Undersökning. Behovsanalys

Transkript

1 Division Habilitering & Hjälpmedel Bilagaa 6 a Kunskapsstyrning Habilitering & Hjälpmedell Mål 2013 H & H:s mål Kvalitet: Mål 3. Vi arbetarr enligt Region Skånes ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Tillämpningen av strukturen för kunskapsstyrning är tydliggjord och en e uppföljning är genomförd. FoU:s mål 2013: Kvalitet: Vi tillämpar strukturen för kunskapsstyrning Vi samarbetar med ledning och professionell la för att säkerställa ett evidensbasere rat arbete. Vi har en handlingsplan för hur kunskapsutveckling och beslut samordnas och verkställs. Kunskapsstyrning strategi för attt erbjuda insatser av a hög kvalitet För att utveckla Habilitering & Hjälpmedels kvalitet har divisionen under 2012 utvecklat en modell för kunskapsstyrning. Denna är ett stöd för att uppfylla Socialstyrelsens krav att i ökad utsträckning åstadkomma en evidensbaserad praktik i hälso och sjukvården så att kvalitetssäkrad kunskap spridss och används inom verksamheten (2009:14). Kunskapsstyrning är en del av är H & H:s systematiska kvalitetsarbete somm ska bidra till t att alla medarbetare har tillgång till t aktuell kunskap inom sitt arbetsområde, att de insatser som genomförs är de mest effektiva utifrån den enskildee brukarens hälsotillstånd. Målet med kunskapsstyrning är att säkerställa att bästa tillgängliga kunskap om mål, förutsättningar, resultatt och effekter används vid de beslut som rör brukaren. I den framtagna modellen tydliggörs ledningsansvaret. Undersökning Ställningstagande Behovsanalys Ansvarig: FoU chef Ansvarig: VC Ansvarig: FoU chef Figur 1. Kunskapsstyrningsmodellen. Habilitering & Hjälpmedel,2012 1

2 Tillämpning av modellen under 2013 Tillämpningen av modellen innebär en arbetsprocess med tre steg. Dessa är 1) Behovsanalys, 2) Undersökning och 3) ställningstagande. Nedan beskrivs vad dessa faser innebär, hur modellen används, vem som är involverad och vilket underlag insatserna/åtgärderna bygger på. Tabell 1 Behovsanalys Ansvar Insatser/åtgärder Förfarande Involverade Underlag Identifiera Inventeringar av behov kunskapsbehov / omvärldsbevakning FoU chef 1 Prioritera Besluta Tabell 2 Undersökning Bedömningar av relevans, nytta och grad av vetenskaplighet Beslut om vilka kunskapsbehov som ska prioriteras verksamheterna FoU Ledning för verksamheterna verksamheterna FoU Ledning för verksamheterna Ledning för verksamheter och FoU Bilaga a (Underlag för att identifiera kunskapsbehov) Bilaga b (Checklista för relevans) Ansvar Insatser/åtgärder Förfarande Involverade Underlag Undersöka Material insamlas systematiskt, skriftligt och verksamheten muntligt FoU handledare FoU chef Analysera Granska Tabell 3 Ställningstagande Analys och resultat sammanställs. Slutsatser om hur kunskapen konkret kan användas tas fram. Rapporten som helhet sammanställs. Intern granskning genomförs. Slutsatser diskuteras. verksamheten FoU handledning FoU handledare ämnet internt och externt Ledning för FoU och verksamheten Bilaga c (Dispositionsmall för rapport) Bilaga d (riktlinjer för faktagranskning för profession och ledning) 1 Titel ändras från och med 2014 till Chef för FoU enheten 2

3 Ansvar Insatser/åtgärder Förfarande Involverade Underlag Besluta om att införa/utmönstra samt följa upp Verksamhetschef Rapportens slutsatser och förslag diskuteras. Prioritera mot pågående habiliterings / rehabiliteringsinsatser Lägga upp en plan för implementering Resurser avsätts Implementeringsplanen följs upp verksamheten FoU handledare Ledning för FoU och verksamheten FoU rapportens slutsatser och implementeringsplan I tillämpningen av modellen under 2013 har förfarandet i kunskapsutvecklingen tydliggjorts och användning av resultaten underlättats i alla tre faserna. Det finns en tyngd i en modell som är beslutad och divisionsövergripande. Sammanfattningsvis kan styrkan i tillämpningen beskrivas som följande: Kunskapsutveckling och beslut är organiserat i tre viktiga faser, identifiering av kunskapsbehov i praktiken, undersökning och resultatanvändning. Kunskapsutvecklingen sker i ett nära sammanhang med divisionens Prioriteringsarbete och utvecklingen av Habiliteringsprogram. Det finns en tydlig roll och ansvarsfördelning. Modellen tydliggör en kommunikation av kunskapsutvecklingen i divisionen. Mallar för att identifiera kunskapsbehov, värdera idéer, redovisa och granska FoUarbeten säkerställer hela processen. Vilka konkreta FoU arbeten har genomförts? Ett konkret resultat av arbetet med kunskapsstyrningsmodellen under 2013 är de FoUarbeten som produceras. Tabell 4 FoU produktion 2013 Pågående Under granskning Avslutade Totalt FoU rapporter FoU PM Följande 15 FoU rapporter avslutades och publicerades under FoU rapport 1/2013: Mindfulness och yoga som stressreduktion för personer med Autismspektrumtillstånd en forskningsöversikt FoU rapport 2/2013: Upplevelse av kurs för blivande mentorer med autismspektrumtillstånd en utvärdering inom projektet Unga Mentorer FoU rapport 3/2013: En forskningsöversikt över intensiv psykodynamisk korttidsterapi 3

4 FoU rapport 4/2013: Mentaliseringsförmåga och psykosocial utveckling hos barn med cochleaimplantat en forskningsöversikt FoU rapport 5/2013: Kulturellt bekräftande arbete med döva beskrivning i litteratur och filmer FoU rapport 6/2013: Behandling med hypnos för personer med utvecklingsstörning FoU rapport 7/2013: Kognitiva funktioner hos vuxna med ryggmärgsbråck en forskningsöversikt FoU rapport 8/2013: KBT insatser för barn och ungdomar med autism en forskningsöversikt FoU rapport 9/2013: Framåt Marsch en habiliteringsinsats för att stödja ungdomars vuxenblivande FoU rapport 10/2013: Marte Meo inom Vuxenhabiliteringen utvärdering av en utbildningsinsats FoU rapport 11/2013: Långvarig smärta hos ungdomar med neuromuskulär sjukdom en utvärdering av habiliteringsinsatsen Smärtskola FoU rapport 12/2013: En utvärdering av mentorsverksamheten för personer med rörelsehinder ( ) FoU rapport 13/2013: Social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med autism en forskningsöversikt FoU rapport 14/2013: Rehabilitering vid lätt till medelsvår förvärvad hjärnskada hos barn och ungdomar en uppföljning vid BarnReHab i Skåne FoU rapport 15/2013: Föräldrars upplevelse av Auditory Verbal Therapy (AVT) som habiliteringsinsats FoU publikationerna ger enligt modellen för kunskapsstyrning konkreta avtryck i divisionen. Sist i varje rapport skrivs en text om hur slutsatserna ska användas i verksamheten. Texten utvecklas efter ett resonemang mellan FoU och verksamheten, se tabell 3. Det kan handla om hur en insats kan förbättras, om att effektivisera befintliga mål, regler, rutiner och procedurer, prova nya insatser, utöka eller förändra målgrupperna för olika insatser eller bygga upp professionella nätverk inom och utanför divisionen. 4

5 Litteratur FoU rapport. 6/ Liljedahl, K. och Thorsted, S. Strategier för implementering. en analys av goda exempel i Habiliterings och hjälpmedelsförvaltningen. Socialstyrelsen. SKL Mot en effektivare kunskapsstyrning. Kartläggning och analys av nationellt och regionalt stöd för en evidensbaserad praktik i hälso och sjukvården. Statens Folkhälsoinstitut Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst. En forskningssammanställning. K. Guldbrandsson Vestman, O. K Utvärderandets konst. Lund. Studentlitteratur. 5

6 Bilagor Bilaga a Underlag för att identifiera kunskapsbehov Prioriteringsarbetet i divisionen Forskning och utveckling i divisionen, forskningssamanställningar och studier som granskar enskilda insatser Forskning och forskningssammanställningar, extern Habiliteringsprogram Kvalitetsregister Brukarundersökningar 6

7 Bilaga b Checklista för relevans Insatsen är: relevant bättre än nuvarande metoder effektiv (evidensbaserad) kostnadseffektiv förenlig med H&H:s värdegrund möjlig att testa i liten skala möjlig att anpassa till lokala förhållanden utan att förändra de centrala komponenterna användbar Statens Folkhälsoinstitut (2007: 30) och Socialstyrelsen (2012:9) 7

8 Bilaga c Dispositionsmall för Rapport Sammanfattning Sammanfattningen ska vara kort, max 300 ord, och följer lämpligen rapportens disposition. Bakgrund I bakgrunden motiveras varför studien görs, varför den är viktig. Här beskrivs det vetenskapliga och praktiska sammanhang som omger den; vilka teoretiska utgångspunkter som finns för studien, vad tidigare studier inom fältet har visat och hur studien är förankrad i praktik och verksamhetsmål. Syfte Studiens syfte formuleras enkelt och tydligt. Ibland är det lämpligt att formulera mer specificerade frågeställningar i anslutning till syftet. Metod I metodavsnittet beskrivs de metoder som använts i projektet, följande underrubriker bör ingå: Beskrivning av insatsen Deltagare ange efter vilka kriterier deltagarna har valts, beskriv undersökningsgruppen Etiska överväganden reflektera över frivillighet, anonymitet och risker med studien Materialinsamling beskriv hur och när materialet samlats in Analys beskriv hur materialet har bearbetats och analyserats Resultat Studiens resultat redovisas. Resultatavsnittet kan ha olika karaktär beroende på studiens fokus och vilken typ av material som samlats in. Kvantitativa data redovisas i regel sakligt och utan reflektion och illustreras med hjälp av tabeller och diagram. Reflektionen kring resultaten sparas till diskussionen. Kvalitativa material redovisas däremot med utgångspunkt i analysen av materialet och har en mer resonerande karaktär. Resultatet beskrivs exempelvis efter olika teman och exemplifieras med citat. Tänk på att resultaten ska redovisas med hänsyn till deltagarnas integritet. Det innebär att resultaten redovisas på gruppnivå. Diskussion I diskussionen är målet att lyfta blicken och relatera studiens resultat till andra studier och till den praktiska verksamheten. Det är viktigt att reflektera kritiskt över resultaten kan allt härledas till insatsen eller har andra faktorer spelat in? Även de valda metoderna diskuteras var metoderna bra för studiens syfte eller skulle alternativa metoder ha använts? Slutsatser Formulera kortfattat de huvudsakliga slutsatser som kan dras från studien, gärna i punktform. Är resultaten de som förväntades? Implementering Ge förslag på hur resultaten kan implementeras i verksamheten och vilka rekommendationer som stöds av dessa. Ange även hur resultaten från projektet ska spridas. Strategin för implementering ska grunda sig på en diskussion mellan ledning och medarbetare. 8

9 Bilaga d Riktlinjer för faktagranskning för profession och ledning Granskningen av FoU rapporter utförs av en grupp som har sammansats utifrån deltagares olika kompetens. För att uppnå störst möjlig effektivitet utgår vi från följande rollfördelning i granskningen: FoU: FoU granskar att rapporterna är vetenskapligt förankrat i tidigare forskning, att de bygger på en vetenskaplig metod samt rimligheten i analysförfarande och i rapportens resultat. FoU står även för språkgranskning av rapporterna. Från ledningen behöver vi synpunkter på följande: Beskrivs verksamheten korrekt? Är Bakgrunden för insatsen rimlig och motiverad? Länkas det i Bakgrunden på ett korrekt sätt till förvaltningens och verksamhetens mål? Är förslagen under Implementering rimliga och adekvata? Hur ska implementeringen se ut? Som representant för professionen behöver vi dina synpunkter på följande: Är den teoretiska bakgrunden adekvat? Är beskrivningen av insatsen korrekt? Är de professionella begreppen och instrument korrekt använda? Är insatsens tillämpning på den specifika målgruppen rimlig? Är kunskapen om den specifika funktionsnedsättningen korrekt? 9