+- (%) Biologi ,3 Bild ,5 Engelska ,4 Fysik ,7 Geografi ,4 Historia ,3 Hemk ,5 Idrott ,2 Kemi ,1 Ma ,7 Spanska Thailändska ,1 Tyska ,6 Franska ,1 Musik ,9 Religion ,3 Sh ,1 Slöjd ,8 Svenska ,3 SvA ,9 Teknik ,7 Summa: Kommentar: Utifrån betygsutfallet vt 2013 bör fortsatt ökad satsning genomföras på Sv och SvA, Eng, So, Ma, No, Mu och Id. (I prioriteringen har Mu och Id kastats om jmf med ht 2012) En effektiv åtgärd är fortfarande att öka måluppfyllelsen är arbeta mera med modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Resultat från Diagnos i läsning och skrivning (DLS) årskurs gällande årskurs 2 läsåret 12/13. Antal elever (%) med godkänt DLS i årskurs 2 vårterminen 2013 redovisat per delprov. Alla elever i årskurs 2 (totalt 107 elever varav 51 flickor och 56 pojkar) genomförde DLS vårterminen I gruppen fanns 23 elever (21,5%) med annat modersmål (12 flickor och 11 pojkar). Hedenvinds 34 elever genomförde inte delprovet samma ljud. Antal (procent) elever med godkänt per delprov (DLS åk 2). Totalt Flickor Pojkar Läsförståelse 79,4 82,4 76,8 Ordförståelse 79,4 82,4 75,0 Samma Ljud 74,0 87,5 63,4 Rättstavning 79,4 80,4 78,6 26

34 Resultat från nationella prov i svenska och matematik gällande årskurs 3 samt resultat från diagnostiska prov i svenska, engelska samt matematik gällande årskurs 7 läsåret 12/13. Område åk 3 totalt antal elev antal ej godkända Sv Ma åk 7 totalt antal elever når ev. inte målen Sv Ma Eng Backe Bredgård Frostviken Hammerdal Hedenvind Hoting Vattudal Totalt antal 115 procent 1 Ingen elev har provbetyget F. Två elever har ej klarat alla delprov. 2 Sex elever har provbetyget F. Fjorton elever har ej klarat alla delprov. 3 Två elever har provbetyget F. Åtta elever har ej klarat alla delprov. 4 Ingen elev har provbetyget F. Två elever har ej klarat alla delprov. 5 Fem elever har provbetyget F. Tio elever har ej klarat alla delprov. Exempel på vidtagna åtgärder är delning av klassen, extralärare och konsultation med SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). 6 Ingen elev har provbetyget F. Fem elever har ej klarat alla delprov. 7 Ingen elev har provbetyget F. Tre elever har ej klarat alla delprov. 8 Två elever har provbetyget F. Fyra elever har ej klarat alla delprov. 9 Två elever har provbetyget F. Tio elever har ej klarat alla delprov. En elev har ej deltagit. 10 En elev har provbetyget F. Fyra elever har ej klarat alla delprov. 11 Ingen elev har provbetyget F. Fem elever har ej klarat alla delprov. 27

35 Resultat från nationella prov i svenska, engelska och matematik gällande åk 6 och 9 läsåret 12/13. Samt nationella prov SO och NO. Område åk 6 totalt antal elev antal ej godkända Sv Ma Eng åk 9 totalt antal elever antal ej godkända Sv Ma Eng antal ej godkända SO NO Backe Re 1 Ke 0 Bredgård Frostviken Sh 0 Bi 1 Hammerdal Hedenvind Hoting Sh 0 24 Re 0 23 Ke Fy 8 Vattudal Totalt antal Hi 6 Bi 0 8 procent 12 Tre elever har inte genomfört provet dessa har bott i Sverige endast kort tid. 13 Två elever har inte genomfört provet dessa har bott i Sverige endast kort tid. 14 Tre elever har inte genomfört provet dessa har bott i Sverige endast kort tid. 15 Sju elever har provbetyget F dessutom har tre elever inte genomfört alla delprov och en elev har inte deltagit. 16 Fyra elever har provbetyget F dessutom har 2 elever inte genomfört alla delprov och en elev inte deltagit. 17 Sex elever har provbetyget F dessutom har två elever inte genomfört alla delprov och två elever har inte deltagit. 18 En elev har inte genomfört provet. 19 Tre elever har inte genomfört provet. 20 Tre elever har inte genomfört provet. 21 En elev har inte genomfört provet. 22 Sju elever har inte genomfört provet. 23 Två elever har inte genomfört provet. 24 Läsåret 2012/13 går årskurs 6 på Bredgårds rektorsområde. 25 En elev har provbetyget F. Dessutom har en elev inte klarat alla delprov. En elev har inte genomfört provet. 26 En elev har inte genomfört provet. 27 En elev har provbetyget F. Dessutom har tre elever inte klarat alla delprov. En elev har inte genomfört provet. 28 Tre av dessa elever läser SvA. 28

36 7. Uppföljning av det systematiska arbetet mot kränkning och diskriminering Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att läsåret 2012/13 har präglats av ett gott klimat och goda relationer mellan personal, elever och föräldrar. Exempel på detta är bl.a. att det under december 2012 och januari 2013 genomfördes uppföljning i form av en enkätundersökning bland alla föräldrar/vårdnadshavare till barn i förskolan inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Den visade bl.a. på god omsorg, trivsel och ett bra bemötande i Strömsunds förskolor (se BKU-nämndens protokoll ). Dessutom genomfördes det under maj och juni 2013 en uppföljning i form av en enkätundersökning bland elever och föräldrar inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Den visade att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan (se BKU-nämndens protokoll ). En orsak till det positiva utfallet i de båda enkätresultaten kan vara det långsiktiga arbetet med värdegrundsfrågor, som bedrivits i kommunen sedan En annan orsak kan vara det systematiska arbetet med likabehandling. I de fall där det trots detta förekommit kränkningar har kommunen försökt att agera tydligt. Exempel på detta är att kommunen har haft två elevärenden gällande kränkande behandling hos BEO, som bägge har avslutats under läsåret 2011/12. I det första ärendet beslutade BEO att (Dnr :2355): Barn- och elevombudet konstaterar att huvudmannen har följt bestämmelserna när det gäller skyldigheten att motverka kränkande behandling. I det andra ärendet beslutade BEO att (Dnr :5775): Strömsunds kommun har följt bestämmelserna när det gäller skolans skyldighet att motverka kränkande behandling och därför avslutas ärendet. Under läsåret 2012/13 har huvudmannen totalt utrett 11 elevärenden enligt rutin mot kränkande behandling (Skollagen 2010:800, 6 kap. 10 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade (se BKU-nämndens protokoll ). Under läsåret 2012/13 har Barn- och utbildningsförvaltningen totalt utrett 6 ärenden enligt synpunkts- och klagomålshantering (Skollagen 2010:800, 4 kap. 8 ). Samtliga av dessa ärenden är avslutade (se BKU-nämndens protokoll ). Under våren 2012 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn i kommunen, varvid det framgick att flera skolors, fritidshems och förskolors planer mot kränkande behandling (likabehandlingsplaner) inte fullt ut motsvarar lagens krav. Efter att samtliga skolor, förskolor och fritidshem utvärderat och reviderat sina planer mot kränkande behandling så gjorde Skolinspektionen bedömningen våren 2013 i samtliga uppföljningsbeslut (Dnr :5550) att kommunen vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna hade avhjälpts och tillsynen i kommunen avslutades. Fortsatt fokus på personalens tydliga agerande i skolan och på raster gällande förebyggande och åtgärdande likabehandlingsarbete (se elev- och föräldraenkät 2013). 29

37 8. Uppföljning av gemensamma områden Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut ( ) var att: 1. Rektor fortsätter läsåret 2012/2013 med kvalitetsredovisning enligt nuvarande rutin. 2. Under läsåret 2012/2013 utvärderas följande avsnitt ur Barn- och utbildningsplanen: - Stycket 2, Elevens utveckling, Lärande, Godkända betyg, utvärderas för att ligga till grund för förvaltningens kvalitetsredovisning till Skolverket. - Övriga stycken redovisas till barn-, kultur- och utbildningsnämnden i enkätform och uppföljning enligt barn- och utbildningsplanen. SKL matematiksatsning Sedan hösten 2012 deltar Strömsunds kommun i SKL:s matematiksatsning mot PISA 2015, vilket ger många chanser till förbättringar när man träffar sex andra kommuner och synliggör förbättringsområden inom styrning och ledning. Dessutom är alla fyra nivåerna (politiker, förvaltning, rektorer och lärare) representerade, något som är ganska unikt. Det gäller att alla krafter samlas och drar åt samma håll för att lyckas. En sak som vi sett i kartläggningsfasen och som vi vill förbättra/förändra i dagsläget är att det arbetande nätverk där man arbetar fram det man beslutat i nätverks- eller kommungrupp fungerar. Men det måste förbättras genom att vi är tydliga med att påtala SKL:s matematiksatsning mot PISA Utvecklingsgrupp i matematik Under läsåret har gruppen träffats fyra gånger. Gruppen använder sig av boken Förstå och använda tal av Mc Intosh. Den boken arbetar med taluppfattning och kan användas som en handbok ute på områdena. Alla årskurser genomför testet och resultat redovisas under maj månad. Om man jämför med fjolårets resultat årkursvis så har de flesta klasserna ökat resultaten. Underlaget med antal elever har ökat från 484 elever till 882 elever detta läsår. Lärares och elevers uppfattningar om matematik Två studenter vid speciallärarprogrammet i Umeå genomförde en enkät- och intervjustudie på tre skolor i kommunen om lärares och elevers uppfattningar om matematik på mellanstadiet. Enkäten genomfördes av 237 elever (88% av eleverna på de tre deltagande skolorna). Resultaten visar bl.a. att: God matematikundervisning är att man ska ha ett tydligt mål med undervisningen, enligt lärarna. För att nå målet behöver man som lärare kunna variera innehållet så att man fångar upp eleven där den befinner sig. Detta kräver engagemang och att läraren har höga positiva förväntningar på eleven. Övervägande del av eleverna var nöjda med den matematikundervisningen de har och föredrar att arbeta i matematikboken. Tydliggörande av målen är ett förbättringsområde inom matematikundervisningen. Alla lärare uppger att de redogör för målen men eleverna känner sig inte helt säkra på dem. Däremot kan vi se att med stigande ålder ökar kännedomen om målen. Dessutom saknas det enligt lärarna material för att kunna bedriva bra matematikundervisning. Fler och kortare lektionspass för att kunna hålla koncentrationen uppe önskar flera elever. De specialpedagogiska insatser som önskas sätts in för sent enligt flera lärare. Alla lärare har inte kännedom om vart de ska vända sig för att få den hjälp som de önskar. De specialpedagogiska insatser som görs först och främst är att man förändrar arbetssättet inom klassens ram eller att eleven arbetar med specialpedagog eller speciallärare ( s 38). Drogvaneundersökning Analys: Drogvaneundersökning års drogvaneundersökning gjordes i åk 7-9 i hela kommunen. Totalt svarade 377 elever på undersökningen års drogvaneundersökning visar en fortsatt sänkning gällande högstadieelevernas bruk av både alkohol och tobak. Man ser en mycket tydlig minskning från 42% (2010), 25% (2013), när det gäller antal elever i åk 7 som provat alkohol de senaste 12 månaderna. I åk 8 ser man en minskning från 51% (2010) till 36% (2013), i åk 9 från 63% (2010) till 55% (2013). Folkhälsorådet har finansierat 10% tjänst till Effektpresentatören, som varit anställd sedan hösten Effektpresentatörens uppdrag har varit att delta på skolornas föräldramöten och där presentera 30

38 alkohol och drog fakta + resultatet av den lokala drogvane-undersökningen, ge föräldrarna utrymme för diskussion och gemensamma överenskommelser. Sannolikt är resultatet en effekt av ovanstående insats, vilken gjort att föräldrarna har blivit tydligare i sitt ställningstagande gentemot sina ungdomar och därmed har färre druckit. På frågan Tillåter dina föräldrar att du dricker alkohol? Svarade 61,7% nej 2012 jämfört med 72,6% Tobaksprojektet som avslutades vid årsskiftet arbetade bland annat med att ta fram en gemensam tobakspolicy i skolorna, rökfria skolgårdar, förberedelser inför starten av tobaksfri Duo, ett skolnätverk med fokus på erfarenhetsutbyte och arbetsmetoder och samarbete med Effektpresentatören ute på föräldramöten. Detta samarbete har upplevts som både naturligt och fruktbart, då man kompletterat varandra på ett bra sätt och därmed ännu tydligare nått ut med sitt budskap Från har daglig-rökarna minskat från 6,6 % till 2,4% och när det gäller daglig-snusarna är minskningen från 8,7% till 4,1%. Betydligt fler pojkar än flickor snusar dagligen (15,3% mot 4,9%). På frågan om Har du någon vuxen att prata med om du får problem svarar 11,4% nej, jämfört med 16% Kanske har utökningen av kuratorstjänst i grundskolan samt ökat antal ungdomar med kontaktpersoner via socialtjänsten påverkat detta i positiv riktning. Åtgärder läsåret : Fortsatt satsning på ÖPP/Effekt. Fortsatt satsning på Tobaksfri Duo, som är ett tobaksförebyggande program som bygger på att en elev och en vuxen tecknar ett avtal om att avhålla sig från tobak under högstadietiden. Förskoleenkäten 2012 (BKU-nämndens protokoll ) Resultat och analys: Under december 2012 och januari 2013 genomfördes en enkätundersökning bland alla föräldrar/vårdnadshavare till barn i förskolan inom Barn- och utbildningsförvaltningen (se BKUnämndens protokoll ). Enkäten är en del i Barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Förskoleenkätens utfall kommer vidare att analyseras av respektive rektorsområde. Förvaltningschefen, kvalitetsutvecklaren och rektorsgruppen/förskolechefsgruppen analyserar här det totala utfallet på kommunnivån. Frågeområdet normer och värden visar en god måluppfyllelse. Den ligger på 94,37 procent (95,05 procent 2011). Flickornas måluppfyllelse är något högre än pojkarnas. En orsak till det positiva utfallet kan vara det långsiktiga arbetet med värdegrundsfrågor, som bedrivits i kommunen under de senaste 11 åren. En annan orsak kan vara det systematiska arbetet med likabehandling. Frågeområdet utveckling/lärande visar en god måluppfyllelse. Den ligger på 85,31 procent (80,3 procent 2011). De områden med lägst måluppfyllelse handlar om ditt barns utvecklingssamtal det senaste året (71,9 procent 2012) hur utomhusmiljön lockar till lek och aktivitet (78,6 procent 2012) samt Mitt barns vardag presenteras för mig, så att jag kan följa vad mitt barn gör i förskolan (77,5 procent 2012). Pojkarnas resp. flickornas måluppfyllelse skiljer sig mellan olika frågor. En orsak till ökningen från föregående år kan vara att personalen har en tydligare information och kommunikation med föräldrarna (se åtgärd utveckling och lärande förskoleenkät 2011). Frågeområdet ansvar och inflytande visar en godtagbar måluppfyllelse. Den ligger på 72,4 procent (76,9 procent 2011). Det området med lägst måluppfyllelse handlar om Jag är delaktig i planeringen för mitt barns utveckling och lärande. Flickornas måluppfyllelse är högre än pojkarnas. Några frågor är borttagna 2012 jämfört med De frågor som är kvar har oförändrad måluppfyllelse. Åtgärder för att öka måluppfyllelsen inom detta frågeområde är, att personalen har en tydligare information och kommunikation med föräldrarna. 31

39 Frågeområdet förskola och hem visar att 72,8 procent av föräldrarna svarade att de har haft utvecklingssamtal (70,8 procent 2011). I övrigt visar området en godtagbar måluppfyllelse. Den ligger på 82,38 procent 2012 (77,58 procent 2011). De områden med lägst måluppfyllelse handlar om Jag känner till förskolans läroplan (72,6 procent) och Jag känner till vad mitt barns förskola vill med sin verksamhet (73 procent). Flickornas måluppfyllelse är något högre. Förra året (2011)fanns inga större skillnader finns mellan föräldrar till pojkar och föräldrar till flickor. En orsak till ökningen från föregående år kan vara att personalen har en tydligare och bättre information, kommunikation och bemötande av föräldrarna (se åtgärd utveckling och lärande förskoleenkät 2011). Frågeområdet styrning och ledning visar en godtagbar måluppfyllelse. Den ligger på 76,8 procent (74,3 procent 2011). Flickornas måluppfyllelse är något högre än pojkarnas. Förra året (2011) var pojkarnas måluppfyllelse något högre än flickornas. Frågeområdet förskolan i sin helhet visar en god måluppfyllelse. Den ligger på 90,25 procent (89,35 procent 2011). Flickornas måluppfyllelse är något högre än pojkarnas. Frågeområdet förtroende visar en god måluppfyllelse. Den ligger på 90 procent (87,2 procent 2011). Flickornas måluppfyllelse är högre än pojkarnas. Frågeområdet Föräldrakraft visar att det är fler föräldrar till flickor som har hört talas om Föräldrakraft. Förra året (2011) var det något fler föräldrar till pojkar som har hört talas om Föräldrakraft. Det är fler föräldrar till flickor som deltagit i teman på skolan. Förra året (2011) var det ungefär lika många föräldrar till pojkar som till flickor som deltog i teman på skolan. Däremot är det stor spridning mellan de olika rektorsområdena och de olika förskolorna (0-60%), vilket resp. rektorsområde och förskola närmare bör analysera. Frågeområdet barnomsorgsbehov visar att 92,3 procent av föräldrarna anser att de får hämta och lämna på tider som stämmer utifrån sina behov som förälder. Det är liten spridning mellan de olika rektorsområdena (90,4-94,7 procent). Åtgärder läsåret : Se elev- och föräldraenkätens åtgärder. Elev- och föräldraenkäten 2013(BKU-nämndens protokoll ) Resultat och analys: Under maj och juni 2013 genomfördes en enkätundersökning bland elever och föräldrar inom Barnoch utbildningsförvaltningen. Enkäten är en del i Barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Enkäten skickades till barn i förskoleklass samt elever i årskurs 3, 5 och 8. Dessa svar är alltså indikatorer på hur skolorna i kommunen lyckats totalt med sina uppdrag. Elev- och föräldraenkätens utfall kommer vidare att analyseras av respektive rektorsområde. Denna analys lyfts in i respektive rektorsområdes kvalitetsarbete för läsåret 12/13. Förvaltningschefen, kvalitetsutvecklaren och rektorsgruppen analyserar här det totala utfallet på kommunnivån. Denna analys ingår i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete för läsåret 2012/13. Frågeområdet trivsel visar god måluppfyllelse. Den ligger på 93,5 procent, vilket är en ökning jämfört med 2012 års (88,5 procent) och 2011 års elev- och föräldraenkät. Inga större skillnader mellan flickor och pojkar. Åtgärd: Fortsatt satsning på Ledarskapet i klassrummet och fokus på skolornas arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Frågeområdet trygghet visar god måluppfyllelse. Den ligger på 87,7 procent, vilket sammanfaller med 2012 års (85,9 procent) och 2011 års elev- och föräldraenkät. Inga större skillnader mellan flickor och pojkar. Delfrågan om De vuxna motverkar aktivt att någon behandlas illa har ökat i måluppfyllelse. 32

40 Åtgärd: Fortsatt större fokus på personalens tydliga agerande i skolan och på raster gällande förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Frågeområdet bemötande visar god måluppfyllelse. Den ligger på 87,5 procent, vilket är en ökning jämfört med 2012 års (83,8 procent) och 2011 års elev- och föräldraenkät. Flickorna har något högre måluppfyllelse jämfört med pojkarna. Åtgärd: Fortsatt satsning på Ledarskapet i klassrummet och fokus på skolornas arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Frågeområdet pedagogisk handledning visar godtagbar måluppfyllelse. Den ligger på 76,8 procent, vilket är en liten ökning jämfört med 2012 års (73,8 procent) och 2011 års elev- och föräldraenkät. Flickorna har något högre måluppfyllelse jämfört med pojkarna. Delfrågan om arbetsron i skolan får lägre siffror av både pojkar (62,10%) och flickor (48,5%) (totalt 55,7%), vilket ändå är en ökning från 2012 och Åtgärd: Fortsatt satsning på Ledarskapet i klassrummet och att kommunicera kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar (lektionen är helig). Frågeområdet lärande visar godtagbar måluppfyllelse. Den ligger på 72,8 procent, vilket är en ökning jämfört med 2012 års (70,85 procent) och 2011 års elev- och föräldraenkät. Flickorna har högre måluppfyllelse (78,1 procent) jämfört med pojkarna (67,8 procent). Delfrågan om det på din skola finns ett aktivt och synligt miljöarbete får lägre siffror av både pojkar (56,6%) och flickor (59,7%) (totalt 58,6%), vilket ändå är en ökning från 2012 (52,9 procent) och Åtgärd: Fortsatt satsning på Ledarskapet i klassrummet och att kommunicera kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar (lektionen är helig). Frågeområdet delaktighet och inflytande visar knappt godtagbar måluppfyllelse. Den ligger på 64,5 procent, vilket är en liten minskning jämfört med 2012 (67,6 procent) men en ökning jämfört med Flickorna har högre måluppfyllelse ( 69,5 procent) jämfört med pojkarna (60,5 procent). Det är fler som svarat vet ej jämfört med 2012 års elev- och föräldraenkät.. Åtgärd: Utveckla skolornas forum för elevinflytande t.ex. elev- och matråd samt återkoppling av ungdomskonvent Frågeområdet om läromedel visar god måluppfyllelse. Den ligger på 83,4 procent, vilket är en ökning jämfört med 2012 (76,4 procent) samt en ytterligare ökning jämfört med Flickorna har högre måluppfyllelse (94 procent) jämfört med pojkarna (75 procent). En orsak till ökningen kan vara den satsning på IT, som genomfördes under hösten 2012 (5 miljoner) samt den tidigare satsningen under 2011 (1,6 miljoner). Åtgärd: Fortsatt satsning på IT. Dock inte antalet datorer utan framförallt skolornas nätuppkopplingar samt möjligheter till fjärrundervisning för eleverna (Vaajma) och fjärrhandledning för lärarna (t.ex. Skolverkets matematiksatsning). Frågeområdet skolmaten visar att de flesta pojkar och flickor äter frukost och skollunch. Däremot är det i år fler pojkar än flickor, som slarvar med frukosten. Totalt sammanfaller resultaten med 2012 och 2011 års elev- och föräldraenkät. På delfrågan Hur nöjd är du med skolmaten? är det Hammerdal, Frostviken och Backe/Hoting som har högst måluppfyllelse. Bredgård har ökat måluppfyllelsen från föregående år. Vattudals ro och Hedenvind ro har lägst måluppfyllelse trots att kostavdelningen har delgetts enkätresultaten från 2012 samt att Vattudalsskolan har startat upp matråd under våren Åtgärd: Kommunicera resultaten med Kostavdelningen. Utveckla skolornas matråd. (Kostavdelningen bör vidta åtgärder i dialog med eleverna). 33

41 Frågeområdet om studie- och yrkesvägledning, som endast avser elever i årskurs 8, visar mycket låg måluppfyllelse. Den ligger på 36 procent jämfört med 2012 (51,1 procent), vilket är en ytterligare minskning från Flickorna har lägre måluppfyllelse (19,1 procent) jämfört med pojkarna (50 procent). En orsak till den fortsatta minskningen kan vara att frågan tidigare ställdes till årskurs 9 och att årskurs 8 inte haft lika mycket diskussioner om t.ex. studie- och yrkesval inför gymnasiet. En annan orsak till den fortsatta minskningen kan vara svårighet att rekrytera ny studie- och yrkesvägledare. Åtgärd: Fortsatt rekrytering. Frågeområdet skolan i sin helhet, visar god måluppfyllelse. Den ligger på 90,4 procent, vilket är en ökning jämfört med 2012 års (80,8 procent) och 2011 års elev- och föräldraenkät. Inga större skillnader mellan flickor och pojkar. Åtgärd: Se åtgärder som tidigare redovisats. Frågeområdet förtroende, visar godtagbar måluppfyllelse. Den ligger på 75 procent, vilket är en ökning jämfört med 2012 års (63,8 procent) elev- och föräldraenkät. En orsak till ökningen kan vara grundskolans förbättrade resultat det senaste året. Flickorna har högre måluppfyllelse (82,1 procent) jämfört med pojkarna (69,3 procent). Åtgärd: Se åtgärder som tidigare redovisats samt att resultaten ökar i kommunens grundskolor. Frågeområdet Föräldrakraft, visar att det är fler föräldrar som deltagit i teman på skolan 2013 (27,3%) jämfört med 2012 (20,3%). Däremot är det en minskning jämfört med 2011 (30,8%). Av de föräldrar, som deltagit i teman är de flesta positiva 2013 (81,5%), vilket sammanfaller med 2012 (80,8%). Åtgärd: Kontaktperson mot länsnätverket för föräldrastöd utses från rektors/förskolechefsgruppen. Utbildning i tematiska föräldramöten eller svåra samtal genomförs vid några av kommunens skolor. Frågeområdet Musikskolan, visar att det är fler flickor än pojkar som deltar i musikskolans verksamhet. Orsaken bland flickor och pojkar att inte delta i musikskolans verksamhet är främst att de inte är intresserade och att de varit med tidigare men slutat. Dessutom är det flera flickor som uppger att det kostar för mycket. Åtgärd: Avgiften för deltagande i musik-/kulturskolans verksamhet avskaffas från hösten Personalenkäten 2012 utifrån Barn- och utbildningsplanens personalpolitiska mål (BKU-nämndens protokoll ). Under december 2012 genomfördes en enkätundersökning av samtliga kommunanställda. Enkäten gick ut till totalt 1257 kommunanställda. Enkäten besvarades totalt av 994 personer från samtliga förvaltningar och avdelningar, vilket blir en svarsfrekvens på 79,1 procent. Av de svarande 994 personerna var det 276 personer som svarade från Barn- och utbildningsförvaltningen ( se BKUnämndens protokoll ). I nedanstående redovisning redovisas först målet från Barnoch utbildningsplanen. Därefter redovisas svaren från personalenkäten. Dessa svar är alltså indikatorer på hur skolorna i kommunen lyckats totalt med sina uppdrag. Den övergripande frågan är: Hur uppfattar personalen sin arbetssituation utifrån målen i kommunens Barn- och utbildningsplan (skolplan)? Nedanstående är utdrag ur delar från Barn- och utbildningsplanen. Skolans ledarskap och arbetsmiljö Mål 34

42 Utveckling och lärande skall stå i centrum för skolans ledarskap och genomsyra alla verksamheter. Ledarskapet skall kännetecknas av en vilja och förmåga att utveckla, stimulera, inspirera och lyfta de olika medarbetarna, pedagoger såväl som assistenter och annan personal All personal skall känna verkligt inflytande i sitt dagliga arbete. Kompetensutveckling Mål Förutom av en god arbetsmiljö skall vår skola/förskola kännetecknas av behörig och kompetent personal med lust och intresse för framtida kompetensutveckling. Kommunikation och dokumentation Mål Personal, barn/elever och vårdnadshavare skall vara väl förtrogna med skolans mål och riktlinjer. Begreppsförklaring: Inget svar = Ej angivet svar. Medel = Medelvärde av dem som besvarat respektive fråga. Då detta anges är svaren indelade i en 5 gradig skala där högsta gruppen ger 5 p och lägsta 1 p. MV kan alltså variera från lägst 1,00 till högst 5,00. Neutralt MV är 3. Svarande = antal svar för aktuell kategori. Då inget annat anges baseras svaren och %-satser på samtliga svarande. Resultat och analys: Sammanfattningsvis tyder personalenkätens utfall angående ledarskap på höga siffror (4,14) för Barn- och utbildningsförvaltningen totalt. Inga större skillnader mellan könen (4,14 för kvinnorna resp. 4,1 för männen) Utfallet har ökat något jämfört med 2010 års personalenkät (totalt 3,98) och 2011 års personalenkät (totalt 4,02). Däremot har Kultur- och fritidsavdelningens män lägre siffror (3,61). Enkätens utfall angående inflytandet tyder på ganska höga siffror (3,78) och höga siffror (4,05 och 4,2) för Barn- och utbildningsförvaltningen totalt, vilket i stort sammanfaller med 2010 års och 2011 års personalenkät. Däremot har männen ökat från 3,55 (2010) till 3,78 (2012) på frågan Jag kan påverka min egen arbetssituation. Däremot har Kultur- och fritidsavdelningens män lägre siffror (3,33 3,67 och 3,83). På frågan om den anställde haft medarbetarsamtal med sin chef senaste året är det en minskning (76,6 procent), vilket kan jämföras med 2011 års personalenkät (84,8 procent) och 2010 års personalenkät (69,9 procent). Det är fler män än kvinnor, som har svarat Nej på frågan (29,3 procent jämfört med 21,1 procent). Däremot har Kultur- och fritidsavdelningen lägre siffror (kvinnor 40 procent resp. män 66,7 procent). Enkätens utfall angående arbetsmiljö tyder på ganska höga siffror (3,85) för Barn- och utbildningsförvaltningen totalt. Kvinnorna har något högre värden än männen. Utfallet sammanfaller med 2010 års personalenkät (totalt 3,79) och med 2011 års personalenkät (totalt 3,73). Däremot har Kultur- och fritidsavdelningens män lägre siffror (3,27). Enkätens utfall angående kompetensutveckling visar ett medelvärde (3,2) på frågan om arbetstagaren anser att de får den kompetensutveckling de behöver i sitt arbete. Männen har något högre värden än kvinnorna. Däremot har Kultur- och fritidsavdelningens män lägre siffror (2,83). Däremot visar 35

43 utfallet på höga värden (4,42) på frågan om arbetstagaren får användning av sin kompetens i sitt yrkesutövande. Här har kvinnorna något högre värden än männen (4,43 resp. 4,35). Utfallet på bägge frågorna har ökat för både män och kvinnor jämfört med 2010 års personalenkät (medelvärde 2,95 och 4,26) och med 2011 års personalenkät (medelvärde 3,03 och 4,37). Enkätens utfall angående uppdraget visar höga siffror (4,06 4,5 och 4,52), vilket är en liten ökning jämfört med 2010 års personalenkät (3,8 4,21 och 4,3) och med 2011 års personalenkät (3,86 4,33 och 4,33). Kvinnorna har något högre värden än männen. Däremot har Kultur- och fritidsavdelningens män lägre siffror (3,6 3,5 och 3,33). Enkätens utfall angående totalbilden visar genomgående lägre siffror för Kultur- och fritidsavdelningens män. En möjlig förklaring till Kultur- och fritidsavdelningens siffror kan vara den organisationsförändring, som skedde under slutet av 2011 och under början av Organisationsförändringen kan ha bidragit till en otydlighet i organisationen och skapat osäkerhet och otrygghet. Personalenkätens totala utfall för Barn- och utbildningsförvaltningen har tagits upp vid central facklig samverkan och ingår i förvaltningens ordinarie systematiska arbetsmiljöarbete. Delar av enkätresultatet kommer att ingå i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete för läsåret 12/13. Regelbunden tillsyn Under våren 2012 genomförde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn av kommunens samtliga verksamheter. Vid den framkom bl.a. att samtliga verksamheter (förskola, fritidshem, förskoleklass och skola) än tydligare måste utgå från det statliga uppdraget (se resp. rapport). De åtgärder som vidtagits under hösten 2012 till följd av detta är bl.a. att: Redovisning av åtgärder på kommunnivå - Kommunen måste följa upp, sammanställa och utvärdera måluppfyllelsen i förskoleklass, grundsärskola och grundskolans årskurser 3 och 6 (4 kap. 3 och 6 skollagen). Åtgärd: En ny modell för kvalitetsarbete har införts i kommunen En plattform på internet (Edwise) för elevutveckling, för att följa upp elevutvecklingen, kunskapsutveckling och IUP upprättas. Verktyget för dokumentationsstöd införs under hösten Verktyget är kopplat till styrdokumenten och skall hjälpa och stödja lärarna i deras pedagogiska dokumentation. Det innehåller bl.a. omdöme, utvecklingsplan, pedagogisk planering, måluppfyllelse och utvecklingssamtal. Rektor kan använda verktyget för att få en ögonblicksbild av sin skolenhet. På sikt kommer även föräldrarna att få tillgång till sitt barns pedagogiska dokumentation för att bättre kunna följa barnets utveckling och lärande mot de nationella målen. - Kommunen måste utvärdera betygsresultaten i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolan (4 kap. 3 och 6 skollagen). Åtgärd: Grundskolans betygsresultat årskurs 9 följs upp och utvärderas. Betygskataloger från respektive skola dras ut i Procapita. Sammanställningar av nyckeltal görs för skol- och kommunnivå samt ämnesvis. Därefter har betygsresultaten i grundskolans årskurs 9 analyserats i rektorsgruppen och i Barn-, kultur- och utbildningsnämnden samt att åtgärder har vidtagits. - Kommunen måste följa upp, sammanställa och utvärdera hur de särskilda stödinsatserna används och vilka effekter de får (4 kap. 3 och 6 skollagen). Åtgärd: En rutin och mall för att följa upp, sammanställa och utvärdera särskilds stödinsatser är utarbetad Rutinen har diskuterats i rektorsgrupp och specialpedagognätverk. I mallen redovisas, vilka elever som riskerar att inte nå målen, deras stödinsats/stödinsatser på individnivå och vilka effekter dessa insatser haft. Den ligger till grund för uppdragsdiskussionen när förvaltningsrepresentant/er besöker/träffar rektor angående måluppfyllelsen. Den genomförs två gånger per läsår under augusti och januari. Resultaten från mallen blir också utgångspunkten vid resultatredovisningen till Barn-, kultur- och utbildningsnämnden. - Kommunen måste se till att rektorer och förskolechefer leder och samordnar det pedagogiska arbetet och tar det ansvar som framgår av skolförfattningarna (2 kap 9-10 andra stycket skollagen). 36

44 Åtgärd: Platschefssystemet tas bort och ersätts av rektorer och förskolechefer. I Strömsunds centralort har en förskolechef tillträtt under hösten I budget 2013 har Barn-, kultur- och utbildningsnämnden ( ) beslutat följande: I Hammerdal kommer 1,15 tjänst platschef att upphöra och 0,5 tjänst förskolechef inrättas samt 0,5 tjänst biträdande rektor inrättas. Chefsuppdragen kan om möjligt kombineras med andra uppgifter. I Backe-Hoting kommer 1,35 tjänst platschef att upphöra och 0,6 tjänst rektor i Backe F-9 att inrättas samt 0,7 tjänst förskolechef för Backe/Hotingområdet inrättas. Chefsuppdragen kan om möjligt kombineras med andra uppgifter. Tjänsterna ska tillsättas efter rekrytering första kvartalet Kommunen måste se till att alla elever får den undervisningstid som de har rätt till (10 kap. 5 skollagen). Åtgärd: Varje rektorsområde har fått se över och revidera sina timplaner. Därefter har de redovisats i nämndens arbetsutskott. - Kommunen måste erbjuda elever modersmålsundervisning enligt författningarna (10 kap. 7, 15 kap. 19 skollagen). Åtgärd: Rekrytering av modersmålslärare fortsätter Läsåret 2012/13 erbjuds modersmålsundervisning, modersmålsstöd och studiehandledning enligt följande: Backe - Språkstöd på persiska vid Fjällsjöskolan. Hoting - Modersmålsundervisning i tyska och spanska vid Centralskolan Hoting och Kyrktåsjö skola. - 1,0 tjänst språkstöd/studiehandledare mot skola och förskola i arabiska vid Centralskolan Hoting och Rödluvans förskola. - Två veckors introduktion med tolk i arabiska för förskolebarn, som kom under hösten Frostviken Modersmålsundervisning i samiska och tyska. Hammerdal - Modersmålsundervisning och studiehandledning i farsi, persiska, thai, uzbekiska vid Grevåkerskolan. Strömsund - Modersmålsundervisning i uzbekiska, thai och samiska vid Bredgårdsskolan och Hedenvindsskolan. - Studiehandledning i farsi och dari vid Bredgårdsskolan och Hedenvindsskolan. - Modersmålsundervisning och studiehandledning i farsi, dari, thailändska, uzbekiska, spanska, ryska, tyska och samiska vid Vattudalsskolan. - Studiehandledning i turkiska vid Vattudalsskolan. Redovisning av åtgärder fritidshem - Huvudmannen ser till att kvaliteten är likvärdig i huvudmannens fritidshem och att all verksamhet utgår från läroplanen och övriga styrdokument(1 kap 4 och 9 skollagen). Åtgärd: Ny utvecklingsgrupp inom förskola och fritidshem som bl.a. ska bevaka likvärdigheten i kommunens förskolor och fritidshem och att all verksamhet utgår från läroplanen och övriga styrdokument. Utvecklingsgruppens representanter kommer från samtliga rektorsområden och de har i uppdrag att kommunicera arbetet till respektive rektorsområde. Första träffen genomfördes 31 oktober Fokus låg på Skolinspektionens tillsynsrapporter, verksamheternas åtgärder och kommunens åtgärder utifrån dessa. Under mötet delades uppdrag ut, som redovisades under november. Möten genomfördes under december 2012 och våren

45 Pedagogväxling vid fritidshem, som har få eller helt saknar personal med utbildning, i syfte att erbjuda eleverna en verksamhet som stimulerar deras utveckling och lärande samt att all verksamhet utgår från läroplanen och övriga styrdokument. - Alla fritidshem erbjuder eleverna en meningsfull fritid med ett innehåll som stimulerar elevernas utveckling och lärande (14 kap. 2 skollagen). Åtgärd: Se ovan. Här nedan kommer exempel på hur fritidshemmen arbetar med detta. Planeringstid även för fritids, inte bara till förskolan. Möjlighet för barnen på fritids att själva styra valet av aktiviteter, bland annat genom regelbundna mellismöten. Dessa fungerar som fritids variant på elevrådsmöte. Återkoppling till skolan; Läxläsningshjälp schemalagt två dagar i veckan, sammanknytning till skolans olika arbeten genom musik, poesi och teaterverksamhet på fritids. - Alla som arbetar i fritidshemmen samarbetar med och informerar löpande föräldrarna om elevens situation i fritidshemmet, trivsel och utveckling (3 kap. 3 skollagen och Lgr 11, avsnitt 2.4). Åtgärd: Informationen till föräldrarna om fritidshemmens verksamhet har utvecklats t.ex. genom aktiva hemsidor, ny information sprids kontinuerligt till föräldrar. Föräldramöten anordnas med fokus på fritidshemmens verksamhet. Föräldramöte gemensamt först och sedan delat mellan verksamheterna (skola/fritidshem/förskola). Alternativt att ha ett alldeles eget möte 1 gång/år. Tamburkontakt: digitalfotoram, Ipad, föräldrafika, drop-in fika med samtal/informella möten. Vid utvecklingssamtal behandlas även fritidshemsfrågor antingen personligen eller skriftligen beroende på elev och situation. - Varje fritidshem har en plan mot kränkande behandling, som anger vilka åtgärder som ska vidtas för att förebygga och motverka kränkningar samt hur dessa åtgärder ska följas upp (6 kap. 8 skollagen). Åtgärd: En översyn har skett av alla fritidshemmens planer mot kränkande behandling för att de ska motsvara författningarnas krav. Fritidshemmen har i översynen kartlagt verksamheten och kopplat den till verksamhetens mål för läsåret 2012/13. - Det pedagogiska arbetet vid varje fritidshem leds och samordnas av rektor för den skolenhet eller förskoleenhet till vilket fritidshemmet är knutet(2 kap. 9 skollagen). Åtgärd: Platschefssystemet avskaffas och ersätts av rektorer och/eller förskolechefer. - Det är tydligt i vilka fall och till vem, rektor har överlåtit enskilda ledningsuppgifter eller beslutsbefogenheter (2 kap. 10 skollagen). Åtgärd: Se ovan samt tidigare svar på sidan Rektorerna ser till att verksamheten i fritidshemmen planeras och genomförs i förhållande till de nationella målen i läroplan och skollag (4 kap. 4-6 skollagen). Åtgärd: En ny modell för kvalitetsarbete har införts i kommunen Rektorerna/förskolecheferna går rektorsutbildning eller rektorslyftet under läsåret 2012/13. Se nedanstående svar. - Rektorerna ser till att all pedagogisk personal arbetar utifrån de nationella styrdokumenten (4 kap. 5 skollagen). Åtgärd: Se ovan. Under våren 2013 genomförs två fortbildningsdagar utifrån LGR 11 genom Mittuniversitetet för all fritidspersonal i Strömsunds kommun. Fortbildningen genomförs i form av en inledande introduktionsdag med bland annat föreläsningar och diskussioner. Därefter arbetar deltagarna på egen hand i den egna verksamheten. Fortbildningen avslutas med en dag bestående av föreläsningar och diskussioner utifrån deltagarnas arbete i den egna verksamheten. Rektor begär in PP (pedagogisk planering) i syfte att se om all pedagogisk personal arbetar utifrån de nationella styrdokumenten. - Rektor ser till att det bedrivs ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 3-6 skollagen och Lgr 11, avsnitt 2.8). Åtgärd: En ny modell för kvalitetsarbete har införts i kommunen. Se tidigare svar. - Huvudmannen bedriver ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap 3 och 5-6 skollagen). 38

46 Åtgärd: Se tidigare svar. Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsutvecklare utbildas under läsåret 2012/13 i Utvärdering och kvalitetsarbete i pedagogiska verksamheter i teori och praktik, 7,5 Hp. Redovisning av åtgärder i förskola - Huvudmannen ser till att kvaliteten är likvärdig i huvudmannens förskolor och ser till att all verksamhet utgår från läroplanen för förskolan och övriga styrdokument. (1 kap. 8 och 9 skollagen, 4 kap. 3 skollagen). Åtgärd: Ny utvecklingsgrupp inom förskola och fritidshem som bl.a. ska bevaka likvärdigheten i kommunens förskolor och fritidshem och att all verksamhet utgår från läroplanen och övriga styrdokument. Se tidigare svar på sidan 39. All personal utbildas i förskolans reviderade läroplan för att kvalitetssäkra implementeringen och utveckla utveckling och lärande. Rektor/förskolechef begär in PP (pedagogisk planering) i syfte att se om all pedagogisk personal arbetar utifrån de nationella styrdokumenten. - Förskolorna arbetar för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sitt modersmål, det svenska språket och sin kulturella identitet (8 kap 10 skollagen, Lpfö Utveckling och lärande). Åtgärd: En plan och struktur för modersmålsstöd i Strömsunds kommun utformas i samarbete med projektet Barnintroduktion i Jämtlands län. Implementering kommer att ske med stöd av projektet Begripligt hela vägen. Dessutom går en personal under läsåret 2012/13 kurserna Interkulturell pedagogik, migration och integration, 7,5 Hp och Interkulturellt arbetssätt i förskolan samt de tidigare åren i grundskolan 7,5 Hp i syfte att kommunen bl.a. skall få större kunskap om hur man planerar och genomför pedagogisk verksamhet där interkulturella möten sker. - Det finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp (6 kap. 8 skollagen). Åtgärd: En översyn har skett av alla förskolors planer mot kränkande behandling för att de ska motsvara författningarnas krav. Förskolorna har i översynen kartlagt verksamheten och utvärderat föregående plan och kopplat den till verksamhetens mål för läsåret 2012/13. - Huvudmannen ser till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 3 skollagen). Åtgärd: En ny modell för kvalitetsarbete har införts i kommunen. Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsutvecklare utbildas under läsåret 12/13 i Utvärdering och kvalitetsarbete i pedagogiska verksamheter i teori och praktik, 7,5 Hp. - Förskolechefen ser till att personalen arbetar utifrån de nationella styrdokumenten. (2 kap. 9 skollagen). Åtgärd: En ny modell för kvalitetsarbete har införts i kommunen. Rektorerna/förskolecheferna går rektorsutbildning eller rektorslyftet under läsåret 2012/13. Fortbildning för förskolepersonal i förskolans reviderade läroplan. - Förskolechefens pedagogiska ledning utövas med faktisk kunskap om hur arbetet vid förskolan bedrivs. (2 kap. 9 skollagen). Åtgärd: Platschefssystemet avskaffas och ersätts av förskolechefer. Se tidigare svar på sidan Förskolechefen ser till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 4-5 skollagen). Åtgärd: En ny modell för kvalitetsarbete har införts i kommunen. - Det pedagogiska arbetet vid en förskola leds och samordnas av förskolechefen (2 kap. 9 första stycket 39

47 skollagen). Åtgärd: Platschefssystemet avskaffas och ersätts av förskolechefer. Se även tidigare svar på sidan Det är tydligt i vilka fall och i vilken omfattning förskolechefen har överlåtit enskilda ledningsuppgifter eller beslutsbefogenheter (2 kap. 10 andra stycket skollagen). Åtgärd: Se ovan. - Förskollärarna leder den pedagogiska verksamheten i enlighet med målen i läroplanen i alla förskolor (2 kap och 18 skollagen, Lpfö 98). Åtgärd: Pedagogväxling vid förskolor som har få eller helt saknar personal med utbildning i syfte att förskollärarna ska leda den pedagogiska verksamheten i enlighet med målen i läroplanen i alla förskolor 9. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Huvudman Även om Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att det i många delar bedrivs en bra förskola, fritidshemsverksamhet, förskoleklass- och skolverksamhet i kommunen, som i många avseenden håller god kvalitet måste verksamheterna mer utgå från det statliga uppdraget. Verksamheterna måste fortsätta att förbättra sin analysförmåga och tydligare koppla analyserna till åtgärder. Förvaltningen bedömer att kommunnivån behöver utveckla följande områden, vilket kommer att påbörjas hösten 2013: - Uppföljning och utveckling av utbildningen - Erbjudande av utbildning Förskolan Framför allt är det förskolan i sin helhet, normer och värden dvs. trygghet, trivsel och bemötande utveckling/lärande samt förtroende, som visar en god måluppfyllelse. Det finns dock enligt Barn- och utbildningsförvaltningen variationer mellan förskolorna vad gäller kvaliteten, vilket kommer att vara ett utvecklingsområde under läsåret 2013/14. Dessa variationer är: - Utveckling och lärande - Trygghet och en god miljö i övrigt - Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Förskoleklassen och skolan Kommunen har haft några år med mycket låga grundskoleresultat, som verkligen skakat om hela verksamheten. Huvuduppdraget för förvaltningsledning, rektorer och personal läsåret 2012/13 har varit att förbättra verksamhetens måluppfyllelse. De åtgärder som vidtagits (Kvalitetsredovisning 2011, s 9 och 2012, s 4) har nu börjat ge resultat. Exempel på detta är att meritvärdet totalt har ökat till förväntat Salsavärde även om flickornas meritvärde är högre än pojkarnas. Behörigheten till gymnasieskolan och fullständiga betyg för både pojkarna och flickorna ligger över rikets nivå (se sidan 24). Sedan 2007 har det kommit många nyanlända barn och elever till kommunen och till våra förskolor och skolor, vilket har ställt nya krav på verksamheterna. Barn- och utbildningsförvaltningen har under läsåret genom rekrytering i ökad omfattning tillgodosett vårt behov av utbildad personal till handledning och modersmålsundervisning. Enligt Barn- och utbildningsförvaltningen behöver kommunens skolor främst utveckla följande områden, vilket kommer att påbörjas hösten 2013: - Undervisning och lärande - Trygghet och studiero - Bedömning och betygssättning 40

48 - Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Fritidshemmen Enligt egna bedömningar kompletterar fritidshemmen i kommunen på flera sätt skolan tids- och innehållsmässigt. Fritidshemmen är aktiva och delaktiga i skolornas löpande arbete mot kränkande behandling. Det finns dock enligt Barn- och utbildningsförvaltningen variationer mellan fritidshemmen vad gäller kvaliteten, vilket kommer att vara ett utvecklingsområde under läsåret 2013/14. Dessa variationer är: - Utveckling och lärande - Trygghet och en god miljö i övrigt - Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen vid fritidshemmen Grundsärskolan Genom nya skollagen och läroplanen har grundsärskolans kunskapsuppdrag fått ökat fokus. De länsgemensamma riktlinjer kommunen antog under våren 2012 innebär en kvalitetssäkring av inskrivnings- och utskrivningsprocessen i grundsärskolan. 10. Åtgärder för förbättring i verksamheten som helhet Normer och värden Fortsatt fokus på personalens tydliga agerande i skolan och på raster gällande förebyggande och åtgärdande likabehandlingsarbete (se elev- och föräldraenkät 2013). Kunskaper/Utveckling och lärande Öka måluppfyllelsen ytterligare. Fortsatt rekrytering av studie- och yrkesvägledare. Inom alla skolformer och verksamheter tillgodose nyanlända elevers behov av handledning och modersmålsundervisning/modersmålsstöd. Fortsatt satsning på Ledarskapet i klassrummet och att kommunicera kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten mot elever och föräldrar. Utveckla skolorna forum för elevinflytande t.ex. elev- och matråd samt återkoppling av ungdomskonvent Läromedel Fortsatt satsning på IT. Dock inte antalet datorer utan framförallt skolornas nätuppkopplingar samt möjligheter till fjärrundervisning för eleverna och fjärrhandledning för lärarna (t.ex. Skolverkets matematiksatsning). 41

49 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden Dnr Skolpeng 2014 Förvaltningens ekonom har lämnat förslag till skolpeng, barnomsorgspeng samt bidrag till pedagogisk omsorg för Yrkande Ordförande föreslår att arbetsutskottet beslutar enligt följande: Beredning Arbetsutskottet 89/2013: enligt följande: Barn-, kultur- och utbildningsnämnden antar förvaltningen förslag med följande förändringar 1. Kostnaden för förberedelse gruppen ska finnas i skolpengen. 2. Fortbildning för grundskolan och förskolan ska vara lika, det vill säga kronor per tjänst. Yrkande Ordföranden föreslår att barn-, kultur- och utbildningsnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut Barn-, kultur- och utbildningsnämnden antar förvaltningen förslag med följande förändringar. Bilaga 1. Kostnaden för förberedelse gruppen ska finnas i skolpengen. 2. Fortbildning för grundskolan och förskolan ska vara lika, det vill säga kronor per tjänst. Beslutsexpediering Barn- och utbildningschef Ekonomi Samtliga rektorsområden Justering (sign)

50

51

52

53

54

55 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden Dnr Interkommunal ersättning 2014 Förvaltningens ekonom har lämnat förslag till interkommunal ersättning för Beredning Arbetsutskottet 90/2013: enligt följande Barn-, kultur- och utbildningsnämnden antar förvaltningen förslag med följande förändring 1. Kostnaden för förberedelse gruppen ska finnas i den interkommunala ersättningen. Yrkande Ordföranden föreslår att barn-, kultur- och utbildningsnämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut Barn-, kultur- och utbildningsnämnden antar förvaltningen förslag med följande förändring Bilaga 1. Kostnaden för förberedelse gruppen ska finnas i den interkommunala ersättningen. Beslutsexpediering Barn- och utbildningschef Ekonomi Samtliga rektorsområden Justering (sign)

56

57

58 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden Dnr Redovisning gällande uppdraget att se över och analysera om den resursfördelning som gjordes 2013 inom varje rektorsområde är relevant mot varje verksamhets behov och om de tidigare fattade besluten av anpassning till budget är genomförda /2013 Arbetsutskottets ledamöter har fått ett underlag på sammanträdet över hur det ser ut på våra rektorsområden gällande analys av den resursfördelning som gjordes för 2013 års budget. Bilaga Förvaltningschefen fick i uppdrag att till nämndsammanträdet den 16 december lämna en tydligare redovisning utifrån den områdes anpassning för att få budget i balans som beslutats om i Budget 2013 gällande område Hoting och Backe samt område Hammerdal. Beredning Arbetsutskottet 91/2013 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden har tagit del av redovisningen. Justering (sign)

59 Analys av resursfördelning som gjordes för 2013 års budget I samtliga områden har resursfördelningen av läromedel och inventarier kunna hållas. Däremot har de resurser som finns till modersmålsundervisning och studiehandledning överskridits där vi har flyktingar. Specialpedagog/lärare har överskridits på Hedenvind och Bredgård. Nya elever och barn med behov av assistenter har börjat under året. De fattade besluten om bitr. rektor i Strömsund har förvaltningen avvaktat med pga organisationsdiskussioner. Fritidshemmen i Strömsund har fortfarande platschefer. Genomförandet av den nya ledningsorganisationen har fullt ut trätt i kraft 1 november 2013 dvs platschefsarvodena och nedsättningarna är borta. Margareta Vestman Grundström

60 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden Dnr Samverkan vid familjehemsplacering Sedan hösten 2011 pågår en nationell satsning på utvecklingen av socialtjänstens arbete med barn och unga, i första hand med fokus på barn och unga som placeras utom hemmet. I satsningen ingår att varje län har en regional utvecklingsledare för att stödja det arbetet som bland annat haft i uppdrag att se på hur socialtjänsten, skolan och landstinget kan samverka när ett barn ska placeras i familjehem. En arbetsgrupp bestående av representanter för skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården har under tagit fram förslag till rutiner för samverkan mellan de olika verksamheterna när ett barn eller en ungdom ska placeras i familjehem. Eftersom barn och unga ofta placeras över kommungränserna så finns en stor vinst i att alla länets kommuner arbetar på samma sätt. Rutinerna tar utgångspunkt i den regionala överenskommelsen, Jämtbus och i vägledning Placerade barns skolgång och hälsa - ett gemensamt ansvar", som tagits fram av Skolverket och Socialstyrelsen i samverkan. Riktlinjerna har presenterats i Sociala samrådsgruppen (socsam) och i Barn och unga Jämtlands län (Buz.). I båda grupperna har man tagit beslut att rekommendera de kommunala nämnderna att anta förslaget till rutiner. Dokumenten översänds nu för beslut till socialnämnden (motsvarande) och barn- och utbildningsnämnden (motsvarande) i länets kommuner. Dokumenten kommer också att behandlas av Landstinget. Varje huvudman ansvarar för att ta fram en plan för hur rutinerna ska föras ut i berörda verksamheter. Förvaltningen har upprättat en plan för implementering av rutinerna ute i verksamheten vilket redovisas på nämndsammanträdet. Bilaga 1,2,3,4 Beredning Arbetsutskottet 54/2013 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden 72/ Justering (sign)

61 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Barn-, kultur och utbildningsnämnden forts 119 Yrkande Ordföranden förelår att barn-, kultur- och utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag. Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut Barn-, kultur- och utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag. Beslutsexpediering Barn- och utbildningsförvaltningen Justering (sign)

62 Handlingsplan Förvaltning Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsutvecklare Hans Olof Carlsson Sidan 1 av 1 Ärendenr/diarienr Ansvarig nämnd Barn-, kultur- och utbildningsnämnden Implementeringsplan av rutiner vid familjehemsplacering (se även Regional samverkan vid familjehemsplacering ) Förskola och skola (Fet text = Barn- och utbildningsförvaltningens ansvar). Socialsekreterare kallar till informationsmöte med bl.a. avlämnande och mottagande rektor/förskolechef samt berörd personal. (Vid skyddade personuppgifter deltar ej avlämnande rektor/förskolechef) Pedagogiska överlämningsdokument tas med och lämnas över. Elevhälsojournalen följer eleven till den nya skolan. Socialtjänsten ansvarar för att BBIC:s Genomförandeplan används för att klargöra ansvarsfördelningen. Mottagande skola pedagogisk bedömning inom 3 månader. (Underlag för pedagogisk bedömning bilaga 1, som används inför särskoleinskrivning eller blankett utredning särskilt stöd bilaga 2, som finns på intranätet kan Mottagande förskola pedagogisk bedömning utifrån BBIC:s konsultationsdokument för förskolan bilaga 3. (Dokumentet skickas ut av socialsekreterare inför gemensamt uppföljningsmöte). Socialsekreterare bjuder in till uppföljningsmöte inom 3 månader. Skolans rektor kallar i sin tur elevhälsa och övrig berörd personal. Skolan informerar om resultatet av den pedagogiska bedömningen och ev. behov av särskilt stöd. Detta lämnas skriftligen till socialsekreterare. Skolsköterskan informerar om hur journalöverföring fungerat, om hälsobesök och ev. läkarundersökning har genomförts Socialsekreterare bjuder in till uppföljningsmöte inom 6 månader. Förskolechef kallar i sin tur berörd personal. Förskolan informerar om barnets vistelse i förskolan utifrån BBIC:s konsultationsdokument för förskolan och ev. behov an särskilt stöd. Om särskild handlingsplan upprättats skall innehållet delges vid mötet. Socialsekreterare kallar till gemensamt uppföljningsmöte minst en gång per läsår. Vid oro för barnet/eleven kontaktas socialtjänsten!

63 Underlag för pedagogisk bedömning Den pedagogiska bedömningen ska avgöra om barnet har förutsättningar att nå kunskapskraven (Skolinspektionen) Genomförda insatser och resultat Den pedagogiska bedömningen skall beskriva vilka insatser som redan genomförts vad de inneburit och resulterat i. Checklista för pedagogisk bedömning Den pedagogiska bedömningen bör i tillämliga delar ge svar på de frågeställningar som finns upptagna i checklistan för pedagogisk bedömning. Måluppfyllelse Av den pedagogiska bedömningen skall det tydligt framgå om barnet / eleven har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan / gymnasieskolan, samt vilka eventuellt ytterligare insatser som krävs för att barnet/eleven ska kunna nå kunskapsmålen. Checklista för pedagogisk bedömning Anvisningar; Avsikten är ej att samtliga frågor behöver besvaras utan de ger stöd till att få med en helhetsbild av eleven. Scanna igenom nedanstående rubriker och frågeställningar och belys det som är relevant för bedömning av den aktuella eleven. Allmänt om eleven Viktigt att det under varje avsnitt framgår var eleven befinner sig i sin utveckling i förhållande till förskolans/grundskolans mål. Bakgrund Hur ser elevens tidigare förskole/skolgång ut? Har eleven bytt förskola/skola? Hur ofta? Orsak? Långa sjukdomsperioder? Inflyttad från annat land, hur länge har man bott i Sverige? Beskriv/redovisa pedagogiska konsekvenser av redan kända funktionshinder som t ex syn- och hörselskador, epilepsi, rörelsehinder eller autism

64 Lärandemiljön Relation mellan eleven och kamrater i lärandemiljön. Relation mellan eleven och vuxna i lärandemiljön. Gruppsammansättning, klimat och atmosfär i gruppen/klassen. Självkänsla - Självkänslan är viktig för inlärning liksom lust att lära. Hur är elevens motivation och lust att lära? Litar eleven på sin egen förmåga? Hur är elevens jaguppfattning och självkännedom? Hur är elevens förmåga att förstå och motsvara krav? Socialt samspel På vilket sätt tar eleven kontakt med andra i gruppen? Vilka roller tar/får eleven i lek / umgänge med andra elever? Leker/ umgås eleven helst med jämnåriga eller med äldre/yngre barn? Elevens förmåga att tolka sociala koder och spelregler. Elevens empatiska förmåga och gränssättning. Fantasi och kreativitet Beskriv elevens fantasi och kreativitet? Hur hanterar eleven egen tid? Hittar eleven egna aktiviteter eller blir sittande och håller sig undan? Tar eleven initiativ till samspel med kamrater. Kommunikation Språkuppfattning / tal (impressivt - expressivt) Kommunikationsvilja / kroppsspråk Symbol/bildförståelse/tecken/ögonkontakt/imitation Socialiserat tal Beteende Beskriv elevens beteende i skolan/fritids. Hur reagerar eleven på förändringar? Kan eleven visa/beskriva känslor? Hur klarar eleven av att vänta på sin tur? Hur hanterar eleven konflikter? Finns det beteendemönster som eleven upprepar? Är eleven nyfiken? Frågar ständigt? Har eleven rädslor? Har eleven vokala eller motoriska tics? Är eleven aktiv eller passiv? Påverkar gruppstorleken elevens beteende? Beskriv elevens temperament. Beskriv elevens förmåga till impulskontroll. Muntliga/ skriftliga instruktioner enskilt/i grupp Hur tar eleven skriftliga/muntliga instruktioner?

65 Hur klarar eleven att ta muntliga instruktioner i flera led? Behöver eleven individuell instruktion, visuellt/auditivt stöd? Hur klarar eleven av att arbeta självständigt? Hur mycket individuellt stöd behöver eleven vid självständigt arbete? Vilka strategier använder eleven vid behov av hjälp? Tar eleven stöd av andra elever? Motorik: grovmotorisk och finmotorisk utveckling Det är viktigt att observera både kvaliteten på rörelserna och på rörelsefunktionerna. Grovmotorisk utveckling; springa, hoppa rep, kasta boll, stöter emot, etc. smidighet, koordination, styrka Hur samordnar eleven rörelser? Hur fungerar automatisering av rörelser Hur klarar eleven av att sitta på en stol under en längre tid? Finmotorisk utveckling; rita, skriva, klippa, måla, hälla vatten i glas, pyssla etc. handdominans handgrepp Arbetssätt - koncentration, minne, uthållighet, arbetstakt, självständighet Hur är elevens förmåga att uppfatta och minnas sammanhang? För att minnas, vilket stöd behöver eleven; individuellt, auditivt, visuellt? Hur kommer eleven ihåg dagliga rutiner? Hur är elevens tidsuppfattning? Hur fungerar uppmärksamhet och fokus, dagdrömmer eleven? Vid gemensamma aktiviteter i en grupp, hur klarar eleven att hålla koncentrationen? Vilken hjälp behöver eleven för att orka hålla koncentrationen? Elevens förmåga att komma i gång / avsluta arbetet? Elevens förmåga att planera, organisera och genomföra arbetet? Koncentrationsförmågan kan variera beroende på vilken typ av aktivitet man håller på med? Om eleven är motiverad, hur länge kan eleven koncentrera sig på uppgiften? Beskriv elevens tålamod och uthållighet. Hur klarar eleven situationer då man byter aktivitet? Kognitiv utvecklingsnivå / kunskapsnivå i relation till kursplanerna. Identitetsuppfattning (elevens förmåga att uppge sitt namn, adress, ålder, tel.nr, födelsedag, veckodagar, månader och kamraternas namn i gruppen). Svenska: tal- och språkutveckling, uttrycksförmåga, lästeknik/förståelse, ordförråd, stavning, skrivmotorik, förmåga att lära utantill Begreppsuppfattning(läges, - storleks- antal)

66 Vilka matematiska begrepp är kända, på vilken abstraktionsnivå befinner sig eleven, känner eleven igen siffror, ramsräkning, vilka räknesätt behärskar eleven, hur klarar eleven att lösa uppgifter med hjälp av kompensatoriska hjälpmedel ex miniräknare, pengar eller annat konkret material, kan eleven klockan, geometri (olika former), Praktisk-estetiska ämnen, hur fungerar eleven i dessa ämnen. Har eleven något specialintresse. Är något av dessa ämnen ett uttrycksmedel för eleven? SO-ämnen, beskriv hur eleven klarar att följa undervisningen i dessa ämnen. Finns intresse och förståelse, i så fall för vad? Engelska; ordförråd, uttal, läsning, skrivning, stavning, grammatik NO-ämnen, beskriv hur eleven klarar att följa undervisningen i dessa ämnen. Finns intresse och förståelse, i så fall för vad? Idrott/hälsa, beskriv hur eleven klarar undervisningen i idrott/hälsa. Förmåga att orientera sig i närmiljön. Simkunnighet. Vardagssituationer En beskrivning av graden av självständighet i olika vardagssituationer ger kunskap om elevens utvecklingsnivå. Hur fungerar eleven i matsituationer? Hur fungerar av- och påklädning och att hålla reda på sina saker? Hur fungerar resor och förflyttningar? Hur klarar eleven toalettbesök? Kan/vill eleven be om hjälp? Perception Kroppsuppfattning Höger -vänster Riktnings - och rumsuppfattning Öga - handkoordination Taktkänsla, reaktion på ljud Beröring, känner skillnader? Tolkar bilder - kan berätta om händelser med visuellt stöd? Helhetsuppfattning, detaljseende Förstår och utför uppmaningar Långtidsminne (kan exempelvis berätta om auditiva och visuella upplevelser) Korttidsminne (kan exempelvis återberätta en kort saga) Starka sidor och intressen Vad tycker eleven om att göra i skolan och på fritiden? Beskriv lärmiljön och samspelsmiljön när det fungerar som allra bäst för eleven. Vad är det som gör att sådana tillfällen fungerar så bra? Anpassning av arbetssätt utifrån elevens förutsättningar och behov. Situationer där lärandet fungerar och tvärtom. Vad görs? Vad har tidigare gjorts?

67 Åtgärdsprogram, IUP och skriftliga omdömen, bifoga senaste. Har eleven genomfört något/några av grundskolans nationella prov? Läs-, skriv-, matematiktest Vilket är det största problemet just nu? Har föräldrarna och pedagogerna samma syn på elevens svårigheter? Ange vilken typ av stödinsats eleven har/har haft i skolan. Hur skulle en optimal skolsituation kunna se ut? Vilken typ av resurser skulle underlätta elevens vardag i den pedagogiska miljön?

68 Avd Barn och utbildnings förvaltningen Pedagogisk Utredning för särskilt stöd Elever i grundskola, grundsärskola Datum. Elevens namn Skola Utredares namn Personnummer Årskurs Kontaktuppgifter Vilken frågeställning föranleder utredningen Pedagogens/pedagogernas bedömning Organisationsnivå: Hur används skolans resurser för eleven Hur samarbetar skolans personal runt eleven? Gruppnivå: Vilken anpassning av läromedel görs för eleven? Vilka olika/alternativa lärandemiljöer används för eleven? Strömsunds Kommun Storgatan 15 Box Strömsund E-post stromsunds.kommun@stromsund.se Telefon vx Telefax Bankgiro

69 Avd Barn och utbildnings förvaltningen Individnivå: Vilket stöd får eleven för att lära utifrån sina egna förutsättningar? Eleven Vilka är elevens intressen och starka sidor I vilka situationer uppvisar eleven motivation och vilja i skolan Vilka ämnen/situationer fungerar bra i skolan? Analysera varför I vilka situationer och hur yttrar sig elevens svårigheter? Beskriv elevens förmåga till koncentration, impulskontroll och uthållighet I vilka situationer i skolan uppvisar eleven en god koncentrations och uthållighetsförmåga? Beskriv elevens förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande/argumentation Beskriv elevens förmåga att ta muntliga och skriftliga instruktioner enskilt och i grupp Beskriv elevens förmåga att strukturera, organisera samt planera sin dag i skolan Strömsunds Kommun Storgatan 15 Box Strömsund E-post stromsunds.kommun@stromsund.se Telefon vx Telefax Bankgiro

70 Avd Barn och utbildnings förvaltningen Social bedömning (kan sekretessbeläggas) Beskriv elevens förmåga till socialt samspel med yngre, jämnåriga och vuxna Beskriv när och hur eleven visar prov på självkänsla i skolsituationen I vilka situationer visar eleven ett gott självförtroende i skolan I vilka situationer visar eleven osäkerhet i skolan? Övrigt: Elevens och vårdnadshavarnas syn på behoven av särskilt stöd Elevens uppfattning om/bedömning av sina styrkor och svagheter i skolan Vårdnadshavarnas bedömning av elevens styrkor och svagheter i skolsituationen Strömsunds Kommun Storgatan 15 Box Strömsund E-post stromsunds.kommun@stromsund.se Telefon vx Telefax Bankgiro

71 Avd Barn och utbildnings förvaltningen Beskrivning av kunskapsutvecklingen Svenska, Svenska som andra språk Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav i åk. 9 Ja Nej Matematik Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Engelska Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Moderna språk Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Modersmål Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Biologi Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Fysik Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Kemi Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Geografi Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Historia Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Religion Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Samhällskunskap Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Bild Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Musik Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Slöjd Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Teknik Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Idrott/Hälsa Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Hem och konsumentkunskap Eleven bedöms kunna uppnå ämnets kunskapskrav Ja Nej Strömsunds Kommun Storgatan 15 Box Strömsund E-post stromsunds.kommun@stromsund.se Telefon vx Telefax Bankgiro

72 Avd Barn och utbildnings förvaltningen Sammanfattande analys och slutsatser om elevens eventuella behov av särskilt stöd Har samråd skett med elevhälsan? Ja Datum Nej (Motivera) Följande personer har deltagit i utredningen Profession Beslut (Beslut fattas av rektor alternativt den rektor delegerat till) Med hänvisning till vad som framkommit i utredningen kommer ett åtgärdsprogram att utarbetas, 3 kap. 9 :1 skollagen Datum för utarbetande Med hänvisning till vad som framkommit i utredningen kommer ett åtgärdsprogram inte att utarbetas, 3 kap. 9 :3 skollagen Datum. Rektors underskrift alternativt den rektor delegerat till Beslut om åtgärdsprogram som fattas enligt 3 kap. 9 kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd, 28 kap. 16 :1 skollagen. Överklagande ska ställas till Skolväsendets överklagandenämnd men skickas till Barn och utbildningsförvaltningen. Överklagandet ska vara skriftligt. I skrivelsen anges det överklagade beslutet, den ändring av beslutet som begärs samt de skäl som åberopas för överklagandet. Överklagandet ska ha inkommit till skolan inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Strömsunds Kommun Storgatan 15 Box Strömsund E-post stromsunds.kommun@stromsund.se Telefon vx Telefax Bankgiro

73 Avd Barn och utbildnings förvaltningen Besvärshänvisning till vårdnadshavare Att överklaga ett beslut Skolan har tagit ett beslut som rör ditt barn, beslutet gäller anpassade studiegång. Om du är missnöjd med beslutet ger dig skollagen (2010:800, kapitel 28) möjlighet att överklaga beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd. Beslutet måste överklagas inom tre veckor från det Ni tog del av beslutet. 1. Sammanställ överklagan skriftligt Ett beslut måste överklagas skriftligen och innehålla: 1. personuppgifter på elev och vårdnadshavare (namn, personnummer,adress och telefonnummer) 2. en kopia på skolans beslut 3. en beskrivning av den ändring som begärs samt motivering 4. intyg och/eller utlåtande som Ni vill hänvisa till 5. namnunderskrift av båda vårdnadshavarna (om två vårdnadshavare finns) 6. överklagan Till skolväsendets överklagandenämnd, Box 23069, Stockholm. Tänk på att din överklagan och de övriga handlingar som du skickar in registreras och blir allmänna handlingar som vem som helst kan begära att få läsa. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan begränsas genom sekretess. Hos Skolväsendets överklagandenämnd gäller sekretess i ärenden för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Överklagandenämndens beslut i ärenden blir alltid offentliga så snart de expedieras. 2. Skicka överklagan till BKU Skicka dokumenten till: Barn, kultur-och utbildningsnämnden i Strömsunds kommun Box Strömsund Mer information finns på: Strömsunds Kommun Storgatan 15 Box Strömsund E-post stromsunds.kommun@stromsund.se Telefon vx Telefax Bankgiro