Introduktionskurs för nyantagna doktorander, VT 2014 (4,5 HP)

Transkript

1 Forskarskolan i historia Stockholm-Uppsala Introduktionskurs för nyantagna doktorander, VT 2014 (4,5 HP) Kursansvariga: Mikael Byström Paul Sjöblom mikael.bystrom@hist.uu.se paul.sjöblom@historia.su.se Schema Seminarium 1. Introduktion: att vara doktorand i historia Torsdag 27 mars, 10 12, D900, Historiska institutionen, STOCKHOLM. Seminarium 2. Att skriva avhandlingspresentation och presentera forskningsidéer Torsdag 3 april, 13 15, ENG4-2007, Historiska institutionen, UPPSALA. Seminarium 3. Att skriva långt och kort; avhandlingar och artiklar Torsdag 10 april, 10-12, D900, Historiska institutionen, STOCKHOLM. Seminarium 4. Att bedöma och bli bedömd: om seminarier och vetenskapliga recensioner Torsdag 17 april, 13-15, ENG4-2007, Historiska institutionen, UPPSALA. Seminarium 5. Publiceringsstrategier: Om publiceringar, peer-reviewgranskning och bibliometri Torsdag 24 april, 10 12, Kungliga biblioteket, STOCKHOLM. Samling vid informationsdisken. Seminariet inleds av Jonas Nordin vid Kungliga bibliotekets forskningsavdelning. Seminarium 6. Avhandlingen ett unikt kunskapsbidrag och representant för en skola Måndag 5 maj, 15 17, ENG4-2007, Historiska institutionen, UPPSALA. Efter seminariet har vi postseminarium som avslutning. Se vidare under punkt 4 för uppgifter till respektive seminarium. Lokal SU: Historiska institutionen, Stockholms universitet, Södra Husen, hus D, rum D900 UU: Historiska institutionen, Uppsala universitet, Engelska parken, ENG KB: Kungliga biblioteket, Humlegården, samling vid informationsdisken

2 1. Syfte och lärandemål Syftet med kursen är att introducera den nyantagna doktoranden till forskarutbildningen. Med utgångspunkt i några centrala moment inom forskarutbildningen reflekterar kursdeltagarna över hur man utbildar sig till historiker samt över formerna för den historiska kunskapsproduktionen. Tonvikten ligger på produktionen av avhandlingen, medan forskarutbildningens kurser inte behandlas. Skrivandet står i fokus snarare än forskningsprocessen (som behandlas på teori- och metodkurser). Efter att ha genomgått kursen förväntas kursdeltagaren kunna: 1) redogöra för vad man förväntas lära sig på forskarutbildningen i historia, 2) redogöra såväl muntligt som skriftligt för hur olika akademiska texter kan läggas upp på lämpligt sätt, 3) bedöma såväl muntligt som skriftliga en akademisk text; redogöra för dess syften, frågeställningar, resultat och slutsatser samt i övergripande ordalag diskutera dess brister och förtjänster, 4) reflektera muntligt och skriftligt över de olika företeelser som påverkar avhandlingsarbetet och det vetenskapliga samtalet i stort. 2. Betygskriterier och examination Kursen tillämpar en enkel tvågradig betygsskala med G och U. Uppnås lärandemålen ges G, om inte ges U. Kursen har två examinationsformer: 1) obligatorisk närvaro med förväntat aktivt deltagande. Utebliven närvaro vid ett tillfälle resulterar i kompletteringsuppgift. Utebliven närvaro vid fler än ett tillfälle innebär att kursen inte kan fullföljas utan att någon form av speciallösning konstrueras. Detta bestäms av kursansvarig. Även bristande aktivt deltagande kan resultera i kompletteringsuppgifter. 2) skriftlig uppgift inom givna ramar inlämnad i förväg per e-post till ansvariga lärare och samtliga kursdeltagare senast 24 timmar före aktuellt seminarium. Inom givna ramar innebär bland annat att textlängd och typsnitt etcetera ska vara korrekta. För långa eller för korta texter godkänns inte.

3 3. Kurslitteratur *Per Ahlgren, Vikt på forskningspublikationer, PM från SUB Alm, Mikael, Kungsord i elfte timmen. Språk och självbild i det gustavianska enväldets legitimitetskamp , Uppsala Alm, Mikael, Royalty, legitimacy and imagery. The struggles for legitimacy of Gustavian Absolutism, , Scandinavian Journal of History 28, Czaika, Otfried, Sverker Oredsson. Gustav II Adolf (recension), Historisk tidskrift, HT, 2008:3. Czaika, Otfried, Replik på Sverker Oredsson, HT 2009:1. Doktorandspegeln 2008, Högskoleverket, **Engman, Max, Fjorton punkter beträffande vetenskapliga recensioner, Historisk tidskrift för Finland 2010:2. **Gerholm, Lena, Doktorandkultur, i Lars Strannnegård (red.): Avhandlingen. Om att formas till forskare, Lund Kvist Geverts, Karin, Ett främmande element i nationen: Svensk flyktingpolitik och de judiska flyktingarna , Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala Lindegren, Jan, Längre och längre år från år. Doktorsavhandlingar i historia , Historisk tidskrift, 2004 (124):4. **Nordin, Jonas, Kvantitetshysterin hotar humaniora, Axess 2009:4. **Nordlund Christer (red.), Vägar till vetenskapen. Sveriges unga akademi om att bli och vara forskare, Stockholm Oredsson, Sverker, Genmäle på Otfried Czaikas recension av Gustav II Adolf, HT 2009:1. *Svanberg, Johan, Arbetskraftsrekrytering till en könssegregerad arbetsmarknad. Schleswig- Holstein-aktionen under 1950-talet. Ansökan till FAS Sörlin, Sverker & Ekström, Anders, Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle, Stockholm Tydén, Mattias, Nazismens närvaro i efterkrigstidens Sverige, Opponentrecension av Johan Östling, HT 2010:3. Tydén, Mattias, Omvärderad flyktingpolitik, Opponentrecension av Karin Kvist Geverts, HT 2010:1. *Winton, Patrik, Gäldens organisering. Statsskulden som ekonomisk och politisk institution i Norden , Ansökan till Vetenskapsrådet Ågren, Maria, Historisk forskning av idag. Observationer under nio års tid, Scandia 2010:2. **Ågren, Maria, Kvantitet av god kvalitet, Axess 2009:5. *Åmark, Klas, Vad ska man lära sig på forskarutbildningen i historia, Stencil Östling, Johan, Nazismens sensmoral: svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning, Diss. Stockholm * Utsändes via e-post av kursansvariga ** Utdelas i samband med undervisningstillfälle Historisk tidskrift går att läsa elektroniskt via tidskriftens hemsida (dock ej senaste årgången) Scandia går att läsa elektroniskt via tidskriftens hemsida (dock ej senaste årgången)

4 4. Uppgifter till respektive seminarium Seminarium 1. Introduktion: att vara doktorand i historia Torsdag 27 mars, 10 12, D900, Historiska institutionen, STOCKHOLM Examination utöver närvaro: 1) skrivuppgift inlämnad i förväg; 2) diskussion av skrivuppgifter. Detta första seminarium ägnas åt diskussioner kring formerna och målsättningen med forskarutbildningen samt åt institutionernas seminarieverksamhet. En mindre uppgift görs i förväg som rör såväl din egen som institutionernas och det omgivande samhällets förväntningar på forskarutbildningen. Doktorandspegeln 2008 Nordlund, Christer (red.), Vägar till vetenskapen, s. 9-21, 71-84, Sörlin, Sverker & Ekström, Anders, Alltings mått Åmark, Klas, Vad ska man lära sig på forskarutbildningen i historia Skrivuppgift MAX ANTAL TECKEN: 3500 tecken inkl. blanksteg 1. Skriv ner dina förväntningar inför forskarutbildningen i Historia. Reflektera över varför du vill bli historiker! 2. Läs texten av Åmark samt Sörlins och Ekströms bok. Läs även berättelserna av Anna Sjöström Douagi, Örjan Carlborg och Anette Granéli i Christer Nordlunds antologi samt ögna igenom doktorandspegeln. Stämmer Åmarks presentation av forskarutbildningen och Sörlins & Ekströms plädering för humanistisk kunskap med din egen bild av forskarutbildningens mål och syften? Sveriges unga akademi och Doktorandspegeln ger ytterligare perspektiv på forskarutbildningen. Tydliggör texterna något för dig? Komplicerar de något? Saknas något? Några invändningar?

5 Seminarium 2. Att skriva avhandlingspresentation och presentera forskningsidéer Torsdag 3 april, 13 15, ENG4-2007, Historiska institutionen, UPPSALA Examination utöver närvaro: 1) skrivuppgift inlämnad i förväg; 2) diskussion av skrivuppgifter. Under det första året som nyantagen doktorand bör du lägga fram en avhandlingspresentation på institutionens högre seminarium. Denna brukar vara ca sidor lång. Det kan vara känsligt att diskutera tidigare doktoranders avhandlingspresentationer utan att dessa är närvarande. Därför diskuterar vi istället forskningspresentationens konst genom läsning av (beviljade) projektansökningar, det vill säga disputerade forskares motsvarighet till avhandlingsplaner. Det ger dig även tillfälle att bekanta dig med förfarandet kring att söka forskningsmedel, något som väntar dig efter disputationen om du vill fortsätta verka inom akademin. Svanberg, Johan, Arbetskraftsrekrytering till en könssegregerad arbetsmarknad. Schleswig- Holstein-aktionen under 1950-talet Winton, Patrik, Gäldens organisering. Statsskulden som ekonomisk och politisk institution i Norden Ågren, Maria, Historisk forskning av idag. Observationer under nio års tid Skrivuppgift MAX ANTAL TECKEN inkl. blanksteg 1. Till varje forskningsmedelsansökan ingår att skriva en kort och populärt hållen sammanfattning av projektet (ca 1500 tecken), som ska vara begriplig för fler än endast forskare inom samma ämne. Försök att skriva en sådan text om ditt eget avhandlingsämne, såsom du föreställer dig det just nu. Enligt VR:s riktlinjer skall en sådan text i stort sett rymma: syfte, problemområde, operationalisering, betydelse (alltså: vad tillför projektet för ny kunskap). Precis som på en ansökan till VR ska du alltså begränsa din beskrivning till 1500 tecken. 2. Lyft fram sammanlagt tre saker hos Svanberg och Winton som du tycker är värda att ta fasta på inför din egen avhandlingspresentation. Förklara varför och hur. Finns det även aspekter av Maria Ågrens observationer från sin tid som granskare av forskningsmedelsansökningar som kan vara relevanta för dig? 3. Ser du några större problem i ditt eget arbete med en avhandlingspresentation? Hur tror du att du kan lösa dem i så fall?

6 Seminarium 3. Att skriva långt och kort; avhandlingar och artiklar Torsdag 10 april, 10-12, D900, Historiska institutionen, STOCKHOLM Examination utöver närvaro: 1) skrivuppgift inlämnad i förväg; 2) diskussion av skrivuppgifter. Som doktorand i historia kommer du att skriva en hel avhandling med allt vad det innebär av gedigna empiriska undersökningar, redovisade forskningslägen och förmåga att dra slutsatser utifrån ett stort material. Troligen kommer du även författa en eller ett par artiklar i anslutning till ditt avhandlingsämne. Detta är dock en helt annan genre som stället andra krav på klarhet och förmåga att välja väl bland sina empiriska exempel. Seminariet ägnas åt dessa två genrer och hur de förhåller sig till varandra. Alm, Mikael, Kungsord i elfte timmen, s , , Alm, Mikael, Royalty, legitimacy and imagery. The struggles for legitimacy of Gustavian Absolutism, Lindegren, Jan, Längre och längre år från år. Doktorsavhandlingar i historia Skrivuppgift MAX ANTAL TECKEN inkl. blanksteg 1. Fundera över artikelns struktur och relationen mellan artikelns övergripande syfte/tes(er), det tidigare forskningsläget samt arbetets empiriska underbyggnad. 2. Fundera över avhandlingens struktur och hur författaren lyckas hålla avhandlingen samman: hur delarna hänger ihop med varandra och hur varje empirisk delstudie bidrar till att uppfylla bokens syfte och besvara dess övergripande frågeställningar. 3. Jan Lindgren diskuterar i sin artikel avhandlingsförfattares tendens att skriva (för) långt. När är monografins mångordighet ett problem och när är formen vetenskapligt berättigad enligt dig? Och tvärtom, vilka är problemen och möjligheterna med artikelformens fåordighet?

7 Seminarium 4. Att bedöma och bli bedömd: om seminarier och vetenskapliga recensioner Torsdag 17 april, 13-15, ENG4-2007, Historiska institutionen, UPPSALA Examination utöver närvaro: 1) skrivuppgift inlämnad i förväg; 2) diskussion av skrivuppgifter. De texter som du som doktorand författar ska också läsas och bedömas av andra, och själv ska du bedöma andras forskning. Under forskarutbildningens första år handlar det i normalfallet om att presentera PM och kapitelutkast för seminariekamrater och handledare och att ta ställning till de kommentarer dessa levererar, liksom att själv framföra synpunkter på kamraternas texter. Under senare delen av avhandlingsarbetet förväntas doktoranden också presentera papper vid konferenser samt publicera sig. Då konfronteras doktoranden fullt ut med den akademiska världens bedömningskultur, med kommentatorer, peer-reviewers och recensenter. Parallellt med att doktoranden hamnar i allt fler sammanhang där dennes arbete bedöms insocialiseras hon/han också till att själv kritiskt granska andra forskares insatser, såväl muntligt som skriftligt. Vid dagens övning reflekterar vi över akademins bedömningskultur med utgångspunkt dels i den muntliga seminariediskussionen, dels den skriftliga recensionspraktiken. Engman, Max, Fjorton punkter beträffande vetenskapliga recensioner Gerholm, Lena, Doktorandkultur Czaika, Otfried, Sverker Oredsson. Gustav II Adolf Oredsson, Sverker, Genmäle på Otfried Czaikas recension av Gustav II Adolf Czaika, Otfried, Replik på Sverker Oredsson Skrivuppgift MAX ANTAL TECKEN: inkl. blanksteg 1. Gör en deltagande observation vid ett seminarium (alt. reflektera över någon tidigare seminarieerfarenhet) efter att ha läst Gerholms artikel om doktorandkultur. Enligt Gerholm pågår en ständig kamp för erkännande inom akademin och seminarier utgör en arena för detta. Reflektera över dynamiken vid seminariet utifrån din läsning av Gerholms beskrivning av olika strategier för erkännande samt olika sätt att muntligen ge och ta kritik. Finns det andra mer optimistiska reflektioner att göra om förtjänsterna av seminariesamtalet? (Obs! Det är bra om inte alla kursdeltagare går på samma seminarium.) 2. Läs Max Engmans 14 punkter för recensenter samt Otfried Czaikas recension av Sverker Oredsson och den efterföljande debatten dem emellan. Hur förhåller sig recensionerna och Max Engmans 14 punkter till varandra? Vad händer när en författare talar tillbaka till recensenten och denne svarar, som i fallet Oredsson-Czaika?

8 3. Utgå från dig själv och reflektera kring detta med bedömande och bedömningar. I vilka olika sammanhang kommer du att bli bedömd under doktorandåren, tror du? (Vad kommer att bedömas? Av vem? Varför?) Och i vilka sammanhang kommer du själv att bedöma andra? Hur kombinerar man självständigt tänkande med förmåga att ta och ge kritik?

9 Seminarium 5. Publiceringsstrategier: om publiceringar, peer-reviewgranskning och bibliometri Torsdag 24 maj, 10 12, Kungliga biblioteket, STOCKHOLM. Samling vid informationsdisken. Seminariet leds av Jonas Nordin vid Kungliga bibliotekets forskningsavdelning. Besöket vid Kungliga biblioteket ägnas åt den akademiska publiceringshorisonten. På senare år har ett bibliometriskt tänkande fått genomslag inom akademin (där olika slags vetenskapliga publikationsformer tillmäts olika meriteringsvärden). Artikelskrivandets betydelse har därmed, på gott och ont, ökat. En förskjutning håller också på att ske från papperspublikationer till olika former av elektroniska forum. Vid seminariet diskuterar vi historikers publiceringshorisont och de krav och möjligheter som är för handen under en forskarutbildning. Besöket på KB ger dig samtidigt möjlighet att bekanta dig med nationalbiblioteket och dess forskarservice. Jonas Nordin är tidigare redaktör för Historisk tidskrift. Inför seminariet, titta igenom tidskriftens innehållsförteckningar sedan ditt födelseår och reflektera över förändringar i ämnesval, teoretiska utgångspunkter och vilka författarna är. Obs! Ingen skrivuppgift till detta seminarium. Per Ahlgren, Vikt på forskningspublikationer Jonas Nordin, Kvantitetshysterin hotar humaniora Maria Ågren, Kvantitet av god kvalitet Historisk tidskrifts innehållsförteckningar sedan ditt födelseår.

10 Seminarium 6. Avhandlingen unikt kunskapsbidrag och representant för en skola Måndag 5maj, 15 17, ENG4-2007, Historiska institutionen, Uppsala. Efter seminariet har vi postseminarium som avslutning. Examination utöver närvaro: 1) skrivuppgift inlämnad i förväg; 2) diskussion av skrivuppgifter. Efter fyra års arbete är det dags för doktoranden att knyta ihop säcken och lämna den färdiga avhandlingen ifrån sig. Uppgiften till seminariet är att parallellt läsa två avhandlingar kring ett besläktat tema och där författarna varit verksamma i skilda akademiska miljöer. Examinationen består av en skrivuppgift i form av en reflekterande dubbelrecension av avhandlingarna där du diskuterar dem både i termer av unikt kunskapsbidrag och som representanter för en historievetenskaplig skola. Tonvikten läggs därmed dels på hur författarna lyckas hålla respektive avhandling samman, dess vetenskapliga stringens och relevans. Dels ska du reflektera över de olika akademiska traditioner som avhandlingsförfattarna skriver in sig i och hur deras olika identiteter, såsom till exempel Uppsala/Stockholm kontra Lundahistoriker, kommer till uttryck. Kvist Geverts, Karin, Ett främmande element i nationen, s. 1-44, 59-60, 71-72, 86-88, , , , , Tydén, Mattias, Omvärderad flyktingpolitik Östling, Johan, Nazismens sensmoral, s , , , Tydén, Mattias, Nazismens närvaro i efterkrigstidens Sverige Skrivuppgift MAX ANTAL TECKEN: inkl. blanksteg 1. Hur presenterar Kvist Geverts respektive Östling sina syften och sina frågeställningar? Hur förhåller de sina undersökningar till tidigare forskning? 2. Hur presenterar Kvist Geverts respektive Östling sitt källmaterial? 3. Hur strukturerar de två författarna sina framställningar? Hur bidrar de olika empiriska delstudierna till att uppfylla respektive boks syfte och besvara dess övergripande frågeställningar? 4. Hur markerar författarna sina resultat? Vilken vikt tillmäter de sina egna resultat? 5. Gör recensionerna avhandlingarna rättvisa? I vilken mån rör kritiken stilfrågor och i vilken mån rör kritiken teori, metod och empiri?

11 6. Ser du skillnader i akademisk tradition i dessa avhandlingar och i recensionerna av dem? Tycker du att avhandlingarna kunde ha disponerats eller presenterats på ett annat sätt?