Årsberättelse

Transkript

1 Årsberättelse Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström Lotta Lindberg Biträdande förskolechefer/ kvalitetsutvecklare

2 Valbo förskoleområde läsåret 2013/2014 Änne ett lärorikt läsår är snart tillända. Vi som arbetar i förskolan har den stora förmånen att följa barns utveckling och lärande, ofta genom hela förskoletiden. Det sker i nära samarbete med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vi har fortsatt arbetet med att hitta samverkansformer mellan förskola och hem. En viktig del är de informationsbrev vi skickar hem där vi beskriver verksamhetens arbete. Många föräldrar uttrycker uppskattning kring dessa. Utvecklingssamtalens innehåll och den dagliga kontakten med föräldrar/vårdnadshavare är något vi också lägger stor vikt vid, liksom inskolningens utformning och innehåll. Vi tar gärna emot synpunkter gällande innehåll, för att möta önskemål kring information och delaktighet. Det är viktigt att vi möts kring det som vi är överens om, likväl som att vi samtalar kring det som skiljer. Vårt ansvar är att vara tydlig med förskolans uppdrag och ansvar samt att vara lyhörd inför föräldrar/vårdnadshavares önskemål och bjuda in till dialog. Under perioder kan det finnas behov av stöd och olika insatser. Områdets special- och talpedagog är viktiga funktioner som stödjer oss i det arbetet men även den centrala elevhälsan finns att tillgå med kompetenser som kurator, psykolog, särskolekonsulenter m.fl. Vi håller också på att utveckla vårt samarbete med socialtjänstens familjestöd och med barnhälsovården. Alla som arbetar med barn och familjer kan samverka på familjens uppdrag för barnets bästa. I alla insatser har föräldrar/vårdnadshavare rätt till kontinuerlig information och delaktighet kring de insatser som görs. Detta är ett viktigt arbete som intensifierats under året och som kommer att fortgå framåt. Det systematiska kvalitetsarbetet Vi har arbetat med förskolans läroplan och lagar som styr likabehandling i en struktur vi skapade efter det att förskolans läroplan reviderades Vi har arbetat systematiskt genom att fördjupa oss i olika målområden varje månad. Det som är viktigt att förtydliga är att vi i arbetet med barnen arbetar för att skapa helheter och sammanhang, i verksamheten går målområdena i varandra. Flera förskolor arbetar tematiskt vilket är ett utmärkt sätt att skapa sammanhang och öka förståelsen kring olika innehåll. Ofta kan vi se att ett pågående arbete innehåller flera av våra prioriterade målområden, exempelvis kan värdegrundsfrågor, matematik och språk- och kommunikation vävas samman i en och samma aktivitet. Det är pedagogens ansvar att synliggöra detta i reflektioner tillsammans med barnen och i dialog med föräldrar/vårdnadshavare. Lika viktigt är att pedagoger reflekterar med varandra kring barnens lärande och genom detta synliggör egna lärdomar. Det arbetssättet kallar vi pedagogisk dokumentation och det syftar till att utveckla verksamhetens

3 innehåll genom att förskollärare och barnskötare får syn på nya insikter och lärdomar som får betydelse för verksamhetens innehåll. Målet under året har varit att ge möjlighet till fördjupning inom de olika målområdena. Det har vi bland annat gjort genom att samla de pedagogiska utvecklingsledarna som finns representerade på varje förskola. Vid dessa tillfällen har vi studerat läroplanstexter, läst forskningsbaserad litteratur och kopplat detta till praktiken genom att använda oss av olika dokumentationer och erfarenheter. De pedagogiska utvecklingsledarna har sedan lett kvalitetskvällar för samtlig personal på den egna förskolan. Något som är nytt för läsåret är att vi bildat parförskolor. Det innebär att personalen vid några kvalitetskvällar per termin har mött pedagoger från en annan förskola. Syftet med detta har varit att ta tillvara på pedagogers kunskaper och erfarenheter inom förskoleområdet. Det är också ett tillfälle att formulera sig inför kollegor som vi inte möter lika ofta som dem de vi samarbetar med varje dag. Särskilda insatser 2013/2014 Fortbildning och gemensamma mål kring arbetet med tecken som stöd och bildschema. Kvalitetskvällar med parförskola. Deltagit och medverkat vid utbildningsdag kring IKT (Information och kommunikationsteknik), IKT som pedagogiskt verktyg. Fortbildningsdagar för pedagogiska utvecklingsledare med syfte att forma kvalitetskvällar på varje förskola. Studiedagar för pedagogiska utvecklingsledare i förskola till skola åk 3 kring barns inflytande och matematik. Läroplansmålen i åk 3 i fokus. Utbildning kring neuropsykiatriska funktionshinder riktad till elevhälsorepresentanterna (EHT) på varje förskola. Likabehandlingsrepresentanterna har deltagit i utbildningsdag kring Barnkonventionen. Likabehandlingsrepresentanterna får varje månad ett mejl med förslag på artiklar, övningar m.m. kopplat till månadens målområde som delges på egna förskolan. Ett strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam bestående av specialpedagog, talpedagog. Vi har vid olika tillfällen bjudit in kurator från den centrala elevhälsan samt familjestöd (socialtjänsten) och representant från Grinden (för barn till föräldrar med alkohol/drogproblematik) till våra möten med elevhälsoteamen. En Välkomnande Förskola! Under 2013/2014 har vi fortsatt vårt arbete med att vara en välkomnande förskola. För oss innebär det att alla barn och vuxna skall vara välkomna till områdets förskolor och ges möjlighet att vara och utveckla sitt bästa jag. Det innefattar förskolans värdegrund och våra uppdrag gällande likabehandling och att motverka kränkande behandling. För oss gemensamt handlar det om att göra det bästa för de barn vi har ansvar för. Ett område som vi utvecklat gemensamma rutiner kring är läroplanens mål kring samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet: Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

4 När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har tagit fram gemensamma rutiner som gäller för Utbildning Gävle. Vi har haft gemensamma träffar med rektorsområdets ledningsteam och med pedagoger, där vi förankrat rutiner, överlämningsdokument samt att vi på flera förskolor skolor hittat forum för överlämningssamtal där pedagoger från förskola och skola deltar tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare. Det är tidskrävande för pedagoger men har visat sig vara en värdefull form av överlämning då skolan ges ökade möjligheter att skapa goda förutsättningar för de barn och familjer de tar emot och där föräldrar/vårdnadshavare ges möjlighet till ökad delaktighet. Hösten 2014 Vi ingår nu i Utbildning Gävle, en förvaltning som samlar alla verksamheter inom förskola, grundskola och gymnasium. I augusti är det en första gemensam planeringsdag för personal i samtliga skolformer. Innehållet riktar in sig på det viktiga värdegrundsarbetet. Bo Hejlskov Elvén som bland annat är författare till boken Problemskapande beteende föreläser under stor del av dagen. En dag om att möta olika. Annat som också är på gång är förskolornas arbete med Strategiplan IKT och kommunens miljöstrategiska program. Slutligen Jag vill avsluta även denna årsberättelse med några ord om stolthet och glädje. Det finns så mycket i förskolans arbete som ger glädje. Det är verkligen en förmån att leda en verksamhet som är så rik på fantastiska upplevelser och fina möten. Ibland möter vi såklart svårigheter och utmaningar och det behöver vi ta oss an och inte blunda inför. Det är viktigt att vi utvecklas och drar lärdomar utifrån de utmaningar vi möter. Att följa barns utveckling och lärande tillsammans med medvetna och engagerade pedagoger och övriga personalgrupper som alla bidrar till att göra var dag rik är en stor källa till stolthet och glädje. Vi hoppas att du vill dela glädjen och stoltheten med oss! Anci Rehn Förskolechef

5 Närbogården 2013/2014 Organisation I samband med att Fridebo förskola byggdes och öppnade i augusti 2013 avvecklade vi en avdelning på Närbogården Stora Blå, där de äldsta barnen på förskolan har haft sin verksamhet. Alla barn födda 2008 flyttades över till Fridebo förskola. Närbogården har under det här läsåret varit en förskola för barn i åldrarna 1-4 år fördelade på fyra avdelningar. På Trollsländan och Fjärilen har det varit verksamhet för de yngsta barnen. Igelkotten hade under höstterminen ett mindre antal barn, för att från årsskiftet öka till 19 barn. Humlan har haft verksamhet för alla barn födda 2009, de äldsta på Närbogården. Under hötterminen var det 64 barn på Närbogården under vårterminen ökade vi till 71 barn. Planeringsdagar 2013/2014 Förskolan har varje termin två planeringsdagar då alla pedagoger deltar. Dessa dagar fylls med olika innehåll, alltid med syfte att utveckla verksamheten. 30 september Pedagogerna arbetade med handlingsplanens målområden för höstterminen; Normer och värden, Naturvetenskap och teknik, Identitet och kroppsuppfattning och Barns inflytande. 29 oktober Gemensam utbildningsdag för alla förskolor i Gävle Hållplats IKT på Konserthuset. Dagen var fylld med inspirationsföreläsningar inom informations- och kommunikationsteknik. Det var både lokala föreläsare- direkt från verksamheten, och inbjudna föreläsare. Konserthusets entré fylldes med utställningsmaterial från olika förskolor och visade på många olika sätt att arbeta med IKT. IKT är ett område som alla hela Utbildning Gävle kommer att arbeta med att utveckla. På varje förskola ska det framöver finnas en särskilt ansvarig person för dessa frågor. 27 januari Utvärdering och uppföljning av det målområden i handlingsplanen verksamheten arbetade med under hösten. Planering av målområdena för våren; Förskola-skola, Språk och kommunikation, matematik, förskola hem. 5 maj Planeringsdag för alla förskolor i Valbo. Pedagogerna utvärderade och följde upp vårens målområden i handlingsplanen. Du kan under rubriken Systematiskt kvalitetsarbete i denna årsberättelse läsa om hur Närbogården har arbetat med målområdena i handlingsplanen. Traditioner: Lucia Luciafirandet sker utomhus på gården. Alla barn bildar en stor och härlig kör som sjunger några traditionella julsånger. De senaste två åren har vi haft någon sång med tecken som stöd också. Efter sången bjuds barn och vuxna på glögg, lussebullar och pepparkakor utomhus. En del av pepparkakorna har de äldsta barnen bakat.

6 Förskolans dag På Närbogården firar vi förskolans dag genom att ha miniröris ute på ängen. I år var Igelkottens barn och pedagoger som höll i minirörisen. Först var det barnen från Trollsländan och Fjärilen som fick köra ett gympapass och sen var det dags för Humlans barn att köra ett något längre pass. Vi fick anpassa passet eftersom det var lite blött så var det inte riktigt läge för att ligga på marken och krypa och göra rörelser utan det blev med mycket hopp istället. Till lunch serverades det hamburgare som grillades och åts ute på gården. Barnen åt med god aptit. Gårdsfest Varje vår har vi en gårdsfest där vårdnadshavare och släkt är inbjudna. I år planerades festen till den 2:a juni som också är Italiens nationaldag, så Italien blev festens tema. Vi smyckade gården med flaggspel, ballonger och en stor målning som barnen gjort, allt i Italiens färger. Alla hade med sig en pizza som ställdes upp på ett bord och skapade en stor pizzabuffé. Förskolans alla barn bjöd på fin sång, vädret var strålande och så också alla som deltog på festen. Midsommar En av de högtider som vi traditionsenligt firar på Närbogården är midsommar. Firandet sker på onsdagen i midsommarveckan. Alla avdelningar plockar blommor tillsammans på tisdagen. På onsdag förmiddag klär alla barn och pedagoger midsommarstången tillsammans och efter det dansar vi runt den. Vi dansar de traditionella danserna så som små grodorna, prästens lilla kråka och Vi äro musikanter. Vi avslutar alltid med raketen, minst tre gånger! Även lunchen går i traditionens tecken. Köttbullar, prinskorv, sill och Jansson står på menyn. Vi äter i den mån det går ute denna dag. Vi dukar långbord avdelningsvis med blommor och flaggor på borden. Till mellanmål får vi jordgubbar och glass. Något som verkligen hör midsommaren till! Denna dag är uppskattad och speciell för barnen på förskolan.

7 Sytematiskt kvalitetsarbete 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Prioriterat mål för Närbogården Förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön Trollsländan och Fjärilen Verksamheten ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga: Att visa varandra hänsyn och respekt Att kunna vänta på sin tur Att hjälpa varandra Alla barn ska få lika stor möjlighet till att komma till tals och bli lyssnade på. Alla barn får vara med i leken och blir respekterade för den han/hon är. Vi är närvarande och uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och skicka vidare vid till exempel måltider och samling. Vi pedagoger ser till att varje barn får talutrymme. Vi ger också barnen små uppdrag som till exempel att ge någon en leksak, napp, tröst, hålla handen osv. Barnen har olika styrkor och förmågor, och dessa ska synliggöras, uppmuntras samt förstärkas. Ger barnen tillfälle att vänta på sin tur till exempel i leken vid rutschkanan, vid kojbygge, vid fruktstund och samling och vid alla andra dagliga rutiner. Påvisar och förklarar för barnen när de gör någon kompis ledsen eller glad. Lyfter det som är bra. Vi pedagoger är närvarande i barnens lek. Vi har en inspirerande innemiljö som stimulerar alla barn till lek med alla material, oavsett kön. Vi erbjuder en variation av utklädningskläder i hemmavrån samt uppmuntrar barnen att prova olika kläder och dräkter oavsett kön. : De äldre barnen hjälper ofta varandra vid på- och avklädning i hallen. De yngre barnen hämtar skor till sina kompisar. Barnen delar med sig i leken. Barnen skickar till exempel brödkorgen vid maten och fruktfatet vid samlingen. Barnen har glädje av varandra och hälsar glatt på varandra när de kommer till förskolan, vi upplever att alla barn känner sig välkomna. Vi tycker att vi lyckats med våra mål utifrån de förutsättningar vi har. Barnen är trygga med oss pedagoger, mycket tack vare att vi är närvarande och lyssnar in barnen Igelkotten och Humlan Alla barn ges lika möjligheter att leka och lära oavsett kön alla kan leka med varandra alla får vara med

8 : Positiv förstärkning vid olika situationer som tex. samlingar, i aktiviteter och lekar. Prata om hur man är en bra kompis i samlingar och grupper och vid andra tillfällen under dagen. Vi vill göra barnen, oavsett kön, delaktiga så att de känner att dehar inflytande över sin dag. Vi gör det genom att vara lyhörda inför barnens önskningar. Vi vill ge barnen ett rikt utbud av material så att de känner att de har valmöjligheter. Materialet ska även vara tillgängligt för samtliga barn så att de när helst de önskar kan använda sig av detta. Vi pedagoger vill bemöta barnen som individer och ej efter kön samt vara goda förebilder, detta i ett nära samarbete med föräldrarna. Barnen har hittat nya kompisar. Vid konflikter påminner barnen varandra om snällreglerna Barnen, oavsett kön, leker tillsammans. De leker med det material som finns tillgängligt. Barnen väljer aktivitet utefter intresse. Barnen själva är än så länge inte fokuserad på vilket kön de tillhör, utan leker med det/den de är intresserade av. Vi har haft många samtal med barnen om hur man är en bra kompis och hur det känns när man inte får vara med i leken. Många barn har med sig hemifrån normen av hur en pojke respektive flicka ska vara, vilket gör att samarbetet med föräldrarna måste fördjupas. Vi pedagoger är naturligtvis också styrda av de normer som råder i samhället och måste därför hela tiden arbeta med vårt eget sätt att tänka och agera för att ge barnen lika förutsättningar oavsett kön. 2.2 Utveckling och lärande Identitet och kroppsuppfattning Prioriterat mål för Närbogården Alla barn ska ges rika möjligheter att utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Trollsländan och Fjärilen Verksamheten ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga: Att våga ta för sig och prova på Att känna sig trygga i gruppen Vi ger barnen möjlighet samt uppmuntrar dem att våga utmana sig själva genom att klättra, hoppa, krypa, balansera med mera så att de utvecklar sin kroppsuppfattning. Vi ger barnen möjlighet att klä sig själva efter sina egna förutsättningar. Vi erbjuder barnen en variation av material som ska inspirera till lek. Vuxenledda lekar. Vi deltar i barnens lekar och visar på hur man kan göra när man exempelvis åker rutschkana. Vi leker samma lek många gånger för att alla barn skall våga prova.

9 Resultat och Analys Barnen vill vara med på olika aktiviteter Barnen vågar prova Barnen är trygga med vuxna och andra barn Barnen utvecklas hela tiden genom att till exempel vilja delta i olika aktiviteter såsom miniröris. Tidigare satt många barn vid sidan om och tittade på men nu vill dom flesta vara med. Ute i hallen hjälper barnen varandra mer nu än tidigare och fler klarar att klä på/av sig. Den nya rutschkanan ute på gården har inspirerat många av barnen att våga och vilja klättra Vi ser att barnen har glädjen att utvecklas motoriskt och vi ser att vårt arbetssätt har gett resultat. Vi upplever att hela barngruppen nu är trygga med oss och varandra. Barnen rör sig på större yta både inomhus och utomhus. Många av barnens föräldrar berättar om hur mycket deras barn har utvecklats sedan de började på förskolan. De uttrycker att de kan själv, utan hjälp från vuxen både på förskolan och hemma. Igelkotten och Humlan tillåtande miljö, att miljön väcker lust till lek och till att lära miljön är anpassad så att den inspirerar till lek och till att lära Att barnen ges möjlighet till att vilja vara med i aktiviteter Vi vill utforma miljön så att den är tillåtande och väcker lust till att leka och lära, material som är tillgängligt samt en lugn och harmonisk avskalad inomhusmiljö. Vi vill ge leken stort utrymme så att barnen utvecklar sin sociala förmåga samt identitet i grupp. Vi vill erbjuda barnen olika valmöjligheter under dagen så att varje barn utmanas i sitt lärande. Vi pedagoger önskar vara goda förebilder genom att vara närvarande när barnen leker. Dock inte alltid genom att vara deltagare utan mer som ett stöd om det skulle behövas. Genom att ha viss planerad återkommande verksamhet vill vi skapa trygghet hos barnen. De äldsta barnen har jobbat mycket i ateljén. Där har vi visat vad som kan väljas den dagen på ett inbjudande sätt, olika tekniker och material. På utflykterna har vi lyssnat på barnens önskningar om lekar och genom glädje och skratt fått med oss alla barn i lekarna. Resultat och Analys Alla barn är oftast med i alla aktiviteter Barnen är trygga Vi har lagt fokus på att vara närvarande pedagoger för att ge barnen den trygghet de behöver och därför har vi ett gott resultat. Det är viktigt att barnen blir trygga, vilket är förutsättningen för att ett lärande ska ske. Tack vare våra rutiner har vi skapat en trygg verksamhet där barnen visar glädje och entusiasm när de kommer på morgonen. Leken har fått stort utrymme i vår verksamhet och i den har vi vuxna funnit med som stöd. Vi kan se att barnen vill och vågar vara med och de provar också på nya lekar. Vi pedagoger har varit positivt inställda hela tiden och aktivt uppmuntrat barnen att våga prova på och vara med i olika aktiviteter. Vi har reflekterat tillsammans med barnen kring verksamheten och då speciellt leken och barnen har uttryckt sina åsikter.

10 Språk och kommunikation Prioriterat mål för Närbogården Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att lyssna utveckla ett nyanserat talspråk Trollsländan och Fjärilen Verksamheten ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga: att lyssna på varandra och på de vuxna att uttrycka sina behov och önskemål att använda sig av nya ord och uttryck som implementerats genom högläsning, samtal, rim, ramsor mm. : Vi övar turtagning. Vi ser till att alla barn får talutrymme. Vi använder oss av språk-/sångpåsar, rim och ramsor Vi åker till biblioteket kontinuerligt och lånar ny litteratur. Vi läser ofta och samtalar om innehållet. Vi samtalar mycket med barnen och använder ett rikt språk. Vi fokuserar under våren på matsituationen för att stärka barnens talspråk genom stöd av tecken. Vi introduceraren tecken som stöd Resultat och Analys Barnen nu har en större kommunikation med varandra samt ett större samspel. Barnen har blivit bra på att lyssna på varandra. Flera barn har börjat använda tecken i sånger, rim och ramsor Många av våra barn uppskattar högläsning och läsintresset är stort. En del barn har till och med egna böcker med sig när de kommer på morgonen. Alla barn har utvecklat sitt språk mycket sedan de började hos oss. Vi uppmuntrar dem ständigt att tala om vad de vill/önskar inför sina kamrater. Eftersom vi jobbat medvetet med att få barnen att lyssna till varandra så tycker vi att barnen har utvecklat denna förmåga. Tack vare att vi har varit närvarande, lyhörda och samtalar mycket med barnen så har deras språk utvecklats. Igelkotten Barnen ges möjlighet att utveckla sin förmåga att vara lyhörda och vänta på sin tur i olika situationer under dagen som exempelvis i samlingen utveckla sin förmåga att utrycka sig på ett respektfullt sätt : Vi ska prova på att använda oss av en talsten i våra samlingar så att alla barn ska få komma till tals. Stenen skickas runt i samlingen så varje barn får reflektera kring ett ibland förutbestämt ämne. Vi pedagoger ska ge barnen verktyg i vardagliga situationer så att de lär sig att uttrycka sig på ett respektfullt sätt gentemot varandra.

11 Resultat och Analys Barnen kan vänta på sin tur Barnens förmåga att lyssna på varandra har utvecklats Talstenen har fungerat mycket bra. Det är endast ett fåtal barn som inte pratat när de haft stenen i handen, men då har dessa barn framfört sina reflektioner vid ett senare tillfälle. Vi har även märkt att barnen lyssnar på varandra, då deras svar ofta är desamma som föregående talare. Alla barn fick komma till tals. Även om vissa till en början inte ville prata i samlingen, gjorde näst intill alla det efter några veckor. De visste då vad som förväntades av dem då vi använt oss av samma tillvägagångssätt vid upprepade tillfällen. En positiv effekt har blivit att barnen har lärt sig att vänta på sin tur och att de har visat lyhördhet, i alla fall i samlingen. Humlan Verksamheten ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att ta instruktioner att utveckla sin förmåga att återberätta en händelse : Vi spelar spel Barnen får i uppdrag att följa vissa instruktioner Vardagliga instruktioner, så som vart de olika grupperna ska ha läsvila, gå på toaletten innan vi går ut, vilka som får gå till maten mm. Bildschema med kläder för utevistelse Vi läser böcker för att utöka barnens ordförråd Vi använder oss av rim och ramsor Vi samtalar vid tex matborden om vad de gjort på förmiddagen mm. Utvärderingar av olika aktiviteter tillsammans med barnen. Vi besöker biblioteket för att låna böcker som intresserar barnen Vi delar barnen i två grupper två dagar i veckan vilket ger pedagogerna större möjlighet att samtala med varje Resultat och Analys Barnen kan följa enklare instruktioner Många barn vill och kan återberätta sagor vi läst eller något de har varit med om De flesta barn tycker om att läsa och kan initiera en lässtund. Många är intresserade av bokstäver och kan skriva sitt namn. Vi samtalar ofta vid matbordet om vilken bokstav barnen börjar på mm. Vi har presenterat rim och bokstäver för barnen på ett sätt som har gjort dem intresserade. Alla barnen har fått åka till biblioteket minst en gång detta läsår. Det har skapat ett intresse för de böcker som lånas och barnen vill gärna läsa dem. Barnen får ett rikare ordförråd genom att vi byter ut böckerna med jämna mellanrum. Barnen hittar på egna rim till exempel på sina namn. Barnen verkar tycka att det är roligt att få uppdrag, så som att hitta lika, para ihop mm. Genom att barnen är delaktiga genom att till exempel få ett uppdrag, så är det lättare att fånga deras intresse. Matematik Prioriterat mål för Närbogården Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin

12 förmåga att använda matematik för att undersöka Trollsländan Verksamheten ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga: att börja känna till och börja att använda sig av olika matematiska begrepp att få prova olika material : Vi benämner och undersöker olika matematiska begrepp till exempel; stor-liten, tung-lätt, många - få, Antal, Sortera, Former, Räkneramsor, Rumsuppfattning. Vi har gott om matematiskt material såsom: sorteringsdjur, byggklossar i olika modeller och former och färger, pussel, pärlor, magneter, nopper. Materialet är väl synligt så barnen kan be om det de vill ha. Vi erbjuder barnen att upptäcka och prova på de olika materialen. Vi bygger tillsammans med barnen. Vi använder oss av matematiska begrepp i samtal med barnen. Många barn har lärt sig bygga olika former med till exempel magneterna och polydronerna. Barnen har fått använda många olika material där matematiken kommer naturligt i leken. Fjärilen : Vi undersöker vatten i dess olika former och jämför mängd och volym. Vi ger barnen konkreta upplevelser och undersöker och jämför mängder av material i olika storlekar. Vi använder oss av upplevelseflaskor där barnen får upptäcka och jämföra material av olika storlek, tyngd mm. Olika begrepp såsom stor, liten, tung, lätt osv. övas in. Barnen erbjuds vattenlek vid flera tillfällen där de får undersöka olika volymer. Vi använder oss av anpassade program i lärplattan. I matsituationen får barnen öva på att hälla lagom mängd dryck i glaset, lägga lagom mängd mat på tallriken osv. Vi har tyvärr inte arbetat med volymer i den utsträckning vi planerat från början utan istället jobbat med sorteringsövningar, färger och former samt begreppen lika-olika. Vi har gjort det utifrån att vi märkt att barnen varit intresserade av detta. Några av barnen har dock börjat uppmärksamma volymer i form av att de jämför när de har mer eller mindre av något än kompisen bredvid. Även ute i sandlådan har många av barnen utforskat olika volymer. Även om vi inte arbetat med volym i den utsträckning vi planerat så ser vi ändå att barnen har fått en viss uppfattning om detta. Utifrån barnens intresse har vi valt att arbeta mer med andra områden. Igelkotten barnen ska bli förtrogna med begreppet lika genom att undersöka

13 Vi vill ge barnen verktyg att i vardagen undersöka begreppet lika. Det kan vara genom att mäta olika föremål, jämföra mönster, material, storlek, volym, tyngd. Vi har i samlingen under tre veckors tid undersökt begreppet lika genom att använda oss av 3+3 kulor (röda och vita) i två olika storlekar. Barnen har fått fundera över om det är fler, färre eller lika många av de röda respektive vita. Därefter har de fått sätta en legobit utefter vad de har kommit fram till. Röd för röda bollar, vit för vita bollar och gul om de trodde att det var lika många. Första veckan var den röda stapeln högst, dvs barnen trodde det var flest röda bollar. Andra veckan var den gula stapeln högst och tredje veckan den vita. Första veckan kunde vi se att barnen satte utefter den färg de föredrog. Utefter de reflektioner som kom från barnen var det bara en som förstod sammanhanget när vi utvärderade resultatet. Andra veckan kunde vi utläsa att de flesta faktiskt kom ihåg att det var lika många röda som vita. Redan innan de skulle sätta legobitarna viskade många lika. Tredje veckan upplevde vi att barnen trodde att det var en ny uppgift och att svaret därför måste bli annorlunda. Uppgiften vi använde oss av i samlingen var något svår. Humlan Verksamheten ska ge barnen möjlighet att skapa ett intresse av att använda sig av matematiska begrepp Vi pedagoger använder oss av matematiska begrepp så som motsatser, mängder, lägesbegrepp, geometriska figurer, antal mm vid dagens alla aktiviteter. Vi ger barnen de rätta benämningarna för dessa begrepp. Vi mäter vid olika aktiviteter, så som längd på tråden till halsband, hur högt de bygger, hur långt de bygger mm. Vi använder oss av timglas med 5 och 10 minuter vid aktiviteter Barnen är med och mäter när vi bakar till månadskalasen och när vi gör playdooh Vi delar frukt i halvor, fjärdedelar och samtalar kring detta. Vi har introducerat nya spel med matematiskt innehåll. Vi samtalar med barnen i de vardagliga situationerna och tar tillfället i akt att benämna till exempel första vanten, andra skon mm. Barnen har tagit till sig och använder många matematiska begrepp Vi ser ett ökat intresse för matematik hos barnen och hos oss själva Barnen har självmant valt olika matematiska spel Barnen har fått en större förståelse för tid Vi kan se en utveckling i barnens förståelse för matematiska begrepp och i det dagliga samtalen barnen emellan används matematiska begrepp vid matsituationer, i hallen vid påklädning, i leken. Vi har haft matematikfokus i många vardagliga samtal och det kan vi se påverkar barnens förståelse. Vi har varit nyfikna och undersökt tillsammans med barnen, det tror vi är viktigt för att väcka intresse och stimulera.

14 Naturvetenskap och teknik Prioriterat mål för Närbogården Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin Förmåga att bygga och skapa med hjälp av olika tekniker och material Trollsländan och Fjärilen Barnen får prova på att konstruera och skapa med olika material och tekniker Vi ger barnen möjlighet att blanda material i sina konstruktioner. Barnen får möjlighet att inspirera varandra till olika byggtekniker. Vi är närvarande, intresserade, positiva och lugna pedagoger Vi sitter och bygger med barnen på golvet Vi benämner former, färger, lägesbegrepp. Vi visar på olika material Vi visar på att man kan bygga många tillsammans, samarbete Vi har en stor variation av material bestående av plast, pappkartong, trä, skumgummi mm. Materialet är i olika storlekar, längder mm. Byggmaterialet är synligt och tillgängligt för barnen. Vi har inspirationsbilder till olika byggmaterial. Olika exempel på byggen och konstruktioner presenteras för barnen av oss pedagoger. Detta sker i mindre grupper. Barnen har blivit intresserade av att bygga Barnen vågar prova olika material och olika sätt att bygga på Barnen tar initiativ till bygg och konstruktion Barnen har fått prova på olika material och tekniker och det har lett till att de själva vågar prova mer. För att barnen ska komma igång med att bygga och konstruera har det varit viktigt att vi pedagoger också är aktiva. När vi sitter på golvet med material dras barnen till det och vill vara med. När vi pedagoger är nära får barnen ro att bygga och leka. Vi har delat in barngruppen i mindre grupper för att hinna vara närvarande i större mån. Vi har fått större kännedom om vad som intresserar våra barn och också kunnat utmana dem vidare. Barnen utnyttjar och bygger med materialet som vi har framme. Materialet blandas också. Vi önskar att vi hade hunnit byta ut materialet mer kontinuerligt, men det har inte riktigt blivit så. Vi önskar också att vi skulle ha möjlighet att köpa in mer material. Vi såg att många barn inspirerades av bilderna på olika byggen som vi har uppsatta. Det hade varit bra om vi hade hunnit göra fler sådana bilder. Utifrån de förutsättningar vi haft har vi nått de mål vi satt upp. Vi behöver bli bättre på att följa upp barnens byggskapande genom reflektioner och utmana dem vidare. För att utveckla byggandet framöver ser vi att vi behöver mer byggmaterial till uteleken, så att barnen ges möjlighet till bygg och konstruktion i större utsträckning även utomhus. Igelkotten alla erbjuds möjlighet att prova på olika tekniker och material

15 Barnen har haft fri tillgång till byggmaterial i byggrummet. Vi delar in barnen i två grupper för att kunna utmana barnen att konstruera med skapandematerial. Samtliga barn har börjat bygga/konstruera Barnen vågar prova nytt material Alla barn deltar när vi har planerad verksamhet i mindre grupper och efterfrågan på nya utmaningar ökar konstant. Efter hand vistas fler och fler av barnen i rummet där vi har det tillgängliga materialet, även de som bara iakttog i början. Tillgängligheten av material gör att alla barn någon gång provat på att konstruera. På grund av barnens olika erfarenheter kring material har vi inte alltid kunnat tillgodose den enskilda individen. En del kräver nya utmaningar, då vissa behöver mer tid och stöd av oss pedagoger. Humlan Vi placerar materialet inbjudande och överskådligt för att barnen ska bli lockade att använda sig av det. Vi erbjuder alla barn många olika byggtekniker och material att prova på Vi fördelar materialet i olika rum för att barnen ska ha möjlighet att få plats för sitt bygge. Alla barn har prova på någon form av byggteknik. Flera barn väljer att bygga och konstruera vid fri lek inne. Genom närvarande och uppmuntrande pedagoger och tack vare att materialet är synligt och tillgängligt har barnen blivit inspirerade att bygga och konstruera. Barnen inspirerar också varandra att våga prova på olika material och sätt att bygga på. Vi har ett brett utbud av olika färdigt byggmaterial såsom Plusplus, mekano, kaplastavar, lego, polydroner, magneter och dessa material används flitigt av både barn och oss pedagoger. Vi har sett prov på många fantasifulla byggen. När barnen är förtrogna med ett material och är vana vid ett förhållningssätt som är nyfiket och tillåtande vågar de prova nya sätt att konstruera på. När vi flyttade trä järnvägen till ett annat rum gav det möjlighet att bygga större och barnen slapp bli störda i sitt bygge av annan lek. Många barn väljer nu att bygga med järnvägen, en stor skillnad mot tidigare. 2.3 Barns inflytande Prioriterat mål för Närbogården Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

16 Trollsländan och Fjärilen : Vi pedagoger är lyhörda inför barnens behov och intressen Vi försöker i så stor utsträckning som möjligt dela upp oss så att vi finns där barnen är, detta för att kunna uppmärksamma barnens önskningar. I samlingen introducerar vi nya tecken (TAKK), vi gör även föräldrarna delaktiga genom att sätta upp bilder på dessa tecken i hallen. Vi tar oss tid till att lyssna på vad barnen vill förmedla. Vi är närvarande pedagoger och ser till att även barnen lyssnar på varandra och ger varandra talutrymme. Vi gör materialet på avdelningen synligt och tillgängligt för barnen. Vi rensar ut en del mindre lämpat förskolematerial samt adderarandra typer av material, främst byggmaterial. Vi introducerar tecken som stöd för barngruppen. Även föräldrar blir delaktiga genom teckenbilder i hallen, avdelningen och informationsbrev. Vi öppnar dörrarna mellan Trollsländan och Fjärilen så ofta vi kan så att barnen kan röra sig fritt mellan dessa och prova material som finns på respektive avdelning. De flesta av barnen kan visa/uttrycka vad de vill/ vill göra. Barnen har bra kontakt med oss pedagoger och alla kommer för att få tröst eller hjälp med något när de behöver. Barnen är duktiga på att ge uttryck för vad de vill sysselsätta sig med och de kan själva ta fram mycket av det material vi erbjuder. Tack vare att materialet är synligt har vi märkt att barnen visar på vad de vill göra och kan också själva ta fram material och aktivera sig. Genom att vara nära barnen i deras lek och aktiviteter har vi byggt relationer med dem och naturligtvis lärt känna dem så att vi förstår vad barnen vill även om många av dem inte har det talade språket ännu. Barnen uttrycker sig med kroppsspråk, tecken som stöd och ljud och vi får många gånger bevis på att barnen vet att vi pedagoger vill förstå, hjälpa, kommunicera med dem. Vi upplever att barnen förstår att deras vilja/åsikter är viktiga att de blir lyssnande på och att de själva kan påverka sin dag på förskolan. Det kan dock vara en svårighet att räcka till i alla situationer eftersom barngrupperna är ganska stora, men tack vare att vi delar upp oss har vi ofta möjlighet att lyssna in barnen. Igelkotten Vi är lyhörda inför barnen och respektera deras tankar. Vi låter varje barn komma till tals varje dag, även de som inte aktivt tar kontakt. Vi påvisar vikten av att lyssna på varandra, barn-vuxen, barnbarn, vuxen-vuxen. Vi arbetar aktivt med att skapa en miljö så att varje barn känner sig trygg och vågar uttrycka sig, detta genom att vara närvarande pedagoger. De flesta barn vågar och kan uttrycka sina önskemål och viljor i samtliga situationer

17 På grund av barnens ålder är de precis i startfasen av att lära sig att uttrycka sig, samt vara lyhörda inför andra. Då gruppen består av många barn samt få pedagoger är det inte alltid vi kan tillgodose deras behov. Vi har haft fokus på att barnen ska känna sig trygga och komma till tals, det är något vi har arbetat med hela dagen, alla dagar, främst genom att vara närvarande lyhörda pedagoger. Tack vare att barnen är trygga så vågar de uttrycka vad de vill, sina åsikter och vi förstår av det vi ser att barnen känner sig lyssnade på. Vi har skapat en lugn och harmonisk inomhusmiljö och kan verkligen se att det gynnar lek och lärande. Humlan Barnen får vara med och bestämma i olika sammanhang. Barnen känner att de får sin röst hörd och att de blir lyssnade på. Vi reflekterar tillsammans med barnen efter olika aktiviteter där de får uttrycka vad de tyckte var roligt eller spännande. Vi reflekterar med barnen och låter alla berätta hur de upplevt olika situationer Barnen får vara med och ge förslag om utflyktsmål och aktiviteter. Vi röstar därefter och synliggör resultatet med staplar av legobitar. Vi lyssnar på barnen när de är i konflikt för att höra allas synpunkter och kommer fram till lösningar tillsammans med barnen. Vi försöker dela på barnen i mindre grupper för att alla barn ska våga uttrycka sin åsikt och för att fler ska ha möjlighet att få vara med och påverka. Vi har aktivitetskort där barnen får alternativ på aktiviteter. De får välja aktivitet själv. De barn som tidigare upplevts som tysta och försiktiga har börjat ge uttryck för sina åsikter, både i den stora gruppen och tillsammans med några kompisar i lek. Barnen har lärt sig hur röstningen fungerar. Vi tror att vårt medvetna arbetssätt har lett till att barnen, även de lite försiktigare vågar uttrycka sina åsikter. De förstår att allas röster är viktiga och att vi vuxna tar barnen på allvar. Det finns en större förståelse nu hos barnen för att det man säger är viktigt, men det kanske inte alltid blir som man själv vill. Röstningen som vi har använt oss av i olika sammanhang har varit en viktig del för att öka den förståelsen hos barnen. Det har blivit överskådligt för dem med byggklossar och de kan se vad/vilken åsikt som är i majoritet. Ibland är det svårt att lyssna in allas åsikter eftersom det är många barn, men vi tycker att vårt arbete med att dela barngruppen i olika sammanhang har gjort att vi lyckas ganska väl.

18 2.4 Förskola hem Prioriterat mål för Närbogården Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt Att samspela och utvecklas med barn och vuxna i grupp Att lära sig av varandra Att barnen ges kompletterande utmaningar på förskolan gentemot vad de erbjuds hemma Beskrivning av arbetsprocess, resultat och analys är en sammanfattning från Trollsländan, fjärilen, Igelkotten och humlan för målområdet förskola hem. Vi erbjuder alternativa upplevelser samt annat material än vad barnen vanligtvis har hemma Vi prioriterar barnens språkutveckling med hjälp av till exempel tecken som stöd Vi har material tillgängligt och synligt för barnen. Vi använder oss av tecken som stöd, läser ofta samt har boksamtal med barnen. Vi använder oss av lärplattan i olika sammanhang samt utnyttjar sång- och språkpåsar. När det gäller tecken som stöd har vi en plats i hallen där nya teckenbilder sätts upp kontinuerligt så att föräldrarna kan bli delaktiga. (Fjärilen) Varje barn får möjligheten att utveckla sin förmåga inom områden som de vanligtvis inte fokuserar på, detta genom att erbjuda olika utmaningar beroende på deras tidigare erfarenheter och intressen. Vi erbjuder aktiviteter i mindre och större grupper. Barnen lär av varandra Barnen vågar prova nya aktiviteter Vi har möjlighet att erbjuda barnen samspel både i större och mindre grupper och i många sammanhang ser vi att barnen lär av varandra. I vårt arbete finns det också stora möjligheter att låta barnen träna på att hjälpa varandra och dela med sig av vad man själv kan till sina kompisar på förskolan. Tack vare att vi kan erbjuda barnen ett varierat och tillgängligt utbud av pedagogiskt material får barnen möjlighet att utveckla sina kunskaper inom många olika områden och får prova på sådant det kanske inte självmant skulle välja. Barnen blir inspirerade av varandra. Miljön på förskolan är anpassade för barnen, här kan de vistas på sina villkor och de får även vara med i att utveckla miljön på förskolan utifrån intressen vi ser att barnen har. När det gäller tecken som stöd har vi inte riktigt kommit igång med användningen i spontantalet. Vi använder mest tecken när vi sjunger eller läser ramsor. I Valbo förskolområde har det nu tagits ett beslut om att alla förskolor ska använda sig av ett grundutbud av tecken, som förstärker vardagsrutiner. Det gäller främst de barn som är 1-3 år.

19 Slutord I årsberättelsen sammanfattar vi arbetet på förskolan, främst det sytematiska kvalitetsarbetet. Det vi identifierar som utvecklingsområden ligger sedan som grund för planeringen av nästa läsårs prioriterade mål. Vi på Närbogården är stolta över vår verksamhet och vi vill tillsammans med er föräldrar fortsätta att utveckla den.dagligen lämnar ni det bästa ni har till oss på förskolan och vi vill göra allt för att just ditt barn ska få de allra bästa förutsättningarna att utvecklas i en miljö som är rolig, trygg och lärorik. Tack för att vi på Närbogården får vara delaktiga i era fantastiska barns utveckling och lärande. Vi ser fram emot ett nytt härligt förskoleår efter en skön sommarledighet.