Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Danderyd Kulturskola Granskning genomförd i april 2013 av Åsa Isaksson och Mats Kiesel Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Danderyds Kulturskola Sammanfattning Danderyds Kulturskola är en kommunal verksamhet i Danderyds kommun. Kulturskolan erbjuder en verksamhet för barn och ungdomar i åldrarna 2-20 år och i snitt besöker elever verksamheten varje vecka. Kulturskolan inryms sedan två år med expedition och lokaler i Danderydsgården som ligger centralt i kommunen. Danderyds kommun har en god socioekonomisk standard. Närheten till Stockholm gör att Danderyd är en attraktiv kommun att bo i och att medelinkomsten är hög. Kommunen har fyra andra fristående musikskolor som får bidrag för sin verksamhet inom kommunen. Arbetet med Qualis startade år 2008 och Danderyds Kulturskola är den första musik- och kulturskola som blev certifierad enligt Qualis. Detta skedde i mars 2010 och då uppnådde man 81 poäng av 105 möjliga. Vid denna granskning i april 2013 uppgår poängen till 69 och Danderyds Kulturskola är fortfarande certifierad. Danderyds Kulturskolas verksamhet har en grundstruktur med ordning på scheman och fungerande lokaler. Kulturskolans personal känner ett starkt engagemang och eleverna trivs mycket bra och upplever att de utvecklas i den takt de önskar. Kulturskolan har ett mycket gott rykte och en stark förankring i Danderyds kommun. Vid vår granskning av Danderyds Kulturskola saknar vi i några kvalitetsområden ett mer medvetet och förankrat arbetssätt. Ett exempel på detta är gemensamma metoder för att skapa delaktighet och inflytande för elever. Danderyds Kulturskola - en kort presentation Danderyds Kulturskola startade som musikskola och omvandlades till kulturskola Verksamheten erbjuder idag ämnen som musik, bild, dans och teater. 30 lärare undervisar varje vecka elever. Dessutom är det cirka 800 elever i årskurs 1 och 2 som får undervisning i musik och rytmik i kommunens grundskolor av Kulturskolans lärare. Det övergripande målet med kulturverksamheten är att bidra till att eleven utvecklar en allsidig personlighet. Till den större delen sker undervisningen på eftermiddagstid efter skoltid. En elev i kulturskolan garanteras minst 28 undervisningstillfällen per läsår. Danderyds Kulturskola har ett brett utbud och erbjuder undervisning i alla instrumentgrupper. Man har även undervisning i blockflöjt och harpa. Istället för piano erbjuder man undervisning i keyboard. Övriga ämnen är bild/form, dans, teater, musikal, musik & media, kulturmix, singer-songwriting. Kulturskolan erbjuder även skolbundna kurser i rytmik, brasslek, fiol/flöjtlek och stråklek. Danderydsgården är centrum för verksamheten som förutom att innehålla en scen för skolans utåtriktade verksamhet även innehåller Kulturskolans expedition med rektor Anders Stengård. 1

3 Genomförandet av granskningen Danderyds Kulturskolas arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom tio kvalitetsområden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de tio områdena samt vilka utvärderingsoch förbättringsmetoder kulturskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa verksamhetens kvalitet. Vi har även tagit del av resultaten från Danderyds kommuns medarbetarenkät samt kulturskolans egen elevenkät. Skolans egna årliga enkät skickas ut till alla elever och deras föräldrar. Vi har tagit del av elevenkäten för 2012 och den har 49 procent svarsfrekvens. I den ställs frågor till eleven om hur man trivs med lärarna, lokalerna, undervisningen, deltagande i framträdande och möjligheten till att påverka sin egen undervisning. Qualisenkäter, elev- och föräldraenkäter har delats ut till tio elever/föräldrar per lärare, totalt 190 stycken, vilket innebär att 15 procent haft möjlighet att ge sitt svar. Svarsfrekvensen på dessa enkäter är 94 procent bland eleverna och 70 procent bland föräldrarna. Kulturskolan önskade med detta urval få en större möjlighet att följa upp svarsfrekvensen då man märkt en viss enkättrötthet i kommunen. Bland kulturskolans personal har 25 av 29 fått enkäten och svarsfrekvensen hamnade på 76 procent. De som inte har fått enkäten är tjänstledig personal. På grund av ett lågt svarsresultat kan vi inte dra statistiskt säkra slutsatser av enkätresultaten för elever och föräldrar. Vi kommer dock i rapporten att referera till svaren för att verifiera de bedömningar vi har gjort baserat på övrig dokumentation, genomförda intervjuer och gjorda observationer. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat en och en halv dag i verksamheten. Förutom Danderydsgården har vi besökt lokalerna Ösbyskolan och Vasaskolan. Vi har bevistat åtta lektioner/aktiviteter och intervjuat en grupp på fem elever, en grupp på tre föräldrar, en grupp på lärare bestående av två arbetslag samt två ur ledningsgruppen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. I den högra kolumnen redovisas den bedömning som våra granskare har gjort. Under respektive kvalitetsområde ges information kring varför vissa arbetslag avstått från att svara vid självvärderingen. Självvärdering Enhetschef/ledningsgrup p Självvärdering Kvalitetsområde Personal/arbetslag A. Trygghet och trivsel B. Delaktighet och inflytande C. Arbetssätt och lärarroll D. Utveckling och lärande E. Organisation F. Styrning och ledarskap G. Kommunikation H. Kompetens x 7 5 I. Resursutnyttjande 4 x 2 x 6 4 J. Image Extern värdering granskare 2

4 Kvalitetsområde Område Värde D. Utveckling och lärande Antal publikarrangemang per år st 100 E. Organisation Antal elever (definition: antal avgifter) st Antal elevbesök per vecka st Antal lärartjänster st 30 Antal heltidstjänster st 20 Andel pojkar per antal elever procent 36 H. Kompetens Andel ordinarie lärare med pedagogisk högskoleutbildning eller annan pedagogisk procent 100 utbildning I. Resursutnyttjande Totalt antal kronor per år för kompetensutveckling (jämfört med totala tjänstegraden) kr Avgift per elev och ämneskurs kr Nettoresultat senaste bokslut kr Verksamhetens kvalitet inom tio områden Trygghet och trivsel Flytten till Danderydsgården har gett skolan nya möjligheter till trygghet och trivsel. I entréhallen finns cafébord och stolar där eleverna kan hänga mellan aktiviteterna. Bilder på alla lärare med namn hänger tydligt på en vägg. Det skapar en välkomnande atmosfär. I entréhallen finns även ingången till den trivsamma konsertlokalen där infällda speglar, stor ljudanläggning och ett flyttbart publikpodium gör lokalen mycket användbar för många olika slags evenemang. Det finns en tilltalande danssal, ljus och nyrenoverad. Man väntar på att få inreda en bildsal i en tidigare förskoleavdelning i huset. Dock är det brist på mindre undervisningsrum vilket innebär att vissa lärare undervisar i icke ändamålsenliga källarlokaler såsom omklädningsrum. 87,8 procent av eleverna som har svarat på enkäten instämmer helt eller till stor del med att lokalerna är bra. Av personalen svarade 89 procent att man trivs på sin arbetsplats. Kulturskolans expedition som är kombinerad med lärarrum är mycket trångbodd med mycket saker överallt. Ledningen har en devis att alla elever är alla lärares elever, något personalen ställer upp på. Eleverna känner sig välkomna och hälsar på all personal, men uttryckte vid intervjun att de känner bara sin egen lärare och orkesterledare. Av de besvarade enkäterna framgår att så gott som alla elever trivs i Kulturskolan. 98 procent av eleverna och 97 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del med detta (steg 2). Skolan har en egen elevenkät som besvaras varje år. Här får skolan mycket goda omdömen svarade 588 elever på enkäten och 99 procent svarade bra eller mycket bra på frågan om hur man trivs med Kulturskolans undervisning. 3

5 94,8 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt och att lokalerna är ändamålsenliga uppger 96 procent av eleverna i skolans egna enkät (steg 4). 96,4 procent av föräldrarna anser att deras barn blir positivt bemött i kulturskolan, de återstående svarar vet ej. Det innebär att inte en enda förälder har något negativt att säga om bemötandet deras barn får i skolan. Verksamhetsbesöket verifierar helt denna bild, att lärarna har ett positivt förhållningssätt till eleverna. Det kan skönjas en viss osäkerhet i personalen kring att det finns förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel (steg 5). Att vuxna reagerar på regelbrott, okamratligt beteende, mobbning och andra trakasserier instämmer 78,9 procent av personalgruppen med. Någon metod eller handlingsprogram för den typen av situationer har vi inte fått presenterat. Elever ur musikalgruppen berättar vid intervjun att gruppen håller trivsel högt på agendan och man umgås mycket även utanför Kulturskolan. De har en egen Facebookgrupp där både musikaler och annat diskuteras. Vid elevintervjun känner inte de andra eleverna igen sig i detta. De berättar att i gruppen/orkestern kommer man oftast bara och spelar och går sen hem igen. Här känner man bara de andra i gruppen som man träffat i något tidigare sammanhang. Man går direkt till lektionen och efteråt går man direkt hem berättar en elev i intervjun. Det här överensstämmer med vad personalen säger vid intervjun att man inte har några förankrade metoder för att ta hand om nya elever i grupper eller för att överbrygga åldersskillnader mellan eleverna. Arbetslagen har placerats sig på steg 3-7. Skolledningen har placerat sig på steg 6. Vi bedömer att skolan finns på steg 4 i området Trygghet och trivsel. För att nå steg 5 saknar Kulturskolan förankrade metoder för att skapa Trygghet och trivsel. Kompetensen att arbeta med det sociala livet i grupperna finns redan på Kulturskolan och genom att tillvarata den kan Kulturskolan utvecklas. Delaktighet och inflytande Det finns ett stort utbud av ämnen i Danderyds Kulturskola. Inom musik finns ett tjugotal kurser och därutöver sju olika kulturinriktningar att välja mellan. Eleverna kan delta i grupp eller individuell undervisning. Dans ges från 2 års ålder och övriga från 6 år och uppåt. Kulturskolans rutiner för att inbjuda föräldrar och elever till samtal som berör eleven/eleverna (steg 2) innefattar Öppet Hus som man har under två veckor på våren. Då inbjuds alla intresserade att besöka undervisningen, både i grupperna och på individuella lektioner. Ledningen menar att alla elever ska ha ett utvecklingssamtal med utvärdering och planering. Föräldrar ska hållas informerade om detta samtal. Vid våra intervjuer med personal, elever och föräldrar framkom att sådana samtal genomfördes i enstaka fall. Övervägande delen av lärarna säger sig inte arbeta på det sättet. Istället för ett regelrätt utvecklingssamtal, är den vanliga rutinen att inbjuda till samtal genom att lektionerna är öppna. Lärarna är också tillgängliga via sin tjänstemobil och man kan alltid träffas och diskutera i samband med den kontinuerliga verksamheten som barnet deltar i. 4

6 Eleverna berättar att de är mycket nöjda med hur undervisningen formas för var och en (steg 3). Man har möjlighet att påverka repertoarval och att undervisningen anpassas efter varje elevs ambitionsnivå. Man får vara med och välja låtar och även inriktning berättar en elev vid intervjun. Detta styrks av att 79,3 procent av eleverna som har besvarat enkäten instämmer helt eller till stor del i att de får vara med och planera undervisningen. Att eleverna är med och planerar undervisningen tycker dock bara 57,9 procent av personalen. Under intervjun förklarar personalen denna diskrepans med att lärarna i högre grad anser att planering är metodiken inom ämnesområdet som måste skötas av ämnesexperten, medan eleven tänker planeringen mer konkret såsom vilka låtar man ska spela eller vilka föreställningar man ska vara med på. Verksamheten är utformad så att eleverna kan påverka innehållet i undervisningen och sitt val av aktivitet (steg 1). Olika slags rutiner finns för att inbjuda till samtal (steg 2) och eleverna kan också påverka formen för undervisningen (steg 3). I skolans egen elevenkät svarar också 88 procent att man kan och får påverka undervisningen lagom ofta. I självvärderingen placerade arbetslagen sig på steg 4-7 och ledningen på steg 5. För att nå steg 4 ska skolan ha metoder i att träna eleverna i att ta eget ansvar för sin egen utveckling. Utvecklingssamtal finns som metod för att planera och utvärdera elevernas ansvarstagande. Detta har vi fått verifierat i teatergruppen som arbetat med en egen föreställning. I annan undervisning har vi inte fått presenterat några metoder och därför placerar vi skolan på steg 3. Kulturskolans arbete och uppföljning av sin egen årliga elevenkät och möjligheten för föräldrar att via utvecklingssamtal eller Öppet hus vecka nå en dialog med kulturskolan är positiv. Arbetssätt och lärarroll Kulturskolan har efter omvandlingen till kulturskola 2006 arbetat vidare med att hitta bra samarbetsformer mellan konstformerna. Skolledningen menar att detta arbete fortfarande pågår. En utveckling och satsning på ämnet musikal har i detta fall varit lyckosam. Engagemanget hos musikaleleverna är stort och det märks bland annat i att eleverna ofta stannar kvar väldigt länge i Kulturskolans lokaler. Kulturskolan är bra är en kommentar från elevenkäten och bekräftar vår upplevelse av att eleverna tycker i hög grad att det är roligt på Kulturskolan. På frågan om man blir inspirerad av sin lärare instämmer 85,4 procent helt eller till stor del. 86 procent instämmer helt på frågan mina lärare är kunniga. Föräldraenkäten visar även den samma resultat och här tycker 90 procent att undervisningen är bra. I föräldraenkäten läser vi även kommentarer som jättebra verksamhet och våra barn ser fram emot sina lektioner. Vid vårt besök genomförde Kulturskolan en konsert på kvällen där en av skolans blåskorkestrar tillsammans med olika rockensembler framträdde. Samtidigt repeterade, i en annan del av huset, flera sång- stråk- och slagverkselever med lärare för en annan produktion till veckan därpå. Det märks att det finns en omfattande och kontinuerlig konsertproduktion på Kulturskolan. Många av dessa föreställningar och konserter genomförs naturligtvis i Danderydsgården. Men Kulturskolan medverkan även vid grundskolors avslutningar och samarbetar ofta med företagsföreningen i det närliggande köpcentrumet Mörby Centrum med återkommande konserter. 5

7 Lärarna på Kulturskolan har från skolledningen ett uppdrag att under ett läsår göra ett besök hos någon annan lärare under en arbetsdag. Detta besök ska även efteråt följas upp med ett samtal mellan lärarna där erfarenheter och upplevelser diskuteras. En av ambitionerna med detta är att öppna upp för nya samarbetsformer. Det är inte så många år som man varit kulturskola och i Danderydsgården har man bara verkat i två år. Det finns många idéer hos både lärare och ledning om utvecklingen av verksamheten i huset. I intervjun med skolledningen framkommer att Danderyds Kulturskola inte har som uppdrag att förbereda elever för högre musikstudier utan har ett övergripande mål att kulturverksamheten ska bidra till att eleven utvecklar en allsidig personlighet. Vi tycker att kulturskolan har arbetsformer som skapar lust och kreativitet (steg 1). Vi ser även att eleverna ges möjlighet att samarbeta genom att regelbundet få medverka i olika föreställningar eller konserter. Att lärarna entusiasmerar instämmer i enkäten 85 procent av eleverna (steg 2 och 3). Kulturskolan har som metod för att följa upp att lärarna har förmåga att entusiasmera eleverna dels en egen enkät och dels en kontinuerlig uppföljning av hur många elever som fortsätter (steg 4). Enkätsvaret i skolans egen enkät svarar 99 procent mycket bra eller bra på frågan hur trivs du med lärarna? Vi noterar även att skolan har ett naturligt samarbete med övriga aktörer (steg 5). Arbetslagen har placerat sig på steg 5-7 och ledningen på steg 6 men för att nå steg 6 och 7 ska lärarna dels stimulera elevernas nyfikenhet och intresse för andra konstformer samt ha en gemensam värdegrund och kunskapssyn som präglar all undervisning. Det har man ännu inte lyckats med helt genomgående vilket gör att vi placerar kulturskolan på steg 5. Utveckling och lärande Bra, det där gör du riktigt bra, läraren berömmer eleven vid trummorna efter en genomgång av tre olika moment. Eleven ser nöjd ut och lyssnar fokuserad och intensivt på nästa instruktion från läraren. Läraren arbetar lugnt och metodiskt vidare med stycket och kontrollerar med jämna mellanrum att eleven förstår när nya moment läggs till. Flera elever verifierar upplevelsen från lektionsbesöket. Vid elevintervjun svarar en elev Lärarna är jättebra, de märker om man är intresserad och då ökar de kraven. Enkätsvaren visar också att undervisningen och övningarna anpassas efter ambitionsnivå. 88,3 procent av eleverna anger att de får utvecklas i den takt de önskar. På frågan om eleverna själva är engagerade och lägger ner mycket eget arbete i Kulturskolan instämde bara 66,5 procent av de som har svarat helt eller till stor del. Här syns att lärarna har ett stort engagemang och förmåga, men kanske inte alla elever har tid med det. Under intervjuerna får vi också svar som det är roligt, men jag har mycket andra aktiviteter också. Kulturskolan producerar och genomför ett hundratal föreställningar varje år. På så sätt får många elever möjlighet att delta i olika uppsättningar. Föräldrarna är till 80 procent nöjda med det antal gånger barnet får uppträda inför publik. I de öppna svaren från föräldraenkäten kan vi även läsa kommentarer som lite för många spelningar och önskar mer variation på konserterna. Utveckling och lärande Antal publikarrangemang per år st 100 6

8 Skolledningen menar att Kulturskolans elever alltid ska få ett utvecklingssamtal med sin lärare. Knappt hälften av eleverna svarar att de pratat med sina lärare om målen med undervisningen och 53 procent av lärarna instämmer helt eller till stor del att Kulturskolan har utarbetade metoder för att följa upp elevernas utveckling och lärande. Vid vårt besök upplevde vi också stora skillnader i hur man som lärare arbetade med utvecklingssamtalen. De flesta lärare menade att man förde ett kontinuerligt samtal under lektionerna. Enkätsvaren visar att 63 procent av lärarna utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer tillsammans med eleverna. Det skiljer sig mellan ämnesgrupperna, vi har olika förutsättningar är en kommentar vi får vid lärarintervjun. Elevernas förmåga att ta egna initiativ utvecklas kontinuerligt menar skolledningen och lyfter bland annat fram ett exempel från teatergruppen. De satte själva upp en förställning och i samband med den genomförde man en insamling så att Kulturskolan, till en större senare planerad produktion, kunde hyra trådlösa mikrofoner. Kulturskolans största beredskap för att förbereda eleverna för högre studier är att lärarna genomgående har en relevant och hög ämneskompetens. Eleverna kan också fritt välja antal kurser de vill gå och således kan den som exempelvis satsar på musikalyrket kombinera sång, teater och dans. Under utveckling och lärande är de fyra arbetslagen och ledningen samstämmiga i självvärderingen om att man befinner sig på steg 6. Vi placerar Danderyds Kulturskola på steg 5. Även om det inte är genomgående ser vi att lärare och elever samtalar kontinuerligt om elevens/gruppens mål för undervisningen (steg 3) och har metoder för att kontinuerligt följa upp målen för undervisningen (steg 4). Eleverna utvecklar kontinuerligt sin förmåga att ta egna initiativ och Kulturskolan har beredskap att förbereda elever som så önskar för högre studier (steg 5). För att skolan ska uppnå steg 6 i Qualistrappan krävs att eleverna har en förmåga att tillsammans med andra kunna skapa gemensamma projekt/produktioner. Förutsättningarna för detta är goda i navet Danderydsgården med både undervisningslokaler och en flexibel konsertlokal. Här möjliggörs mycket undervisning efter skoltid och ger många chanser till samarbete. Organisation Danderyds Kulturskola har en rektor, Anders Stengård och en skoladministratör. Kulturskolan genomför regelbundna personalmöten varje vecka. Detta möte leds av rektor utifrån en fastställd dagordning. Vid dessa möten ges ofta tillfälle för personalen till planering inför de olika produktionerna på Kulturskolan. Man har fem ämnesgrupper (fyra har svarat på enkäten) med varsin ämnesgruppsledare som har ett ansvar men inget tids- eller lönetillägg för uppdraget. Ämnesgruppsledare har för uppdraget istället en högre lön. Ledningsgruppen består av ämnesgruppsledarna och rektor. En lärare har åtagit sig sysslor liknande biträdande rektor och ingår också i ledningsgruppen. Varje ämnesgrupp svarar själv för antagning av elever och fördelar hur dess totala lärartid ska användas. Till exempel kan en lärare med många undervisningsställen få färre antal elever 7

9 tilldelat i jämförelse med den som undervisar i samma lokal hela veckan. Ämnesgruppen skriver verksamhetsberättelser och annan dokumentation, ansvarar för pedagogisk utveckling och instrumentarium/rekvisita/kläder. Ledningsgruppen ansvarar för den övergripande långsiktiga planeringen och för större projekt. Vi ser att Kulturskolan har ett uppdrag via Danderyds kommuns hemsida (steg 1) och att det finns en tydlig organisation avseende ansvar och befogenheter (steg 2). Det redovisades vid besöket skriftligt med en organisationsplan och muntligt vid ledningsintervjun. Man har regelbundna personalmöten med återkoppling till all personal. Uppdraget är väl förankrat (steg 3) och det finns dokumenterade rutiner såsom Introduktion för nyanställda. Alla tar ansvar för den dagliga verksamheten (steg 4) och ämnesgrupperna bedriver utvecklingsarbete. Enligt enkäten finns 3 av 19 bland personalen som anser att arbetslaget inte fungerar väl. Endast 68,4 procent menar att man prioriterar och fördelar uppgifterna i arbetslaget. Här noterar vi att det finns en otydlighet i organisationen mellan ämnesgrupperna. Vid lärarintervjun framkom att det finns lärare som medverkar i flera ämnesgrupper. Här uppstår ofta en olycklig situation för dessa lärare med ett fixande och trixande för att få till det dagliga arbetet. I detta kvalitetsområde har ämnesgrupperna placerat sig på steg 3 till steg 7 och skolledningen på steg 5. Under personalintervjun mötte vi en lärarkår som är stolt över sin skola och som vet att man med gemensamma krafter kommer framåt. Inte minst flytten till Danderydsgården har blivit en drivkraft till att utveckla verksamheten. Det finns en teamkänsla och alla är delaktiga i skolans utveckling (steg 5). Vi placerar skolan på steg 5. För att nå högre steg behövs en starkare förankring och utformning av verksamheten utifrån uppdraget. Organisation Antal elever (definition: antal avgifter) st Antal elevbesök per vecka st Antal lärartjänster st 30 Antal heltidstjänster st 20 Andel pojkar per antal elever procent 36 Styrning och ledarskap Danderyds Kulturskolas rektor har i sin organisationsplan satt eleven i toppen och sig själv i botten med ledningsgruppen och de fem ämnesgrupperna emellan. Det illustrerar på ett bra sätt hur skolan fungerar. Rektor ser sig som ett stöd till verksamheten och delegerar via ledningsgruppen många delar till ämnesgrupperna. Ämnesgrupperna har ansvaret för elevfördelningen och den pedagogiska utvecklingen på Kulturskolan. Ledningsgruppen har den övergripande långsiktiga planeringen och ansvar för större projekt. Varje vecka har kulturskolan personalmöten efter en fastställd dagordning. Årliga medarbetarsamtal genomförs med all personal. Samtalen är utspridda över en större del av läsåret och kombineras av rektor med lektionsbesök. För medarbetarsamtalen finns ett underlag med tydliga mål och lönekriterier specificerade. Frågor kring egen kompetensutveckling berörs och personalen uttryckte att kommer man med förslag blir det ofta ett positivt svar vid vår intervju. 8

10 Personalen visar ett starkt förtroende för skolledningen. I resultatet från kommunens egen medarbetarundersökning för 2013 svarar 91 procent positivt på frågan; uppfyller din närmaste chef dina förväntningar på en bra ledare. Även i Qualis enkät svarar 90 procent av personalen instämmer helt och till stor del på frågan om skolledningen skapar delaktighet och förtroende. På Kulturskolan följer rektor varje månad upp, via en speciell blankett för tidsredovisning, att lärarna ligger på en rimlig arbetstidsnivå. Man ser det både ur ett resursperspektiv och som en arbetsmiljöfråga. Vid vår intervju med personalen framkommer vissa skillnader i frågan kring skolutveckling. Här fanns önskemål om en bättre förankring och förtydligande hos personalen kring skolledningens olika skolutvecklingsprojekt. Bland annat nämndes arbetet med Qualis som upplevdes lite ryckigt. Enkätsvaren visar att 84 procent av personalen svarar instämmer helt och instämmer till stor del på frågan om skolledningen aktivt driver kulturskolans utveckling. Skolledningen har aktivt tagit del i utformningen av skolans nya lokaler. Bland annat genom att driva fram en lösning med flexibla publikplatser i Danderydsgårdens konsertlokal. Det strategiska ledarskapet visar sig även i det arbete som nu gett resultat att samla fler konstformer till Danderydsgården. Skolledningen har även en tydlighet i de personalmöten som genomförs där man kontinuerligt följer upp sin verksamhet och även arbetar med utvecklingsfrågor som veckans pedagogiska fråga. När det gäller frågan om Kulturskolan har en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten sjunker resultatet något. Här svarar 79 procent av personalen instämmer helt och instämmer till stor del. Vi kan se att verksamheten styrs av rutiner och regler och att skolan har dokumenterade verksamhetsmål (steg 1 och 2). Att skolledningen skapar delaktighet och förtroende (steg 3) och det finns fungerande mål och utvärdering på olika skol-, arbetslags- och elevnivå (steg 4). Regelbundna medarbetarsamtal och tydliga lönekriterier finns och från skolledningen en stimulans för individuell utveckling. Rektor gör regelbundna lektionsbesök hos varje medarbetare för att följa upp den individuella utvecklingen (steg 5). Vi noterar att arbetslagen har svarat från steg 3 till steg 7. Skolledningen har placerat sig på steg 7. Vi placerar skolan på steg 5. För att nå högre upp på stegen behöver kulturskolan skapa en gemensam syn på uppdraget. Kommunikation Personalen har en gemensam Google-kalender och en server där alla dokument finns. Information från ledningen kommer via mail och sms. Varje medarbetare har en bärbar dator och tjänstemobiltelefon. Varje onsdag har man avsatt tid för personalmöte. Där ges också tid för planering av gemensamma verksamheter och projekt. Ledningen uppger att all information i första hand ska vara digital. En orkester har också enbart digital information. Detta bekräftas inte av föräldrar och lärare generellt som istället menar att Kulturskolan oftast ger information i pappersform med barnet. Dock är det i föräldraenkäten 82,7 procent som instämmer helt eller till stor del i att man har tillgång till relevant information. 9

11 Genom att varje lärare har en egen mobiltelefon har föräldrarna alltid möjlighet att nå sitt barns lärare. Detta bekräftas av att 82,8 procent av att föräldrarna i enkäten instämmer helt eller till stor del med att de har en bra kommunikation med Kulturskolans personal. Bara 25 procent av föräldrarna använder hemsidan och 35 procent använder den till viss del. Föräldrarna saknar information om när hemsidan uppdateras och tycker också att viss information saknas. Vid föräldraintervjun framkom att man hittar telefonnummer på hemsidan och man får ett vänligt bemötande om man ringer till Kulturskolan. Det interna samtalsklimatet upplevs olika av personalen. 17 av 19 i personalgruppen uppger i enkäten att man har en öppen och förtroendefull kommunikation, medan två personer inte alls upplever detta eller inte vet. Självvärderingen visar samma splittring i frågan, då en ämnesgrupp placerat sig på steg 2, medan de övriga återfinns på steg 6 och 7. Ledningen uppmuntrar dock diskussion och är öppen för kritik. Från föräldrahåll ges exempel vid intervjun på hur man upplevt att skolan professionellt bemötte tankar om verksamheten och att vissa förändringar gjorts utifrån det. Kulturskolan samarbetar med andra kulturföreningar i närsamhället. I huset finns på helgerna även andra verksamheter till exempel Hembygdsföreningen. Danderyds Kulturskola medverkar i kommunens årliga nationaldagsfirande efter uppdrag från kommunledningskontoret. Affischering fungerar bra i huset. Kulturskolans Facebooksida används inte mycket och är inte uppdaterad. 63,9 procent av föräldrarna instämmer i att de får god och kontinuerlig information om vad som händer på Kulturskolan. I de öppna svaren kunde vi läsa gärna ett regelbundet mailutskick med vad som är på gång i Kulturskolan och Danderydsgården Elever i musikalkursen har en egen Facebookgrupp med aktuell och relevant information och där även diskussioner förs. Det berättade musikaleleverna vid elevintervjun. Vi har sett att intern information finns tillgänglig för personalen (steg 1). Eleverna får god och kontinuerlig information om frågor som berör verksamheten (steg 2) och relevant information för också tillgänglig för föräldrar och elever (steg 3). Ett gott samtalsklimat främjas och det interna samtalsklimatet är till stor del öppet och förtroendefullt (steg 4). Detta kriterium uppfylls trots att två personer i personalen inte instämmer i påståendet eftersom det i övrig personalgrupp samt lednings-, elev- och föräldragrupp gavs instämmande svar. Kulturskolan har en fungerande kommunikation med närsamhället och skapar nätverk (steg 5). Kulturskolan har information om andra kulturutövare och musikskolor på sin hemsida och bjuder även in till samarbeten (steg 6). Vi placerar skolan på steg 6 inom området Kommunikation. För att nå det högsta steget saknas idag ett systematiskt sätt och strategi för kommunikation. Skolan bör också vara uppmärksam på hur det interna samtalsklimatet utvecklas. 10

12 Kompetens Alla lärare har pedagogisk högskoleutbildning eller motsvarande. Att kompetensen är hög i Danderyds Kulturskola visar bland annat att 97,7 procent av eleverna svarar i enkäten att lärarna är kunniga. Att föräldrarna också är mycket nöjda med lärarnas kompetens märks i enkätens många frisvar i stil med Både N och NN är kanon-lärare och N, NN, NNN ni är fantastiska! Mina barn stortrivs med att spela med er. Ledningen uppmuntrar personalen att vara en del i en lärande organisation. Vid personalsamlingarna finns en stående punkt Veckans pedagogiska fråga där lärarna får chans att dela med sig av sådant man tänkt, provat eller upplevt. Den lärare som varit på kurs förväntas också delge sina nyvunna kunskaper till kollegorna. En annan form av kompetensutveckling som skolan har satsat på det senaste året är att varje lärare ska auskultera hos en kollega en gång per år med efterföljande samtal om undervisningen. Detta har genomförts och varit givande för många, men det finns ännu de som inte tagit till sig detta som en kompetensutveckling I intervjun med ämnesgrupperna framkommer att man inte uppfattar att det finns gemensamma utvecklingsplaner, bara individuella. Nyanställda får en skriftlig introduktion om vilka strukturer och rutiner som finns på skolan. Det har visat sig även fylla en funktion för gamla lärare. Genom de årliga medarbetarsamtalen följs sedan den individuella utvecklingen upp för var och en. En stående fråga om önskemål från personalen om fortbildning finns här alltid med. Alla har möjlighet att åka på fortbildning var också svaret vi fick vid lärarintervjun. Vi har fått verifierat att medarbetarna ges möjlighet till kompetensutveckling (steg 1). Alla lärare har pedagogisk högskoleutbildning (steg 2 och 6). Skolan genomför introduktioner för nyanställda (steg 3). I enkäten svarar 52,7 procent av personalen att det finns gemensamma och individuella utvecklingsplaner (steg 3). Kompetensutvecklingsinsatser följs upp regelbundet (steg 4). Vi har dock inte sett några speciella rutiner för uppföljning och återkoppling till nyanställda (steg 4). Dock möter skolledningen alla medarbetare i ett årligt medarbetarsamtal då uppföljning och återkoppling sker. All personal tillhör en ämnesgrupp. Personalomsättningen är låg. 63,2 procent av personalen anser att kompetensutveckling har hög prioritet. Att den utgår från behoven anser 57,7 procent av personalen (steg 5). Personalen verifierar även skolledningens positiva inställning till egen kompetensutveckling vi intervjun. Frågar man får man nästan alltid ett ja. I självvärderingen har ledningen lagt sig på steg 7 medan arbetslagen lagt sig på steg 2-3. Ett arbetslag har inte svarat. Vi placerar skolan på steg 5 i området Kompetensutveckling. Vi ser att här finns ett gott påbörjat arbete för att utnyttja och sprida medarbetarnas specialkompetenser auskultationen är ett steg på vägen. Skolledningen har även uppmärksammat kompetenser bland medarbetarna inom områden som orkesterspel och gruppdynamik. Här finns möjligheter att efter framtagna metoder ta sig högre upp i Qualistrappan. 11

13 Kompetens Andel ordinarie lärare med pedagogisk högskoleutbildning eller annan pedagogisk utbildning procent 100 Totalt antal kronor per år för kompetensutveckling (jämfört med totala tjänstegraden) kr Resursutnyttjande Kulturskolan drivs till stor del i en byggnad, Danderydsgården. Här sker en betydande del av undervisningen och den utåtriktade verksamheten. Personalen har på många sätt förstått att använda dessa lokaler på ett effektivt sätt. Kulturskolan har dock inte ensamrätt över lokalerna. Vissa helger hyrs lokalerna ut till andra intressenter vilket kan leda till olika problem. Till exempel kan vissa saker i lokalerna förstöras vid den externa användningen som sedan behöver åtgärdas i samband med att kulturskolan behöver använda det i sin ordinarie verksamhet. Vid intervjun med personalen framkom att man förutsatte att skolledningen håller budget. Man upplever inte att man direkt har någon insyn över budgethanteringen utan menar att skolledningen själv hade ansvar över dessa frågor. Man önskade även en större tydlighet kring budgethanteringen. Dessa tankar stämmer överens med personalenkäten där 21 procent instämmer helt och 42 procent instämmer till stor del kring förutsättningarna för Kulturskolans resurshantering medan 16 procent svarar instämmer inte alls. Kulturskolans har byggt upp sin organisation på att arbetslagen till stor del är delaktiga i ansvaret kring intag av elever. På så sätt har personalen ett stort ansvar för resursfördelningen. Skolledningen har initierat ett annat arbete kring resursfördelningen och menar att tid är den största tillgången. Man vill på så sätt identifiera lärare som av olika anledningar får för hög arbetsbelastning. Genom att varje månad följa upp tidsåtgången via samtal möjliggörs en konstruktiv dialog kring hur resursen tid används på bästa möjliga sätt. Personalen var medveten om denna process men identifierade inte detta som en resursfråga. Det ekonomiska utfallet för Kulturskolan följs årligen upp. Senaste året visade på ett underskott. Det negativa utfallet förklaras med i huvudsak två avgörande händelser. Dels ett högre utfall vid lönerevisionen, vilket medförde ökade personalkostnader mot budget, och dels ett problem för kommunen att tillhandahålla en ersättningslokal för dansundervisningen vilket i sin tur gav ett intäktsbortfall då danseleverna inte kunde påbörja sin undervisning som tänkt. Ett åtgärdsprogram har presenterats av Kulturskolan för att ändra utvecklingen. Året innan var det ekonomiska utfallet positivt, kronor. Danderyds Kulturskola ingår i Produktionen. Produktionen balanserar resultatenheterna inom kommunen i sin ekonomiska redovisning vilket för år 2011 och 2012 var positivt. Av de underlag vi tagit del av ser vi en ekonomisk kontroll (steg 1) och att en kontinuerlig uppföljning genomförs (steg 2). En metod används för att skapa delaktighet i resurshanteringen bland annat genom elevfördelningen (steg 3). Vad gäller medarbetarnas fokus kring dessa frågor (steg 4) upplever vi en viss skillnad i personalgruppen. Några tänker 12

14 sig resurshantering som enbart pengar, men när begreppet omfattar sådant som tid och lokaler har varje lärare fokus på detta och hanterar resurserna gott. Skolledningen har initierat en metod för att skapa hög kvalitet till förutsättningar och insatta resurser genom sitt arbete med månatliga tidsrapporteringar (steg 5). Vi ser att verksamhetens kvalitet är hög (steg 6). Vi noterar samtidigt att arbetslagen sinsemellan och skolledning har olika uppfattningar kring detta område. Ett arbetslag placerar verksamheten på steg 2, ett arbetslag på steg 4 och två arbetslag avstår helt från att värdera verksamheten inom detta område. Ledningen värderar att verksamheten uppfyller kriterierna till och med steg 6. Vi placerar Kulturskolan på steg 4. Metoder för att skapa hög kvalitet i förhållande till förutsättningar och insatta resurser skulle ge goda förutsättningar för att nå de högre stegen för Danderyds Kulturskola. Att all personal känner sig delaktig och har förståelse för arbetet med skolans resurshantering. Resursutnyttjande Avgift per elev och ämneskurs kr kr Nettoresultat senaste bokslut Kr kr Image Danderyds Kulturskola har en omfattande utåtriktad verksamhet med egna produktioner. År 2012 genomförde man över 100 publikarrangemang. Skolan medverkar även i flera kommungemensamma sammanhang såsom Nationaldagsfirandet 6 juni. Kulturskolan var också ett naturligt och självklart stopp när Kungen genomförde sitt kommunbesök under året. Kulturskolan har ett samarbete med nästan alla kommunens grundskolor år 1-3 och vid vårt besök märktes hur uppskattat detta var. Förutom att barn och lärare på grundskolan glatt hälsade önskade biträdande rektor omedelbart försäkra sig om att vi som Qualisgranskare förstod hur bra och viktig Danderyds Kulturskola var för deras skola. I intervjun med föräldrarna förstärktes betydelsen av detta samarbete då man ansåg att det ger alla barn en chans att bli intresserade. De konkurrenter som idag finns i kommunen har ett betydligt smalare utbud och kan på så sätt inte mäta sig med Danderyds Kulturskolas verksamhet. Kulturskolan har en webbplats via Danderyds kommuns hemsida och en upplagd sida på Facebook. Facebooksidan verkar dock inte användas av Kulturskolan. I personalenkäten besvaras frågan om skolan goda rykte med alternativen instämmer till stor del och instämmer helt med 89,5 procent. Hela 94,7 procent av personalen instämmer helt på frågan om man kan rekommendera skolan till andra elever och föräldrar. Elevenkäten visar samma tendens och hela 87,7 procent instämmer helt eller instämmer till stor del på frågan om att rekommendera kompisar att börja i Kulturskolan. Föräldraenkätens svar visar en något annat resultat 78,2 procent instämmer helt eller instämmer till stor del på frågan om Kulturskolans har ett gott rykte men hela 16,5 procent 13

15 svarar vet ej. I föräldraintervjuerna framkom att en avsaknad av aktuell information fanns. Man upplevde inte heller att föräldraenkäten följdes upp och presenterades. Vi kan se att Kulturskolan har flera metoder för att informera om sin verksamhet (steg 1), att skolan är ett attraktivt val (steg 2) och att pedagogerna är goda ambassadörer (steg 3). Lärarna och skolan använder sig av modern kommunikationsteknik (steg 4) samt metoder för att utvärdera omvärldens syn på skolan. Kulturskolan låg långt framme i att snart presentera en helt ny hemsida. Genom den önskade man ett effektivare och tydligare informationssätt om sin omfattande verksamhet (steg 5). I ledningens och i två av arbetslagens självvärdering har de placerats sig på steg 7. De två andra arbetslagen har placerat sig på steg 4 respektive steg 5. Vi kan se att Danderyds Kulturskola har ett mycket gott rykte. Vi har däremot inte kunna följa en dokumentation av förbättringen över tid (steg 6) och att skolan systematiskt arbetar med sin image (steg 7). Vi placerar Danderyds Kulturskola på steg 5 inom området Image och menar att skolan har goda möjligheter att förbättra detta resultat om man genom ett systematiskt och strategiskt som dokumenteras över tid följer upp kvalitetsområdet. Slutomdöme Danderyds Kulturskola har ett brett arbete för kvalitet. Skolan har en egen elevenkät som besvaras årligen av cirka hälften av eleverna. Det finns även en föräldraenkät. De många publika arrangemangen ger både föräldrar och omgivandet samhället ett kvitto på hur eleverna utvecklas. Det finns kö till många kurser och eleverna går under många år i Kulturskolan. Arbetet med Qualis har funnits under tre år och är känt bland personalen. Lärarna har ett djupt engagemang, vilket är en stor tillgång för att nå en hög kvalitet. Trots att ekonomi inte tillåter några utsvävningar kan lärarna trolla med knäna och få nöjda elever. Överlag har Danderyds Kulturskola en struktur med rutiner och god ordning vilket gör att skolan uppnår steg 1-2 i kvalitetsområdena. Steg 3-4 handlar om verksamhetens fungerande verktyg för sitt förbättringsarbete. Här uppnår skolan det i de flesta kvalitetsområdena men förbättringar kan göras främst i Delaktighet och inflytande. På steg 5-6 återfinns förankrade metoder och förhållningssätt i verksamheten. Hit har kulturskolan kommit i flera kvalitetsområden. Vi kan se att det främst är här man i skolan behöver förankra och säkerställa de olika processer man gemensamt diskuterar fram. På steg 6-7 finns kriterier som handlar om ett systematiskt förbättringsarbete. Här krävs ett dokumenterat arbete som visar på verksamhetens förbättrade kvalitet över tid. Vi kan konstatera att skolan är på rätt väg inom många av dessa kvalitetsområden. Vi kan med nöje konstatera att Danderyds Kulturskola återigen uppnår minst steg 3 inom samtliga områden och får 69 poäng. Detta resulterar i en kvalitetscertifiering enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. 14

16 Styrkor Danderyds Kulturskola är en levande och inspirerande verksamhet. Personalen har höga ambitioner och arbetar kreativt för att eleverna ska få positiva upplevelser från sin undervisning. De kvalitetsområden som Danderyds Kulturskola har kommit långt inom är; Arbetssätt och lärarroll: Lärarnas positiva bemötande av eleverna, deras förmåga att få dem uppnå sina ambitioner och stötta dem är skolans största styrka. Kommunikation: Det goda ryktet som Danderyds Kulturskola har är en stor tillgång. Man har en levande kommunikation med andra kulturutövare. I och med att man disponerar huset Danderydsgården finns förutsättningarna för att utveckla verksamheten i den riktning man önskar. Utveckling och lärande: Kulturskolan erbjuder eleverna möjlighet att medverka i många olika konserter och föreställningar. Skolan har ett stort kursutbud för alla smaker. Förbättringsområden Danderyds Kulturskola behöver förtydliga sitt arbete internt. Främst ser vi att ledning tillsammans med arbetslag behöver diskutera innebörden av Resursutnyttjande och Kompetens och hur kriterierna inom dessa områden ska tolkas utifrån verksamheten. Då bör alla arbetslag också kunna värdera verksamheten inom dessa områden. Organisation: Ett förbättringsområde för skolan är att arbeta vidare med att tydliggöra ansvarsfördelningen ytterligare och förankra det bland all personal. Genom att gemensamt arbete inom detta område kan även den gemensamma teamkänslan öka och ge ett positivt genomslag inom flera kvalitetsområden. Delaktighet och inflytande: Kulturskolan har goda ansatser till att låta elever påverka sin undervisningssituation men det finns stora skillnader i hur personalen arbetar kring detta område. Metoder för att sätta mål och följa upp dem med eleven är medel för att nå kriterier på de högre stegen. Trygghet och trivsel: Här kan skolan arbeta mer med att förankra sina metoder för att skapa god atmosfär i grupperna och arbeta fram ett gemensamt förhållningssätt bland personalen som präglar skolans arbete. Det är också av vikt att varje medarbetare känner att samtalsklimatet är öppet, något som är ett gemensamt ansvar för all personal. Vi vill önska alla elever och lärare samt övrig personal ett varmt lycka till i det fortsatta arbetet både i den dagliga verksamheten och med det fortsatta kvalitetsarbetet. Vi vill även tacka Danderyds Kulturskola för ett stimulerande och positivt bemötande i samband med granskningen. 15

17 Hässleholm och Nacka Åsa Isaksson Mats Kiesel Bilaga: Sammanställning av poäng 16

18 Qualis certifiering - poängmatris Musik- och Kulturskola Danderyds Kulturskola Kvalitetskriterium Faktor Steg Poäng A Trygghet och trivsel 2 x 8 B Delaktighet i lärprocessen 2 x 6 C Arbetssätt och pedagogroll 2 x 10 D Utveckling och lärande 2 x 10 E Organisation 1 x 5 F Styrning och ledarskap 2 x 10 G Kommunikation 1 x 6 H Kompetens 1 x 5 I Resursutnyttjande 1 x 4 J Image 1 x 5 Poängsammanställning Villkor Danderyds Kulturskola 69 Certifiering - lägst 48 Alla kriterier steg 3 eller högre Maxpoäng