Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året."

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Costa Rica Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Costa Rica är i ett regionalt sammanhang gott. Landet har ratificerat samtliga centrala konventioner inom mänskliga rättigheter och bedriver en aktiv internationell politik på området. Den allmänna brottsligheten har dock ökat de senaste åren, och polisövergrepp förekommer. Ett antal korruptionsskandaler som bland annat rör flera före detta presidenter uppdagades under 2004 och rättsliga åtgärder har vidtagits. Costa Rica ligger högt på FN:s index för mänsklig utveckling jämfört med länder med liknande BNP per capita. Fattigdomen ökade dock 2004 och inkomstklyftorna har vidgats. Våld mot barn, barnprostitution, barnarbete, människohandel, våld inom familjen och bristande skydd för vissa fackföreningsrättigheter är fortsatt allvarliga problem. Antalet kvinnor som avlidit till följd av våld inom familjen har ökat de senaste åren. Strikta ärekränkningslagar medför enligt journalistkretsar viss självcensur i medierna, och många journalister låter bli att undersöka vissa frågor på grund av tryck från ekonomiska och politiska intressen. Ett par journalister fängslades 2004 för ärekränkning. De statliga åtgärderna är otillräckliga när det gäller bekämpningen av traditionell diskriminering och marginalisering, främst av landets urbefolkning, som fortsatt befinner sig i en besvärlig ekonomisk och social situation. Den afrocostaricanska minoritetens levnadsförhållanden har förbättrats. Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Costa Rica har anslutit sig till följande internationella konventioner: - Internationell konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) - Internationell konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD) - Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) - Konventionen mot tortyr m.m (CAT) - Konventionen om barnets rättigheter (CRC) - Konventionen angående flyktingars rättsliga ställning - Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC) - Interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter (ICHR) Bland ovanstående konventioners fakultativa protokoll har Costa Rica anslutit sig till ICCPR:s fakultativa tilläggsprotokoll rörande enskild klagorätt respektive avskaffandet av dödsstraffet, CEDAW:s protokoll om enskild klagorätt och CRC:s två protokoll angående indragning av barn i väpnade konflikter respektive angående handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Costa Rica har till skillnad från andra länder i regionen valt att inte ingå något bilateralt avtal med USA som undantar dess medborgare från utlämning till internationella brottmålsdomstolen. Några besök av specialrapportörer från FN har inte ägt rum under perioden. Costa Rica har nio utestående rapporter till ovanstående konventioners kommittéer, varav två rör CAT, en ICCPR, en CEDAW, en CERD, en ICESCR och en vardera för CRC:s två fakultativa protokoll. 3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga politiska mord, utomrättsliga avrättningar, försvinnanden eller tortyr sanktionerade av statsmakten har rapporterats. Under perioden maj 2004 till april 2005 mottog MR-ombudsmannen 45 anmälningar om maktmissbruk, inklusive misshandel och övervåld, från enskilda polismän. Brottsligheten har ökat under senare år såväl i omfattning som i våldsnivå. Brottsbekämpning tillhör de högst prioriterade frågorna för president Abel Pacheco. Kraven på en skärpt kriminalpolitik förefaller dock 2

3 3 hittills inte haft några betydande negativa effekter på enskilda fri- och rättigheter. Fängelseförhållandena anses allmänt acceptabla, men övervåld från fångvaktare, överbeläggning och våld mellan interner och är vanligt. Mellan januari och augusti 2004 mottog MR-ombudsmannen 14 anmälningar om misshandel från fångvaktares sida. Överbeläggningen når 10 procent i snitt, och häktade blandas ofta med dömda interner. 4. Dödsstraffet Dödsstraff förekommer inte i Costa Rica. 5. Rättssäkerhet Författningen föreskriver att domstolsväsendet ska vara självständigt gentemot den verkställande makten, vilket det i betydande utsträckning också är. Kritik har riktats mot långsamma rättsprocesser. Vissa förbättringar har skett genom ett moderniseringsprogram och anställning av ytterligare domare. MR-ombudsmannaämbetet tar emot anmälningar om MR-kränkningar och kan även initiera utredningar på eget initiativ. Ombudsmannaämbetet har generellt agerat självständigt och enligt flera opinionsundersökningar byggt upp ett betydande förtroende hos befolkningen. Efter antagandet 1994 av en ny polislag har betydande framsteg gjorts beträffande avpolitiseringen och professionaliseringen av polisen. Alla nyanställda poliser går igenom en veckas träning i mänskliga rättigheter. Under 2004 avskedades två poliser för maktmissbruk och fyra för korruption. Straffbarhetsåldern är 12 år. En relativt välutvecklad lagstiftning finns beträffande alternativa sanktioner för ungdomar såsom offentliga arbeten etc. 6. Personlig frihet Den costaricanska lagstiftningen innehåller förbud mot godtyckliga frihetsberövanden och dessa följs i praktiken. För att anhålla någon krävs normalt tillstånd från domstol och den anhållne har rätt att inom 24 timmar få frågan underställd domstolsprövning. Enligt lagen får misstänkta hållas häktade upp till ett år. I oktober 2004 väntade 39 procent av fängelsebefolkningen på att dom skulle avkunnas. 7. Straffriheten Straffriheten är i en regional jämförelse begränsad uppdagades flera korruptionsskandaler, och två före detta presidenter är häktade i väntan på rättegång, en annan före detta president gömmer sig i Europa och flera statstjänstemän är under granskning. Presidenten Abel Pacheco, som har

4 bekämpning av korruption som en av sina prioriteter, är också anklagad för att ha mottagit olagligt kampanjstöd under valet Yttrande- och mediefriheten Författningen garanterar yttrande- och mediefrihet vilket också normalt respekteras i praktiken. Regeringskritik är vanligt förekommande. En lag som kriminaliserar förolämpning av offentliga befattningshavares heder dömdes 2004 ut av interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter och en lagreform ligger nu hos parlamentet. Under 2004 dömdes i enlighet med denna lag två journalister till kortare fängelsestraff. Enligt en undersökning av tidningen La Nación från 2003 kände sig 75 procent av alla journalister hämmade i sin yrkesutövning på grund av lagstiftningen. 79 procent uppgav att de låtit bli att undersöka vissa frågor på grund av tryck från främst ekonomiska och politiska intressen. Förenings- och församlingsfriheten garanteras i konstitutionen och denna respekteras också i praktiken. Författningen håller katolicismen som statsreligion men förbjuder samtidigt staten att förhindra utövandet av andra religioner. Katolska kyrkan har en lagstadgad särställning, bland annat vad avser den statliga utbildningen där religionslärare måste vara certifierade av den katolska kyrkan. 9. De politiska institutionerna Costa Rica har ett av de mest stabila demokratiska systemen i Latinamerika. Den verkställande makten utövas av presidenten, de två vicepresidenterna och regeringen. Presidenten utses i allmänna val för en period på fyra år och kan väljas om en gång. Presidenten leder regeringens arbete och utnämner och avsätter ministrarna. Den lagstiftande makten ligger hos enkammarparlamentet som väljs vart fjärde år. Den politiska makten har traditionellt växlat mellan de bägge större partierna, socialdemokratiska PLN och kristdemokratiska PUSC. Vid presidentvalet 2002 vann kristdemokratiske kandidaten Abel Pacheco och vid parlamentsvalen hade de nya partierna PAC och ML betydande framgångar. Detta har ökat regeringspartiets behov av att söka förhandlingslösningar och allianser med andra partier och därmed stärkt parlamentets ställning. Valen 2002 genomfördes på ett korrekt och transparent sätt. Valdeltagandet (62 procent) i andra omgången var för costaricanska förhållanden mycket lågt. De många korruptionsskandalerna kring högt uppsatta politiker under 2004 har påverkat folkets tillit till politiker, och enligt enkäter kommer mer än hälften av väljarna att avstå från att rösta i valen Andelen kvinnliga parlamentsledamöter steg till 35 procent, vilket närmar sig det lagfästa målet för kvinnlig representation på 40 procent. En av vicepresidenterna och fyra 4

5 5 ministrar är kvinnor. Andelen kvinnor bland förtroendevalda på lokal nivå ökade från 14 procent 1994 till 46 procent Rätten till arbete och relaterade frågor Costa Rica har anslutit sig till alla ILO:s åtta centrala konventioner om förenings- och förhandlingsfrihet, icke-diskriminering och förbud mot barnoch tvångsarbete. Konstitutionen garanterar rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar. Cirka 12 procent av de förvärvsarbetande är fackföreningsanslutna, av vilka 80 procent inom den statliga sektorn. Arbetsrättslagstiftning från 1993 ger skydd mot avskedanden av fackföreningsaktiva men fackföreningar pekar på bristande genomförande av reformerna. Enligt arbetsministeriet minskade antalet utestående fall av oberättigade avskedanden mellan 1998 och 2002 från till ILO kritiserar också kravet att 60 procent av de anställda måste stödja en strejk för att den skall vara laglig. Enligt konstitutionen är offentliganställdas strejkrätt inskränkt vilket av högsta domstolen tolkats så att strejker kan äga rum om domstol inte funnit att de hotar viktig samhällsnyttig service. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa 2002 utgjorde enligt UNDP hälsoutgifterna 6,1 procent av BNP, den fjärde högsta nivån i Latinamerika. Enligt UNDP har mellan procent av befolkningen tillgång till grundläggande mediciner, och 97 procent tillgång till dricksvatten. Andelen av den ekonomiskt aktiva befolkningen som täcks av den allmänna hälsoförsäkringen har sjunkit från 67 procent 1990 till 53 procent 2004, bland annat till följd av eftersläpningar i inbetalning av premier från stat och arbetsgivare. Antalet läkarstationer på landsbygden har ökat och täcker nu 80 procent av befolkningen. Tillgången till hälsovård i reservaten där huvuddelen av urfolken bor är begränsad. 12. Rätten till utbildning Andelen statliga utgifter till utbildningssektorn utgör 5,1 procent av BNP, en av de högsta nivåerna i Latinamerika. Konstitutionen sätter som mål att utbildningsutgifterna skall motsvara 6 procent av BNP. Den nioåriga grundskolan är kostnadsfri och de första sex årens primärskola obligatorisk. Tillgången till utbildning har stadigt förbättrats det senaste decenniet, särskilt gällande gymnasieutbildning. Enligt Estado de la Nación påbörjar 98,5 procent av alla skolberättigade barn primärskolan. Antalet skolår för personer mellan 18 och 64 år är 8,4 i genomsnitt, och från och med 12-årsåldern sjunker antalet inskrivna markant. Bidragande orsaker är krav på betalning av skolböcker, skoluniformer och s.k. frivilliga avgifter som minskar fattiga barns tillträde till utbildning, samt den ökande andelen pojkar som börjar arbeta tidigt var 4,2 procent av den totala befolkningen analfabeter.

6 6 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Costa Ricas sociala indikatorer är i många fall i nivå med utvecklade länders och högre än för länder med motsvarande BNP per capita. Statens sociala utgifter utgjorde förra året 19 procent av BNP - en hög siffra regionalt sett - men har minskat sedan Samtidigt som Costa Rica har gjort ett betydande antal åtaganden på MR-området de senaste åren särskilt vad gäller sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter - har statens resurser att genomföra dessa stagnerat. Mellan 2000 och 2001 minskade enligt UNDP fattigdomen från 14,5 procent till 9,5 procent och den extrema fattigdomen från 6,9 procent till 2 procent. Mätt med de nationella fattigdomskriterierna är situationen något annorlunda: mellan 2003 och 2004 ökade antalet fattiga hushåll från 18,5 till 21,7 procent, och antalet extremt fattiga hushåll från 5,1 till 5,6 procent. Ytterligare 12,5 procent av alla hushåll anses ligga i riskzonen för att falla under fattigdomsstrecket. Hushållen i landsbygden är endast fem procent fattigare än i städerna. Enligt Estado de la Nación beror den ökande fattigdomen bl.a. på en ökande arbetslöshet och på att en allt större del av landets produktion sker i ekonomiska frizoner och därför inte bidrar till statens inkomster. President Abel Pacheco har angivit fattigdomsbekämpning som en nationell prioritet. Inkomstklyftorna i det costaricanska samhället har ökat under det senaste decenniet. Den så kallade GINI-koefficienten som mäter ojämlikhet ökade enligt UNDP från 0, till 0, , men ligger fortfarande lägre än genomsnittet i Latinamerika. 14. Kvinnans ställning Kvinnans situation är i ett regionalt perspektiv god. Costa Rica rankas bland de högsta i Latinamerika på UNDP:s genderrelaterade utvecklingsindex. Ojämlikhet och diskriminering existerar dock. Löneskillnaderna är stora. UNDP uppskattar att kvinnors årliga inkomster utgör en tredjedel av männens. Endast 37,9 procent av kvinnorna är ekonomiskt aktiva, vilket ligger under genomsnittet i Latinamerika. Våld mot kvinnor är ett allvarligt problem. Det nationella kvinnoinstitutet, INAMU, mottog under 2003 ungefär samtal om våld inom familjen jämfört med ungefär under Minskningen tros vara kopplad till det ökade antalet kvinnliga poliser som i sin tur lett till mer effektiva ingripanden. INAMU har mellan januari och oktober innevarande år registrerat 34 kvinnor som dött av våld inom familjen, en ökning jämfört med de två föregående åren handlade åklagaren för våld inom familjen och sexuella brott 443 brott relaterade till våld inom familjen. Ett lagförslag med syfte att tydligare

7 7 kriminalisera våld inom familjen har ännu inte antagits av parlamentet. För kvinnors politiska deltagande, se punkt 9. Handel med kvinnor och barn i prostitutionssyfte förekommer genom och inom Costa Rica. Denna typ av handel är förbjuden i lag och straffen är hårda. Enskilda organisationer är effektiva i arbetet med att bekämpa människohandel. Offer för människohandel får inte uppehållstillstånd i Costa Rica och sänds tillbaka till sina hemländer. Abort är endast tillåten av medicinska skäl och illegala aborter är vanliga. Rådgivning och information om reproduktiv hälsa förekommer men katolska kyrkan har motsatt sig vissa sexualundervisningskampanjer i statliga skolor. MR-organisationer menar att mycket av jämställdhetsarbetet hittills främst haft effekt i större städer medan arbetet på landsbygden är eftersatt. 15. Barnets rättigheter Barnets rättigheter respekteras i högre grad än i övriga länder i regionen, men barn är utsatta. Barnet utgör enligt UNICEF 36,7 procent av befolkningen och 48 procent av de fattiga. Enligt Casa Alianza bor ca av landets barn på gatan. Våld mot barn är ett utbrett problem bistod det nationella barninstitutet, PANI, barn utsatta för någon form av övergrepp av dessa rörde sexuella övergrepp. Enligt Casa Alianza finns det ungefär barnprostituerade i landet. Statliga myndigheter har under senare år alltmer kommit att erkänna problemets allvar och en kommission mot sexturism inriktad på barn har etablerats. MRorganisationer efterlyser ytterligare åtgärder och är kritiska mot att endast ett fåtal övergrepp resulterar i fällande domar. Gällande handel med barn i prostitutionssyfte, se punkt 14. Barnarbete är fortsatt ett problem i Costa Rica och enligt UNICEF arbetar 11,4 procent av barnen i åldern 5-17, främst inom den informella sektorn. En nationell kommitté för successivt avskaffande av barnarbete har genomfört kampanjer för att öka medvetenheten om problemet. Sedan Costa Ricas ratificering 1990 av FN:s konvention om barnets rättigheter har en rad lagar antagits för att överföra dess innehåll till nationell lagstiftning. De senaste åren har man framförallt arbetat med att förstärka de institutioner som har till uppgift att genomföra de nya lagarna. 16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa, urfolken) Enligt senaste folkräkningen år 2000 utgör urfolken 1,7 procent av den totala befolkningen och är fördelad på åtta folkgrupper. Majoriteten bor i eller nära

8 något av de 22 reservaten som ofta saknar tillgång till skola, hälsovård, elektricitet och dricksvatten. Ägandeförhållanden i reservaten gör att gruppen inte har tillgång till krediter och rätten att nyttja jorden är begränsad. Andelen som påbörjar primärskola och andelen läs- och skrivkunniga är lägre bland urfolken. Staten saknar program för bekämpande av rasism och diskriminering mot urfolken och den afrocostaricanska minoriteten. Tvåspråkig undervisning sker endast i begränsad utsträckning. Gruppen saknar representation i parlamentet. Den afrocostaricanska minoriteten som utgör drygt 2 procent av befolkningen har traditionellt haft mindre tillträde till social service och infrastruktur och utgör en oproportionellt hög andel av de fattiga. Befolkningsgruppen har nu dock tre representanter i parlamentet och en minister i regeringen, och dess levnadsförhållanden har förbättrats avsevärt under senare år, bland annat vad avser utbildning. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Det finns inga lagar som direkt diskriminerar mot homo-, bi- och transsexuella och acceptansen är i en regional jämförelse relativt hög. Fortfarande finns dock betydande fördomar mot gruppen diskuterades en lagreform som ger homosexuella par samma rättigheter som heterosexuella samboende par. 18. Flyktingars rättigheter Costa Rica har anslutit sig till 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning. Lagstiftning rörande flyktingmottagning och asylprövningsmekanismer är i överensstämmelse med flyktingkonventionen och fungerar också i praktiken. Flyktingar som beviljas flyktingstatus åtnjuter i stort samma rättigheter som costaricanska medborgare. Ännu saknas en lag som befäster rätten till arbete för flyktingar, även om denna rättighet i praktiken respekteras av costaricanska myndigheter. Under året öppnade ett domstolsbeslut möjligheten för flyktingar att låna pengar från lokala banker. Costa Rica har det största antalet erkända flyktingar per capita i Latinamerika. Enligt UNHCR finns det cirka flyktingar i landet, varav från Colombia, från Nicaragua och från Kuba. Sedan 2000 söker främst colombianer flyktingstatus, ungefär 150 per månad. Handläggningstiderna har de senaste åren nedbringats från över ett år till ungefär 1-2 månader genom gemensamma insatser mellan lokala myndigheter, UNHCR och ett antal universitet. Många costaricaner lägger skulden på flyktingarna för de senaste årens försämrade ekonomiska situation och ökade brottslighet, vilket lett till att attityden mot flyktingar har hårdnat. 8

9 9 19. Funktionshindrades rättigheter Diskriminering mot funktionshindrade är förbjuden i lag. Tillämpningen av lagen är bristfällig, bland annat vad gäller diskriminering inom arbetslivet och effektivt tillträde till offentliga byggnader. Utbildningsministeriet leder ett program för funktionshindrade, och 2004 erhöll över funktionshindrade studenter utbildning i statliga specialskolor. 20. Oberoende MR-organisationer Det finns ett stort antal oberoende MR-organisationer som fritt och utan statlig inblandning kan bedriva verksamhet i Costa Rica. Dialog förs på olika områden mellan MR-organisationer, regering och andra statliga institutioner, inkl. MRombudsmannen. 21. Fältverksamhet och rådgivning Flera internationella organisationer och institutioner med verksamhet på MRområdet är förlagda till Costa Rica, bland annat interamerikanska MRdomstolen och det interamerikanska MR-institutet, IIDH. IIDH erhåller svenskt stöd för sina insatser i Costa Rica och övriga länder i regionen. ILO har ett regionkontor i landet och UNHCR har permanent närvaro i landet.

Mänskliga rättigheter i Costa Rica 2004

Mänskliga rättigheter i Costa Rica 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Costa Rica 2004 1. Sammanfattning av MR-läget MR-läget i Costa Rica är i ett regionalt sammanhang gott. Landet har ratificerat samtliga viktigare konventioner

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i El Salvador 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i El Salvador 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i El Salvador 2005 1. Sammanfattning Sedan fredsavtalet ingicks 1992 har respekten för mänskliga rättigheter (MR) i El Salvador förbättrats. Den allmänna och

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Belize 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Belize 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Belize 2004 1. Sammanfattning Läget beträffande de mänskliga rättigheterna (MR) i Belize är i ett regionalt perspektiv förhållandevis gott. Betydande problem

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala MR-konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala MR-konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i El Salvador 2004 1. Sammanfattning Sedan fredsavtalets ingående 1992 har respekten för mänskliga rättigheter (MR) i El Salvador förbättrats markant. Systematiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter.

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kirgizistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Kirgizistan har stora politiska förändringar inträffat under året. Omfattande folkliga

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Andorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner.

Andorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Andorra 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brunei 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brunei 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Brunei 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Naturtillgångar som olja och naturgas har gjort Brunei till ett rikt land, där tillgången

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan

Läs mer

Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken.

Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Schweiz 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Schweiz är mycket gott

Läs mer

Sao Tomé och Principe har ratificerat:

Sao Tomé och Principe har ratificerat: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

BARNKONVENTIONEN. Kort version

BARNKONVENTIONEN. Kort version BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer